Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar exempelvis:
aorta aneurism, cerebrovaskulär sjukdom, perifer kärlsjukdom, vaskulär demens,
lunginflammation, astmaanfall, kirurgiska komplikationer, osteoporos, tuberkulos,
typ II-diabetes, magsår, makuladegeneration, cataract, hörselnedsättning, plötslig
spädbarnsdöd, spontan abort, dödfödsel, låg födelsevikt, barnlöshet ...
Rökavvänjning del II
Strukturer för framgångsrik
rökavvänjning – vilka
är drivkrafterna ?
I denna artikel fortsätter medicinkonsult Zvi Wirschubsky sitt referat från
mötet om rökavvänjning som arrangerades av läkemedelsföretaget Pfizer under den tobaksfria veckan i november 2010. Gert Paulson, lärare
och forskare, Ekonomihögskolan, Lunds universitet berättade om svenska
exempel på ersättningsmodeller för rökavvänjning medan Stefan Willers
Överläkare Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS, Lund, beskrev ideal samverkan för en effektiv struktur för rökavvänjning.
O
m politikerna menar allvar
med att rökavvänjning är
viktigt måste man anpassa
styrningen så att vårdgivarna får incitament att arbeta aktivt med frågan.
Så är dock inte styrningen utformad i
dag i flertalet landsting och regioner,
sade Gert Paulsson, ekonomie doktor i
företagsekonomi, Ekonomihögskolan,
Lunds universitet, Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU), i sin inledning.
I ett framgångsrikt rökavvänjningsprogram ska behandlande läkare erbjuda effektiva metoder för rökavvänjning, inte bara fråga patienten om
hon vill sluta röka. Idag finns effektiva
behandlingsmetoder med evidensbaserade resultat för rökstopp; NRT
samt omhändertagande.
Styrning påverkar medarbetarnas
agerande!
Det finns olika grader av incitament:
20
mätning, jämförelser, ersättning, belöning/sanktioner.
Styrning och incitament - Implikationer för tobaksavvänjning
Vill man få en friskare befolkning
med hjälp av tobaksavvänjning ska
man mäta om vårdgivarna arbetar
med tobaksavvänjning, jämföra deras
insatser med andras, ersätta dem för
att göra det, och belöna dem för insatserna. Gör man inget av detta finns det
en risk att vårdgivarna fokuserar på
annat, sa Paulsson.
Prestationsbaserad ersättning får
positiva effekter på incitamenten om
den utformas på rätt sätt. Ersättning
per DRG-systemet (DiagnosRelaterade Grupper) ger ökad produktion
och produktivitet. Även ersättning
Gert Paulsson, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Medicinsk access nummer 2 2011
“Det bredrivs väldigt lite rökavvänjning i Sverige, men nu ser det
ut som om politiker äntligen är intresserade ...”
för ökad tillgänglighet ger ökad tillgänglighet
Vård- och hälsoval
Invånarna väljer bland godkända
vårdgivare och ersättningen är enhetlig för alla vårdenheter: privata
och offentliga. Ersättningen utgörs
av olika kombinationer av hälso- och
sjukvårdspeng, ersättning per besök,
och målrelaterad ersättning. Målen
som påverkar den målrelaterade ersättningen avser bl a tillgänglighet,
täckningsgrad, medicinsk kvalitet,
läkemedelsförskrivning, samt olika
former av hälsofrämjande arbete.
Målrelaterad ersättning innebär antingen tillägg eller avdrag.
Målrelaterad ersättning
I de flesta landsting utgör idag den
målrelaterade ersättningen cirka 2 – 5
procent av den totala ersättningen. Endast sex av 21 landsting har någon typ
av målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning
Målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning
Landstinget Östergötland har framgångsrikt utformad målrelaterad ersättning för tobaksavvänjning.
För varje patient som påbörjat tobaksavvänjning inom tre månader
från datum då beslut om detta registrerats i journal, utgår 4 000 kr. Med
tobaksavvänjning avses stöd i form
av läkemedel, deltagande i avvänjning enskilt eller i grupp, telefonrådgivning eller på egen hand. Dessutom måste resultat påvisas i form av
en avsevärd minskning av tobakskonsumtionen, riktvärde 50 procent
minskning av tobakskonsumtion under de senaste sju dagarna.
För varje patient som är tobaksfri
vid uppföljning efter 15-18 månader efter ordinerad tobaksavvänjning utgår 6 000 kr. Vid uppföljning
efter 15-18 månader från ordina-
www.medicinskaccess.se
tionsdatum, ska patienten varit helt
tobaksfri under de senaste sex månaderna.
Vård- och hälsoval och tobaksavvänjning
– Är incitamenten tillräckligt starka?
Endast sex landsting har någon form
av målrelaterade ersättningssystem
som inkluderar tobaksavvänjning. En
majoritet av vårdcentralerna har tillgång till tobaksavvänjare. Det finns
med andra ord en ”infrastruktur” för
rökavvänjning, men den används i för
liten utsträckning, eftersom det saknas
incitament.
Det finns således begränsat med
incitament i ersättningssystemen att
arbeta med i ”Vårdvalssverige”, avslutade Paulsson sitt föredrag med.
Ideal samverkan för en effektiv
struktur för rökavvänjning
Det bredrivs väldigt lite rökavvänjning
i Sverige, men nu ser det ut som om
politiker äntligen är intresserade, inledde Stefan Willers, överläkare, docent,
Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS Lund, sitt föredrag med.
Stefan Willers är en de få i Sverige
som arbetar med rökavvänjning . På
kliniken har sedan 2003 1800 rökande
patienter hjälps i en särskild enhet som
handlägger rökprevention.
Hälsoinriktat arbetssätt i Region
Skåne
För att t ex tobaksprevention ska fungera krävs ett landsting som är intresserat av ett hälsoinriktat arbetssätt,
berättade Willers. Region Skåne gör
detta och ställer inom sitt basuppdrag
för vårdenhet krav på vårdgivaren att
bedriva ett systematiskt arbete gällande livsstilsfrågor.
Rökavvänjningsarbetet i Skåne kräver struktur och väl beprövade metoder som kan anpassas och implementeras vid andra livsstilsproblem.
Rökavvänjningsarbetet
Ledord är systematiskt omhändertagande och kvalitetssäkring med uppföljning. Beroende på resurser har de
olika vårdenheterna olika ambitionsnivåer i sina lokala vårdprogram. Tobaksprevention fungerar bra t ex vid
hjärtinfarkt då patienten vill sluta röka
och får sitt nikotinplåster.
Förväntad inverkan av Socialstyrelsens riktlinjer på verksamheten vid
Hälsoenheten, SUS Lund
Socialstyrelsen rekommenderar kva-
»
Stefan Willers, överläkare, docent, Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS Lund.
21
“Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerad rådgivning framför
kort rådgivning.”
lificerad rådgivning framför kort rådgivning. Målet i region Skåne är att
erbjuda kvalificerad rådgivning med
tillägg av nikotinläkemedel till alla
som röker och ska genomgå operation. Detta kommer sannolikt att öka
antal remisser till enheter som hälsoenheten. Hittills har rökfrihet i samband med operation enbart bedrivits i
projektform
Samverkan mellan vårdens aktörer
För att en enhet för tobaksprevention
ska fungera krävs samverkan mellan
många olika aktörer som läkemedelsrådet, primärvårdsområden, sjukhusen
i regionen, Lunds kommun, Universitetet, nätverk med flera.
Stödsamtal med personal från den
egna enheten skall ingå i all rökavvänjningsbehandling i Region Skåne.
ning/mottagning som önskar utökad
hjälp för att kunna stödja patienten
Vid mödravårdscentralen tillfrågas patienten om sina levnadsvanor i
hälsosamtal. Personalen motiverar/ordinerar livsstilsförändring utifrån motiverande samtalsteknik och erbjuder
patienten stöd och hjälp
Mamman remitteras till rökavvänjare på vårdcentralen.
Om patienten önskar/behöver utökat
stöd pga en mer komplex situation eller fler än två-tre riskfaktorer, skrivs
remiss till Hälsoenheten, med verksamhet i Malmö och Lund, alternativt
primärvården.
Viktiga delar i behandlingen
Det finns flera grundbultar i en framgångsrik tobaksprevention: kvalificerad rådgining i form av motiverande
stödsamtal kombinerat med läkemedel NRT följt av systematiskt omhändertagande och uppföljning med kvalitetssäkring.
Rökpreventionen i region Skåne ger
resultat!
Rökprevalensen bland alla nya infarkter 2007 (N=523) var 33 procent
jämfört med i 16 procent i kontrollgruppen. Den relativa risken för hjärtinfarkt orsakad av rökning var således
2,1 (RR=2.1). Efter avvänjning av
hjärtinfarkts-patienter vid Hälsoenheten, SUS Lund, var 66 procent rökfria
vid 12 månaders uppföljning vid Hälsoenheten.
Exempel på ideal samverkan
Willers gav ett exempel på en ideal
samverkan mellan hälsoenheten och
mödravårdscentralen (MVC). Hälsoenhetens Specialmottagning för rökavvänjning utbildar personal på avdel-
Framgångsreceptet
Framgångsmodell är systematiskt
omhändertagande i kombination med
kvalitetssäkring och uppföljning av
behandlingsresultat. Om läkemedel
förskrivs, följs detta alltid av stödsam-
tal från personal från den förskrivande
enheten. Denna struktur dvs bildande
av speciella team som arbetar just med
tobaksprevention kan med fördel bildas för patienter med olika sjukdomstillstånd som t ex cancer, diabetes, ortoped, lung (KOL) och kärlpatienter
Hur kan vi maximera resultatet av
de effektiva metoder som finns?
Tobaksprevention måste prioriteras
högre av landsting och myndigheter
om man vill få bättre resultat. Uppdraget och ansvaret för rökavvänjning
bör tydliggöras och speciella hälsoenheter som arbetar med levnadsvanor,
inklusive tobak, bör bildas. Tobaksprevention kräver ökade resurser och
en tydligare struktur för att lyckas.
Zvi Wirschubsky
Medicinsk konsult
Nästa nummer av Medicinsk access
utkommer i maj
Passa på att annonsera!
0652-15110
22
Medicinsk access nummer 2 2011