Resultat av försöksodling av Svarta Vinbär
Vinbärsgallkvalster på svarta vinbär är ett problem för både yrkesodlare och fritidsodlare,
inte minst på koloniområden där smittrisken är stor och det knappt går att bekämpa
skadegöraren. Förädlingen av svarta vinbär har därför eftersträvat resistens mot
vinbärsgallkvalster och därmed även minskad risk för virus (”reversion”) som sprids av
kvalstret. Olika sorter är olika känsliga för kvalster och uppgifter fanns om resistenta sorter.
Fritidsodlingens Riksorganisation – FOR - beslöt därför att pröva och jämföra olika nyare
sorter av svarta vinbär.
Syfte
Våren 2004 planterades åtta sorter av svarta vinbär på 4 koloniområden i olika delar av landet,
Norrköping, Järfälla, Uppsala och Söderhamn. Våren 2006 kompletterades försöket med
ytterligare fem sorter. I omgång två medtogs en klon hittad av en kolonist i Uppsala som
uppgav att den var helt oemottaglig för kvalster. Syftet med försöksodlingen har varit att
urskilja skillnader i mottaglighet för gallkvalster men även att bedöma odlingsvärdet av sorter
som ännu inte finns på svenska marknaden.
Sorter
Av de prövade sorterna är Intercontinental, Risarp, Storklas och Titania från Sverige.
”Mattias” är en okänd upphittad klon i Uppsala. Ben Alder, Ben Connan, Ben Gairn, Ben
Hope, Ben Thron och Ben Tirran från Skottland medan Hedda och Narve Viking är från
Norge.
Försöksodlingarna är planterade i områden med ett högt smittryck av gallkvalster för att få ett
så snabbt resultat som möjligt. Samtliga sorter är planterade med 4 upprepningar.
Utvärdering
Efter sex odlingssäsonger har nu försöket uvärderats för samtliga sorter. Det finns en tydlig
skillnad i mottaglighet mellan olika sorter. Den absolut mest mottaliga sorten är Storklas som
i ett par områden var infekterad redan första sommaren och där hela buskarna är infekterade
efter fjärde säsongen. De minst mottagliga sorterna har genomgående varit tre skotska sorter,
Ben Connan, Ben Gairn och Ben Thron med inga eller mycket få angripna knoppar. De följs
tätt av Ben Hope, Titania och Risarp. Ingen sort har dock varit helt resistent. Men det mest
intressanta är att den okända klonen från Uppsala, här kallad ”Mattias” har klarat sig helt utan
angrepp. Av de sorter som finns i handeln i Sverige i dag är Ben Gairn och Titania de minst
mottagliga.
Motståndskraft
Sorterna listade efter motståndskraft från bäst till sämst: ”Mattias”, Ben Gairn, Ben Connan,
Ben Thron, Hedda, Titania, Ben Hope, Risarp, Ben Tirran, Ben Alder, Intercontinental, Narve
Viking, Storklas.
Härdighet
De flesta sorter har klarat vintrarna i Söderhamn, den nordligaste försöksplatsen. Dock har en
buske av fyra av Ben Alder, Ben Tirran och Hedda frusit ner 2008 men kommit igen med
skott från roten.
Växtsätt
När det gäller växtsätt så utmärker sig de skotska sorterna där alla utom Ben Alder är starkt
upprättväxande (för maskinskörd). Ben Thron och Titania är de mest högvuxna sorterna där
Ben Thron utmärker sig genom sitt mycket upprätta, kompakta växsätt medan Titania är
betydligt yvigare.
Sjukdomar
Ingen av sorterna har drabbats av mjöldagg under försöksåren. Däremot är en del sorter mer
känsliga än andra för filtrost och bladfläcksjuka. Storklas, Risarp, Ben Hope, Ben Alder och
Hedda har haft kraftigast angrepp av filtrost. Ben Thron och Risarp har varit mest drabbad av
bladfläcksjuka. Friskast har Titania varit.
Kartsättning och mognad
Vi har även tittat på blomning, kartsättning och mognad. Blomningstiden har dock inte
noterats så exakt att vi kan se några tydliga skillnader.
Kartsättningen, som ju är en fingervisning om skördens storlek, har noterats enstaka år på två
av försöksplatserna. Bäst har den varit för Storklas, Ben Thron, Ben Hope, Titania, Ben
Connan, Ben Tirran och ”Mattias” och sämst för Risarp, Intercontinental, Narve Viking, Ben
Alder och Hedda.
Jämnhet i mognad är en egenskap som visar hur lättplockad sorten är. Ben Gairn, Ben Thron,
Ben Tirran, Hedda, Narve Viking, Risarp och Titania har en jämn mognad. En kommentar om
Titania var dock att den lätt tappar bären så den måste skördas i tid.
Bärens storlek har förstås också betydelse för skörden. Där utmärker sig Titania med de
största bären. Stora bär har också Storklas, Ben Hope, Ben Thron medan bärstorleken varit
mer variernade hos Ben Gairn, Intercontinental, Narve Viking och Risarp.
Smak
Smakmässigt ligger Risarp i topp som söt och god, följd av Ben Hope, Ben Thron och Titania
med omdömena syrligt söta och goda. Alla Ben sorterna utmärker sig med en stark
vinbärssmak.
Slutsats
Av de sorter som finns i handeln idag rekommenderas den skotska sorten Ben Gairn och
svenska Titania som förstahandsval vid nyplantering från Mellannorrland och söderut. Längre
norrut kan Titania få vinterskador i topparna. Risarp är andrahandsvalet för sin motståndskraft
mot gallkvalster men är osäkrare ur skördesynpunkt och mottaglighet för andra sjukdomar.
När vi förhoppningsvis får in fler av de skotska Ben-sorterna på den svenska marknaden bör
dessa ta plats bland förstahandsvalen.
Storklas är den i särklass mest mottagliga sorten för vinbärsgallkvalster och bör absolut inte
planteras i områden där den utsätts för smitta eller riskerar att smitta ner andra sorter.
Solveig Sidblad
trädgårdskonsulent FOR/Koloniträdgårdsförbundet