1. No category

Social kognition
2014-10-19
Sheldon: You bought me a present? Why
would you do such a thing? I know you think
you're being generous, but the foundation of
gift giving is reciprocity. You haven't given me
a gift, you've given me an obligation. The
essence of the custom is that I now have to go
out and purchase for you a gift of
commensurate value and representing the
same perceived level of friendship as that
represented by the gift you've given me. Ah,
it's no wonder suicide rates skyrocket this time
of year. Oh, I brought this on myself by being
such an endearing and important part of your
life...
Mentalisering
Göran Rydén
Verksamhetschef, Norra
Stockholms psykiatri
Överläkare och psykoanalytiker
2014-10-19
Göran Rydén
2014-10-19
Göran Rydén
3
2014-10-19
Göran Rydén
2
2014-10-19
Göran Rydén
4
2014-10-19
Göran Rydén
6
Bertha Pappenheim
Göran Rydén
5
1
Social kognition
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
7
2014-10-19
Göran Rydén
8
2014-10-19
Göran Rydén
9
2014-10-19
Göran Rydén
10
2014-10-19
Göran Rydén
11
2014-10-19
Göran Rydén
12
Göran Rydén
2
Social kognition
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
13
2014-10-19
”Machiavellian intelligence”
Göran Rydén
14
Mentalisering
Byrne & Whiten, 1988
Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som
beskriver förmågan att förstå de mentala tillstånd hos
en själv och andra som ligger bakom ett visst beteende.
Fonagy
”Holding mind in mind”
Attributing beliefs and desires to other persons that are
different to one-self and be able to predict and explain
other peoples actions.
WOEXT: 262. Mentalizing
2014-10-19
Göran Rydén
Dunbar, 199215
2014-10-19
Göran Rydén
16
2014-10-19
Göran Rydén
18
Mentalisering och andra begrepp
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
17
Efter Bateman & Fonagy
3
Social kognition
2014-10-19
Teleologisk hållning
Mot en mental representation
Gergerly & Csibra, 2003
Gergerly & Csibra, 2003
2014-10-19
Göran Rydén
19
2014-10-19
Göran Rydén
20
2014-10-19
Göran Rydén
21
2014-10-19
Göran Rydén
22
Tre sätt att förhålla sig till den
fysiska och relationella verkligheten
På väg mot en mentaliserande
hållning – att hantera ovisshet
• Teleologisk hållning – den konkreta, fysiska
världen förstås utifrån en inferens om orsak verkan
• Psykisk ekvivalens – den inre psykiska
verkligheten används som sanningskriterium
för den yttre
• Låtsasläge – den yttre verkligheten prövas i
det inre som ett experiment, en potentiell
sanning
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
23
2014-10-19
Göran Rydén
24
4
Social kognition
2014-10-19
Sheldon: Are you upset about something? Leonard:
What was your first clue? Sheldon: Well there was a
number of things. First the late hour, then you
demeanors seems very low energy plus your
irritability... Leonard: Yes I'm upset! Sheldon: Oh... I
don't usually pick up on those things. Good for me.
Leonard: Yeah good for you. Sheldon: (walks away
and then turns back) Oh, wait. Did you want to talk
about what's bothering you? Leonard: I don't
know... maybe. Sheldon: Wow! I'm on fire tonight.
Sheldon: You may not realize it, but I have
difficulty navigating certain aspects of daily
life. You know, understanding sarcasm,
feigning interest in others, not talking about
trains as much as I want. It's exhausting!
2014-10-19
Göran Rydén
25
2014-10-19
Göran Rydén
26
27
2014-10-19
Göran Rydén
28
Anknytningens betydelse
2014-10-19
Göran Rydén
LOW LG
Maternal Licking/grooming
Champagne et al
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
29
2014-10-19
HIGH LG
Increased GR
methylation
Decreased GR
methylation
Decreased GR
expression
Increased GR
expression
Increased stress
response
Decreased
stress response
30
Göran Rydén
5
Social kognition
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
31
2014-10-19
Göran Rydén
32
2014-10-19
Göran Rydén
33
2014-10-19
Göran Rydén
34
Representation av affektläge
Internalisering av
anknytningspersonens bild
Internalisering
Kärna av det
psykologiska självet
Representation av
barnets mentala
tillstånd
Anknytningspersonen
ANKNYTNINGSPERSONEN
BARNET
Ett begynnande själv
Psykologiskt själv:
andra ordningens
representation
Uttryck
Reflektion
Resonans
Symbolisk
koppling
till inre
tillstånd
Barnet
Fysiskt själv:
Primär
representati
on
Göran Rydén
Göran Rydén
Signal
Icke-verbal
Konstitutionellt själv som är i
någon form av affektläge
Inferens, (projektiv
identifikation)
2014-10-19
Metaboliserad
affekt
35
Efter Bateman & Fonagy
2014-10-19
Göran Rydén
Fonagy, Gergely, Jurist, Target,362002
6
Social kognition
2014-10-19
Dehumaniserande
Är
anknytnings
personen
tillräckligt
nära,
uppmärksam
och
responsiv?
Om ja...
Demoniserande
Subjektivitet och humaniserande
... blir barnet lekfullt,
mindre hämmat,
leende och inriktat mot
utforskande och socialt
...då känner sig
barnet säker,
älskad,
självsäker...
Om nej...
... blir barnet upptaget
av
anknytningspersonen,
klängande och ängslig
inför separation och
utforskande.
2014-10-19
...utvecklas en rad
anknytningsbeteen
den p g a ökad oro
(kontrollera,
signalera för att
återetablera
kontakt mm).
Om inkonsistent...
Om konsistent...
Göran Rydén
...blir barnet defensivt
undvikande och
förefaller indifferent
inför separation och
återförening.
37
Konkret, egocentriskt
2014-10-19
ICKE-MENTALISERANDE
Representation av affektläge
Internalisering av
anknytningspersonens bild av
sitt eget känslomässiga läge
Internalisering av främmande
delar som en del av självet
Begynnande kärna
av det psykologiska
självet
Psykologiskt själv:
andra ordningens
representation
”Alien self”
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
Uttryck
Stark affekt
Resonans
Fysiskt själv:
Primär
representati
on
Inferens, (projektiv
identifikation)
misslyckas
Göran Rydén
Ickemetaboliserad
affekt
Symbolisk
koppling till
anknytnings
personens
inre tillstånd
Barnet
2014-10-19
38
Efter Bateman & Fonagy
ANKNYTNINGSPERSONEN
BARNET
”Alien self”
Avsaknad av
representation av
barnets mentala
tillstånd Anknytningspersonen
Återhållen föreställning
Göran Rydén
MENTALISERANDE
Projicerande,
alltför mycket
föreställande
STÖRD
MENTALISERING
Signal
Icke-verbal
Konstitutionellt själv som är i
någon form av affektläge
39
2014-10-19
Göran Rydén
41
2014-10-19
Göran Rydén
Efter Bateman & Fonagy
Efter Fonagy, Gergely, Jurist, Target, 2002
40
42
7
Social kognition
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
43
2014-10-19
Göran Rydén
44
2014-10-19
Göran Rydén
45
2014-10-19
Göran Rydén
46
Spegelneuron
Att mentalisera förutsätter...
Spegelneuron aktiveras både när man observerar
en handling och när man utför samma handling
själv.
Maqaques
2014-10-19
Göran Rydén
•
•
•
•
Att man kan reglera uppmärksamhet
Att man kan reglera känslor
Att man kan inta fler perspektiv
Att man kan stå ut med osäkerhet och
omvärdera
• Att man kan känna trygghet
Humans
Göran Rydén
47
2014-10-19
Göran Rydén
48
8
Social kognition
2014-10-19
Att man kan reglera känslor
Att mentalisera förutsätter...
•
•
•
•
Att man kan reglera uppmärksamhet
Att man kan reglera känslor
Att man kan inta fler perspektiv
Att man kan stå ut med osäkerhet och
omvärdera
• Att man kan känna trygghet
2014-10-19
Göran Rydén
49
elated
upset
happy
Pleasant
Unpleasant
contented
sad
VALENCE
amygdala
hippocampus
relaxed
ventral striatum
prefrontal cortex
nucleus accumbens
ventral tegmental area
serene
depressed
CO-ORDINATION
Earlier experiences
expectations
bored
calm
Deactivation
2014-10-19
Göran Rydén
50
Emotionell dysreglering,
självrapportering
AROUSAL/ALERTNESS
Activation
Formatio reticularis
thalamus,
alert
tense
amygdala
Parietal lobe
excited
nervous
stressed
2014-10-19
Göran Rydén
51
– Mer ångest och ilska samt depression om komorbid
BP2 (Koenigsberg, 2002)
– Större variabilitet över dygnet (Cowdry, 1991)
– Mer och starkare negativa affekter än andra
patientgrupper (Stein, 1996)
– Små skillnader i positiva affekter (Levine, 1997)
– Affektiv reaktivitet är en starkare prediktor för BPD än
sexuella övergrepp under barndomen (Rosenthal, 2005)
– ”Aversive internal tension” ökar snabbare och
durationen är längre (Stiglmayr, 2005)
2014-10-19
Emotionell dysreglering
strukturell hjärnavbildning
Göran Rydén
52
Emotionell dysreglering
funktionell hjärnavbildning
• Hög aktivitet i vänster amygdala jfrt med kontroller,
särskilt för neutrala ansiktsuttryck (Donegan, 2003)
• ”Dynamic morphing” känns igen snabbare (Lynch, 2006)
• Skillnader i dorsolaterala prefrontal cortex
• Annorlunda metabolism i gyrus cinguli i viloläge (van Elst,
• Mindre volymer i hippocampus, amygdala,
vänster orbitofrontala cortex and höger
anterior gyrus cinguli (Driessen, 2000, Elst, 2003, Rusch, 2003)
2001)
• Insula är mer aktiv hos patienter med BPD är kontroller
vid exponering för neutrala stimuli (Schultze, 2011)
• Vänster prefrontala cortex är mindre aktiv hos
patienter med BPD när negativa affekter ska regleras
ned (Schultze, 2011)
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
53
2014-10-19
Göran Rydén
54
9
Social kognition
2014-10-19
”Reappraisal of affects”
ADHD and borderline personality disorder
Laterala frontala, mediala frontala och
orbitofrontala regioner ”orkestrerar” meningen i
känslomässiga händelser (Wager, 2008)
Interoceptive
information
Exteroceptive
information
1. Öka den positiva affekten
2. ”Men vädret är fint...
Nucleus accumbens, ventrala striatum, VLPFC
2. Minska den negativa affekten
”Nåväl – så illa är det inte...
Amygdala, VLPFC
3. Dissociera den negativa affekten
”Detta händer inte mig...”
Ventrolaterala prefrontala cortex (VLPFC)
2014-10-19
Göran Rydén
Petrovic et al
55
2014-10-19
ADHD and Borderline personality disorder
Interoceptive
information
Göran Rydén
56
ADHD and Borderline personality disorder
Exteroceptive
information
Interoceptive
information
Exteroceptive
information
EMOTIONAL
INSTABILITY
Dopamine and
Salience
Dopamine
and Salience
Dopamine
and Salience
Dopamine
and Salience
Petrovic et al
2014-10-19
Göran Rydén
57
Petrovic et al
2014-10-19
Göran Rydén
2014-10-19
Göran Rydén
58
ADHD and Borderline personality disorder
Interoceptive
information
Exteroceptive
information
ADHD
Dopamine
and Salience
Dopamine
and Salience
Petrovic et al
Rydén, Petrovic et al
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
59
60
10
Social kognition
2014-10-19
Rydén, Petrovic, et al
Rydén, Petrovic et al
2014-10-19
Göran Rydén
61
2014-10-19
Göran Rydén
62
Att mentalisera förutsätter...
•
•
•
•
Att man kan reglera uppmärksamhet
Att man kan reglera känslor
Att man kan inta fler perspektiv
Att man kan stå ut med osäkerhet och
omvärdera
• Att man kan känna trygghet
Rydén, Petrovic et al
2014-10-19
Göran Rydén
63
Att man kan inta fler perspektiv
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
2014-10-19
Göran Rydén
64
Bara ett perspektiv - egocentrism
65
2014-10-19
Göran Rydén
66
11
Social kognition
2014-10-19
Att mentalisera förutsätter...
•
•
•
•
Att man kan reglera uppmärksamhet
Att man kan reglera känslor
Att man kan inta fler perspektiv
Att man kan stå ut med osäkerhet och
omvärdera
• Att man kan känna trygghet
2014-10-19
Göran Rydén
67
2014-10-19
Göran Rydén
68
2014-10-19
Göran Rydén
69
2014-10-19
Göran Rydén
70
2014-10-19
Göran Rydén
71
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
Efter Bateman & Fonagy
72
Efter Bateman & Fonagy
12
Social kognition
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
73
Efter Bateman & Fonagy
2014-10-19
Göran Rydén
The brain as a process
Analogier
• Psykisk ekvivalens – Heta kognitioner kan inte
processas – amygdala och periaqueductal grey
aktiveras – kamp-flyktreaktion aktiveras
• Låtsasläge – dorsolaterala prefrontala cortex –
distraktion – ”heta kognitioner” dämpas
• Mentalisering – ventromediala prefrontala
cortex – ”heta” kognitioner omvärderas
• Cross-modal representation
(Stern, 1985, Meltzoff,
1990,1991)
• Social cognition is based on
visuospatial processing
(Derntl, 2011)
• General purpose processors
(Markram, 2010)
• The brain is a jungle
(Edelmann, 1993)
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
74
Efter Bateman & Fonagy
75
The two-stream hyptohesis (1)
Göran Rydén
76
The two-stream hypothesis (2)
Ungerleider, Mishkin, 1982, Ettinger, 1990
The ventral stream – WHAT?
The dorsal stream - WHERE?
•Object recognition and form
representation
•Primary visual cortex - medial
temporal lobe (long-term memory)
– limbic system (emotions)
•Depend on attention, working
memory and salience – analyze
significance of the object
•Recognizing objects in space
•Primary visual cortex – Occipital
lobe – parietal lobe
•Detailed map of visual field and
sensitivity for movement
•Posterior parietal cortex is
important for interpretation of
spatial relationships
(Puce & Perrett, 2003)
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
77
2014-10-19
Göran Rydén
78
13
Social kognition
2014-10-19
Lär vi oss att mentalisera?
2014-10-19
Göran Rydén
Det verkar så
79
Efter Bateman & Fonagy
Social kunskap och
ansiktsigenkänningsdysfunktion vid autism
2014-10-19
Göran Rydén
80
Schultz, 2005
• An inborn bias for faces together with
learning processes leads to enhanced
salience of facial stimuli.
• Much time is spent on processing faces
mediated via amygdala and fusiform
gyrus
• These processes act as ”scaffolding” for
social skills.
• Deficits in the face-processing leads to
a cascade of deficits, as in social
interaction.
Schultz, 2005
2014-10-19
Göran Rydén
81
2014-10-19
Göran Rydén
82
Empati i hjärnan
• Emotionsigenkänning (ansiktsigenkänning)
– Fusiform gyrus, insula, amygdala
• Emotionellt perspektivtagande
– Prefrontal areas, superior temporal gyrus
• Affektiv responsivitet
– Left insula
Frith, 2006
Ochsner, 1998
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
83
2014-10-19
Göran Rydén
84
14
Social kognition
2014-10-19
Speglingshypotesen under
prövning
Brist på empati och häsnynslöshet
– samma eller två olika saker?
Psykopata drag korresponderar inte mot
mentaliserande kapacitet eller graden av
autistiska drag – det verkar vara en ”double hit”
Rogers et al, 2006
• Minskad cortikal tjocklek i spegelneuronregioner:
parietala och premotorcortex vid autism
(Hadjikhani, 2006).
• Minskad vit substans kan innebära defekter i
konnektiviteten i de neuronala nätverken
(Minshew, 2007).
• EEG: ”μ-waves” minskar normalt när man
förbereder motoriska handlingar i
premotorcortex. Vid autism är denna minskning
inte lika tydlig (Oberman, 2005).
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
85
Göran Rydén
”The extreme male
brain hypothesis”
Kön och mentalisering
86
Baron-Cohen, 2002
• Autism karaktäriseras av typiskt maskulina
drag: systematisering och mekanisering.
• Ett överlöd av testosteron under särskilt
känsliga faser av graviditeten.
• Kritik: Male:female ratio 4:1, men ju
allvarligare autism, desto mindre
könsskillnader – hade hypotesen stämt
borde det vara tvärtom.
2014-10-19
Göran Rydén
87
2014-10-19
Göran Rydén
2014-10-19
Göran Rydén
88
”The imprinted brain theory”
Badcock, 2012
• Gener från fadern uttrycks huvudsakligen i
limbiska systemet
• Gener från modern uttrycks huvudsakligen i
prefrontala cortex
• Autism och schizofreni är ytterligheter i ett
kontiunuum
Badcock, 2012
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
89
90
15
Social kognition
2014-10-19
Hypo- and hypermentalizing
Badcock, 2012
2014-10-19
Göran Rydén
Badcock, 2012
91
2014-10-19
”The intense world theory”
Göran Rydén
92
Testning av hypotesen
Markram & Markram, 2010
• ”The fetal anticonvulsant syndrome”: autistiska
drag, 10% hade fullt utvecklad autism medan
80% hade autistiska drag (Christianson, 1994,
Moore, 2000, Rasalam, 2005).
• Fysiska missbildningar (ansikte, öron), orsakade
av valproat, talar för en tidig skada i
hjärnstammen, vilket stödjer tanken på en
hjärnstamshypotes vid autism (Stromland, 1994)
baserad på thalidomidstudier.
• Valproat ökar gentranskription(Phiel, 2001)
2014-10-19
Göran Rydén
• Valproat som ges enbart under perioden tå
neuralröret ska slutas ger skador som stödjer
hjärnstamshypotesen (Rodier, 1996)
• Hos råttor:
–
–
–
–
–
–
93
2014-10-19
Minskade sociala interaktioner
Ökat repetitivt beteende
Ökad ångest
Motorisk hyperaktivitet
Lägre smärtkänslighet
Ökad ”eye-blink conditioning”
Göran Rydén
94
Hyperreaktivitet i neuronala
mikrokretsar
Hur fungerar detta?
• Neocortex kan betraktas som en samling av
funktionella kolumner som processar olika drag
och rumsliga prositioner av omgivningen i
förhållande till den egna kroppencan (Silberberg,
2002)
• Dessa kolumner är att betrakta som en slags
”general purpose processors” sammankopplade
via korta och långa bansystem som sammantaget
orkestrerar högre kognitiva funktioner (Markram,
2010)
• Valproatexponerade råttor uppvisar en balans
mellan excitation och inhibation i neocortex
men inhibitionen är borta i amygdala
• Detta verkar vara relaterat till en
hyperkonnektivitet i minikolumnerna
(<50μm).
• Det blir en hyperplasticitet i dessa kolumner
om de ”badar” i glutamat (Markram, 2006)
2014-10-19
2014-10-19
Göran Rydén
Göran Rydén
95
Göran Rydén
96
16
Social kognition
2014-10-19
Hyperreaktivitet och hyperplasticitet i
mikrokolumner i neocortex och amygdala leder till…
•
•
•
•
”Hyper-perception”
”Hyper-attention”
”Hyper-memory”
”Hyper-emotionality”
En överdrivet intensiv omgivning tvingar hjärnan
att utestänga världen genom undvikande av
blickkontakt, kommunikation, hålla ljud och
ljusintryck borta mm. Detta leder också till en
kollaps i den mentaliserande kapaciteten
2014-10-19
Göran Rydén
97
2014-10-19
Mentaliseringsförmåga
Göran Rydén
98
Normal
Ångest
Empatisk förmåga
Autismspektrumtillstånd
De flesta av oss
Borderlinepersonlighetsstörning och ADHD
Empatistörning
2014-10-19
Mentaliseringsförmåga
Göran Rydén
Mentaliserande
förmåga
Psykopati
99
Ångest
2014-10-19
Mentaliseringsförmåga
Rydén
100
ÖkadGöran
mängd
intryck (emotionellt, socialt...)
Ångest
Borderline/ADHD
Autismspektrumtillstånd
2014-10-19
Göran Rydén
Rydén
101
ÖkadGöran
mängd
intryck (emotionellt, socialt...)
2014-10-19
Rydén
102
ÖkadGöran
mängd
intryck (emotionellt, socialt...)
17
Social kognition
Mentaliseringsförmåga
2014-10-19
Ångest
Normal
Borderline/ADHD
Autismspektrumtillstånd
Tack!
Anthony
Bateman
Predrag Petrovic
Susanne Bejerot
Eleonore Rydén
Mikael Landén
Och alla patienter!
2014-10-19
Göran Rydén
Rydén
103
ÖkadGöran
mängd
intryck (emotionellt, socialt...)
2014-10-19
Göran Rydén
104
18