Dags för pelargoner Pelargonium cordifolium är en vild pelargon med hjärtformade blad och dessa ljuvliga små blommor. Pelargoner älskar ljus Allt handlar om ljuset. När dagarna blir längre börjar det hända saker med pelargonerna. Det är dags att lyfta fram dem ur vrårna. Det ena lilla bladet efter det andra vecklar ut sig. Så fort pelargonerna börjar växa kan man ta toppsticklingar. Man tar helt enkelt en topp med ett par välutvecklade blad och sätter ner i fuktig såjord. Efter några veckor i rumstemperatur kan man börja se rötter i botten på krukan och då är det dags att plantera om i större kruka. Det finns också rotade sticklingar att köpa. Pelargoner ett jätteintresse Intresset för pelargoner verkar bara öka för varje år och den mest populära av alla är nog Mårbacka, som fått sitt namn efter Selma Lagerlöfs hem i Värmland. I Danmark har de en (nästan) likadan som heter Dronning Ingrid och den är lika omåttligt populär där som Mårbacka är i Sverige. En romantiskt rosa zonalpelargon med ganska ljust gröna blad, som är lite fjuniga på ytan. Zonalpelargoner härstammar från den i Sydafrika vildväxande Pelargonium zonale som har en mörkare zon på bladen. För tjugo år sedan fanns det nästan bara zonalpelargoner att köpa. De var antingen röda, vita eller rosa. Nu finns det väldigt mycket fler sorter att välja på och de kan se ut nästan hur som helst! Olika grupper Man brukar dela in pelargonerna i grupper. En del har väldigt stark doft och dem kallar man helt enkelt för doftpelargoner. De flesta känner nog till Doktor Westerlunds blomma, döpt efter en läkare från Enköping som ansåg att med denna blomma i rummet blev luften hälsosam att andas. Det är egentligen en vild pelargon och den heter Pelargonium graveolens. Här på Österlen går den också under namnet Gubbafis och det får nog gubbarna ta som en komplimang. Min absoluta favorit bland doftpelargoner, ja bland pelargoner över huvud taget, är Pelargonium tomentosum. Den är bland det allra mjukaste man kan tänka sig! Man blir alldeles lycklig av att känna på den, särskilt på de nya små bladen. Dessutom har den en stark doft av pepparmint. Färgen är sobert grågrön. Blommorna är små och svagt lila, nästan vita och den växer lite som den vill åt olika håll. Orangeri för pelargoner Visst kan de allra flesta pelargonerna stå ute hela sommaren men många pelargoner har svårt att trivas om det Det är en trevlig syssla att planera en trädgård men ibland planerar trädgården sig själv. Det kan bli hur bra som helst. Jag vet inte om trädgårdens förste ägare tänkte sig att dessa stora träd skulle ta över halva tomten efter hundra år, men jag gläder mig dagligen åt dem. Slår man ”plantera träd” på google så handlar det om hur viktiga träden är för miljön. Så kan man också planera en trädgård. trädgårdslyx För rätt många år sedan nu köpte vi vårt hus på Österlen. Hus och hus föresten. Huset var inte mycket att hurra för men trädgården var värd pengarna. Inte så att den var välplanerad och välhållen. Tvärtom. Det var kaos. Men i detta kaos fanns det flera stora träd och det betraktar jag som lyx i en trädgård. En Robinia pseudoacasia, jag gissar att den är bortåt hundra år gammal. Den blommar i juli med vita mandeldoftande klasar av blommor. Stammen är djupt fårad och vackert mörk. Den tar mig till Rom där dessa träd ofta kantar gatorna och den tar mig tillbaka i tiden till den person som en gång bestämde att här, just på denna plats skulle en Robinia stå. Det är något magiskt med stora träd som varit med så länge, kanske först på plan. Kommen ur ett litet flyktigt frö som förankrar sig i jorden och bygger upp ett rotsystem som kan vara dubbelt så stort som kronan. Strävar upp mot ljuset för att samla så mycket solenergi som möjligt. Om bladen skuggas av andra växter går signaler genom stammen som stimulerar tillväxt på höjden, mot ljuset. När stormar sliter bort stora grenar och trädet hotas, skjuter det rotskott vida omkring. En trädgård kan växa fram en bit i taget och påverkas av föränderliga behov. Även om man börjar på en helt ny jordplätt så börjar man kanske med gamla minnen, av trädgårdar och växter, en gammal längtan efter en rofylld oas med porlande vatten. Kanske en sparad längtan att få odla. magnolian Än i dag när jag träffar kompisarna till våra då tonåriga söner, numera familjefäder med egna små knattar, händer det att de frågar hur magnolian mår! De var nämligen hos oss de första somrarna vi tillbringade i detta hus och de fick mycket tydliga föreskrifter om fotbollsförbudet inom en radie av minst tjugofem meter från magnolian. Vilket i praktiken innebar utanför tomtgränsen. Det kan tyckas hårt men magnolian var först på plan. Alla lärde sig på köpet att magnolian är ett mycket speciellt träd, ett av de äldsta trädslagen på jorden. Den blommande magnolian på detta uppslag står med sin magnifika krona precis utanför fönstret till gästrummet vilket gör det extra trevligt att ha nattgäster i början av maj! Inger Blomgren Larsson
© Copyright 2024