1. No category

Komvux Malmö Södervärn
Bladet Årgång 5, Nummer 29, juni 2011
Redaktör: Susan Englund
Ansvarig utgivare: Torbjörn Hanö
IntroRehab odlar i stan
I DET HÄR NUMRET:
Trivseldag i
Utmaningarnas hus
2
Invandrarservice
informerar om
samhället
3
Exkursion i
Naturkunskap
4
Resa i dur och moll
5
Stafettpinnen:
Karin Elffors
6-7
IT-café: Word
8
Lär dig skapa en
blogg
8
Publicera på
webben
9
Språkförmågan
utvecklas även hos
vuixna
9
Film: Det dolda
priset
10
TT Torbjörn Talar
11
Fotoutställning om
livets steg
11
IntroRehab inom Jobb Malmö, som
ingår i Komvux Malmö Södervärn,
har under vårterminen i e samarbete med Odla i stan på Seved ha
en odlingsgrupp på skolan.
Elin Ingberg Sezayesh, Sfi-lärare IntroRehab,
Malin Karlsson, kurator IntroRehab, Linnea
We ermark samt Göran Larsson från Odla i
Stan.
‐ Våra deltagare har planerat, förkul‐
verat och planterat samt skö en
egen odlingslo i Slo strädgården,
säger Elin Ingberg Sezayesh, Sfi‐
lärare på IntroRehab.
Odlingarna finns i Slo strädgården
under hela växtsäsongen och är e
led i projektet Odla i staden ‐ Hållbar
utveckling i skolan.
Läs mer här:
www.hu skolan.se/odla‐i staden.html
Deltagaren Roghie Ghanem inspekterar
grödorna.
Bladet juni 2011 Sida 2
Trivseldag i Utmaningarnas hus
Vä: Yolanda testar segway. Hö: Sfi-lärarna hade en kul trivseldag!
Margareta Linders lärarkår hade gemensam
trivseldag den 25 maj på Utmaningarnas hus i
Limhamn, som är Malmös svar på "Fångarna
på Fortet". I lag om fem personer antar deltagarna 40 unika utmaningsrum uppdelat på
fyra olika kategorier; klurighet, precision, fysik och lag mot lag.
‐ Vi började med a åka segway, då vi fick in‐
struk oner först. När vi hade blivit lite varma i
kläderna hade vi en stafe race i Segway,
berä ar Marie Norking.
‐ Sedan åt vi sallad inne på Utmaningarnas hus
och e er lunch började vi tävla. Margareta
hade delat in oss i olika lag, fem personer i
varje. Man går in i olika celler och om du klarar
cellen får laget poäng. Cellen kan vara fysiskt
jobbig eller klurig osv. Lite som Fångarna på
Fortet. Görans Sarners lag vann.
‐ Det var en mycket trevlig dag! Alla var glada
och kämpade på med cellerna, säger Marie.
Hö upp: Laila får instruk oner om hur man kör en segway.
Hö ned: Lunch i Utmaningarnas hus i Limhamn. På bilden ses
bl a Chris na, Annika, Meit och Yvonne.
Bladet juni 2011 Sida 3
Invandrarservice informerar om samhället
Som ny i Malmö erbjuds du informa on
om samhället genom Invandrarservice och
Samhälls- och hälsokommunikatörerna på
Länsstyrelsen. Invandrarservice har informa on på många olika språk och ordnar kurser med tolk, där man berä ar hur
det svenska samhället fungerar. Ca 150
personer hi lls i år har få utbildningar
hos Invandrarservice.
Cecilia Persson och Daniel Ransholm är in‐
vandrarsekreterare / socionomer på In‐
vandrarservice, som sedan mars huserar i
nya lokaler på Föreningsgatan 7B. De hjäl‐
per och undervisar nyanlända flyk ngar
och invandrare i Malmö
‐ Vi informerar om sådant som är vik gt
här och nu, prak ska och vardagliga saker
a ta tag i som nyanländ. Det är omedel‐
bar informa on, som du måste ha när du
är ny i landet. Vi har löpande utbildningar
varje vecka och de största språken just nu
är arabiska, engelska och somaliska, men vi
försöker få ihop kurser även i andra språk.
Det är kul a möta folk från hela världen,
varje dag på jobbet är som en resa. Delta‐
garna är mo verade och vill så otroligt
mycket, säger Cecilia.
Samhällsorientering
Den som är flyk ng och omfa as av Lagen
om etablering erbjuds 60 mmars sam‐
hällsorientering inom e år. Invandrarser‐
vice genomför de första 20 mmarna av
samhällsorienteringen i form av en kurs.
Kursen innehåller informa on som är an‐
passad för den som är nyanländ och inne‐
fa ar både prak sk, vardagsnära inform‐
a on och informa on om hur det svenska
samhället fungerar.
‐ Även nyanlända invandrare har möjlighet
a delta i kurserna med samhällsoriente‐
ring, om de kan ges på hemspråket. Vi tar
emot intresseanmälan och samlar språken
Cecilia Persson och Daniel Ransholm är invandrarsekreterare /
socionomer på Invandrarservice.
i grupper. Många kommer frivilligt, av eget intresse, och
det är fri fram a anmäla nyanlända ll kurserna hos
Invandrarservice på vår hemsida på KomIn, säger Daniel.
Många olika ämnen
Kurserna på Invandrarservice omfa ar ämnen såsom bo‐
ende, brandsäkerhet, trafik, miljö, geografi, poli k, rä s‐
väsendet, konsumenträ , barnuppfostran, skolsystemet
och vägen ll arbete.
‐ Svenska tradi oner, familjeliv i Sverige och jämställdhet
är ämnen som brukar leda ll stora diskussioner. Det är
vik gt a få lov a diskutera dessa saker, och vi för en
dialog med gruppen vid informa onen. Det gäller a
fånga upp deras reflek oner och frågor, inte bara stå och
mässa. Vi kan ju slå hål på alla myter och se ll så a frå‐
gorna inte kommer senare, säger Cecilia och Daniel.
Läs mer om Invandrarservice på nätet:
www.malmo.se/Ny‐i‐Sverige/Invandrarservice.html
Bladet juni 2011 Sida 4
Exkursion i Naturkunskap
Besök på Hardeberga stenbro och i bakgrunden syns en svart del av
bro et, Diabas.
Under denna bro i Rövarkulan, låg just rövarna och inväntade varutransporter från Malmö (hamn) ll bl a Kris anstad.
Kursdeltagarna i Naturkunskap
genomförde den sedvanliga
exkursionen som ingår i ämnet.
Det blev en heldag med besök på
många platser i Skåne, där läraren Monica Tindberg visade och
berä ade.
Vä: Här beskådar vi stenskiffer i Rövarkulans
sänka.
Nedan: Gänget framför Bilebjer, hortsen utanför
Lund.
Denna underbara dag avslutade vi med a stanna ll i fiskesamhället
Smygehuk.
Bladet juni 2011 Sida 5
Resa i dur och moll
Teambildning vid Colosseum!
Den 17 maj åkte EU-delega onen ll Rom och
Pescara för a ha utbyte med de andra länderna i
projektet Building Social Bridges. Från arbetscentrum var det Bernt Fridh och Ber l Elamzon och från
Komvux Södervärn Göran Sarner och Olle
Anebra .
Vi hade förbere oss väl med bra PowerPoint‐
presenta oner och föredrag men lite visste vi vad
som väntade oss!
Flygresan flöt på som vanligt och vi landade i Rom.
E ersom några representanter kom lite senare,
valde vi llsammans med våra italienska värdar a
ta en tur och a på Colosseum. Vi tuffade iväg i två
minibussar in ll Rom. När vi kom in i centrum upp‐
täckte vi a de var svårt a parkera, så en buss for
iväg ll en mer avlägsen gata och den andra bussen
som jag var i parkerade nästan vid Colosseum. När
jag skulle s ga av upptäckte jag a min ryggsäck
fanns i den andra bussen, så jag kunde inte hämta
den.
Föga visste vi...
Nåväl jag hade videokameran i fickan och mina
pengar så det fick väl gå. Livet lekte men föga visste
vi vad som väntade oss. E er en mmes d åter‐
vände vi ll vår minibuss. Vi väntade där medan Ma‐
rio, vår italienska värd, hämtade den andra bussen.
Vi gick lite och tänkte på workshopen
nästa dag, då vi skulle presentera Arbets‐
centrums och Kra tags organisa on och
metodik, men Mario dröjde. Vi väntade
rä länge. Var blev han av med bilen?
Så kom bilen äntligen. Trö a släntrade vi
bort ll bilen och öppnade bagageluckan.
Tiden stod s lla en liten stund, ingen
fa ade vad som hänt. Vi
ade och
ade och
ade igen. I bagageluckan
fanns ingen ng, det var helt blåst. När
y erligare några sekunder gå , kom vi på
a vi hade blivit bestulna på allt. Väskor,
ryggsäckar, e pass och mobiltelefoner.
Mario sa e sig ner med händerna för an‐
siktet.
Teambildning på hög nivå
Vad vi talar om här är teambildning på hög nivå.
Vilket företag som helst skulle ta patent på det.
Skicka fyra killar på en tjänsteresa, där de har
e uppdrag a u öra, se ll a de blir bestulna
på allt och sedan se om de klarar uppdraget.
Och det gjorde vi. E er tre mmar hos en polis,
gick veckan på räls. Göran sma rade fram sin
powerpoint med kartläggning, rustning och
matchning. Bernt och Ber l svarade med en rak
forehand när de när de på klanderfri engelska
höll si anförande. Resultatet kan ni se på hem‐
sidan under
www.buildingsocialbridges.com
Så slutade denna berä else i dur fast den bör‐
jade i moll, och när vi åkte hem kände vi oss
som vikingarna gjort tusen år digare när de
gjorde sina segertåg i Europa.
Olle Anebra
Lärare på Komvux Södervärn/Arbetscentrum
Bladet juni 2011 Sida 6
Stafe pinnen: Karin Elffors:
‐ Man måste kunna skoja om sig själv. Humor är vik gt.
Och a inte ta sig själv på så stort allvar.
AMU. H
R
1990.
‐ Jag fick för mig att jag inte skulle vara lärare längre. Funde‐
rade på personalutbildning, läste pedagogik och tog en fil
kand. Men mellanstadielärartiteln låg mig i fatet, man ville
inte ha någon ”fröken”. Såg en annons om utbildare i
svenska som andraspråk på AMU och blev intresserad. Att
ha förberedelseklass var det enda jag hade tyckt var kul i
grundskolan. Jag upptäckte att det var kul att jobba med
vuxna och svenska som andraspråk. Läste mer svenska som
andraspråk och fick sedan jobb på Kompetensskolan.
K
: Ö
+
(B
)
T
,
(N
K
).
‐ Det är kul att skriva läromedel. Men det är så mycket annat
runtomkring skrivandet. Arbetet med redaktören, stryka,
ändra, flytta. Mycket jobb med strukturen. Mail med redak‐
tören fram och tillbaka. Det är ett stort och omfattande pro‐
jekt att skriva läromedel.
Karin Elffors undervisar i Sfi flex, skrivkurs och i specialklass
med endast en eller två deltagare som inte kan följa vanliga
klasser av olika psykiska och fysiska anledningar.
- Det är kul, det passar mig, eftersom jag är flexibel. Deltagarna är på olika nivåer och man vet aldrig vad som väntar.
Det gäller att vara beredd. Jag handleder, servar och hittar
rätt material som passar varje deltagare. Det är skräddarsydd undervisning i alla grupperna.
M
.
‐ Lärare skulle jag definitivt inte bli. Min mamma var lärare
och förpestade middagarna med prat om eleverna och hur
jobbigt det var. En del av förklaringen till att jag ändå blev
lärare ligger nog i att jag har jobbat med lite av varje; på fa‐
brik, gatukök, kyrkogård. Stått vid löpande band vid en jäkla
maskin med 12 minuters kaffepaus. Långvården Östra sjukhu‐
set, vårdbiträde, städat… Jag är väldigt glad att jag har gjort
det. Men jag ville ha ett mer kvalificerat arbete. Lärare kändes
bekant, något jag kände till, därför valde jag det.
M
1985.
‐ Den utbildningen är preskriberad för min del! Grundskolan
är inte min grej, säger Karin. Passar inte i ungdomsskola, men
jag trivs med att undervisa vuxna. Och Svenska som andra‐
språk är det ämne jag har hittat som är så kul. Där finns stora
möjligheter, och du kan göra så mycket inom det området.
K
K
K
R
S
,
. D
D
.
‐ Förhoppningsvis i början av september kommer På spåret
3D. (Liber) Det är ett basläromedel som ska ingå i en hel
serie, tänkt att ersätta/komplettera +46. Även om jag just nu
är ganska trött på min bok så är jag väldigt nöjd med den.
Det finns massa bra övningar som skapar mycket aktivitet i
klassrummet, språket är naturligt och vardagligt och det är
verkligen ett basläromedel som täcker in det mesta; uttal,
grammatik, läs‐ och skrivövningar, diskussionsuppgifter, hör‐
förståelse, kultur, musik… En lärarhandledning kommer
också senare i höst.
O
‐ Material som är självgående. Från B‐D‐nivå som passar till
en skrivkurs. Mycket exempeltext. Arbetet med deltagarna
är ursprunget, jag ser ju vad de behöver. Läromedel får ald‐
rig bli en skrivbordsprodukt. Jag är lite smånördig, tycker det
är kul med läromedel och ser direkt om det är en bra läro‐
bok och om elevperspektivet finns med. Jag tyckte att det
fanns så många dåliga läromedel, tänkte jag kunde göra det
bättre själv, och jag hade ju redan producerat mycket eget
material.
K
.
‐ Jag skickade in manus och mindre än två veckor senare
ringde de från Bonniers. Det var en kick. Men man måste
vara lagd på ett speciellt sätt för att vara läromedelsförfat‐
tare Det är mycket pill, mycket tålamod krävs. Skriva om.
Bladet juni 2011 Sida 7
Vara flexibel att tänka om. Men man lär sig otroligt mycket om
hur en redaktör arbetar
‐ Det hade varit kul att jobba som redaktör, även om det är su‐
perstressigt. Jag vill gärna göra olika saker i livet, lära mig nya
saker, vill ha omväxling. Vill inte fastna i något. Och därför pas‐
sar det mig bra att ha ett eget företag (Svenska A&O). Där kan
jag köra mitt eget. Just nu handlar det om att skriva lättläst åt
kommuner…
Washington och sedan köra ner längs östkusten.
‐ Och så har vi en katt som heter Rosa! Hon är som jag –
inte överdrivet social. Hoppar inte upp i knät på folk, utan
lägger sig på behörigt avstånd, säger Karin med ett leende
och fortsätter:
‐ Man måste kunna skoja om sig själv. Och inte ta sig själv
på så stort allvar.
H
M
G
.
‐ Jag är uppväxt i en kvinnodominerande miljö med mamma, två
systrar och mammas väninnor och döttrar i en grandios oreno‐
verad patriciervåning på 200 kvadrat. Trivdes enormt, även om
vi hade det knapert. Det var inte alls fint att bo på Gamla väster
på den tiden, det var ganska nergånget.
S
V
,K
P
.
‐ Jag var blyg och försiktig, men ändå med i spex på skolan och
gick på dramapedagogik. Jag utsatte mig för sådant för att
komma över det, ville övervinna blygheten. Det blir för tråkigt
annars. Ville inte ha det så.
K
.
– Första resan till Holland i morsans gamla folka var jättespän‐
nande. Och när jag var 16 tågluffade jag för första gången. Med
väninnan som var 15. Vi flängde runt i Europa. Hamnade i Paris
men hann inte ens se Eiffeltornet innan vi pös vidare. Nya in‐
tryck, inte stanna på ett ställe, nyfikenhet ‐ det passade mig.
Den stora behållningen är att man får perspektiv på tillvaron.
Man gnäller inte över vardagens förtretligheter på samma sätt
när man har sett människor jobba dygnet runt i Vietnam. Per‐
spektiv, det är viktigt, det försöker jag pränta i mina barn. Jag
visar gärna artiklar för dem om små barn i Afrika som tvingas
stiga upp halv fyra på morgonen för att hämta vatten, städa och
sedan promenera en timme till skolan.
K
,
J
, 30
;
S
N
, 14
9 .
‐ jag har två barnbarn också, så sonen har inte så mycket tid till
att vara storebror längre. Det ger också perspektiv i tillvaron att
få barn både i tjugoårsåldern och fyrtioårsåldern. Många säger
att man blir coolare med åren, men jag var i och för sig inte så
stirrig som ung heller. Men det var mer försakelse då och mer
praktiskt att få barn senare i livet. I fyrtioårsåldern var det inte
längre så viktigt med nöjesliv och sovmorgnar.
F
?
‐ Trädgården! Trodde att jag skulle vara mer intresserad av träd‐
gårdsskötsel än vad jag faktiskt är. Jag är mest intresserad av att
sitta i hammocken och beundra vita pioner.
‐ Läsa. Är väldigt förtjust i bra berättande, allt från deckare till
gamla klassiker. Är med i en läsecirkel och får då chansen att
läsa sådan som jag i normala fall aldrig skulle läsa.
‐ Reser fortfarande gärna. Nästa tur går till USA; New York,
FAKTARUTAN
Favori ärg: grön
Favoritmat: Bläckfisk och vitlök men inte panerade cy‐
kelslangar och vitlökspulver. Jag är lite av en
matsnobb!
Favoritdryck: Champagne, fast ärligt talat så är det inte
mycket som klår en stor kall öl en varm dag.
Favoritband/ar st: Pa Smith. Hon har en makalös röst.
Det har jag tyckt i över 30 år.
Favoritresmål: USA just nu e ersom jag snart åker dit.
Drömjobb: Café‐recensent.
Det visste ni inte om mig!: Jag spelade Nisse Hellbergs
manager på Pildammsskolans julspex 1977!
Karin skickar stafettpinnen
vidare till:
- Kris na Komstedt. Vi träffades på en kurs i a skriva
lä läst svenska. Varför gick du den kursen? Hur vill du
använda dina kunskaper från kursen?
Bladet juni 2011 Sida 8
IT-café: Word i Windows 2010
I maj ordnade våra IT-pedagoger Ulf Rödholm och Monica Tindberg y erligare e
IT-café för intresserad personal.
Den här gången handlade det om grunder‐
na i nya Word, Office 2010. IT‐värd Bengt
Nilsson assisterade och hjälpte deltagarna
hamna på rä spår.
Biblioteket har dessutom laddat med
rykande färska böcker om Office 2010. Läs
mer här: blogg:h p://
komvuxsodervarnbiblioteket.blogspot.com/
Till hösten återkommer IT‐pedagogerna
med ny program.
Lär dig skapa en blogg
Vad är en blogg? En blogg är en personlig dagbok, en plats för nyheter, länkar
och egna privata tankar. Din blogg är
vad du vill a den ska vara. Det finns
miljoner bloggar i alla former och storlekar.
Enkelt u ryckt är en blogg en webbplats
där du kan skriva regelbundet. Nya inlägg
visas högst upp så a dina besökare kan
läsa det senaste. Besökarna kan sedan
kommentera inläggen, länka ll dem eller
skicka e‐post ll dig. Skapa en blogg – det
är gra s!
Läs mer här:
h ps://www.google.com/accounts/ServiceLogin?
ser‐
vice=blogger&passive=1209600&con nue=h p%
3A%2F%2Fwww.blogger.com%
2Fhome&followup=h p%3A%2F%
2Fwww.blogger.com%2Fhome&ltmpl=start#s01
Till höger ser du exempel på en blogg: Blogg som
kanal för en all ör inspirerad, sommarledig lärare.
Du hi ar bloggen här:
h p://ienblivandeundervisareshuvud.blogspot.com/2011/06/
sommarlov‐och‐utan‐klassrum.html
Bladet juni 2011 Sida 9
Publicera på webben
”En workshop om hur du som lärare kommer
igång. Vi arbetar med hur du som lärare kan ar‐
beta med webbpublicering llsammans med
dina elever i skolan.
Du får under dagen möjligheter a få pröva dina
idéer. Vi kommer a arbeta med webbpublice‐
ringsverktyget Wordpress, och det är ll din för‐
del om du anmält e lag och har en egen sajt a
arbeta med.”
En workshop om Webbpublicering i skolan? Om
du är sugen på a lära dig a publicera på webben, finns gra s utbildningar i Webbstjärnans
regi.
Utbildningarna hålls på en mängd olika ställen i
Sverige där deltagarna får lära sig grunderna i
bloggverktyget Wordpress och hur du kan arbetar
med verktyget llsammans med dina elever.
Första llfället är den 20 och 21 juni i Malmö.
Båda dagarna har samma innehåll, så det räcker
a välja en av dagarna. Inga förkunskaper be‐
hövs.
Läs mer här:
h p://webbstjärnan.se/resurser/seminarier/seminarier‐
om‐wordpress
Språkförmågan utvecklas även hos vuxna
”Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller
både vårt modersmål och förmågan a lära sig
e ny språk. Hjärnan bearbetar ny språklig informa on på samma sä som det som man lärt
sig som barn, vilket tyder på a vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad ll barndomen.”
Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala
korrelat för vuxnas språkinlärning".
Varför blev du intresserad av ämnet?
‐ När jag gjorde min magisteruppsats om tvåsprå‐
kighet blev jag erbjuden a forska om språkinlär‐
ning generellt. Jag är fascinerad över hur ord kom‐
mer ll som ll exempel ”blogg” och ”googla”. Vi
anammar hela den nya ord utan a vi märker
det. Vår språkförmåga är dynamisk och forts‐
ä er a utvecklas hela livet.
Vad handlar avhandlingen om?
‐ Om språkinlärning hos vuxna och vad som
händer i hjärnan när man lär sig e ny språk.
Den handlar dels om vad som händer när vårt
modersmål utvecklas och dels om vad som hän‐
der när vi i vuxen ålder lär oss e främmande
språk. Avhandlingen bygger på fem studier som
gjorts med hjälp av magnetoenkefalografi av de
områden som är ak va i hjärnan vid språkinlär‐
ning.
Läs mer här:
www.skolporten.com/art.aspx?id=JBvuX
Bladet juni 2011 Sida 10
Det dolda priset
En ny och angelägen film som strömmande media
via SELMA:
Det dolda priset
regi: Mirjam Leuze & Ralph Weihermann / Kigali‐
Films /Westdeutscher Rundfunk / 2009 / svensk
text / 29 min / Fair Trade Center
Gymnasieskola, Vuxen
En film om människorna som llverkar och åter‐
vinna din mobil.
I e stekhe rum på o kvadratmeter bor sju
unga indier som llverkar mobiltelefoner. De job‐
bar sex dagar i veckan för omkring 20 kronor om
dagen och är rädda för a bli sjuka av si jobb.
Indien drar stor ny a av utvecklingen inom IT‐
industrin men drabbas också av dess baksidor.
I utkanten av den indiska huvudstaden New Delhi
arbetar män, kvinnor och ungdomar med livsfarlig
återvinning av skrotad elektronik, varav en del har
exporterats från Europa. Koppar, bly och andra
värdefulla metaller återvinns genom a brännas i
öppna ugnar och kokas. Arbetarna har ingen sä‐
kerhetsutrustning och vistas i de livsfarliga ång‐
orna hela arbetsdagen. Sam digt byter vi i Europa
mobil, dator och musikspelare allt o are.
Miljöorganisa onen Toxics Link menar a värl‐
den är "urkopplad". Hur kan vi svenska konsu‐
menter bidra ll a koppla ihop den igen? Filmen
har översa s ll engelska och svenska med eko‐
nomiskt stöd från Konsumentverket och EU‐
kommissionen. Den ingår i makeITfairs arbete
med a belysa elektronikbranschen. Projektet
informerar främst unga konsumenter om villko‐
ren i produk onen i utvecklingsländer. makeITfair koordineras av den nederländska organi‐
sa onen SOMO.
Projektets partners i Sverige är SwedWatch, Fair
Trade Center och Svenska Kyrkan.
Mer informa on finns på:
h p://www.makei air.org
Lärarhandledning (på svenska):
h p://www.fairtradecenter.se/material/studiematerial
Bladet juni 2011 Sida 11
Same same but different
Malmö får en ny stadsdirektör. Importerad direkt från Lund.
Malmö har få EU-medel för a samarbeta med... Lund.
Och jag som all d få höra a avstån‐
det mellan Lund och Malmö är jordens
omkrets minus två mil. Så är det ju inte,
för bussen tar bara en halv mme.
Jag är lundabo sedan tre år llbaka, och
vilka är då de största skillnaderna?
Va net? Vilket va en, säger jag. Du ska
bo väldigt nära sundet för a uppleva
a Malmö ligger vid havet. Och Lund
ska minsann få en sjö! Ja, vi får gräva
själva, men ändå…
I Lund kan man gå ut i centrum utan a
riskera a bli överkörd i varje gathörn.
The Malmö Quick Step‐dansen har si
ursprung runt Magistratsparken och de
som försökt ta sig över dit utan a få
sig en tryckare av en bil.
I Lund kan man sommar d få plats på
en uteservering och behöver inte hör‐
selskydd, i Malmö funderar man på a
döpa om Lilla Torg ll Tinnitustorget.
I övrigt är det same same but different.
Ungefär.
Torbjörn
Fotoutställning om livets steg
Under mer än sju år har fotografen Anders Ryman
rest jorden runt för a dokumentera övergångsriter, ceremonier när människor går från e skede i
livet ll e annat. Anders Rymans stora fotoprojekt
"Livets steg" kommer a visas på Stortorget, från
12 maj ll 21 juni, i form av 66 stora fotografier.
Projektet ”Livets steg” riktar sig ll människor i alla
åldrar. En särskild målgrupp är högstadiet och gym‐
nasiet, för vilka projektet kan ge ingångar ll många
vik ga ämnesområden. Skolor som planerar a be‐
söka utställningen kan fri ladda ner pedagogiskt
material riktat ll både lärare och elever.
Det pedagogiska materialet som finns a ladda ner
innehåller tre delar. Den första delen är en kort in‐
troduk on ll vad övergångsriter är och hur man kan
försöka förstå dem. Den andra delen består av en
kort mall för bildanalys. Den tredje delen består av
e antal frågor ll varje bildsvit.
Elever kan exempelvis få i uppdrag a jämföra
olika exempel på samma övergångsrit (födelse,
inträde i vuxenvärlden, bröllop eller död) för a
hi a likheter och skillnader.
Läs mer och ladda ner materialet på
www.livetssteg.se
hälsar Elsa Diabaté på utbildningsförvaltningen.