Att tänka på inför en renovering för att undvika fukt- och energiproblem Eftersom energikraven blir tuffare att uppnå blir marginalerna mindre vilket kan innebära att tänkta energibesparande åtgärder medför risk för fukt- och inomhusproblem med tiden. Likaså kan fukt och inomhusproblem åtgärdas på bekostnad av högre energianvändning. Som byggherre och beställare ställs man för ett stort ansvar inför en renovering och det är inte bara de tekniska marginalerna som blir mindre utan även de ekonomiska förutsättningarna med så hög lönsamhet som möjligt. Brist på kunskapen om byggnadens system och teknik samt tidsaspekten när åtgärderna ska vara klara och hur lång tidshorisont åtgärden är tänkt att hålla kan i många fall leda till enklare och inte helt genomtänkta lösningar. Genom noggrann förprojektering och dokumentering är det lättare att följa upp projektet och dess utfall så att resultatet blir det önskade. Grundfilosofin med tänkta åtgärder borde vara att byggnaden ska bestå i flera hundra år med nöjda brukare och ägare. och hållet på hur det enskilda objektet ser ut, och hur stor budget som finns till förfogande. Vad som ska prioriteras och i vilken ordning olika åtgärder ska utföras i en renovering beror även på om en skada har uppstått eller om det är ett ”politiskt” beslut om att energianvändningen måste reduceras. Om det är det sistnämnda fallet måste energianvändningen kartläggas för att se vilka åtgärder som är mest effektiva. För flerbostadshus till exempel utgörs ungefär en tredjedel av energin till att värma upp byggnaden (transmission), den andra tredjedelen till att värma upp luften genom byggnaden (ventilationen) och den tredje tredjedelen består i att värma upp tappvarmvattnet. Dessa tredjedelar är absolut inte huggna i sten, utan de varierar otroligt mycket sinsemellan beroende på vilka byggnader som analyseras samt hur brukarna använder byggnaden. Nyare, tätare och bättre isolerade byggnader har en betydligt mindre andel transmissionsförluster, vilket påverkar valet av energibesparande åtgärder. Kontrollera var insatsen gör mest verkan Den enklaste kontrollen man bör göra innan en projektering inför renovering genomförs är att kontrollera köpt media; fjärrvärme, gas, el, vatten etcetera. Dessa bör sedan jämföras med likvärdiga byggnader för att få ett så bra bedömningsunderlag som möjligt, en referensdatabas som kan användas är Repab Fakta som utges av Incit AB i en ny utgåva varje år. Om vattenanvändningen är hög och energianvändningen är normal kan man misstänka en läcka i kallvattensystemet eller ett felaktigt fyllt expansionskärl med automatfyllning på värmesystemet. Om vattenanvändningen är normal men energianvändningen hög bör en analys göras av byggnadens värme och ventilationssystem. Är många fönster öppna en kall morgon kan systemtemperaturen ses över, eller om det förekommer klagomål från brukare om kalla golv och drag så bör byggnadens täthet och ventilationssystem ses över. Är elräkningen osedvanligt hög bör man se över tak- och/eller markvärmesystem. Allt detta och mycket till är nyckeln till framgång för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. När väl problembilden är klar ska en åtgärdsplan tas fram, och detta kan medföra mer skada än nytta om man gör fel. Ett typiskt exempel är att tilläggsisolera vinden utan att se över tätheten på vindsbjälklaget eller li- Inför en renovering finns det många frågor som behöver besvaras innan arbetet med projektering bör påbörjas. I stort sett bör man veta vad man vill uppnå, och på så vis ha resultatet att utgå ifrån. Det finns en hel del hjälpmedel att tillgå för att lyckas komma nära de mål som är uppsatta. För det första måste målen vara tydliga och väl förankrade i företaget. Sedan måste varje delmål dokumenteras så att det går att följa upp. Vad som ska genomföras beror helt Artikelförfattare är Peter Norrenge, certifierad energiexpert, Dry-IT AB, Stockholm. Bygg & teknik 2/15 Fuktskada på golvbjälklag på vind. I samband med att åtgärda denna skada kan ytterligare åtgärder vidtas för dels minska risken för framtida fuktskador samt reducera energianvändningen. 35 ekonomiska ramarna. Att kostnadssätta varje enskild åtgärd för att räkna ut återbetalningstiden för dessa är dåligt och vilseledande och risken att lura sig själv är stor. Beställargruppen Bostäder (Bebo) samt Beställargruppen Lokaler (Belok) som består av de större fastighetsbolagen i Sverige och finansieras av energimyndigheten har tagit fram kalkyleringsmodeller där varje enskild åtgärd sätts in i ett diagram där helhetslösningar beaktas. Dessa program är helt kostnadsfria och går att ladda ner från respektives hemsidor (bebostad.se och dess lönsamhetskalkyl samt belok.se och totalverktyg). Sidorna innehåller även information om energisparprojekt och fakta om nyckeltal för tekniska egenskaper. Dokumentera nogsamt Frost mellan glasen i ett flerfamiljshus där det var övertryck i lägenheterna (till vänster) orsakat av ett igenisad värmeväxlar (till höger). kaså hur vindsventilationen påverkas med följden att fukt- och mögelskador kan uppstå. Ett annat exempel är att ersätta en gammal oljepanna med värmepump. Den gamla förbränningspannan såg till att källarventilation var mer än tillräcklig samt värmde upp en skorsten. Försvinner denna värme- och ventilationskälla blir således skorstenen en kylfläns som kan bidra till fuktskador i källaren, murstocken och vinden. Ytterligare ställs systemtemperaturer om från att ha varit uppåt 60 till 80 °C i framledningstemperatur till att nå cirka 50 till 60 °C i bästa fall. Är byggnaden otät kommer upplevelsen av drag och kalla golv öka eftersom strålningsvärmen minskar. Tågordningen är väsentlig Tågordningen för att genomföra energisparprojekt är väsentlig. Börja alltid med att se hur mycket energi huset egentligen behöver, det vill säga att byggnaden ska vara driftoptimerad annars är risken stor att kostnaden för ny värmeanläggning blir för hög. Utför en fuktinventering för att se om byggnaden har någon fuktskada eller risk för skada innan några åtgärder genomförs. Sedan måste synergieffekter beaktas, exempelvis vid tillläggsisolering av fasad är det lämpligt att se över behovet av fönsterbyte eller montage av tillläggsruta samt kontroll av dräneringen runt byggnaden. Lämpligt är att täthetsprova och termografera byggnaden för att få en uppfattning över de termiska egenskaperna. Glöm inte bort skafferiventilerna, dessa kan orsaka stora kallrasproblem och eventuella fuktproblem i köken om dessa förbises. I samband med tillläggsisolering bör även ventilationssystemet ses över. Är det en gammal byggnad med endast självdragssystem kan det vara bra om detta ersattes med mekaniskt kon36 trollerad ventilation, givetvis med värmeåtervinning. Vilken variant av ventilationssystem som är bäst beror på vilka förutsättningar byggnaden har, och det finns ett otal rapporten om vilket system som är bäst. Dock bör spiskåpa med någon form av osuppfångningsförmåga väljas så att även fukten som alstras vid matlagning leds ut ur byggnaden, och inte kolfilterfläktar som endast tar bort lukter och återför luften till rummet igen. Under kategorin ventilation bör även radon beaktas. Är det markradon som är källan kan radonhalten öka om ventilationsflödet ökar, men minskar om det är radon i konstruktionen. Det är viktigt att veta vad radonkällan är, så att rätt åtgärd väljs då många åtgärder kan öka energianvändningen. Räkna på totalen När väl problembilden är identifierad och målen är uppsatta är det viktigt att veta de Att projektera och dokumentera de tänkta åtgärderna är väldigt viktigt. Det finns olika metodiker att stödja sig mot, och ett av dessa är Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) som har kostnadsfria mallar för dokumentering av energiprojekt. Mer information finns på dess hemsida (sveby.org). Projekteringen ska även utföras fukt- och energisäkert, och där finns det litteratur från Sveriges Byggindustrier i form av Bygga F, L och E (fuktsäkert, lufttätt och energieffektivt). I dessa skrifter finns mallar och råd om hur projektet ska utföras på ett så bra sätt som möjligt samt hur material ska omhändertas för att inte utsättas för fukt. Isolering som utsatts för fukt kan lukta urin när den väl är monterad vilket medför kostnader för att åtgärda detta i efterhand. Håll koll på täthet Att bygga fuktsäkert och energieffektivt kan tyckas vara självklart, och det borde vara lika självklart att bygga lufttätt också eftersom det är en faktor som spelar stor roll för hur bra resultatet med åtgärderna blir. En otät konstruktion drar mer energi i form av infiltration och exfiltration, även Bygga E, F och L är hjälpmedel som är framtagna i samarbete mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lunds tekniska högskola, Sveriges Byggindustrier samt FoU-Väst och som är publicerade av Sveriges Byggindustrier. De innehåller mallar, checklistor och dokument för att underlätta genomförande av energieffektiva, fuktsäkra och lufttäta byggnader. Bygg & teknik 2/15 kallat okontrollerad ventilation, som medför att kall luft tycks in i byggnaden på vindsidan respektive att värmen ”dras” ur byggnaden på läsidan. Otäta byggnader medför även stora risker för fuktutfällning i väggar och takkonstruktioner som kan medföra lukt- och mögelproblem och även konstruktiva försvagningar över tid. Ju mer isolerad väggen eller taket är, desto viktigare är det med tätheten i konstruktionen. Utöver dessa två faktorer tillkommer styr- och reglerfunktionerna, som inte kan parera värmen i förhållande till vindpåverkan, utan oftast reglerar på utomhustemperatur. kapillärbrytande system såsom Isodrän eller likvärdigt är den bästa lösningen utan även en kombination av dessa. Projekteringen klar, vem gör vad? När väl projekteringen är klar är det viktigt att åtgärdena utförs som det är tänkt, och återigen är dokumentationen viktig. Utvärdering av utförda åtgärder Helhetstänk i alla avseenden Byggnaden och dess system måste således samverka, och det är viktigt att dessa projekteras tillsammans. Exempelvis händer det att återvinningsbatterier placeras på vind utan golvbrunn, och vid extremväder då det är väldigt varmt och fuktigt ute kommer medföra stor kondensutfällning som kan orsaka fuktskador på underliggande utrymme eller om det är väldigt kallt och delar av ventilationsaggregatet fryser sönder. Likaså kan tillläggsisolering på vindsbjälklag orsaka lukt- och mögelangrepp om inte byggnaden är tät samt att vindsventilationen god. Utöver vind- och fasadisolering bör även källarväggar beaktas, och det är inte alltid som utvändig cellplast eller någon variant av 38 litet delmoment, prova och utvärdera först innan entreprenaden fortlöper. Energi- och effektmätningar måste utföras och dokumenteras samt att den samordnade provningen utförs ordentligt tillsammans med tilltänkt driftspersonal som dessutom bör få utbildning av installerade produkter och system. Otät vindslucka. Detta kan medföra fuktoch mögelskador på vind. Var tydlig med att projektet kommer att följas upp löpande under projekttiden samt att resultatet kommer att utvärderas. Fuktsäkerhetsbeskrivningar är viktiga att få med från början, fuktronder ska genomföras samt att entreprenörer får fortlöpande information om vad som gäller det enskilda projektet. Termografering och täthetsprovning ska utföras löpande i slumpvis utvalda utrymmen. Utför ett Efter att entreprenaden är slutförd är det viktigt att följa upp de projekterade värdena. Blev det som önskat, eller blev det orimliga värden? Har entreprenaden utförts på rätt sätt och på rätt tid? Blev kostnaden som väntat? Blev mediaförbrukningen det önskvärda? Blev brukaren nöjd? Det är många frågor som behöver följas upp, och det är enklare att svara sig själv, brukare, ägare och ledning om dokumentationen har varit fullgod från början och att projektet har utförts med de hjälpmedel som finns att tillgå. ■ Bygg & teknik 2/15