r e g M o s g n I n Ä Tr HÅLL B ser heLheTen Veterinär Morgan Lashley är själv ryttare och vill nästan alltid se sina patienter ridna innan hon ställer diagnos. Det kan ge ledtrådar till träningsrelaterade skador. 70 hippson magazine 4/2010 Hästhälsa text & foto: Therese Jacobson BARHET Efter en träningsrelaterad skada kan vägen tillbaka vara lång och svår. Men trots att det är hästen som är skadad går veterinären Morgan Lashleys behandlingar lika mycket ut på att hjälpa ryttaren. Hon visar vägen till hållbar träning, en träning som minskar risken för att samma skada ska komma igen. T ”Man ska inte bara rida i munnen, utan hela hästen ska vara i balans.” och gör ultraljud vid hältutredningar, säger hon och visar in i ett stort rum. – Många ryttare vet inte vad som är fel när de kommer hit, men de känner att det är något som inte stämmer. Då får vi börja med en utredning. För att hitta exakt var en skada finns kan vi bedöva en liten bit av benet i taget och springa med hästen mellan varje spruta. Då ser vi när vi kommer till området som är skadat. Vilken skada är vanligast till följd av träning? – Vi ser många hästar som är halta på båda frambenen och det är vanligt att hältorna sitter lågt. En orsak vi ser är att hästen överbelastat frambenen och inte har varit i balans i ridningen. Och vilka skador ser ni på bakbenen? – Där kan det till exempel vara knäproblem. Men om hästen har problem bak flyttar den ofta vikten framåt för att kompensera, vilket gör att en skada i bakbenen kan utvecklas till en frambenshälta. Ser vi en frambenshälta kollar vi därför även bakben och rygg. Morgan betonar att det är många faktorer som spelar in för skaderisken. Underlag, hästens skoning och att sadeln ligger rätt är viktiga komponenter för hållbar träning. Hästens exteriör påverkar också: – Vissa hästar har en exteriör som innebär större risk för träningsskador. På en häst som är inåttåad och marktrång fram belastas utsidan av frambenen mer. Överdrivet rakhasiga hästar får mindre svikt i steget. Även ryggproblem kan uppstå ur träning. Morgan visar röntgenbilder på en häst som var inne tidigare på dagen. Hästen har ”kissing spines”, en skada som diskuteras mycket i hästvärlden just nu. Tornutskotten i ryggen ligger och skaver mot varandra, mitt på sadelläget. – Den här hästen hade svårt att samla sig och visade hälta bak i samlingen. När vi testade att bedöva det är utbildad veterinär i Holland och jobbar i dag på ATG-kliniken Södertörn. Hon är speciellt inriktad på hältutredningar, ridbarhetsproblem och ryggproblem. Morgan är också framgångsrik dressyrryttare på elitnivå, som junior tävlade hon i det holländska dressyrlandslaget. här området i ryggen försvann hältan, berättar Morgan och pekar på röntgenplåtarna. De visar tydligt hur tornutskotten överst på ryggkotorna ligger tajt mot varandra. – Den precisa orsaken bakom ”kissing spines” är inte klarlagd. Fullblodshästar och hästar med kort eller djup rygg löper en större risk att drabbas. Just den här hästen har till exempel mycket svank, vilket ökar risken. Skillnad mellan hoppoch dressyrhäst De träningsrelaterade hältorna uppkommer av olika skäl. Forskning som jämfört träningsskador hos hopp- respektive dressyrhästar på elitnivå visar att typen av arbete påverkar vilka skador som inträffar. Morgan hänvisar till en veterinärmedicinsk artikel skriven av den brittiska veterinären RÖNTGEN KOLL s räning innebär alltid ett visst slitage på hästen. Senor, leder, muskler och ligament utsätts för press. Med rätt träning och med tid för återhämtning mellan passen är det inget problem. Tvärtom är det just detta som bygger upp hästen. Läkningen efter varje pass gör den starkare. – Det är precis på samma sätt som när jag har varit på gymmet och känner träningsvärk. Om hästen inte får tid att läka och slitaget upprepas för ofta ökar risken för skador, säger Morgan. Hon är utbildad veterinär i Holland, men i dag jobbar Morgan på ATG:s hästklinik i Södertörn, i lantlig miljö tre mil söder om Stockholm. Det är sen eftermiddag och lugnt på kliniken när Hippson kommer på besök. Morgan visar runt. – Här inne bedövar vi hästarna Morgan Lashley Ibland kan felaktig träning ge rygg problem. Här tittar Morgan på röntgen plåtarna för en häst med kissing spines. hippson magazine 4/2010 71 HästHälsa M E R PÅ E! H IP Ps O Nsp.s el” på Under ”Bild er foton från sajten finns fl samt bilder k, ni kli ns Morga hur hon ar vis n där ho sten. undersöker hä Ur BaLans Det här är vad som händer om ryttaren bara drar i innertygeln, utan stöd på ytter. Bogen skjuts ut och belastningen i frambenen blir ojämn. 72 hippson magazine 4/2010 Sue Dyson, som har högt anseende internationellt. Hon har studerat hältor hos sporthästar specifikt. – Forskningen har visat att dressyrhästar oftare får gaffelbandsskador i bakbenen. Hopphästar får å andra sidan oftare gaffelbandsskador i frambenen och skador i den ytliga böjsenan, säger Morgan. Upphopp och landning, tillsammans med många snabba vändningar och risken att slå i, innebär att hopphästen utsätts för högre belastning i kortare perioder. Dressyrhästens arbete innebär istället mer repetitioner och längre intervall. Belastningen blir inte lika hög som hos hopphästen, men mer långvarig. Studerar gärna ridningen Vi går över den stora grusplanen som ligger framför klinikbyggnaden. Här brukar Morgan longera för att se hur hästarna som kommer in rör sig på det jämna och hårda underlaget. Men många gånger kommer även ridhuset som ligger intill kliniken till användning. Morgan vill ofta se hur hästen rör sig under sin ryttare, så de som kommer till kliniken ombeds alltid ta med sig sadel. Många gånger kan ryttaren känna skadan vid en specifik övning och då är det den Morgan vill titta på. Eftersom Morgan dessutom själv är dressyrryttare på elitnivå kan det hända att hon hoppar upp för att förstå vad ryttaren menar. – Ibland kan jag inte se skadan och då har jag nytta av att själv kunna sitta upp på hästen för att försöka identifiera problemet. Att studera ridningen är också ett sätt för Morgan att gå till botten med vad i träningen som kan ha orsakat en skada. Hon har mycket att säga om hållbar träning och det märks att hon inte nöjer sig med att hitta var en häst har skadat sig. – Jag håller ridlektioner för gamla patienter. För jag tror att det är bra om jag kan hjälpa till även i ett senare skede, efter skadan. Vilken nytta har du av att själv ha ridit på hög nivå? – Jag tror att jag kan förstå vad ryttare menar när de säger att det känns si eller så. Det finns såklart veterinärer som inte rider så mycket, men som är jätteduktiga på att se. Men för mig är det bra att kunna känna själv. sTreTChnIng MJUKar UPP Morgan Lashley förespråkar stretchning som ett sätt att hålla hästen mjuk och för att förebygga skador. – Hästen blir ofta stel i ryggen, så jag brukar föreslå ryggstretchning. Men även benstretchning är bra efter ridning. Morgan tar morötter till hjälp så att hästen böjer halsen ordentligt åt sidorna och ner mellan frambenen. En decimeter från svansen, rakt ut åt sidorna, har hästen reflexpunkter som kan användas vid stretchningen. Vid tryck på punkterna böjer hästen ryggen uppåt. – Stretchning tror jag alltid är bra. Men man måste komma ihåg att aldrig tvinga hästen, den ska aldrig dras till en viss position. Morgan förklarar att det träningsslitage som är riskabelt ofta uppstår när hästen inte är helt i balans i ridningen. Ett vanligt fel hon ser är att ryttare inte har full kontakt med hästens yttersida när de jobbar på volt. – Jag ser att hästen böjer halsen, men inte kroppen. Då är hästen inte i balans och belastningen på frambenen blir dålig. – Man ska inte bara rida i munnen utan hela hästen ska vara i balans. Det är väldigt viktigt att hästen jobbar ordentligt med bakbenen. Morgans engagemang för hållbar ridning visar sig också i att hon lägger mycket tid på att hjälpa häst och ryttare att komma tillbaka efter en skada. – Vi kan behandla bra, men har hästen inte en bra konvalescenstid så kommer skadan tillbaka. Naturligtvis kräver olika skador olika behandlingar. En häst som har ledproblem, till exempel, behandlas med ämnen som stimulerar ledfunktionen. Senskador är svårare och då blir receptet ofta vila tillsammans med skrittmotion. På kliniken finns en shockwave-maskin som också kan användas i behandlingen av olika skador. Shockwave är ny teknik som producerar djupgående tryckvågor i vävnaden. – Det stimulerar blodtillförseln till det skadade området och påskyndar läkningen. När hästen ska sättas igång igen efter en skadeperiod hjälper Morgan ryttaren med ett schema. I samråd med ryttaren planeras i vilket tempo hästen ska sättas igång och hur träningen ska läggas upp. Och det gäller att börja väldigt försiktigt. – Ofta börjar vi med tömkörning. Då är det lättare att hålla hästen i balans. Hur lång tid brukar det ta för en häst att komma tillbaka? – Det är väldigt olika och beror ofta på hur länge hästen har varit halt. Har den haltat i två månader tar det längre tid än om skadan precis har uppkommit. Vissa skador får också större konsekvenser än andra: – Senskador är problematiska. Även om de läker kommer hästen alltid att vara lite svagare i ärrvävnaden, och skadan kan komma tillbaka. Senare har hästen drabbats av svåra senskador och dess karriär på dressyrbanan har tagit slut redan i sexårsåldern. Hållbarhet är också något som bör genomsyra varje enskilt ridpass. Först och främst är uppvärmningen viktig, understryker Morgan. – Jag föreslår att du alltid skrittar i minst tio minuter innan du börjar jobba ordentligt, speciellt om hästen kommer direkt från stallet. Sedan tycker jag att du bör trava lugnt i tio minuter, så att du bygger upp träningspasset. Efter 10 till 15 minuters lätt jobb kan du ha en peak i träningspasset. Pauser är aldrig fel. I mitten av ridpasset bör det finnas en, rekommenderar Morgan. Hon tycker också att man kan variera vilken form hästen går i. Kan hästen vara i den form som ryttaren vill, så kan den också gå i en lite lägre form emellanåt, tycker hon. Nästa råd är att inte fastna i ”Ben, ligament och senor tar längre tid att bygga upp än muskler.” Variation och tålamod Morgan har många tankar om hur träningen kan läggas upp på ett hållbart sätt. När det gäller den långsiktiga planeringen tror hon på variation i ridningen, till exempel variation av vilket underlag man rider på. För unghästen ser Morgan tålamod som A och O för en hållbar utbildning och träning. – Ben, ligament och senor tar längre tid att bygga upp än muskler. En treåring som ser musklad ut har inte automatiskt starka senor. Om man inte tar det lugnt i träningen kan unghästen lätt drabbas av skador. Muskler kan gå på ett par månader att bygga upp, men starka senor tar ett år eller mer. Morgan berättar att hon har sett skräckexempel där dressyrhästar samlats ihop som treåringar och vunnit svåra klasser i internationella unghästtävlingar. en komplicerad övning. – Det är bra att inte träna på samma sak 20 gånger. Till exempel om hästen har svårt för öppna, då är det bra att ändå variera med andra övningar och inte fastna i att sitta och göra samma övning hela tiden. Till sist ska varje pass rundas av lugnt. – Musklerna måste både hinna värma upp och slappna av under passet. Trava av i 10 till 15 minuter och avsluta med minst 10 minuter skritt tycker jag. Grunderna för hållbar träning är de samma i dressyr som i hoppning, förklarar Morgan avslutningsvis. – Att hästen ska vara i balans gäller alla discipliner. Man ser på de duktiga hoppryttarna att de sällan tränar mycket på höga hinder. De tränar övergångar, markarbete och mindre hinder, vilket jag tror är bra. n hippson magazine 4/2010 73
© Copyright 2024