1. No category

Tonåringar i trafiken
Utdrag från Nils Petter Gregersens text,
”Nollvision för tonåringar i trafiken” NTF 2010
Inledning






Ungdomar och unga vuxna i 12 – 24 års ålder
råkar ut för många olyckor och skador i trafiken.
Under denna period läggs grunderna för attityd
och beteende.
Attityd är en persons medvetna eller omedvetna,
öppet visade eller dolda, kognitiva eller
emotionella, inställning till något.
Attityder antas vara produkter av tidigare
erfarenheter vilket också gör dem öppna för
förändring.
Trafiken är ett system som består av användare,
fordon och vägmiljöer.
GDE-matrisen är ett modell som definierar vilka
kompetenser en säker trafikant behöver.
Nollvisionen




Beslutades av
Sveriges Riksdag
1997.
Visionen är att ingen
ska dödas eller
skadas för livet i
trafiken.
Fordonet, vägmiljön
och användarna
måste samverka.
Systemsyn.



Fordonet: Säkerhet i
fordonen.
Vägen:
Hastighetsgränser
Användarens
beteende styrs av:
◦ Fysiologiska: ålder
◦ Psykologiska:
perception,
riskvärdering
◦ Sociala och kulturella:
grupptillhörighet,
normer
Olycksstatistik






12-14-åringar skadas mest
som fotgängare och
cyklister
15-16-åringar mest
bekymmer med moped.
16-17 som bilpassagerare
18-24 som passagerare
och förare, mest
inblandade i olyckor
Betydligt fler pojkar än
flickor dödas pga högre
exponering och andra
faktorer
Över tid har antalet dödade
barn och ungdomar
minskat.
Olika trafikant-roller



På cykel, är vanligasta
olyckstypen singelolycka
och halka. Bland olyckor
med allvarlig skada är 1/3del cyklister.
Moped används ofta som
transportmedel av
ungdomar som druckit
alkohol.
Bil. Antalet ungdomar som
tar körkort i 18-19 års ålder
har halverats från 150t per
år till 80t. Ungdomarna har
inte råd eller tid.
Unga förare - 18-24 år och
olyckstyper





Singelolyckor är mest
representerade, 40% av alla
olyckor.
För hög hastighet och
bristande erfarenhet.
Vänstersvängsolyckor också
överrepresenterat, det krävs
snabb reaktion och fri mental
kapacitet.
60% av alla 18-25 åringar
uppgav att de ”blivit riktigt
trötta” när de kört.
Motsvarande siffra för 46-64åringar är 35%.
Unga män är sämst på att
använda bälte. 40% av de
som dödas i personbil är
obältade.





Flest olyckor kvällar och
nätter, framför allt fredagar
och lördagar.
Grupptryck, normer och
livsstil.
Alkohol, hög hastighet och
bristande bältesanvändning
kombineras.
1/3 del av alla 15-24-åriga
omkomna personbilsförare
hade alkohol i kroppen.
Ung män kör för fort. I 45% av
dödsolyckorna inträffade i
hastigheter mer än 30km/h
över skyltad hastighet.
Att utvecklas som tonåring

Vår motivation, våra
beslut och vårt
beteende styrs av
våra personliga
förutsättningar:
◦
◦
◦
◦
◦
Fysiologisk utveckling
Personlighet
Livsstil
Familjesituation
Social bakgrund


Trafikant-rollerna
(fotgängare, cyklist,
mopedist, bilist och
motorcyklist) styrs av
personliga
förutsättningar och
motivation.
Ju yngre man är,
desto viktigare är de
personliga
förutsättningarna i
förhållande till
graden av
erfarenhet.
Vem är egentligen ungdom?





Förlängd ungdomstid.
Tonårskläder på barn och
unga vuxna bor ”hemma”.
Motverkar åldrandet,
ungdomstiden förlängs.
Verka ungdomlig är viktigt.
Fler valmöjligheter än
tidigare.
Söker hjälp bland
jämnåriga för att hitta rätt.
Följa gruppen och inte göra
bort sig.
Många val för unga,
psykisk ohälsa och
sömnproblem.
Psykologiska och sociala förutsättningar
för rollen som trafikant 1.
Unga är mitt inne i en
komplicerad
utvecklingsprocess.
 Pojkar är mer
sensationssökande,
antisociala, och
tävlingsinriktade än
flickor.
 Pojkar accepterar mer
fart och är benägna att
acceptera att folk bryter
mot regler.


Normer och regler i
ungdomsgruppen blir
även viktiga
komponenter även för
hur man beter sig i
trafiken:
◦ cykelhjälm, mopedhjälm,
trimma moped, dricka
alkohol.
De olika fordonen blir
viktiga symboler för att
förstärka självbilden.
 Kompistryck ökar under
hela tonårstiden och
stabiliseras några år
efter 20.

Psykologiska och sociala förutsättningar
för rollen som trafikant.
I USA ökade olycksrisken
bland nyblivna förare om de
hade passagerare i bilen.
 Kvinnor har en positivare
attityd till trafiksäkerhet än
män.
 Att bete sig riskfyllt i trafiken
hänger samman med
psykologiska och sociala
faktorer.

◦
◦
◦
◦
Bristfällig social bakgrund
Missbruk
Dåliga egna betyg från skolan
Låt utbildning hos föräldrar
Personlighetsdrag som kan
relateras till riskfyllt beteende:
Sensationssökande,
aggressivitet, impulsivitet,
emotionell labilitet, bristande
hänsynstagande, antisocial
eller socialt avvikande.
 Ungdomars attityder kan
grupperas i attitydknippen.
 Alla kan inte utbildas efter
samma koncept. Olika
utbildningsstrategier
anpassade till förhållningssätt
till risker
 Det finns utvecklade
instrument för att dela in
elever avseende på deras
personlighet och risktagande.

Fysiologisk utveckling 1



Testosteron ökar
kraftigt hos pojkar,
hos flickor mer
begränsad.
Styrka, maskulinitet,
impulsivitet,
aggressivitet och
kamplust.
Hög testosteronhalt > ökat
sensationssökande
Fysiologisk utveckling 2




I Prefrontala cortex finns
funktioner för att reflektera
över konsekvenser av val
eller beteende, samordning
av minnen, kontroll över
känslor och impulser,
värdering av risker och
hänsynstagande.
PFC utvecklas för flickor till
ca 23 och pojkar upp till 26.
Snabb njutning blir
viktigare än långsam
planering.
Stor variation. Hjärnans
utveckling är ett resultat av
biologisk tillväxt och miljö.
Att skaffa sig erfarenhet



Genom erfarenhet
frigörs mental
kapacitet.
Bristande erfarenhet
innebär sämre visuell
avsökning, längre
reaktionstider och
sämre
simultankapacitet.
Effektivaste sättet att
skaffa erfarenhet är att
vistas i trafiken och
använda sitt fordon i
trafik, under säkra
former.

I takt med ökad
erfarenhet minskar
antalet olyckor.
GDE-Matrisen






Hierarkisk beskrivning av
trafikantens uppgift.
Högst upp personliga
förutsättningar
Näst högsta, resan och varför
resan ska företas
Näst nedersta att bemästra
olika konkreta situationer.
Lägsta nivån, fordonets
funktion
Första kolumnen, de
kunskaper och färdigheter
som trafikanten behöver för att
kunna bete sig säkert.
I andra kolumnen,
medvetenhet om faktorer som
kan ha samband med högre
risker: cykla i korsningar,
överskrida hastighetsgränser.
 Tredje kolumnen,
självkännedom: Trafikantens
förmåga att placera in sig själv
på de fyra nivåerna.
Kalibrering av fordon i
nedersta nivåerna.
Medvetenhet om egna
personlighetsdrag, egen
grupptillhörighet och hur de
kan påverka de egna valen.
 Omvänd hierarki. Erfarenhet
och rutin på de lägsta
nivåerna kan påverka de
strategiska valen och de
personliga förutsättningarna.

GDE Goals for Driver Education
Nivå
Kunskaper
Färdighet
Riskökade
Aspekter
Självkännedom
Individen
Livsstil, Ålder
Kön, Grupp
Personlighet
Äventyrs-sökande,
Grupptryck
Ungdom, Sjukdom
Egna förutsättningar,
Impulskontroll,
förmåga att reflektera
Resan
Strategiska val:
Färdsätt, restillfälle,
färdväg, syfte
Alkohol,
Trötthet, Mörker,
väglag, rusningstrafik
Egna motiv för
strategiska val,
Självkritiskt tänkande
Trafiken
Trafiksituationer
Trafikregler
Riskmedvetande
Hög hastighet, Korta
avstånd, skymd sikt,
gående barn
Kalibrering av egen
förmåga, självkritiskt
tänkande
Fordonet
Funktion, Teknik,
Skyddssystem,
Manövrering
Utan hjälm, utan
bälte, dåliga däck,
slitna bromsar
Kalibrering av sin
manövreringsförmåga. Motivation
använda
skyddssystem
Kommunikation och utbildning






Pedagogiska
påverkansprocesser behöver
väljas med omsorg och
anpassas till ungdomarnas
förutsättningar.
Förr var auktoritet något alla
fick med åldern.
Idag ett relationskapitalrespekten ska förtjänas.
Man måste som vuxen kunna
möta, förstå och acceptera
den kultur som är
ungdomarnas.
Vuxna måste engagera sig,
utmana, diskutera, lyssna och
vara närvarande. Ta de unga
på allvar.
Trafiksäkerhet för barn är alltid
de vuxnas ansvar.




Ungdom tar lätt efter vuxnas
vanor.
Föräldrar har större betydelse
för ungdomarna är deras
vänner när det gäller syn på
politik, religion, utbildning och
yrkesval, användning av
droger och vad man äter.
Undantag är kläder och musik
där vänner har större
inflytande.
De allra flesta ungdomar
känner att de kan vända sig till
sina föräldrar för att tal om
saker som bekymrar dem.
Körkortsutbildningen
Strukturerad och
handledd
övningskörning +
 Professionell
förarutbildning =
 Minskning av
olyckor

Pedagogiska metoder i
trafiksäkerhetsutbildningen
Ger bäst resultat om det
integreras i vanliga
skolämnen.
 Barn ska utveckla
attityder som påverkar
deras beteende.
 Reflektera över
konsekvenser av egna
handlingar och värdera
risker.
 Ny pedagogik måste
användas. PBL,
Värderingsövningar,
gruppdynamiska
övningar och coachning.

Gruppdiskussioner,
reflektera över
konsekvenser av ett
beteende: cykla utan
hjälm, pojkar tar större
risker än flickor, köra
fort, inte använda
bilbälte, vara rattfull,
vara trött, grupptryck
mellan kompisar…
 Eleven använder sin
erfarenhet för att lösa
problem i trafiken
 Läraren är en coach
som ställer frågor och
stöttar eleven.

Coachning
Man hjälper en elev att
uppfylla sina mål.
 Sporra eleven att lösa
problem på egen hand
 Ger mycket positiv feed-back
 Ger konstruktiv kritik.
Coaching karaktäriseras av:








Jämlik relation lärare – elev
Individuella mål diskuteras
och formuleras tillsammans.
Läraren frågar istället för att
berätta.
Elevens lärande är i fokus
istället för lärarens
undervisning.
Läraren försöker locka
kunskaper ur eleven istället för
att stoppa in dem.
Viktiga syften är att skapa
engagemang och sätta igång
tankeprocesser.
Läraren hjälper eleven att
själv definiera problemen och
föreslå lösningar.
Skapa insikt

Bättre lära sig om
risker, förutse dem
och därigenom bli
motiverad och köra
med större
säkerhetsmarginal.