Läs domen här (pdf) - Vi

1(3)
HÖGSTA
FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS
DOM
Mål nr
2735-14
meddelad i Stockholm den 19 september 2014
KLAGANDE
Allmänna ombudet hos Skatteverket
171 94 Solna
MOTPART
Salta Kvarn AB, 556539-6966
Ombud: Kent Andersson
Söderberg & Partners
SPWM Special Clients Services AB
Box 7785
103 96 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Skatterättsnämndens beslut den 24 april 2014 i ärende dnr 93-13/D, se bilaga
SAKEN
Förhandsbesked angående inkomstskatt
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i
den del det avser avdrag för konsultkostnader.
Högsta förvaltningsdomstolen ändrar beskedet i övrigt och förklarar att avdrag
inte ska göras för utgifter för förvärv av s.k. utsläppskrediter.
Dok.Id 152127
Postadress
Box 2293
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls torg 13
Telefon
Telefax
08-561 676 00
08-561 678 20
E-post:
hogstaforvaltnmgsdomstolen@dom. se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:30
DOM
Mål nr
2735-14
YRKANDEN
Allmänna ombudet hos Skatteverket yrkar att Skatterättsnämndens
förhandsbesked ska fastställas.
Salta Kvarn AB anser också att beskedet ska fastställas.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Bolagets verksamhet avser ekologiska jordbruksprodukter. Frågan i målet är om
bolaget har rätt till avdrag för utgifter för att kompensera den klimatpåverkan som
följer av bolagets transporter (klimatkompensation).
Rätten till avdrag för de aktuella utgifterna ska prövas mot bestämmelserna i
16 kap. l § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om avdrag i inkomstslaget
näringsverksamhet och de allmänna bestämmelserna i 9 kap. 2 § om
avdragsförbud för gåvor m.m.
Av regleringen följer att utgifterna är avdragsgilla om de syftar till att förvärva
och bibehålla inkomster och avdragsförbudet inte är tillämpligt. Avdrag kan
komma i fråga även om det inte förekommer någon direkt motprestation men
däremot en stark anknytning mellan den egna verksamheten och den verksamhet
som stöds (RÅ 1976 ref. 1271 och II samt RÅ 2000 ref. 31 II). Den omständigheten att företaget kan få förbättrad goodwill och utgifterna således kan vara
kommersiellt motiverade hindrar inte att avdragsförbudet kan vara tillämpligt
(RÅ 2000 ref. 311).
Bolagets utgifter avser till en del ersättning till ett konsultföretag för analys och
beräkning av klimatpåverkan av bolagets transporter. I den delen saknas
anledning att ifrågasätta bolagets rätt till avdrag.
I övrigt avser utgifterna bolagets förvärv av s.k. utsläppskrediter. Den ersättning
som bolaget betalar skapar förutsättningar för att, inom ramen för ett privat
DOM
Mål nr
2735-14
projekt, plantera träd i Uganda. Någon direkt motprestation kommer inte bolaget
till del. Det finns inte heller någon egentlig anknytning mellan bolagets
verksamhet avseende ekologiska produkter och trädplanteringen. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför ändras i denna del.
I avgörandet har deltagit justitieråden Mats Melin, Gustaf Sandström, Nils Dexe,
Erik Nymansson och Elisabeth Rynning.
Målet har föredragits av justitiesekreteraren Maria Sundberg.
SKATTERÄTTSNÄMNDENS
FÖRHANDSBESKED
meddelat den 24 april 2014
Dnr 93-13/D
EMLI
enligt 27fepi4§pfféntlighets
SÖKANDE
Allmänna ombudet hos Skatteverket
17194 Solna
MOTPART
Salta Kvarn AB (556539-6966)
Ombud
Kent Andersson
Söderberg & Partners
SPWM Special Clients Services AB
Box 7785
103 96 Stockholm
SAKEN
Inkomstskatt
Ansökan med kompletteringar: Bilaga l (10 s.).
FÖRHANDSBESKED
Utgifterna för klimatkompensationen ska dras av.
BESLUT
Salta Kvarn AB (Salta) beviljas ersättning av allmänna medel med 25 500 kr
exklusive mervärdesskatt för sina kostnader i Skatterättsnämnden.
Adress
Box 24144
104 51 Stockholm
Telefon
010-574 79 57
Telefax
08-21 06 19
E-postadress
[email protected]
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
2(5)
Dnr 93-13/D
BAKGRUND M.M.
Omständigheterna i ärendet
Salta är ett livsmedelsföretag som säljer s.k. kravmärkta jordbruksprodukter,!
viss omfattning efter egen vidareförädling. Alla varor kommer från jordbruk som
inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Tidigare sålde
Salta endast varor som producerats i Sverige men sedan 2003 ingår även
importerade produkter i sortimentet. Bolagets totala omsättning under 2011
uppgick till drygt 155 miljoner kr.
Som ett led i företagets ekologiska profil klimatkompenserar Salta för samtliga
sina transporter. Utifrån föregående års kostnader beräknades vid
bokslutsarbetet för 2011 klimatkompensationen uppgå till 150 000 kr. Av
beloppet avsåg drygt en femtedel betalning till ett svenskt konsultföretag för
analys och beräkning av den klimatpåverkan som bolagets transporter
förorsakade. Resterande del gällde inköp av VER (Verified Emission Reduction)
för att kompensera för transporternas påverkan genom trädplantering i Uganda.
VER, som kallas utsläppskrediter, ska skiljas från klimatkompensation som
omsätts i FN:s och EU:s system för handel med utsläppsrätter (se tex. ord och
begreppslista i Energimyndighets rapport Utvecklingen på
utsläppsrättsmarknaden 2013, s. 54).
Den aktuella trädplanteringen beskrivs på följande sätt. På grundval av uppgifter
från konsultföretaget om utsläppsmängden koldioxid under året köper Salta
utsläppskrediter från ett frivilligt kontrollerat projekt via konsultföretaget och en
certifierad organisation. Inom projektet används de medel man får vid
försäljningen av utsläppskrediterna till att köpa in träd för plantering. Den
enskilde skogsägaren avtalar med en lokalt certifierad organisation där
skogsägaren förbinder sig att plantera träden på viss yta och att sköta dessa
under viss tid.
Salta yrkade avdrag för kostnaderna för klimatkompensationen vid 2012 års
taxering. I beslut den 15 april 2013 fann Skatteverket att fråga var om en ej
avdragsgill gåva. Verket motiverade beslutet med att klimatkompensationen var
en utgift för ett allmänt goodwillskapande som inte motsvarades av någon
mätbar motprestation och att det inte heller förelåg en tillräckligt stark
anknytning mellan bolagets och mottagarens verksamheter.
Frågan och parternas inställning
Allmänna ombudet hos Skatteverket (allmänna ombudet) vill få klarlagt om
kompensationen för utsläpp av den mängd koldioxid som Saltås transporter
under 2011 orsakar ska anses som driftkostnad i näringsverksamheten.
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
3(5)
Dnr 93-13/D
Enligt allmänna ombudet har Salta fått en tjänst utförd som har samband med
bolagets verksamhet. Även om man ser arrangemanget med trädplantering som
ett slags bidrag anser allmänna ombudet att det är svårt att hävda att bolaget inte
får en marknadsmässig motprestation. I stället bör klimatkompensationen
uppfattas så att Salta får en tjänst utförd som har sådant samband med bolagets
verksamhet att utgifterna i varje fall utgör indirekta omkostnader i bolagets
verksamhet och att de därmed i sin helhet är avdragsgilla kostnader i
näringsverksamheten.
Salta vidhåller att avdrag ska medges. Klimatkompensation sker för den del av
bolagets verksamhet som inte kunnat miljömässigt åtgärdas på något annat sätt,
genom exempelvis användande av förnyelsebar energi. Varken konsulttjänsten
eller trädplanteringen sker av benefika skäl utan för att Salta rent affärsmässigt
ska kunna behålla sin plats på marknaden.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkt för prövningen
l samband med bokslutsarbetet för räkenskapsåret 2011 och baserat på
föregående års kostnader beräknades klimatkompensationen till sammanlagt
150 000 kr. Parternas inställning i ärendet liksom Skatteverkets beslut vid 2012
års taxering får uppfattas så att de anser att det i detta fall är förenligt med god
redovisningssed att hänföra utgifterna till räkenskapsåret 2011 (jfr BEN U88:4).
Mot denna bakgrund och särskilt med hänsyn till beloppets relativt ringa storlek
i förhållande till bolagets omsättning bör enligt Skatterättsnämndens mening ett
sådant synsätt kunna tas som utgångspunkt för att pröva frågan huruvida rätt till
avdrag för klimatkompensationen föreligger vid 2012 års taxering.
Skatterättsnämndens bedömning
Enligt 16 kap. l § inkomstskattelagen (1999:1229) ska utgifter för att förvärva
och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Som framgår av praxis föreligger
en presumtion för att ett aktiebolags utgifter uppfyller detta villkor (RÅ 2000
ref. 31 DPå motsvarande sätt som i rättsfallet, som gällde sponsring av Operan i
Stockholm (Kungliga Teatern), saknas skäl att underkänna det yrkade avdraget
på grund av att presumtionen brutits. Istället aktualiseras frågan om rätten till
avdrag bortfaller av den anledningen att betalningen omfattas av förbudet mot
avdrag för gåvor i 9 kap. 2 §.
Av betydelse för den bedömningen är om mottagaren utför motprestationer och
om värdet av dessa svarar mot den lämnade ersättningen. I praxis har i dessa
sammanhang hänsyn tagits inte bara till direkta tjänster. Då en tillräcklig stark
anknytning mellan en bidragsgivares och mottagares verksamhet ansetts
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
4(5)
Dnr93-13/D
föreligga har detta uteslutit en tillämpning av avdragsförbudet (jfr RÅ 1976 ref.
1271 och RÅ 2000 ref. 31II samt vad Påhlsson anför om förväntade effekter,
Sponsring - Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, 2:a uppl. särskilt s. 51 f. och
621).
Under senare tid har allmänhetens ökade intresse för miljöfrågor slagit igenom
på bred front inom olika delar i samhället. Det gäller inte minst efterfrågan på
ekologiskt producerade livsmedel.
Salta är ett livsmedelsföretag med en uttalad miljöprofil. För att ett sådant
företag ska framstå som trovärdigt ter det sig nödvändigt att ha kontroll över
negativa konsekvenser som företagets verksamhet kan ha för miljön och att i
förekommande fall vidta lämpliga åtgärder för att neutralisera dessa.
Mot bakgrund av det anförda står det enligt Skatterättsnämndens mening klart
att det råder en sådan anknytaing mellan bolagets verksamhet och de vidtagna
klimatkompenserande åtgärderna att utgifterna ifråga inte kan träffas av
avdragsförbudet för gåvor. Salta ska därför medges avdrag för sina kostnader
vid 2012 års taxering.
Kostnadsersättningen
Salta har yrkat ersättning för sina ombudskostnader enligt reglerna i 43 kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244) med sammanlagt 25 500 kr exklusive
mervärdesskatt. Allmänna ombudet har inte haft någon erinran mot detta.
Skatterättsnämnden finner att Salta bör medges ersättning med yrkat belopp.
GILTIGHET
Beskedet avser 2012 års taxering. Upplysningar om förutsättningarna för dess
tillämplighet finns i Bilaga 2.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Upplysningar om hur man överklagar ett förhandsbesked finns i Bilaga 2.
SKILJAKTIG MENING: Bilaga 3.
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
5(5)
Dnr 93-13/D
På Skatterättsnämndens vägnar
Peder André
Krister Rentrop
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson,
Mattias Dahlberg (skiljaktig), Leif Gäverth (skiljaktig), Richard Hellenius,
Ulrika Lundström och Ulla Werkell (skiljaktig).
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Bilaga 2
TILLÄMPLIGHETEN AV ETT FÖRHANDSBESKED
När ett förhandsbesked vunnit laga kraft är det bindande för Skatteverket och allmän
förvaltningsdomstol i förhållande till den enskilde under giltighetstiden, om
•
den enskilde yrkar att beskedet ska tillämpas och visar att de förutsättningar
som beskedet har grundats på fortfarande gäller, och
• någon författningsändring inte påverkar bedömningen i beskedet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga förhandsbeskedet ska göra det skriftligen. Överklagandet ska
ställas till Högsta förvaltningsdomstolen, men skickas till
Skatterättsnämnden
Box 24144
104 51 Stockholm
Överklagandet ska ha kommit in till Skatterättsnämnden inom tre veckor från den dag
då klaganden fick del av förhandsbeskedet. Om sista dagen för överklagandet infaller
på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller
nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det till Högsta förvaltningsdomstolen.
I överklagandet ska anges
•
den klagandes namn, personnurnmer/organisationsnummer, postadress,
e-postadress och telefonnummer,
• ärendets diarienummer,
• vilken ändring som yrkas, och
• vilka omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet
Om klaganden anlitat ombud ska motsvarande uppgifter framgå rörande ombudet
Skatteverket får överklaga även om verket inte yrkar någon ändring.
Observera att det inte är möjligt att överklaga Skatterättsnämndens beslut om att helt
eller delvis avvisa en ansökan om förhandsbesked.
Den som har frågor kan kontakta Skatterättsnämndens kansli på
telefon 010-574 79 57.
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
1(2)
Dnr 93-13/D
BilagaS
SKILJAKTIG MENING
Mattias Dahlberg, Leif Gäverth och Ulla Werkell är skiljaktiga och anför
följande.
Som en allmän utgångspunkt gäller att avdrag medges för intäkternas
förvärvande och bibehållande. När det gäller ett aktiebolags utgifter föreligger
det en presumtion för att dessa uppfyller nämnda krav för avdragsrätt Det finns
dock vissa inskränkningar i avdragsrätten. Bl.a. medges inte avdrag för gåvor
enligt 9 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Rätt till avdrag för i ärendet aktuella kostnader för s.k. klimatkompensation i
form av trädplantering ska enligt vår mening prövas mot den praxis som finns
rörande rätten till avdrag för kostnader för sponsring.
Vad gäller avdrag för kostnader hänförliga till sponsringsåtgärder framgår det av
praxis (RÅ 1976 ref. 1271-II och RÅ 1977 Aa 4) att det för avdrag ställs ett krav på
samband mellan sponsorns verksamhet och de motprestationer denne erhåller. I
praxis har slagits fast att även om en utgift avser sponsring förutsätter avdrag att
utgiften tillika är en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande
(RÅ 2000 ref. 311-ED. En sponsringskostnad kan således träffas av förbudet mot
avdrag för gåvor.
I RÅ 1976 ref. 127 II gällde det Kooperativa Förbundets (KF) rätt till avdrag för
bidrag till en städkampanj. Bidraget hade lämnats mot bakgrund av att KF
genom sin produktion och försäljning bidragit till nedsmutsning och
miljöproblem. KF avsåg att genom bidraget förbättra sitt rykte hos allmänheten
och således hos sina kunder. KF ansåg sig ha ett moraliskt ansvar att bidra till
miljövårdande åtgärder. Dessa argument avfärdades dock av Högsta
förvaltningsdomstolen då det inte fanns något sådant samband mellan KF:s
verksamhet och lämnade bidrag som krävdes för avdragsrätt.
Av RÅ 2000 ref. 311-II kan slutsatsen dras att det inte är fråga om en gåva i de
fall mottagaren lämnar motprestationer och dessa svarar mot det lämnade
bidraget En sådan motprestation kan tex. bestå av såväl direkta tjänster som
kommer sponsorn tillgodo, som tex. reklam, likaväl som av indirekta tjänster.
Det är en objektiv bedömning av motprestationen som ska göras. I RÅ 2000
ref. 311 uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att den omständigheten att
sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill, och därigenom kan vara
kommersiellt motiverad, inte i sig innebär att sponsringen förlorar sin karaktär
av gåva. Denna slutsats ligger väl i linje med vad Högsta förvaltningsdomstolen
uttalade i RÅ 1976 ref. 27 H.
SKATTERÄTTSNÄMNDEN
2(2)
Dnr 93-13/D
BilagaS
Av handlingarna i ärendet och sökandens hemsida framgår att Salta Kvarn AB
producerar livsmedel i Sverige och även importerar livsmedel från Sydostasien
och i någon mån också från Sydamerika. Bolagets kunder finns till övervägande
del i Sverige och i viss utsträckning också i övriga Norden.
KBmatkompensationen i form av plantering av träd sker dock i Uganda, där
företaget således varken har producenter av livsmedel eller kunder till sina
produkter. Bolaget hävdar att klimatkompensationen utgör ett led i ett
miljöarbete och också är varumärkesbyggande.
Den trädplantering som sker i Uganda kan enligt vår mening inte anses ske i
syfte att förvärva eller bibehålla inkomster i företaget Sponsringsåtgärden
saknar ett sådant direkt samband vad gäller motprestation som är en
förutsättning för avdragsrätt. Att bolaget anser sig föranlett att lämna bidrag till
miljöåtgärder är i sig, i likhet med vad Högsta förvaltningsdomstolen fann i RA
1976 ref. 27 H, inte avdragsgrundande.
Q
Det förhållandet att klimatkompensationen möjligen kan leda till viss ökad
goodwill medför, i enlighet med RÅ 2000 ref. 311, inte rätt till avdrag. Av vad
som framkommit på bolagets hemsida och på dess produkter används inte heller
klimatkompensationsåtgärderna i reklamsyfte. Inte heller har något annat
framkommit som ger stöd för att kostnaden på ett direkt eller indirekt sätt leder
till ökade intäkter för företaget. Rätt till avdrag föreligger därför inte.
Vad gäller avdrag för konsultkostnader har inget framkommit som föranleder
oss att ha en annan uppfattning än majoriteten.
1
Allmänna ombudet
1(4)
ANSÖKAN
tös Skatteverket
Johan Svari&erg
Telefon 010-574 81 30
Datum.
2013-07-05
Dnr
' 131437136-13/5931
Skatterättsnämnden
Sökande
Allmänna ombudet hos Skatteverket
Motpart
SaltåKvarnAB (556539-6966), Saltå3, 153 91 Jama
Ombud
KentAn
Stockholm
103 91
Saken
Ansökan om förhandsbesked rörande inkomsttaxering
Fråga om huruvida kostnader för si »ompensation skall anses utgöra driftkostnader
i näringsverksamhet eller ej avdragsgill gåva.
Taxeringsår
2012
Bilaga
Skatteverkets (skattekontoret i Uppsala) omprövningsbeslut den 15 april 2013
Formella förutsättningar för ansökan
Kvarn AB emot
www.skatteverkBt.se
2(4)
Såvitt jag kan förstå berör frågestäUningen. ett stort antal skattskyldiga, och enligt min
•uppfattning är det av vikt för en enhetlig lagtolkning och rättstiUämpning att
förhandsbesked lämnas.
Fråga
Skall utgifter för att genom trädplantering kompensera för utsläpp aY den mängd
koldioxid Salta Kvarn AB:s verksamhet orsakar (klimatkompensation) anses som:'
driftkostnad i närmgsverksamheten eller inte avdragsgill gåva?
Bakgrund och. Skatteverkets beslut
Salta Kvarn AB (företaget) beskriver sig som ett ekologiskt matföretag.1 Samtliga
produkter är kravmärkta och kommer från jordbruk som inte tillåter konstgödsel eller
kemiska bekämpningsmedel. Företagets produktionssätt anges vara inriktat på hög naturlig
kvalitet och minimal miljöpåverkan.
Sedan 1964 producerar företaget mjöl och olika brödsorter av biodynamiskt och ekologiskt
odlad spannmål som även används i andra spannmålsprodukter som flingor, gryn och
musli. De senaste åren har företaget också tagit fram ett hundratal nya ekologiska
matprodukter såsom linser, bönor, torkade frakter, nötter, snacks, pasta, quinoa, dinkelmjöl
och biodynamiska juicer. Även dessa produkter kommer från jordbruk som inte tillåter
konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.
Företagets produkter säljs främst genom Hvsmedelshandeln i hela landet och hälsokostbutiker. För storkök och restauranger finns ett särskilt storkökssortiment av större
förpackningar. Sten-målet mj öl sälj s även direkt till bagerier.
År 2003 började företaget, som tidigare endast sålt svenska, produkter, importera från flera
länder. Företaget uppger sig ha varit först i landet med att khinatkompensera- och betonar
att klimarkompensationen av transporter är lielt nödvändig för att det som ansvarstagande
företag överhuvudtaget ska kunna importera och erbjuda svenska konsumenter ekologisk
mat från andra länder, vilket motsvarar halva företagets omsättning. Den totala
omsättningen uppgick under 2011 till drygt 155 rnnkr.
Företaget klim atkompenserar i dag samtliga sina transporter. Det görs genom småskaliga
trädplanteringar i Uganda via den cerufieraude organisationen Plan Vivo
(www.planYivo.org) och svenska konsultföretagets U&We:s fwww.uandwe.se) varumärke
för kumatarbete ZeroMission (www.zerpmission.se). Företagets klimatkompensation under
2011 anges motsvara l 048 ton koldioxid. Utgifterna för detta uppgick under 2011 till ca
150 000 kr, varav ungefär 78 % avser trädplantering och 22 % analys av transportemas
Himatpåverkan.
1
TJppgif terna är främst hämtade från företagets hemsida
www.saltaJcvara. se
3(4)
I självdeklarationen lade företaget tillbaka beloppet till beskattning sedan Skatteverket
föregående år vägrat det avdrag för motsvarande kostnader men begärde sedermera
omprövning och yrkade avdrag för kostnaderna i fråga.
I omprövningsbeslutet den 15 april 2013 vägrade Skatteverket avdraget Verket
motiverade beslutet med att utgifter för klimatkompensatiori enligt dess bedömning var
utgifter för ett allmänt goodwiHskapande. Enligt verket-fanns ingen mätbar motprestation och inget tydligt samband med företagets verksamhet Himafkompensation
kunde jämställas med sponsring och träffades av avdragsförbudet för gåva i denutsträckning sponsorn inte fick någon direkt motprestation eller mottagarens
verksamhet inte hade ett sådant samband med sponsorns verksamhet att utgifterna
kunde ses som indirekta omkostnader i denna. Att sponsringen var avsedd att förbättra
sponsorns goodwill och därigenom, kommersiellt motiverad innebar inte att sponsringerL
förlorade sin karaktär av gåva. Enligt verket utgjorde därför utgifterna för klimatkompensation inte avdragsgill gåva-
Rättslig bedömning
Beträffande såväl Skatteverkets rättsliga argumentation "och slutsatser hänvisar jag till
Skattverkets omprövningsbeslut men vill vidare anföra följ ande.
Kostnaderna för kfeiatkompensation går till trädplanteringar som totalt sett binder
koldioxid motsvarande företagets alla transporter. Detta är därför enligt företaget
varken bistånd, gåva eller sponsring utan en marknadsdriven och tredjepartscertifierad
tjänst, ungefär som annanmnjömärkning. Förutom att fylla en grundläggande funktion
i företagets verksamhet anges den ingå i väl etablerade produkt- och företagslöften till
konsumenter. Khmatkompensation innebär alltså en marknadsrnässig motprestation
med stark koppling till produktemas distribution och mervärde och bör därför enligt
företaget betraktas som vilken annan kostnad som helst i företagets verksamhet
Företaget understryker att allt fler företag i dag väljer att klimatkompensera på liknande
marknadsmässiga grunder.
För egen del kan jag ansluta mig till företagets synsätt och har svårt att förstå verkets'
inställning att företaget inte erhållit marknadsmässiga motprestationer eller att
verksamheten, dvs. Mimatkompensationen, inte skulle ha sådant samband med
företagets verksamhet att utgifterna inte skulle utgöra ens indirekta omkostnader i
företagets verksamhet.
Företaget har ju onekligen fatt en tjänst utförd som det ligger i dess intresse att få
utförd. I så motto finns inget benefikt i det hela, och utgifterna för att klimatkompensera för företagets utsläpp av koldioxid bör då ses som vilken annan, driftkostnad som helst Å andra sidan medför den förvärvade tjänsten ett berikande av den
på vars mark planteringarna i fråga utförs. Man kan alltså se arrangemanget som något
4(4)
slags U-hjälp. Men även med ett sådant synsätt är det svårt att hävda att foretaget inte
skalle fa en avdragsgill motprestation helt i linje med de av Skatteverket åberopade
rättsfallen RÅ 2000 ref. 31 och RA 1976 ref. 127. Med hänsyn till det och då det inte
finns något som tyder på att motprestationen inte skulle vara markaadsmassig finns
ingen anledning att till någon del vägra företaget avdrag.
Jag anser därför att min fiåga skall besvaras med att utgifterna för klimatkompensation
skall'anses utgöra avdragsgilla kostnader i näirngsverksamheten.
Johan Svanberg
Skatteverket
Omprövningsbeslut
Referensnummer
Datum •
Skatekontoret TJppsalä
75187 UPPSALA
556539-6966
82-14133771
Handläggare
Lars Annemark
010-5775451
lars.armemark@ska±teverketse
SALTA KVARN AKTIEBOLAG
c/o SALTA KVARN AB
SALTA 3
153 91 JÄENA
Stotiebetalare:
SALTA KVARN AKTIEBOLAG.
person-/0rganisafionsnr.
556539-6966
Taxeringsår:
2012
Omprövning på initiativ av.
Skattskyldige
Omprövat beslut
Grundläggande beslut om årlig taxering
Omprövningen gäller.
Avdrag for kostnader för
kliraatkompensation
BESLUT
Skatteverket beslutar att inte medge avdrag för kostnader för
kliroatkompensaiion med 150 000 kr.
Skatteverket beslutar att taxeringen blir följande:
- underskott av näringsverksamhet 16 721 048 kr
MOTIVERING
S
ti
o
Ni har-begärt omprövning av 2012 års taxering. I er begäran skriver ni att under
inkomståret 2011 har ni haft kostnader avseende Tdimatkompensation
uppgående.till 150 000 kr. Dessa kostnader har ni återlagt till beskattning under
skattemässiga justeringar. Ni yrkar nu i er begäran om omprövning avdrag for
hela kostnaden om 150 000 kr. Underskottet av naiingsverksamhet skulle
därmed, uppgå till 16 871 048 kr istället för tidigare redovisat 16 721 048 kr.
1 (4)
Skatteverket
•
prÖVningsb
är
^HL
Daiutn
Referensnummer
. --- .-2013=04=15
82-14133771
Baigrtmd
I inkornstdeklaratiQnen för taxeringsåret 2011 yrkade ni avdrag for
Mimatkompensaäonmed 152 490 kr. Skatteverket företog en skatterevision hos
er avseende detta taxeringsår och följande jramkomvid denna revision rörande
frågan om HimafikDmpensation.
Ni har fram till 2003 endast sålt svenska produkter och. sorn till största delen
producerades vid er anläggning i Jama. Ar 2003 började ni. importera från olika
länder. Ni anser att er trovärdighet i allmänhet, och särskilt kring ert
miljöarbete, är er största tillgång i relationen med era kunder. Eftersom många
• anser ätt transporterna.är en bidragande orsak till de pågående
tyckte ni att import av produkter från avlägsna länder,
Titan att vidta några åtgärder for att •minska transportemas milj öpåverkan,
utgj orde en stor affärsrisk för er. När möjligheten öppnades för er att
khroaikompensera produkterna genom ett utarbetat program för trädplantering i
Afrika så ansåg ni det vara lämpligt for er. Ni anser att ni på så sätt avsevärt har
en av de största afStsriskemamer er importverksamhet Ni var först i
Sverige med att Mimatkompensera en produkt och i stallet för negativ kritik har
ni fatt goodwill som har varit av stor betydelse för er försäljning.
Vid revisionen framkom det vidare att ni köper en tjänst som består av
trädplantering, vilket ni anser är en motprestation och inte 'är en -gåva.
Klirnatkompensationen utgör en mycket viktig del av er marknadsföring enligt
er. M gör inte traditionell reklam genom att köpa medieutrymme utan ökar
kätmedomen om ert varumärke genom att arbeta med massmederelationer, Tcsarohet. per5Qn£ga^ataVter."Vidare framkom det vid
revisionen att irtgn klimatkompensation skulle ni långsiktigt anse att affärsrisken
är for stor och anser därför att utgifterna för denraldimaikompensering är en
viktig del av er affirsvedsamhet
. . .
:
Skatteverket medgav vid revisionen för inkomstdekkrationeri vid taxeringsåret
201 1 inte avdrag for kostnader för Idimatkompensation eller för boräknmg av
kUrhalkompensation.
Gällande rätt
"Roligt 16 kapfflet l § inkomsiskattebgen (EL) ska utgifter för att förvärva och
bibehålla inkomster dras av som kostnad.
Av 9 kapitlet 2 § IL framgår 'att utgifter för gåvor inte får dras av.
Skatteverkets bedömning
Ni har gjort avdrag för kostnader för klimatkompensation avseende
kHmatpåverkaa från transporter samt for beräkning och analys av transporternas
2(4)'
v
4 Skatteverket
' Dsium
Omprövningstoslut
Referensnummer
555535^5955"
82-14133771
. klimatpåverkan. I3ima±ompensationen har inneburit att ni har planterat träd i
Uganda. Skälet till att ni har Himatkornpenserat är risken att förlora goodwill
och därmed kunder på grand av er import av varor som har lett till ökade
transporter.
Enligt Skatteverket är utgifier för tiädplantering i syfte for klima&ompensation
en utgift för ett allmänt goodwillskapan.de. Det finns inte någon mätbar
motprestation och det har inget tydligt samband medTbolagets verksamhet Det
bör därför vara att jämföra med sponsring.
Av RÅ 2000 ref 31 framgår att mottagarens prestationer" vid sponsring kan vara
av olika slag. Hansyn bör tas inte bara titt direkta tjänster (tex exponering av
reklam) utan också till tjänster som indirekt kommer sponsorn till godo-. Det kan
tex firmas så. stark anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter
att en av sponsringen möjliggjord ökning av den mottagande bedrivna
verksamheten bör utesluta en tilläTnpning av avdragsförbjtidet (se tex RÅ 1976
ref 1271 där PLM medgavs avdrag för bidrag till kampanjerna "Håll Skåne
rent" och "Håll Sundet rent").
Sponsring träffas således av forbudet mot avdrag for gåvor om mottagaren inte
tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en
verksamhet hos mottagarea som har ett sådant samband med sponsorns
verksamhet att ersattrjingarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den
omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och
därigenom Vgn vara-kommersiellt motiverad innebär inte i sig att sponsringen
förlorar sm karaktär av gåva.
Enligt Skatteverket är Idimaikornjensation en giva i ert fall Avdrag ska därför
inte medges för kostnader för Idimafkompensatipn eller för berälonng av
kHmatkornpensation med 150 000 kr för beskarfaingsåret 2011.
Hur man begär omprövning eller överklagar - se bilaga.
g
CO
CM
3 (4)
Skatteverket
"
•
Omprövningsbeslut
Rsfefensnummer
Dartum
TO556539-6955
82-14133771
(Underskriii}
Moa Blomqyist
Särsldlt kvalificerad beslutsfattare
(Underskris)
Lats AnneinEtk
Föredragande'
Detta beslut Käx fattats ay •undertecknad särskilt kvalificerad "beshrtsfettHre enligt
66 kap. 5 § skatteforfkrandslagea, efter foredragning ay Laxs Annsmadc
s
S
S
ca
IN
1
II l!
h IM
S f fl Skatterättsnäirnden
Krister Rentrop
010-572 28 45
.
1(2)
Datnin.
Dnr
2013-10-04
93-13/D
Allmänna ombudet hos Skatteverket
17194 Solna
Ny begäran om komplettering gällande Salta Kvarn AB
Tack för ert tidigare svar.
För att Skatterättsnämnden ska kunna ta ställning till er ansökan ombeds ni att
kommentera nedanstående beskrivning av bakgrunden till avdraget och. hur .
förfarandet vid den Mimatkompensation som ansökan gäller har uppfattats gå
till Detta utifrån tidigare lämnade uppgifter från er samt information från
hemsidor som ni har hänvisat till (www.zeromission.se).
Frågan i ansökan gäller om upplupna kostnader om 150 000 kr för
klimatkompensation utgör en avdragsgill driftskostnad för Salta Kvarn AB
(Salta) eller en ej avdragsgill gåva. Den upplupna kostnaden har beräknats
utifrån motsvarande kostnader för tidigare år.
Den upplupna kostnaden består av två delar varav den ena delen utgör upplupna
kostnader för den tjänst som konsultföretaget U&We AB ska tillhandahålla
bokget i form av beräkning och analys av den mängden utsläpp koldioxid som
Salta beräknas förorsaka genom sin verksamhet vid transporter m.m. I denna
del tillhandahålls en direkt tjänst av konsultföretaget där Saltås kostnad
motsvaras av en intäkt hos konsultföretaget
.
•.
Den andra delen är upplupna kostnader för klimatkompensation, som aktuellt år
kom att bestå i trädplantering i Uganda. I denna del berikas inte konsultföretaget
eller någon annan part som Salta ingår avtal med. Istället används ett belopp,
beräknat till viss nivå utifrån utsläppsmängden koldkrad, till att via
konsultföretaget och lokalt certifierade organisationer köpa utsläppsrätter (VER)
från ett frivilligt kontrollerat projekt (Plan Vrvo). En TER är en slags produkt
som har ett marknadspris och som är föremål för handel
Inom projektet används de medel man fått från försäljning av VER till att köpa in
träd som ska planteras hos skogsägare. Skogsägaren ingår avtal med en lokalt
certifierad organisation där skogsägaren förbinder sig att plantera träden på viss
yta och sköta om dessa. Skogsägaren ges vidare rätt att erhålla inkomsterna från
de planterade träden. Det finns inga avtal mellan skogsägaren och Salta.
Skatterättsnämnden
2(2)
Dnr
93-13/D
Kompletteringarna/kommentaren sänds till Skatterättsnämndens kansli, Box
24144,104 51 Stockholm. Ange alltid ärendets diarienummer vid kontakter med
kansliet
Med vänlig hälsning
Krister Rentrop