1. No category

2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
Duoddetjála:2 (Gullu ássjáj 33 §)
Manen tjåhkanip ja manen la dát ássjen?
Muhtem giellaulmutja älla årrum dudálattja åvdep märrádusájda. Danen li sihtam inep
diedojt ja guoradallamav. Ij la mige dagáduvvam dán maŋŋela.
2004
Vuona tjåhkanimes 2013-10-01:
Divvun Tråmså Universitehtan la dahkam tjállemdárkastusáv. Dan aktijvuodan li låhkåm
tjállemvigijt, stuor oasse vigijs li gå ulmutja tjálli guhka á gånnå ij galga. Árvvedahtte akta
sivájs le luojkasbágojn, ja ulmutja älla dádjadam manen ij galga guhka á.
Gatjálvis uddni:
Luojkasbágojt/ Importord/Lånord
Galggi gus hållat julevsámegiela jiena milta?
Ska de sägas/uttalas efter ett lulesamiskt ljudsystem?
Galggi gus tjállet julevsámegiela tjállemvuoge milta?
Ska de skrivas efter ett lulesamiskt ortografi
Gåk galggá tjállet guhka á:jt ja ietja vokálajt luojkasbágoj?
Hur ska man skriva långt a och andra vokaler?
Gávnnu tjielgga vokála njuolgadusá julevsámegielan.
Det finns klara tydliga regler för vokalerna i lulesamiskan.
Tjuovvot giela ietjas njuolgadusá.
_____________________________________________
• citatord
citatord, ord som används i ett låntagande språk med bibehållande av det långivande
språkets stavning och uttal, varigenom ordet framstår som främmande i sin nya språkmiljö,
t.ex. eng. outsider, fra. rendez-vous och lat. status quo i svenskan. (39 av 39 ord)
källa: http://www.ne.se/citatord
*sitatlånord
• importord/ lånord
1
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
lånord, ord som lånats in i ett språk från ett annat språk och som fått mer
eller mindre allmän användning. Man brukar skilja mellan lånord och citatord, som är mer
tillfälligt använda uttryck från främmande språk.
• Arvord
ord som ärvts genom generationerna från mycket tidiga perioder i ett språks utveckling.
Motsats: lånord och främmande ord.
Arvord
Räkneorden från ett till tio är ... (28 av 187 ord)
källa:http://www.ne.se/arvord
Lulesamiska vokaler
•
•
•
•
•
•
Vokalernas kvantitet påverkas av stadieväxling.
Fem olika vokallängder i lulesamiska.
Kort, halvkort, halvlång, lång och överlång.
A = kort, halvkort
Á = halvlång, lång, överlång
Å-ljud samma längd som a-ljud
Kort å-ljud och långt å-ljud, skrivs å.
Kort e-ljud och långt e-ljus, skrivs e.
Stamvokaler
I jämnstaviga stammar, sista vokalen i grundform (nominativ)
Viellj-a
Skåvll-å
Oabb-á
Oahpp-e
Basst-i
Viess-o
Stamvokalväxling Grad II och III
Mannat – manná; tjállet – tjállá, ájggot – ájggu
2
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
Vokalharmoni
Ej i Bassti/Girjas
Finns i Arjeplog
Dållå, skåvllå
Vokalförlängning
3
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
Tryckstark stavelse/trycksvag stavelse
stavesletakt
Omljud vokaler
Omljud diftonger
Gradväxling
Se omljudstabell
Se omljudstabell
Vokalernas längd vid stadieväxling:
1. Alltid korta och påverkas inte av stadieväxling
2. De som förändrar sin längd vid stadieväxling
Längden på första stavelsen vokal sammanhänger med stamkonsonanternas
längd och längden på andra stavelsens vokal.
Njuoban /Glidvokal
Larsson Gunnar, 1990,Svenska landsmål och svenskt folkliv,Glidvokalen i lulesamiska, s
175
”i lulesamiskan framträder glidvokalen markant i uttalet. Enligt O. Korhonen (1979:545)
uppträder glidvokalen i förbindelse vars första komponent är >> i, r eller v (ibland även b
eller l)>> och glidvokalen är >>mycket tydlig>>. Spiik (1977:17) kallar glidvokalen >>starkt
markerad>>”
Angéus Kuoljok Susanna, 1997, Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan, Glidvokal, s 48
”Glidvokal (saL njuoban) är en vokal som markerar grad III i vissa ställningar. Glidvokalen är
inte stavelsebildande. I Larsson (1990) beskrivs glidvokalen ur olika aspekter.”
4
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
________________________________________________________
Gåk galggá tjállet universitet?
Svenska:
universitet
Lulesamiska: universitäjtta universitejta
universitähtta, universitehta
Lulesamiska: universitehtta universitehta
Norge
1. Stadieväxling: III/II :
universitäjtta grad: III
universitejta grad: II
jtt
jt
(Vokalernas kvantitet påverkas av stadieväxling.)
2.Målsodisjiena/Omljud/vokaler:
ä växlar till e vid gradskifte från III / II:
universitäjtta – universitejta
hässta – hesta
pän’na penna
gärggat gergav
häjmma hejma
3.Njuoban/glidvokal, stark markör i lulesamiskan.
jtt /jt
_______________________________
Gåk galggá tjállet parafras?
5
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
Mij stivrri gåk galggá hållat ja tjállet? /Vad är det som styr uttal och stavning?
Svenska:
parafras
Lulesamiska: párrafrássa
paraförsta stavelsen
Tryckstark st.
Pár-
trycksvag st.
fras
andra stavelsen
Tryckst. st.
ra
trycksvag st.
frás-
sa
1. stavelsetakt i första paret (parra), betoning ligger på första a:et i första stavelsen.
2.stavelsetakt i andra paret (frassa), betoning ligger på första a:et i andra stavelsen.
tryckstark stavelse
första stavelsen
betoning
trycksvag stavelse
ingen betoning
pár-
-ra
3.Automatisk vokalförlängning, växlar grad II/I
párrafrássa - párrafrása
4. frássa - precis på samma sätt.
Vi måste ha långt á i tryckstark stavelse, för att undvika automatisk vokalförlängning
vid genitivböjning.
Kort a i tryckstark kommer att generera ’pará’ och ’frasá’.
Stavelsetakterna är beskrivna i enlighet som i t.ex. hässtavuoddje, tjállegoahtet.
6
2013-10-03
kl. 18.00-21.00
Oasálasste: Nils-Olof Sortelius, Ann-Risstin Kuoljok Skoglund, Wilhelm Andersén, Ingegerd
Vannar (Hangout), Britt-Inger Tuorda, från kl 19.30: Gun Aira
1.párra – som vi skriver idag
2.pàrra – enligt uttal är det en halvlång vokal
3.pára – böjning som vi skriver idag
-pāra – enligt uttal långt vokalljud
7