Preliminära resultat och slutsatser i korthet Syntesblad från Fjärrsynprojektet: Fjärrvärmens AFFÄRSMODELLER Prismodellens komponenter — deras fördelar & nackdelar Uƞormningen av prismodellen erbjuder möjligheter för łärrvärmeföretaget. Beroende på vad man vill åstadkomma så kan de olika priskomponenterna kombineras på olika säƩ. EŌersom łärrvärmeföretagen har olika mål med sin uƞormning av prismodellen så kan man konstatera aƩ det inte finns en enda prismodell som är bäst ur alla perspekƟv. Alla prismodeller har både fördelar och nackdelar. Hur ser en vanlig prismodell ut idag? Prismodellerna varierar mycket mellan olika ärrvärmeföretag. En vanlig prismodell för ärrvärme är idag uppbyggd på följande sä : • En helt fast del • En energi-del som är propor onell mot energianvändningen • En effekt-del som o a bygger på energianvändningen under hela eller delar av år, dividerat med e så kallat kategorital Fast 5% Effekt 30% Energi 65% Fjärrvärmeprisets fördelning på olika priskomponenter. Ibland llämpas också en flödesavgi som hänger sam- Källa: EKAN Gruppen man med va enflödet genom kundens ärrvärmecentral. (Skälet är a ge incitament för så stor avkylning som möjligt av ärrvärmeva net i värmeväxlaren.) • Enkelt och läƩbegripligt pris => Hela priset relateras ll energileveransens storlek. • Minskat incitament för energisparande och delkonvertering ll värmepump => Låg energiavgi för a minska värdet av energisparande och delkonverteringar ll värmepump. • ”Det skall löna sig aƩ spara”: Kunderna skall kunna påverka sina kostnader => Hela priset relateras ll energileveransens storlek. • Stabila intäkter för ärrvärmeföretaget, exempelvis genom må liga intäktsskillnader mellan år med olika väderlek => Stor del fast pris; effektdel baserad på abonnerade effekt eller kategoritalsbaserade medelvärden för flera år, helst normalårskorrigerade. • Ökad konkurrenskraŌ vid nyanslutning av ärrvärme och för a behålla kunder => Låg anslutningsavgi , erbjuda pris med olika fördelning mellan fast och rörligt pris. De rörliga produktionskostnaderna varierar mycket mellan olika fjärrvärmebolag. Vad vill man åstadkomma med den prismodell man väljer? Vad vill man egentligen nå med den prismodell man väljer? Det finns o ast flera olika mål och sy en som ärrvärmeprismodellen direkt eller indirekt skall hjälpa ll a förverkliga. Nedan ger vi exempel på sådana mål. Där anger vi också på e förenklat sä hur de olika priskomponenterna bör u ormas för a nå si sy e. Mindre delkonͲ vertering LättͲ begripligt pris KostnadsͲ ”Låga rörliga” baserat ”Höga rörliga” Stabila intäkter ”Skalllöna sigatt spara” Högandel ”effekt” Högandel ”energi” Några exempel på olika prismodeller: • Kostnadsbaserad: Priset skall spegla kostnaderna för ärrvärmen (”kostnadsrik g”, ”rä vist pris”) => Energiavgi med säsongsdifferen ering relateras ll marginalkostnaden för produk onen; effektavgi relaterad ll mä effekt. En schema sk bild över olika prismodellers uppbyggnad Olika prismodeller och deras fördelar och nackdelar Som vi redan konstaterat så finns det inte en enskild prismodell som är bäst på allt. För a illustrera de a så anger vi här översiktligt fördelar och nackdelar med e par prismodeller. Den första av dessa är en prismodell som följer de bakomliggande kostnaderna för ärrvärmeproduk onen (benämns här ”kostnadsrik g”). Den andra är en prismodell där hela priset relateras ll energianvändningen. ”KOSTNADSRIKTIG” PRISMODELL Fördelar Nackdelar • Rä visa mellan olika kunder • Intäkterna följer kostnaderna vilket minskar risker för ärrvärmeföretaget • Förmedlar korrekt informa on om konsekvenser av olika val • Kan vara svår a förstå med många priskomponenter och differen eringar • Uppmuntrar må ligt ll energisparande HELT RÖRLIGT PRIS (ENERGIRELATERAT) Fördelar Nackdelar • Lä a förstå • Uppmuntrar ll energisparande • Vid energisparande och delkonvertering så minskar företagets intäkter snabbare än kostnaderna • Ger stora intäktssvängningar mellan olika år • Delvis orä vist mellan kunder e ersom ej ”kostnadsrikgt” Effektavgi en – ärravläsning ger nya möjligheter Det är inte bara prismodellens fördelning på olika priskomponenter som spelar roll. Priskomponenternas defini on och vad de baseras på är också av stor betydelse. En priskomponent som för närvarande uppmärksammas mycket är effektavgi en. Som digare beskrivits så har den typiskt beräknats som en typisk årlig energileverans dividerat med e så kallat kategorital, u ryckt i mmar, som illustrerar värmelastens ”spetsighet”. O a har bostäder ha e kategorital medan lokaler har ha e annat. De a betyder a effektavgi en därmed snarast har varit en energiavgi med en viss fördröjning och med en differen ering mellan kundgrupper oberoende av verkligt värmelastprofil. E skäl ll den valda u ormningen är a man inte har ha llgång ll mätvärden som ger underlag för a fastställa verkliga effektbehov. Moderna ärravläsningssystem för kundernas ärrvärmeanvändning ger nu helt nya möjligheter där energianvändningen kan mätas med mycket stor upplösning, typiskt mvärden. Därigenom går det a etablera verkliga effektbehov, exempelvis u ryckta som högsta m- eller dygnsvärde. BAS FÖR EFFEKTAVGIFTEN – VERKLIG EFFEKT JÄMFÖRT MED KATEGORITAL Fördelar Nackdelar • Rä vist, varje kund får en verklig effektnivå • Priset förmedlar informa on om verkliga bakomliggande kostnader för produk onen • Ger kunderna möjlighet a påverka sina kostnader • Kan leda ll större intäktsvaria oner för ärrvärmeföretaget mellan olika år • Minskar incitament för energisparande • Omfa ande hantering av mätvärden Effektavgi ens defini on, vad den baseras på och konsekvenser av olika val är e område som kommer a analyseras vidare inom projektet. Januari 2011 Kontakta oss: info@ arrvarmensaffarsmodeller.se
© Copyright 2024