Strukturer för framgångsrik rökavvänjning – vilka är
Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar exempelvis: aorta aneurism, cerebrovaskulär sjukdom, perifer kärlsjukdom, vaskulär demens, lunginflammation, astmaanfall, kirurgiska komplikationer, osteoporos, tuberkulos, typ II-diabetes, magsår, makuladegeneration, cataract, hörselnedsättning, plötslig spädbarnsdöd, spontan abort, dödfödsel, låg födelsevikt, barnlöshet ... Rökavvänjning del II Strukturer för framgångsrik rökavvänjning – vilka är drivkrafterna ? I denna artikel fortsätter medicinkonsult Zvi Wirschubsky sitt referat från mötet om rökavvänjning som arrangerades av läkemedelsföretaget Pfizer under den tobaksfria veckan i november 2010. Gert Paulson, lärare och forskare, Ekonomihögskolan, Lunds universitet berättade om svenska exempel på ersättningsmodeller för rökavvänjning medan Stefan Willers Överläkare Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS, Lund, beskrev ideal samverkan för en effektiv struktur för rökavvänjning. O m politikerna menar allvar med att rökavvänjning är viktigt måste man anpassa styrningen så att vårdgivarna får incitament att arbeta aktivt med frågan. Så är dock inte styrningen utformad i dag i flertalet landsting och regioner, sade Gert Paulsson, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet, Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU), i sin inledning. I ett framgångsrikt rökavvänjningsprogram ska behandlande läkare erbjuda effektiva metoder för rökavvänjning, inte bara fråga patienten om hon vill sluta röka. Idag finns effektiva behandlingsmetoder med evidensbaserade resultat för rökstopp; NRT samt omhändertagande. Styrning påverkar medarbetarnas agerande! Det finns olika grader av incitament: 20 mätning, jämförelser, ersättning, belöning/sanktioner. Styrning och incitament - Implikationer för tobaksavvänjning Vill man få en friskare befolkning med hjälp av tobaksavvänjning ska man mäta om vårdgivarna arbetar med tobaksavvänjning, jämföra deras insatser med andras, ersätta dem för att göra det, och belöna dem för insatserna. Gör man inget av detta finns det en risk att vårdgivarna fokuserar på annat, sa Paulsson. Prestationsbaserad ersättning får positiva effekter på incitamenten om den utformas på rätt sätt. Ersättning per DRG-systemet (DiagnosRelaterade Grupper) ger ökad produktion och produktivitet. Även ersättning Gert Paulsson, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Medicinsk access nummer 2 2011 “Det bredrivs väldigt lite rökavvänjning i Sverige, men nu ser det ut som om politiker äntligen är intresserade ...” för ökad tillgänglighet ger ökad tillgänglighet Vård- och hälsoval Invånarna väljer bland godkända vårdgivare och ersättningen är enhetlig för alla vårdenheter: privata och offentliga. Ersättningen utgörs av olika kombinationer av hälso- och sjukvårdspeng, ersättning per besök, och målrelaterad ersättning. Målen som påverkar den målrelaterade ersättningen avser bl a tillgänglighet, täckningsgrad, medicinsk kvalitet, läkemedelsförskrivning, samt olika former av hälsofrämjande arbete. Målrelaterad ersättning innebär antingen tillägg eller avdrag. Målrelaterad ersättning I de flesta landsting utgör idag den målrelaterade ersättningen cirka 2 – 5 procent av den totala ersättningen. Endast sex av 21 landsting har någon typ av målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning Målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning Landstinget Östergötland har framgångsrikt utformad målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning. För varje patient som påbörjat tobaksavvänjning inom tre månader från datum då beslut om detta registrerats i journal, utgår 4 000 kr. Med tobaksavvänjning avses stöd i form av läkemedel, deltagande i avvänjning enskilt eller i grupp, telefonrådgivning eller på egen hand. Dessutom måste resultat påvisas i form av en avsevärd minskning av tobakskonsumtionen, riktvärde 50 procent minskning av tobakskonsumtion under de senaste sju dagarna. För varje patient som är tobaksfri vid uppföljning efter 15-18 månader efter ordinerad tobaksavvänjning utgår 6 000 kr. Vid uppföljning efter 15-18 månader från ordina- www.medicinskaccess.se tionsdatum, ska patienten varit helt tobaksfri under de senaste sex månaderna. Vård- och hälsoval och tobaksavvänjning – Är incitamenten tillräckligt starka? Endast sex landsting har någon form av målrelaterade ersättningssystem som inkluderar tobaksavvänjning. En majoritet av vårdcentralerna har tillgång till tobaksavvänjare. Det finns med andra ord en ”infrastruktur” för rökavvänjning, men den används i för liten utsträckning, eftersom det saknas incitament. Det finns således begränsat med incitament i ersättningssystemen att arbeta med i ”Vårdvalssverige”, avslutade Paulsson sitt föredrag med. Ideal samverkan för en effektiv struktur för rökavvänjning Det bredrivs väldigt lite rökavvänjning i Sverige, men nu ser det ut som om politiker äntligen är intresserade, inledde Stefan Willers, överläkare, docent, Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS Lund, sitt föredrag med. Stefan Willers är en de få i Sverige som arbetar med rökavvänjning . På kliniken har sedan 2003 1800 rökande patienter hjälps i en särskild enhet som handlägger rökprevention. Hälsoinriktat arbetssätt i Region Skåne För att t ex tobaksprevention ska fungera krävs ett landsting som är intresserat av ett hälsoinriktat arbetssätt, berättade Willers. Region Skåne gör detta och ställer inom sitt basuppdrag för vårdenhet krav på vårdgivaren att bedriva ett systematiskt arbete gällande livsstilsfrågor. Rökavvänjningsarbetet i Skåne kräver struktur och väl beprövade metoder som kan anpassas och implementeras vid andra livsstilsproblem. Rökavvänjningsarbetet Ledord är systematiskt omhändertagande och kvalitetssäkring med uppföljning. Beroende på resurser har de olika vårdenheterna olika ambitionsnivåer i sina lokala vårdprogram. Tobaksprevention fungerar bra t ex vid hjärtinfarkt då patienten vill sluta röka och får sitt nikotinplåster. Förväntad inverkan av Socialstyrelsens riktlinjer på verksamheten vid Hälsoenheten, SUS Lund Socialstyrelsen rekommenderar kva- » Stefan Willers, överläkare, docent, Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS Lund. 21 “Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerad rådgivning framför kort rådgivning.” lificerad rådgivning framför kort rådgivning. Målet i region Skåne är att erbjuda kvalificerad rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel till alla som röker och ska genomgå operation. Detta kommer sannolikt att öka antal remisser till enheter som hälsoenheten. Hittills har rökfrihet i samband med operation enbart bedrivits i projektform Samverkan mellan vårdens aktörer För att en enhet för tobaksprevention ska fungera krävs samverkan mellan många olika aktörer som läkemedelsrådet, primärvårdsområden, sjukhusen i regionen, Lunds kommun, Universitetet, nätverk med flera. Stödsamtal med personal från den egna enheten skall ingå i all rökavvänjningsbehandling i Region Skåne. ning/mottagning som önskar utökad hjälp för att kunna stödja patienten Vid mödravårdscentralen tillfrågas patienten om sina levnadsvanor i hälsosamtal. Personalen motiverar/ordinerar livsstilsförändring utifrån motiverande samtalsteknik och erbjuder patienten stöd och hjälp Mamman remitteras till rökavvänjare på vårdcentralen. Om patienten önskar/behöver utökat stöd pga en mer komplex situation eller fler än två-tre riskfaktorer, skrivs remiss till Hälsoenheten, med verksamhet i Malmö och Lund, alternativt primärvården. Viktiga delar i behandlingen Det finns flera grundbultar i en framgångsrik tobaksprevention: kvalificerad rådgining i form av motiverande stödsamtal kombinerat med läkemedel NRT följt av systematiskt omhändertagande och uppföljning med kvalitetssäkring. Rökpreventionen i region Skåne ger resultat! Rökprevalensen bland alla nya infarkter 2007 (N=523) var 33 procent jämfört med i 16 procent i kontrollgruppen. Den relativa risken för hjärtinfarkt orsakad av rökning var således 2,1 (RR=2.1). Efter avvänjning av hjärtinfarkts-patienter vid Hälsoenheten, SUS Lund, var 66 procent rökfria vid 12 månaders uppföljning vid Hälsoenheten. Exempel på ideal samverkan Willers gav ett exempel på en ideal samverkan mellan hälsoenheten och mödravårdscentralen (MVC). Hälsoenhetens Specialmottagning för rökavvänjning utbildar personal på avdel- Framgångsreceptet Framgångsmodell är systematiskt omhändertagande i kombination med kvalitetssäkring och uppföljning av behandlingsresultat. Om läkemedel förskrivs, följs detta alltid av stödsam- tal från personal från den förskrivande enheten. Denna struktur dvs bildande av speciella team som arbetar just med tobaksprevention kan med fördel bildas för patienter med olika sjukdomstillstånd som t ex cancer, diabetes, ortoped, lung (KOL) och kärlpatienter Hur kan vi maximera resultatet av de effektiva metoder som finns? Tobaksprevention måste prioriteras högre av landsting och myndigheter om man vill få bättre resultat. Uppdraget och ansvaret för rökavvänjning bör tydliggöras och speciella hälsoenheter som arbetar med levnadsvanor, inklusive tobak, bör bildas. Tobaksprevention kräver ökade resurser och en tydligare struktur för att lyckas. Zvi Wirschubsky Medicinsk konsult Nästa nummer av Medicinsk access utkommer i maj Passa på att annonsera! 0652-15110 22 Medicinsk access nummer 2 2011
© Copyright 2024