Ladda ner PDF

 
barnlitteraturen är Annie M
G Schmidt (1911-1995) det
ojämförligt största namnet. Genom sina böcker, dikter, sångtexter och tv-program har hon en
ställning som en kombination
av Astrid Lindgren och Lennart
Hellsing här.
Hon introducerades på svenska med fem böcker på 1950- och
1960-talen, tyvärr utan att nå någon större publik framgång. När
Schmidt 1988 fick den prestigefyllda H C Andersen-medaljen
utkom ett av hennes mest kända
och älskade verk, Minoes (sv.
Missan, 1989) i svensk översättning – efter ett uppehåll på drygt
20 år. Inte heller denna gång
ledde det till något genombrott
i Sverige. (Den belästa Astrid
Lindgren kände redan till – och
uppskattade – Annie Schmidt,
som hon läst i tysk översättning;
det var för övrigt också hon
som överräckte H C Andersenmedaljen till den nederländska
författarkollegan.)
-  (the Astrid
Lindgren Memorial Award) tilldelades nederländaren Guus
Kuijer (f. 1942). I ett av sina
34
framträdanden i Stockholm i
samband med prisutdelningen
betygade han sin kärlek till just
Annie Schmidt, som varit hans
förebild i hemlandets barnlitteratur, men alltså är praktiskt taget okänd i Sverige. Som prosaförfattare skulle han måhända
kunna mäta sig med sin stora föregångare, ansåg han, men Kuijer ville inte göra det inom andra
genrer.
Guus Kuijer debuterade som
barnboksförfattare 1975 och har
hittills givit ut drygt 30 titlar. På
svenska finns bland annat serien
om flickan Polleke och Boken om
allting, det verk han själv sätter
högst, även om det, som han
själv säger, kan upplevas som
ganska dystert av en del. Tack
vare ALMA-priset utkommer
i år ytterligare en bok i svensk
översättning: Florian Knol – Ett
alldeles vanligt kaos.
     10årig pojke med kraftigt, rött hår.
En dag sätter sig en sparv i håret och gör sig hemmastadd där.
Detta förändrar hans tillvaro.
Skolkamraten Katja blir förälskad i pojken med fågeln, men
Florian hyser enbart ”små käns-
lor” och vill att de bara ska vara
vänner. Tillsammans blir barnen
bekanta med en tankspridd (läs:
dement) äldre dam, fru Raaphorst, som glömt sin nyckel –
som hon i sitt förvirrade tillstånd
kallar för gaffel. Hon har överhuvudtaget svårt med orden, kalllar en takpanna för ett lock och
förväxlar Florian med sin vuxne
son. Underbyxorna hamnar utanpå de vanliga och ibland går
hon ut med bara en sko. Sparven
bor hos den gamla damen och
sitter gärna i hennes röda hårsvall.
Florian och Katja ser som sin
uppgift att i hemlighet hjälpa
gumman, hålla ögonen på henne
och se till att hon inte hamnar på
någon inrättning. Florian är en
tänkare, brådmogen och klok,
medan Katja är den handlingskraftiga som har åsikter om det
mesta.
Förhållandet mellan Florian
och Katja, kärleken, konflikterna
och försoningen, beskrivs med
lätt hand, liksom den rörande
vänskapen med fru Raaphorst.
Ett kapitel för sig är Florians
ständigt trätande föräldrar. De
för – ofta över sonens huvud –
hetsiga diskussioner som liknar
SvL 2/2013
LÄST & TYCKT
GUUS KUIJER
Guus Kuijer föddes 1942 i Amsterdam och
var från början lågstadielärare. Hans första
barnbok kom 1975 och sammanlagt har han
skrivit över 30 böcker. Flera av dem har dramatiserats för scen, film och tv.
Guus Kuijer är flerfaldigt prisbelönad.
Han har fått Nederländernas största barnlitteraturpris fyra gånger och Deutsche Jugendliteraturpreis två gånger. 2012 erhöll han
ALMA-priset.
Böcker på svenska:
Boken om allting
För alltid vi två – så det så
Med mej är allt okej
Lyckan kommer som ett blixtnedslag
Vinden blåser vart den vill
Jag är Polleke ska du veta
Florian Knol – Ett alldeles vanligt kaos
Källa: Opal bokförlag
gräl. Huvudtemat i boken är nog
ändå identitetssökandet. Livet är
invecklat och mycket är svårt att
förstå. Gamla fru Raaphorst hittar inte orden eller vägen, medan
Florian återkommer till insikten:
”Jag har gått vilse i mitt eget liv”.
  med orden
och språkets valörer. Han använder ironi och underfundig
humor som nog går de yngsta läsarna förbi. (All litteratur är elitistisk i en viss mening, påpekade
Kuijer vid sitt Stockholmsbesök.
Inte ens alla barnböcker lämpar
sig för alla, underströk han.)
Katjas tjocka mamma beskrivs
humoristiskt målande: ”Kvinnan var stor som ett stadshus. En
kvinna i flera våningar som var
välinredda allihopa. Florian visste med en gång att han inte fick
titta på de våningarna var för sig
SvL 2/2013
FOTO: JACO KLAMER
I
LÄST & TYCKT
ALMA-prisad Kuijer
både roar och berör
Guus Kuijer
Florian Knol – Ett alldeles
vanligt kaos
Översättning: Boerje Bohlin
Opal, 2012.
eftersom han skulle komma att
rodna då”.
När Florians ständigt diskuterande pappa får höra att sonen
hjälper en gammal och tankspridd dam utbrister han med en
blinkning från författaren: ”Det
där skulle de skriva en bok om
/…/. Sånt skriver inte barnboksförfattarna om. Det ska alltid
bara handla om bekymmer och
elände”.
 och berör.
Den vänder sig i första hand till
barn i åldern strax före tonåren.
Som med god barnlitteratur
– det må sen vara Annie M G
Schmidt eller Astrid Lindgren –
kan boken läsas med stor behållning även av vuxna.
FLORIAN KNOL
Urban Östberg
Urban Östberg är adjunkt vid Institutionen
för nordiska språk, Stockholms universitet.
35