Hoburgsbladet nr 1 2013

H O BURGS
BLADET
Nr 1
Utgiven av Hoburgs hembygdsförening
År 2013
Valnötsträdet vid parkeringen
Knappast någon som besöker Bottarve kan undgå att lägga märke till det stora mäktiga trädet vid bortre änden av parkeringen.
Besökande turister har lagt märke till det och flera gånger frågat och fått veta att det är ett valnötsträd.
Tack vare våra relativt milda vintrar kan välnötsträd växa och övervintra här på Gotland.
Annars är det möjligen i södra Skåne som de
kan ha en chans. Det här trädet tillhör våra
grannar Per-Erik och Kerstin Ahlér. Det måste
vara precis rätt växtmiljö för valnötsträd på
deras marker eftersom de har flera stora träd,
fast inget så stort som det vid parkeringen.
Per-Erik har en hel del att berätta om trädet.
Det har varit kännare som har bedömt åldern
på det och kommit fram till att de bör vara
från 1700-talet, alltså vara betydligt mer än
200 år gammalt!
Det betyder att det kan ha varit ett litet
skott när Linné for runt här i trakten på sin
berömda resa och ha varit halvstort när det
höga tornet på Vamlingbo kyrka brann ner
vid ett svårt åskväder 1819, och den nuvarande huven i stället sattes dit. När de gamla
byggnaderna vid Bottarve revs och det nya
moderna huset, som nu är vår museibyggnad,
uppfördes var det i sin bästa växtkraft och var
ännu produktivt när mobiliseringen till första
världskriget för unga män lästes upp i kyrkan
1914.
Andra världskriget är ihågkommet för flera
år med mycket kalla vintrar, och en hel del
träd frös då bort på Gotland. Det här trädet
klarade sig, men med frostskador. Då och då
har det väl fått andra stötar, som när ett stort
åskväder för en del år sedan slet bort flera
stora grenar - men ännu står det där.
Nu är valnötsträdet så gammalt att det inte
växer mer och det är helt ihåligt inuti i en stor
del av kärnan. Kanske är det därför som det
har gett så stora skördar av valnötter de senaste åren, en sista kraftansträngning! Vi får ändå
hoppas att det ståtliga trädet står några år till!
Kerstin Jonmyren
Till våra medlemmar!
Sveriges nationaldag, sjättjuni på gotländska, visade sig bli en
riktig lyckodag vid Bottarve i år. Vädret var fantastiskt och folket strömmade till direkt när vi öppnade. Bottarves parkeringsplats ser visserligen stor ut, men den korkade rätt snart till. Jag
fick stå parkeringsvakt ett tag i början och hänvisa bilister till ett
närbeläget änge, men efter någon timme lättade trycket och det
blev balans mellan dem som for och dem som kom.
Gästerna i trädgården verkade trivas, och som flera sade till
mig: Det är trevligt att få komma hit just en sån här dag. Det är
roligt att det sker något här ute på Sudret på sjättjuni.
Någon annan sa att det nu hade börjat bli tradition att fara till
Bottarve just den dagen.
Så var det de fina kakorna och tårtorna som drog, fick jag också
höra.
Tårtorna tog för övrigt slut efter halva öppettiden och alla andra
kakor och bullar en hel timme före stängningsdags. Vi fick därefter plocka fram vad vi hade i frysen för kaffestugan.
Tack till bagerskorna
Därför vill jag nu rikta ett stort tack till våra underbara bagerskor som oegennyttigt ställer upp gång efter gång och skapar
fina bakverk till våra kaffikalas! STORT TACK!
Vi fick på nolltid ihop en duglig kör som framförde vår natio-
nalsång, nästan ett måste just den här dagen. Utan samövning,
endast på rutin, fick den här kören sången att ljuda både klart
och stämningsfullt. Jag kan inte låta bli att tillägga att sången
kändes som en tacksamhetsgest för den fred, frihet och jämlikhet som vi här i Norden (som ju nationalsången talar om) helt
självklart kan få njuta av. Dessutom har vi en fantastisk grön
och lummig natur runt oss, allra som mest märkbar i början av
juni när allt ännu är ljusgrönt.
Vi är en hembygdsförening som ofta talar om det förflutna med
vi vill förvisso också ta del av dagens samhällsutveckling. Jag
räknade till inalles sju nationaliteter som besökte vårt kaffikalas
på nationaldagen. Det var folk från Sverige, Norge, Danmark,
Finland, Tyskland och ett par ända från Frankrike. Sverige har
varit i krig med alla de här länderna genom tiderna och de sinsemellan. Nu är vi alla EU-medborgare och vänner, och när jag
talade med de utländska gästerna upplevde jag starkt hur lika vi
alla är i tankegångar och förväntningar.
Vi som jobbade den dagen blev avfotograferade av Lisa Coudek
i Hamra (se fotot intill) men också av våra franska gäster.
Kerstin Jonmyren
Ordförande
Kultur får människan att utvecklas
och må bra.
Därför stöder vi annonsörer
Hembygdsföreningen!
JONSSONS
EL AB
Tel. 0498-49 71 52
073 08 77 001
28/4 - 21/6, 12/8 - 22/9
vardag 11-17, lör 11-15
22/6 -11/8
vardag 11-18, lör - sön 10-15
Hoburgsvägen 31, 623 35 Burgsvik
www.gimbridesign.se 070-846 22 48
Tel:
0498-49 80 30
Fax:
0498-49 80 56
BURGSVIK
Rapport från Fide.
0498-49 70 90
Fagning vid Fide prästänge skedde vid tre tillfällen i våras. Alla
tackades för deltagandet varpå en trevlig samling följde vid
kafferasten.
Fide hembygdscirkel har haft två möten under våren 2013.
Styrelsemedlemmar har bytts ut. Eva Nilsson avgick som ordförande och ersattes av Peter Johansson, sekreteraren Sigvard
Johansson avgick och ersattes av Heidi Boberg, kassör Berit
Isberg ersattes av Solveig Karlström, som också valdes till vice
sekreterare.
Folkskolläraren Karl Johan Nilsson, lärare i Fide under perioden
1949-1962, har tagit ett antal foton i Fide som nu har lagts in
på en DVD.
Vid hembygdscirkelns senaste möte blev bilderna omsorgsfullt
lokaliserade till respektive gård/hus, liksom de personer som
finns avbildade på fotona. Ett gediget arbete som har tagit sina
timmar!
Fidegården har haft årsmöte och nya styrelsemedlemmar har
invalts, ordinarie ledamoten Ola Karlström och de två suppleanterna Jenny Nordin och Lars Wallerstedt. Föreningen har
god ekonomi och avgiften är oförändrad, d v s noll kronor.
Kommande sommar fortsätter de sedvanliga aktiviteterna såsom
brännboll och kubb. Detta sker på måndagar och alla är hjärtligt välkomna.
Käldhagens Strandförening: har vid sitt möte den 4 maj 2013
beslutat att fortsätta på samma sätt som tidigare år. Varje fredag
samlas frivillig arbetskraft kl 10-12 för att rensa vid badet. Detta
sker t.o.m. 23 augusti.
Föreningen kan beviljas pengar för att omvandla stranden till
hur den såg ut på 1990-talet, dels av ”Rädda Burgsviken” dels
av ”Leader Gotland”. Som motprestation krävs att föreningen
lägger ner eget arbete med att hålla stranden ren. I skrivande
stund har tre fredagar resulterat i många timmars arbete av ett
tiotal personer per tillfälle.
Alla som uppskattar Käldhagens badstrand är välkomna att bli
medlemmar i föreningen. Betala in 150 kr/pers eller max 300/
familj på bankgiro: 209-4522. Glöm ej skriva namn!
Pensionat, restaurang, pub och konferens
Hoburgsvägen 3, 623 35 Burgsvik
0498-49 84 90, 0705-88 39 61
[email protected] www.gragasen.se
I slutet av juli är ett bröllop planerat vid stranden och det ser vi
som ett mycket gott betyg på föreningens verksamhet.
Öppet dagligen t.o.m. 15 september 1117. Midsommarafton stängt.
Öppet dagligen
11-17
I maj–
september
Prästgårdscaféet
drivs av familjen
Jonsson
med16
vänner,
öppet även torsdagskvällar från midsommar
medio augusti.
Alkoholtillstånd. Vi serverar
Nya till
målningar
2012
hemlagade luncher
av lokala
eget surdegsbröd
Linnédagar
13-15
juli, råvaror,
tema bakar
KLIMATETfakta och
ochbullar.
myt
Välkomna!
Föreläsningar, miniseminarium,
exkursioner
VAMLINGBO
PRÄSTGÅRD
0498-20
26 90 26 90
VAMLINGBO
PRÄSTGÅRD
Tel tel:
växel
0498-20
Solveig Karlström, Fide
Vamlingbolaget
Tyger och kläder
Design Kristina Torsson
Tillverkning i Vamlingbo
Besök vår hemsida
www.vamlingbolaget.com
Välkommen till vår butik
För öppettider ring: 0498-49 80 80
GRÖTLINGBO Tel: 0498-48 60 11, 070-557 44 61
Vår styrelse:
Kerstin Jonmyren
Ordförande
Kerstin kom direkt utifrån in som ordförande till föreningen
2010. Till ordförandens uppdrag hör att försöka hålla koll på
allt som händer inom föreningen och att representera den utåt i
olika sammanhang. Det innebär mycket pappersarbete, svarande på frågor och mail.
Hon är intresserad av vårt gamla gutamål, och skriver texten till
teaterscenerna för Levande gård vid Bottarvefesten varje år. Hon
svarar även för guidande av turistgrupper i museet.
Kerstin har varit lärare, men utför nu lite småjobb genom
Internet och har hand om sin gamla släktgård vid Olleifs i Öja.
Hon är änka efter Ingvar Jonmyren sedan 2009, är bosatt på
Hamnvägen i Burgsvik, har tre vuxna söner och fem barnbarn,
alla bosatta på fastlandet.
Kerstin tycker: Redan som barn var jag med mina föräldrar och
besökte Bottarve hembygdsgård, först visad av Maria Ahlér och
sedan hennes son Emil Ahlér, som min far kände. Alltsammans
verkade redan då spännande.
Det är både naturen och kulturen i sammanhanget som nu
känns lockande. Att få spela 1800-tal på gutamål vid Öppen
gård vid Bottarvefesten upplever jag som ett sant nöje. Ett av
mina favoritjobb inom föreningen är annars djurskötseln på
sommaren.
Det är en heder att få vara ansvarig för den gamla gården och
leda styrelsearbetet.
mig bottarekällingg eftersom jag också har övernattat i undantagskammarn vid Bottarve. Dessutom har jag varit anställd i föreningen mellan år 2000 och 2007 som verksamhetsledare i ett
Leader-projekt med mål att fixa nya verksamheter och arbetstillfällen vid Bottarve.
Ola Larson
Ekonomiansvarig
Ola är ny i styrelsen och har nu övertagit ekonomiansvaret för
hembygdsföreningen. Han hjälper också till med ansvaret för
byggnaderna vid Bottarve.
Han har ett förflutet som företagsledare, är gift med Mona Larson, har två vuxna söner på fastlandet och är bosatt vid Lingsarve i Vamlingbo. Övrig familjemedlem är en brun labradortik
kallad Elsa.
Ola tycker: Vårdandet av ett kulturarv ger en chans att kunna
bidra med förhoppningsvis erfarenhet. Det innebär ett sätt för
mig att bidra till en bygd som ger mig och min familj mycket av
livskvalitet.
Birgitta Edlund
Ledamot
Birgitta är nytillkommen i styrelsen i år. Hon tog direkt tag i
uppdraget med all kontanthantering sommartid vid Bottarve,
framför allt för kaffestugan.
Hon är också ansvarig för våra lås och nycklar.
Sture Larsson
Vice ordförande
Sture har nu varit med många år i styrelsen och är numera ansvarig för alla byggnaderna vid Bottarve, att se till att allt fungerar. Han håller också kontakten med hantverkare för Bottarve,
rörmokare, elektriker och snickare. Dessutom är han ansvarig
för bakning i museets gamla ugn och leder bakkurser där.
Han är lantbrukare vid Västergårde i Fide och är gift med Gusti
Larsson. De har dottern Anna i Oskarshamn.
Sture tycker: Det är både intressant och roligt att jobba för
Hembygdsföreningen och Bottarve. Inte minst bakningen och
bakkurserna roar mig mycket.
Ing-Marie Tellström
Sekreterare
Ing-Marie är den ledamot som har varit med längst i styrelsen
och har tidvis varit anställd vid Bottarve. Nu är hon styrelsens
sekreterare och ansvarig för informationen utåt på vår hemsida.
Hon är föreningens fotograf, och guidar ibland turistgrupper i
museet.
Ing-Marie är för alltid förlorad för underbara Storsudret. Hon
är bonddotter från Alva, ingift i Öja med Per Tellström, har två
vuxna barn plus barnbarn boende i närheten av Stockholm,
eftersom det är där jobben finns som matchar deras utbildning.
Ing-Marie tycker: Det verkar som att jag nu har varit med längst
i föreningens styrelse. Därför tycker jag att jag med fog kan kalla
Hennes familj är Åke Edlund och hans barn och barnbarn. Hon
är bosatt på Hamnvägen i Burgsvik. Åke är välkänd på orten,
har tidigare varit läkare på Hemse.
Birgitta tycker: Det är ett trevligt och hedrande uppdrag att
tillsammans med andra få vårda de gamla traditionerna samt de
kulturskatter som finns på Storsudret! Det känns också spännande att få vara med och planera för föreningens utbud av
aktiviteter.
Jag har varit fritidsboende i Burgsvik sedan 1970-talet och bor
sedan några år permanent här.
Tidigare arbetade jag inom habilitering för barn och vuxna som
specialpedagog och enhetschef i Uppsala län. Numera är jag fri
och ledig och har både tid och lust att försöka göra en insats här
där jag genom åren upplevt så mycket fint!
Ingemar Linde
Ledamot
Ingemar är ny i styrelsen och har genast tagit på sig uppdraget
för vår hemsida, och att hålla den aktuell. Dessutom ställer han
upp med insatser för olika praktiska uppdrag vid Bottarve.
Han har tidigare varit lärare på fastlandet, är gift med Christina
Linde och bosatt vid Ronnarve i Öja. De har tre vuxna söner
med familjer på fastlandet.
Ingemar tycker: Eftersom jag alltid har varit intresserad av
historia och jag gärna ville ha något att engagera mig i nu när
vi hade flyttat till Gotland efter pensioneringen, passade det bra
att delta i hembygdsföreningens arbete.
Ingvar Jacobsson
Mia Bergwall
Ledamot
Ledamot
Ingvar har varit med i styrelsen rätt länge. Han är med som ansvarig för Tottes täppu och arbetar ofta där liksom på den övriga
anläggningen med hjälp av sin traktor.
Mia har nu varit medlem i styrelsen några år och har hand om
förberedelser för möten och kalas, Bottarvedagen, kaffikalas och
inhyrda möten.
Han är lantbrukare och bosatt vid släktgården Rudvier i Öja.
Hon är gift med Jan Bergwall, har tre barn och är bosatt vid
Suders i Hamra. Jan och Mia driver tillsammans företaget
Suderhälsan i Hamra.
Ingvar tycker: Man är väl lite kulturarbetare och oftast är det
rätt skoj att arbeta på museigården. Det känns bra att kunna
bidra med sin insats så att folk trivs där. Arbetet är givande på
många vis, man träffar folk och stressar av från lantbrukets ofta
hetsiga arbetstakt i den lugna och vackra miljön.
Margrethe Bernsen
Ledamot
Maggi har varit med rätt många år i styrelsen och har tagit
mycket ansvar framför allt för arbetet i kaffestugan.
Hon är anställd vid varuhuset Gahms i Fardhem, har fem vuxna
barn och tre barnbarn och är bosatt i Stånga.
Delar av styrelsen
Mia tycker: Jag tycker att det är viktigt att Bottarvegården finns.
Jag känner därför för hembygdsföreningen och trivs med samvaron i styrelsen.
Ulla Thomasson
Ledamot
Ulla har tidigare varit ansvarig för kaffestugan, men är nu delägare i Butiken vid Bottarve. Ulla svarar ofta för förtäring och
bakning för föreningen.
Hon har tidigare varit verksam som lantbrukare, men är nu
affärsidkare för Butiken vid Bottarve. Hon är gift med Anders
Thomasson, har tre vuxna barn och är bosatt vid Sindarve i
Hamra.
Ulla tycker: Bottarve har utvecklats till en fantastisk mötesplats
för folk som är intresserade av gammalt och nytt hantverk och
kultur. Det känns roligt at få vara med och fortsätta utvecklingen ihop med de övriga i styrelsen.
Solveig Karlström
Ledamot
Solveig arrangerar varje år en utställning på museets loft, och
har också hand om museets textilier och konstnärliga utsmyckningar. Hon har likaså ansvar för föreningens annonsering.
Hon har drivit klädföretaget Fidelin i Fide, är gift med Ola
Karlström och bosatt i Fide.
Solveig tycker: Jag tycker om gammal kultur och att rota i gamla
saker. Jag har också några gamla betyg i etnologi från Stockholms universitet.
Stina Lindberg
Adjungerad ledamot
Stina började som anställd vid Bottarve, men arrenderar nu en
del av Bottarves lada och driver sedan flera år hantverksbutiken
Butiken tillsammans med Ulla Thomasson. Butiken har även
hand om biljettförsäljningen för föredrag och andra tillställningar under sommaren vid Bottarve.
Hon är född i Rone, är gift med Gunnar Lindberg vid Ollajvs i
Öja, och har tidigare varit verksam som lantbrukare där. De har
två döttrar och fyra barnbarn.
Stina tycker: Ett slumrande intresse för kultur och natur vaknade då livet som mjölkbonde tog slut 2005 och jag fick chansen
att börja som timanställd vid Bottarve.
2007 tog jag över Butiken och som en självklarhet jobbar jag
som adjungerande i styrelsen för ett nära samarbete mellan
Bottarvepeikar och Hembygdsföreningen. 2008 bildade Ulla
Thomasson och jag firman Bottarvepeikar.
Sommarprogram 2013
Även i år bjuder hembygdsföreningen på ett antal
intressanta kvällar i teaterladan eller salen vid
Bottarve. Sommarens ämnen är kanske mer vittomfattande än vanligt. De svingar sig från folkmord i Kambodja till lammklippning i Öja, från
sydgutniska sockennamn och stenpatroner till
den problemtyngda svenska skolan. Vi diskuterar
traditioner och ser filmer från det Storsudret som
gått samt introduceras till den farliga färgen rosa.
En gammaldags högläsningsafton i fotogenlampans sken visar Storsudret ur ett antal författares
perspektiv. Det lovar att bli en välmatad afton
som vi hoppas ni ska bära med er till nästa år då
det med största sannolikhet bjuds på mer i samma
ämne!
På programmet finns också en sannolikt oförglömlig visning av Vamlingbo, Hamra och Öja
kyrkor.
Bottarveteatern spelar i hela fyra veckor en nyskriven pjäs av Roland Olsson, Andre teidar.
Också en konsert med två stjärnartister bjuder vi
på, sång och cello – i jazz och folkton.
Allsång, stick-café, gudstjänst, linberedning,
barnaktiviteter, utställningar och stenugnsbakning
inte att förglömma. Närmare detaljer finns i vårt
tryckta sommarprogram som delas ut i alla brevlådor på Storsudret och även finns på biblioteken
i Burgsvik och Hemse. Eller besök vår hemsida,
www.bottarve.se
Britta Holm,
Gervalds, Vamlingbo
Tre utställningar i år!
I år liksom i fjol visar vi de bilder som barnen i Öja
skola har skapat över sitt eget Storsudret. Titta på dem
i Kaffestugan, och fundera på om barnen har samma
uppfattning om sin hembygd som vi vuxna!
Lite mer på skoj, och för att visa hur bra många är på att
samla på vissa saker, visar vi i år en samling av prydnadskatter i salen i manbyggningen. Nästa år kanske vi kan
visa just din samling av något speciellt! Men den visas
bara i tre dagar, 12 till 14 juli, så passa på!
Årets ”riktiga” utställning är ett stort ämne, det är verkligen en utmaning som Solveig Karlström har tagit sig an.
MJÖLK! Vi har alla en relation till mjölk, inte minst här
på Storsudret var mjölken den bästa inkomstkällan för
varenda gård.
Ta del av små berättelser från mjölkbönder och mjölkkuskar, bli nostalgiska över vardagsmåltidens mjölkkannor, över lagårdens mjölkmaskiner och mjölkpallar. Sitt
en stund på mjölkbordet precis som i ungdomen och
kommentera folk som går förbi!
Tecknat av Agneta Engström
Prat´ klokt me gutar
När gutar möts
När två gutar som inte förut känner varandra möts i något
sammanhang, vad det vara månde, tar det inte lång tid
innan en lång och omständlig (tycker fastlänningen) presentation börjar.
Man frågar varandra vad man heter och vilken socken man
bor i. Dessutom ges upplysning om vilken socken man är
född i, och gärna varifrån föräldrarna kommer, och vad
de heter. Det räcker inte med det. Så småningom, eller till
slut, kommer det alltid fram att man har gemensamma
släktingar. Om man inte hittar dem bland nu levande personer, finns de garanterat i ett antal generationer bakåt.
Raid äut
Man måste raid äut, reda ut, vem personen egentligen är.
Detta är så långt ifrån det moderna sättet att presentera sig
med enbart förnamnet som man bara kan komma.
Det gäller att verkligen ringa in, med plats och miljö, yrke
och ålder. Till slut har man verkligen lärt känna personen i
fråga, och erhållit en slags grundlig biografi över denne.
Detta gäller även när man talar om någon person som inte
är närvarande, till exempel Lars som
Jo, fadan hans, Ole, han var kummen fran Aikste,
en av Smisspartar u han var ändå a-kusein me den
sårken sum kåird gale u hamnede pa lasarettn. Jo, han
sum var så duktuar me fotboll. Andas Svenssn haited
han bestämt.
Di är ändå släkt ner bi Bjärges, de kännar däu väl till?
Jo, kansk dei, men vaim jär da mor hans?
Modri ha jär fran fastlande.
(Punkt och slut, eftersom hon är från fastlandet)
Ett sätt att samtala
Gotland är en ö med ett begränsat antal invånare. Förr, när
folk inte hade anledning att fara så mycket till fastlandet,
hann de lära känna många människor på hemmaplan. De
flesta gotlänningar var födda på ön och hade även sin släkt
här. Gotland var ett relativt jämlikt samhälle, där en stor
del var bönder från jämstora gårdar eller av bondesläkt och
var födda och gifta inom ett rätt kort avstånd.
Det har berättats att på kalas, när det fanns gott om tid att
samtala, att hela släkter utreddes, både framåt och bakåt
i tiden, något som kunde ta timmar. Det var ett ämne där
alla kunde delta och bidra med information.
Sedan har det här sättet att placera in folk i fack levat kvar,
det har blivit ett sätt att samtala på som folk trivs med. På
Gotland har man även ”hållit släkt” längre än på fastlandet,
fram till a- och b-kusin, även c-kusin på sina håll.
Att vi har en så stark känsla för våra sockennamn kan delvis
ha sin grund i just vårt intresse för våra medmänniskors
bakgrund.
Ing-Marie Tellström, Kerstin Jonmyren