1. No category

Höja rösten eller minska hindren?
Hur får vi människor att göra hållbara val?
Föreläsning Håll Sverige Rent Sverige 19 november 2015
Hur förhåller vi oss till miljöproblem?
Varför är det så svårt att förändra sig?
Vilken roll spelar kognitiva fällor för vår oförmåga att förändra oss?
Vilka psykologiska mekanismer använder människor för att orientera oss och
fatta beslut i vardagen?
Jonas Mosskin, leg.psykolog
och organisationskonsult på
Organisationspsykologerna
Om Jonas Mosskin
JONAS MOSSKIN, leg. psykolog, föreläsare och
organisationskonsult på Organisationspsykologerna.
Skriver regelbundet för bl.a. Modern Psykologi,
Psykologtidningen, Dagens Nyheter och Camino. Svarar på
psykologiska frågor för tidningen Dagens Arbetes läsare.
Bloggar på www.mosskin.se om psykologi, hållbarhet och
kultur.
Arbetar med coaching, terapi, konsultation, organisationsutveckling och föreläser om hållbarhet och sociala medier.
Styrelsemedlem i den ideella föreningen Mind som driver
Minds Självmordslinje.
www.mosskin.se
[email protected]
@jonasmosskin
Om Organisationspsykologerna
www.organisationspsykologerna.se
Varför är vi här idag?
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för
minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers
och organisationers miljöansvar.
Vår vision är ett skräpfritt Sverige.Vi tror att ett skräpfritt samhälle är
grunden för ett hållbart samhälle.
Hur går det med er vision?
Sopberget växer
Svensken idag
460 kg avfall/person och år.
81 kg av det totala avfallet är matavfall, varav 25 kg slängs helt i onödan.
Klädinköpen har ökat med 40 % på 10 år.
Vi slänger i genomsnitt 8 kg kläder/per år i soporna. 40 % är fortfarande användbart.
Elskrot såsom datorer och mobiltelefoner har ökat med 100 % de senaste tio åren.
Varför skräpar vi ned?
71 % skräpar uppger i Håll Sverige Rents undersökning att de aldrig slänger skräp.
Av de som svarat ja framkommer dessa orsaker.
Skräptoppen
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Abstrakt och komplext att förstå
Det är abstrakt att förstå växthuseffekten, varför kemikalier kan vara farliga
och hur plötsliga förändringar i vårt klimat går till. Begrepp som resiliens,
ekosystem, biologisk mångfald är svåra att förstå. Vi har också svårt att
koppla detta till vår egen vardag och hur detta har med oss att göra.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Skuldfrihet inför oavsiktliga handlingar
Vårt moralsystem bestraffar avsiktliga handlingar
mycket värre än oavsiktliga. Ingen skadar
klimatet med mening, utan det är en sidoeffekt
av andra val. Att t.ex. ta bilen till jobbet, eller att
resa på solsemester varje vinter.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Gradvisa förändringar är svåra för
människor att lägga märke till.
Klimatförändringarna sker i relativt
långsamt tempo, därför är risken stor att vi
vänjer oss vid dem snarare än förebygger
dem.
Därför uppmärksammar vi inte heller att
avfallsmängden i Sverige ökat med 50 % de
senaste tjugo åren.
En effektivare skräp- och avfallshantering
gör samtidigt problemet mindre synligt för
oss medborgare.Vilket gör att vi inte får en
egen upplevelse av problemet.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Systemtröghet
Vi tenderar att tro att det existerande samhällssystemet är "det enda
tänkbara". Förändringar kan verka osannolika just innan de händer.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Människor lyssnar till budskap på olika sätt
Budskap om miljö och klimat fokuserar ofta på frihetliga och liberala
värderingar såsom att inte skada andra eller att vi bör justera en orättvisa. Men
man har nonchalerat traditionella värden som lojalitet, respekt för auktoriteter,
renhet och helighet. Många konservativa har därför blivit passiva i miljö- och
klimatfrågor eller t.om moraliskt fientliga till det.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Långa perspektiv och de som drabbas upplevs som långt borta från oss.
Vi ser offren för miljö- och klimatförändringar som avlägsna och som en
utgrupp. De är inte oss, de är främlingar i andra kulturer.
Psykologiska förklaringar till att miljöhot
sällan aktiverar människor till förändring
Vi underskattar den tid som det tar att genomföra en komplicerad
teknisk utveckling.
Därför blir hänvisningen till ny teknik lätt en ursäkt för att inte vilja
förespråka livsstilsförändringar på individ- och samhällsnivå som vi redan nu
kan genomföra.
Varför kan det vara bra att
identifiera hinder?
Kurt Lewin, grundaren till socialpsykologin som
myntade bl.a. begreppet gruppdynamik. Lewin
utvecklade en enkel princip för hur man kan att
åstadkomma förändring:
Studera vilka drivande respektive hindrande faktorer som finns i en social situation
för att åstadkomma den önskade förändringen. Istället för att öka drivet för (vilket
leder till att motkrafterna mobiliseras ännu mer,) bör man istället undanröja de
viktigaste hindren för att uppnå målet.
Ett vanligt sätt att förändra
eller lösa problem
Vi som individer, grupp eller organisation gör ofta mer av detsamma. Vi människor
tenderar att använda de verktyg vi har för att lösa de problem vi har.
Om någon inte lyssnar, talar vi högre,
Om någon inte gör som vi säger, upprepar vi budskapet ännu en gång.
Om någon struntar i vårt argument, drar vi det en gång till.
Det fungerar ofta dåligt när man ska påverka människor eller förändra en situation.
Några typer av hinder
Byråkrati
Kulturella hinder
Lagstiftning
Ledarskap
Organisatoriska hinder
Situationsfaktorer/etablerande omständighet
Sociala normer
Vanor och traditioner
All förändring sker i ett social sammanhang och i en kulturell kontext.
Förändring i ett psykoterapeutiskt
sammanhang
Några principer för förändring i terapirummet.
Vi har alla motstånd inför att förändra oss.
Prat räcker inte.
Att komma till insikt räcker inte.
Terapeuten är en rollmodell och förebild.
Klienten får feedback på sina tankar, känslor
och beteenden från terapeuten.
Förändring i ett psykoterapeutisk
sammanhang
Känslan av trygghet gentemot terapeuten gör det
möjligt att utmana föreställningar och
problembeteenden.
Vi får en känslomässig erfarenhet i terapin.
Exponering inför det som är skrämmande. Exponering
sker stegvis med en hållande psykoterapeut närvarande.
Positiv feedback på framsteg. Förståelse för bakslag.
Upprepad träning. Plan för vidmakthållande över tid.
Hitta alternativa strategier för att undvika problem
framöver.
Vara ett ställföreträdande hopp!
Räcker det att tillägna sig kunskap
och ändra attityd?
Två exempel
I en undersökning svarade 94 % att alla har ett ansvar att plocka upp skräp på
gatan. 1-2 % brukar svara att de plockar upp skräp.
24 % av de som ansåg sig vara miljömedvetna en undersökning från Avfall
Sveriges 2014 hörde till de med högst avfallsmängd/person.
Kognitiv dissonans
Tänk på avståndet mellan tanke
och handling!
Attityd ⟹ Beteende som är inkonsekvent med attityden ⟹
Kognitiv dissonans ⟹ Försök från oss att rationalisera eller
bortförklara vår kognitiva dissonans.
Två olika sätt som vår hjärna
fungerar vid beslutsfattande
Medveten
Automatisk
Kontrollerad
Ansträngande
Logisk
Långsam
Självmedveten
Okontrollerad
Lätt
Känslomässig
Snabb
Omedveten
Exempel:
Lära sig ett språk
Planera en ovanlig resa
Räkna kalorier
Exempel:
Prata på sitt modersmål
Att resa till jobbet en vanlig dag
Att vilja ha en kaka
Kognitiva fällor
1. Fixering vid nuet = bias för status quo
Vi människor är fokuserade på hur saker
fungerar i nuet och har svårt att tänka oss
att situationen ska kunna förändras drastiskt.
(Kahneman & Tversky)
Kognitiva fällor
2. Bias när vi ska fatta osäkra beslut.
Vi människor har en tendens att bortse från risker som vi bedömer har en låg
sannolikhet att inträffa och vars konsekvenser är osäkra och ligger långt fram i
tiden. Däremot överskattar vi riskerna för saker som nyligen inträffat.
Kognitiva fällor
3. Illusion om att ha kontroll.
Vi kan inte föreställa oss att vi skulle kunna nå en punkt där växthuseffekten
skenar eller att ekonomer och politiker tappar kontrollen (Finanskrisen 2008
eller Flyktingkrisen 2015), så vi tror inte att det kan hända. Ett slags
önsketänkande alltså.
Fler kognitiva fällor
Fundamentala attributionsfelet
När vi själva gör fel beror det på omständigheterna, när andra gör fel beror det
på inkompetens.
Konfirmationsbias
Vi letar efter signaler och tolkar information så att de skall passa vår egen
förförståelse.
Vi känner ansvar för framgångar
Vi känner mer ansvar för framgångar än vi vi känner för motgångar.
Vi är inte logiska
Vi utvärderar styrkan i ett logiskt argument men tar dessutom hänsyn till om vi
gillar/ogillar slutsatsen.
Inramningen spelar roll
vi använder ofta en för snäv avgränsning eller beskrivning av ett problem.
Vi är efterkloka
”Jag visste det hela tiden”. Vi ser på tidigare inträffade händelser som om de var
möjliga att förutse.
Incitament och mentala genvägar
1. Vi behandlar sannolikhet irrationellt.
Ekonomisk teori brukar förutsätta att vi behandlar
sannolikhet rationellt, men det gör vi inte.Vi
uppmärksammar små sannolikheter mer som t.ex.
lotteri och spel.
2. Vi ogillar förluster mer än vi uppskattar vinster.
Det brukar vara bättre att betona de ekonomiska förluster vi kommer råka ut för om
vi inte förändrar ett beteende, än att betona de positiva förtjänster det förändrade
beteende ger upphov till.
3. Vi skapar olika mentala konton för våra pengar.
Vi behandlar pengar som om de finns i olika mentala konton. Lön, besparingar,
utgifter, nöjen etc. Vårt sätt att spendera och prioritera handlar ofta i vilken mental
budget vi befinner oss.Vi flyttar ogärna pengar mellan våra olika mentala konton.
80 % av en beteendeförändring
beror inte på medvetna val
I en intressant studie framkom att 80 % av
förklaringen till beteendeförändring i riktning mot
mer miljömedvetna val, inte förklarades av ökad
kunskap eller medvetenhet.
Skillnader i utbildning, inkomst, hälsa påverkar.
Likaså mottagligheten för budskap som kräver
förändring av individen.
Att påverka kontexten eller hur ett samhällsproblem ramas in kan göra att vi påverkar vårt
invanda mönster och beteenden.
Kollmuss and Agyeman (2002) Mind the Gap. Environmental Education
Research 8(3): 239-260.
Konsekvensernas betydelse för vårt
beteende
Effektiva förstärkare/försvagare är:
Kopplade till ett visst beteende.
Nära i tiden (timing!) efter beteendet.
Önskvärda för den som utför beteendet.
Alltid förutsägbara och konsekventa.
Viktigt!
Vi påverkas mycket starkare av kortsiktiga förstärkare än långsiktiga.
Att tillföra något positivt är den effektivaste förstärkaren!
Därför bättre med miljöbilspremie som klumpsumma direkt när man köper
sin bil, än sänkt fordonskatt för samma bil år efter år.
Åtagande - vi önskar att hålla våra
offentliga löften
Vi skjuter gärna upp sådant som är bra för oss på lång sikt.
Några vanliga strategier för att hålla våra löften är att göra dem offentliga, eller att
skriva ner dem. Vallöften exempelvis.
Ett annat sätt kan vara att införa smärtsamma deadlines för att plugga till ett prov.
Att införa frivilliga ekonomiska straff t.ex. har testats för att få folk att sluta röka
med gott resultat.
Även träningskontrakt har visat sig kraftfullt för att hålla ett åtagande.
6 verktyg att påverka människor
(Cialdini)
1. Reciprocitet. Människor vill belöna tjänster.
2. Engangemang och Konsekvenser.
Människor tenderar att följa och hålla åtagande som man gjort offentligt.
6 verktyg att påverka människor
3. Sociala bevis.
Människor gör vad andra
människor gör.
Grupptryck och sociala
normer spelar stor roll.
4. Gillande.
Människor blir lättare påverkade
av dem som vi gillar.
6 verktyg att påverka människor
5. Auktoritet.
Människor följer ofta förebilder och
auktoritetspersoner.
6. Knapphet/Exklusivitet.
Människor åtrår vad som uppfattas
som exklusivt.
6 strategier på hur man kan
kommunicera om hållbarhet
1. Använd existerande moralsystem.
Kommunicera värden om hållbarhet som är lätta att ta till sig och förstå.
2. Bördan till våra barn.
Fokusera på den börda vi lämnar efter oss till kommande generationer, inte den nytta
som våra ansträngningar har. Psykologisk forskning visar att vi blir mer motiverade om
vi minskar dåliga saker för andra, istället för en ökning av bra saker för andra. T.ex.
genom att minska soporna eller sluta slösa med resurser i onödan via återanvändning.
6 strategier på hur man kan
kommunicera om hållbarhet
3. Emotionella morötter istället för piskor.
Motivera till handling genom hopp, stolthet, tacksamhet.
Skuld, skam och osäkerhet motiverar inte lika bra på lång sikt.
4. Var försiktig med externa motivationer.
Ekonomiska drivkrafter kan uppmuntra till ökad konsumtion som i sin tur
försämrar miljö och klimat så att den initiala förbättringen uteblir.
6 strategier på hur man kan
kommunicera om hållbarhet
5) Utvidga vår känsla av gruppidentitet.
Expandera vår identifikation och empati
med människor som lever i vårt närområde,
men också långt borta, eller för kommande
generationer.
6) Uppmärksamma positiva sociala
normer.
Använd grupptryck och sociala konventioner
för att åstadkomma förändringar i positiv
riktning. T.ex. lokala förebilder eller
uppmuntra delande och återanvändning.
Minns att beteenden och normer
ibland kan ändras fort
Slut!
Tack för mig!
www.organisationspsykologerna.se
www.mosskin.se
[email protected]
@jonasmosskin