UTMANINGAR OCH - Öresundskomiteen
33 HINDER UTMANINGaR och MÖjLIGHETER øresundsmodellen 2010 2 Innehåll 04 Förord 07 Kapitel 1. ØRUS - en sammanhållen och varierad arbetsmarknad 13 Kapitel 2. Øresundsmodellen - beskrivning av projektet Gränshinderkatalog kapitel 3-7 21 Kapitel 3. Näringslivets prioriterade problem 33 Kapitel 4. Regelverk osättning i Sverige och jobb i Danmark kan ge krångel med socialförsäkringen vid extrajobb B hemma / Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb hemma / Ettårsgräns för dansk tjänstebil i Sverige ger stort krångel / Dyrt att tjäna in pension på båda sidor Sundet / Dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital / Företagen behöver personlig rådgivning / Dansk lösning om svensk tjänstebil har inte nått ut / Pension i grannlandet kan gå förlorad om den inte bevakas Arbetsmarknad och A-kassa tbildningar/behörigheter/auktorisationer inte lika värda på båda sidor / Icke EUU medborgare har bara jobbchans på ena sidan / A-kassetillhörighet / Ingen tjänstledighet för politiskt uppdrag / Arbetslösa får ingen praktik på andra sidan gränsen / Svenska företag tar inte lärlingar från Danmark / Svenskar som går lärlingsutbildningar i Danmark får inga reserabatter / Sökanderesa till Danmark ersätts inte Socialförsäkring Föräldraledighet beräknas på olika sätt / Ingen rehabilitering hemma för gränsgångare Skatt Montörsregeln tillämpas inte i Danmark Övrigt Offentliga fonder kan inte agera över nationsgränsen 43 Kapitel 5. Information 47 Kapitel 6. Marknaden 51 Kapitel 7. Övriga begränsningar 55 Kapitel 8. Tidigare erfarenheter från Öresundsregionen 58 vårt för företag att jämföra skatter / Kulturella skillnader både berikar och försvårar S integrationen / Oklart med a-kassan för svenska gränspendlare / Import av slaktdjur från Danmark hejdas av intygsregler / Inkomstförsäkringen stannar kvar när du byter land anköverföringar kostar tid och pengar / Utlandsporto fördyrar handel mellan länderna / B Utlandstaxa för telefoni trots kort avstånd Olika valutor ger nackdelar… och fördelar / Långsam handläggning av expertskatten / Tågförseningar orsakar stora kostnader / Höga transportkostnader över Sundet ger nackdelar / Studentmedarbetare finns bara i Danmark Medverkande 3 Förord En gemensam arbetsmark nad som skapar tillväxt En Öresundsregion med en gemensam arbetsmarknad och fri rörlighet skapar tillväxt för både regionen och de två nationalstaterna. För att kunna uppnå detta krävs en gemensam förståelse och vilja att göra det lättare för regionens näringsliv och invånare. Enligt OECD:s rapport för Region Hovedstaden från 2009 krävs ett större samarbete över Sundet för att Öresundsregionen ska fortsätta vara stark och konkurrenskraftig på den globala marknaden. För att förbättra villkoren för en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen efterlyste OECD också ett större engagemang på nationell nivå. Den regionala utvecklingsstrategin ÖRUS, som har tagits fram av Öresundskomiteen i tätt samarbete mellan kommitténs medlemmar samt med andra relevanta aktörer i regionen, är ett fundament för att främja initiativ till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad för både näringslivet och medborgarna. Nu vill vi inte bara fokusera på hinder, utan också lyfta fram möjligheter, eftersom det är där den stora utmaningen ligger. Under föregående period har Öresundskomiteen fokuserat på näringslivet i Öresundsregionen samt hur man kan förbättra villkoren för företagen och deras anställda. Detta har bland annat gjorts genom att bjuda Jerker Swanstein, ordförande i Öresundskomiteen 4 in näringsliv och arbetsgivarorganisationer på båda sidor av Sundet till samtal. Tillsammans med de regionala myndigheterna har Öresundskomiteen tagit fram förslag till lösningar för att regionen ska utvecklas och skapa tillväxt, för Sverige och för Danmark. Viljan att lösa gränsöverskridande barriärer är stor i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet har, genom de nordiska regeringarna, valt varsin representant till Gränshinderforum - ett forum som arbetar med att finna gränsöverskridande lösningar. Vi är glada över Öresundskomite ens goda samarbete med Gränshinderforum. Tillsammans arbetar vi med att koordinera gräns Vibeke Storm Rasmussen, vice ordförande i Öresundskomiteen hinderarbetet. Vi har en samsyn när det gäller utmaningar och förslag till lösningar. Gränshinderforums nära kontakt med de två regeringarna har betytt mycket för utvecklingen och arbetet med att bryta ned gränshinder. Samarbetet med den svenska regeringen har också varit ett gott exempel på hur man tillsammans kan skapa konsensus och utveckla lösningar för näringsliv och medborgare i Öresundsregionen. Vi är övertygade om att vårt samarbete över de nationella gränserna, mellan regioner och nationer, kan fungera som förebild för andra europeiska gränsregioner. Halldór Asgrimsson, Generalsekreterare för Nordiska ministerrådet 5 6 1 SAmmAnhållEn ochvArIErADArBEtSmArknAD Detta kapitel är ett särtryck från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, ØRUS, sidorna 26-29. Föröresundsregionensframtidautvecklingärdetavgörandeattha envälfungerandegemensamarbets-ochbostadsmarknadsomär öppenochattraktivförbådedesomärbosattaochdesomflyttar tillregionen.medenvälutveckladinfrastrukturharmedborgarna redanidagmöjlighetattväljavarmanvillboocharbetaiöresundsregionen.landskronaärettexempelpåenstaddär550personer pendlar till den danska sidan trots att staden inte ligger i brons omedelbaranärhet.totaltpendlarca.20000personer.Behovetav rättutbildadochhögutbildadarbetskraftärstortinomolikaframtidsbranscher.mendetärocksåviktigtattkunnatillgodosebehovet avarbetskraftinomserviceyrkenbådeinomdenoffentligaochprivatasektorn. tillöresundsregionenjämförtmedenmindrearbetskraftsregion. Förattklaradettakrävsdockenbetydandesamordningavinsatserfrånolikaaktöreriöresundsregionen Framtideninnebärattalltfärreskaförsörjaalltfleromviinteklarar att få fler personer i arbete inom öresundsregionen. Det kan skegenomhöjdförvärvsfrekvensochökadinvandringavpersoner i arbetsför ålder. regionens stora mångfald beträffande boende, skolor,kulturochnaturbörunderlättarekryteringenavarbetskraft gjordaanalyservisarattomöresundsregionenskaklarasamma ekonomiskatillväxtsomunderdeföregåendeåren,kanregionen kommaattståiensituationavbetydandearbetskraftsbristiframtiden. hur stor arbetskraftsbristen blir kräver dock fördjupade analyser. Bristen kan riskera att skapa en ökad konkurrens om befolkningsutvecklingen fördelad på åldersgrupper under perioden 2008 – 2027 i östdanmark och skåne pendling från skåne till Danmark 2007 Denstorafråganärhuröresundsregionensarbetsmarknadkommerattutvecklasiettlängretidsperspektiv.Befolkningsprognoser kombinerade med rimliga antaganden om sysselsättningsnivåerocharbetsproduktivitetgerföljandebild.Detskatilläggas atthänsynintetagitstillpendlingenspåverkanellerproaktivainsatserförattmötaproblemen.Denbildsomframtonarvisarden övergripandeutmaningsomregionenstårinförpådenframtida arbetsmarknaden. 200000 150000 100000 50000 0 -50000 -100000 10 100 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Arbetskommunför pendlarefrånSkåne östdanmark under19elleröver65år östdanmark 20–64år 10 skåne under19elleröver65år 100 skåne 20-64år källa:DanmarksStatistikochregionSkåne 8 10000 källa:örestat karta:regionSkåne Boendekommunför pendlarefrånSkåne 10000 arbetskraftenmellanSkåneochSjällandochskapa”flaskhalsar” inomolikanäringar,branscherochyrken.Förattmötadetframtida arbetskraftsbehovet i öresundsregionen måste man betrakta öresundsregionensomengemensamarbetsmarknadvilketgäller bådedeninomregionalasomdeninternationellarekryteringenav arbetskraft. BildenavdetsamladearbetskraftsbehovetiöresundsregionenvisarpåattdestörstabristyrkenaärungefärdesammapåbådasidorSundet.BådepåSjällandochiSkånekommerdetframförallt att finnas behov av utbildade inom sjuk- och hälsovården, övriga omvårdnadsområden och inom utbildningsområdet. Inom detta område finns det ett stort behov av att attrahera specialister och forskare, då det i framtiden kommer att råda stor brist på dessa kompetenseriöresundsregionen. vaddetgälleruniversitets-ochhögskoleutbildadekommerefterfråganiSkåneattgällaläkare,tandläkareochvissaandrautbildningsgrupperinomvårdochomsorg.Detgällerävenförskollärare, civilingenjörerochhögskoleingenjörer.Pådendanskasidanfinns bristyrkenainomhälso-ochsjukvård,lärare(folkeskolen),vårdoch omsorgsamtbygg-ochanläggning. För att möta den kommande arbetskraftsbristen på båda sidor avSundetärdetviktigtattmanfrånnationell,regionalochkommunalnivåarbetarutifrånettöresundsregionaltperspektivisyfte att skapa en gemensam arbetsmarknad med fri rörlighet för arbetskraftenochdärföretagenkananvändahelaregionensomen sammanhållenmarknad.Detkräverblandannatbättreinformation frånmyndigheterochattnedbrytabarriäreravregelverkochutbildningar. validering av “vi måste överhuvudtaget titta svenska och på hur förutsättningarna för att danska utbildningar är idag jobba och bo är i bombay, ett problem, när new york, london, Düsseldorf, olika arbetsgiför det är dem vi konkurrerar med.” vare ska jämföra ansökningar inStephanmüchler,vdSydsvenska för anställningindustri-ochhandelskammaren ar. Exempelvis har ”social- og sundhedsassistent” blivit ett legitimationsyrke i Danmark. legitimationskraven ärskräddarsyddaefterdendanskautbildningen,vilketgörattde flestasvenskaundersköterskorintelängrekanfåanställningsom ”social- og sundhedsassistent”. Det är besvärande med tanke på att vi idag har stort överskott på sådan arbetskraft i Sverige och motsvarandebristiDanmark.Problemetfinnsocksåinomandra yrkesområdensomtillexempelinombyggsektorn. Detärenprioriteraduppgiftattutveckladengränsregionalaarbetsmarknads-ochutbildningsstatistikenochattutvecklaanalys-och prognosinstrumentförattgöradetmöjligtattbättrekunnaförutse arbetsmarknadensframtidabehovavarbetskraftochkompetens. manmåsteävenvarauppmärksampådenglobalakonkurrensen om arbetskraften. Den kommer troligen att skärpas i framtiden och därmed riskera att förvärra situationen. Pressenpåarbetsmarknaden kan dock minska genom lägre ekonomisk aktivitet (lågkonjunktur),ökadinflyttning/invandring,höjdförvärvsfrekvens ochökadarbetsproduktivitet.menoberoendeavdettaärdetuppenbartattnågotmåstegörasredannu. 9 utmaningar De beskrivna utvecklingstendenserna ställer regionens arbetskraftsförsörjning inför betydande utmaningar, som sammanfattas iföljandepunkter: • Deformellaochinstitutionellahinderochbarriärersom försvårarförarbetstagareattboocharbetapåolikasidor avöresund,liksomförföretagareattanställapersonerfrån andrasidan,måstesålångtmöjligttasbortellerminskai betydelse. • Detkrävsenförstärktochvidareutveckladinformationsservicetillmedborgareochföretagsomskasäkrasynlighetenförmöjlighetertillarbeteocharbetsmarknad,geen överblicköverramarochregler,samtunderstödjaenökad ocheffektivaresamordningavolikaresurser. • Detkrävsenbetydandetvärgåendesamordningavolika aktörersinsatserbådecentralt,regionaltochlokaltpåbåda sidoröresundförattsäkerställaarbetskrafts-ochkompetensförsörjningeniöresundsregionen,blandannatgenom attutvecklasamarbetekringyrkesutbildningar.Dettagäller bådeiförhållandetilldenoffentligasektorn,exempelvis vårdsektorn,somdenprivatasomskasäkratillväxtoch arbetsplatserinomframtidanäringariregionen,exempelvis inommiljöteknik,bioteknikochIt. • Detmåstevaramöjligtattutanformellahindergetillträde förpersonermedolikautbildningar,yrkeskompetenseroch praktiktillregionensallaarbetsplatseroberoendeavom färdigheternaförvärvatsiSverigeellerDanmark. • Detmåstelyckasatttatillvaradenbetydanderesurssom arbetskraftenmedutländskbakgrundutgör,inteminstde unga.Dettagällerävenpersonermedutländskutbildning ocharbetslivserfarenhet. 10 • Detmåstegörassärskildaansträngningarattattrahera arbetskraftfrånandradelaravvärlden.Dettagällerfrämst specialisterochforskareinomdegemensammatillväxt-och styrkeområdena • medborgarnapåbådasidoravSundetskauppfattaöresundsregionensomengemensamarbetsmarknad.gränshinder sombegränsardenfriarörligheteniregionenkanockså begränsadenfriarörligheteniandranordiskaocheuropeiska gränsregioner.EftersomentredjedelavEuropasbefolkning leverigränsregioner,ochdärmedpåverkasavtvåstaters olikaregelverk,ärdetviktigtattgränshinderarbetetkoordineraspåregional,nordiskocheuropeisknivå. antal pendlingar över öresund Antal pendlare 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tågpendlare Färjor Bilpendlare Pendlare med flygbåt källa:tendensØresund2010,sombyggerpåsiffrorfrånØresundsbron,DSBochörestat Fotnot:Øresundsbronsberäkningar StrAtEgISkAInSAtSEr Enintegreradarbetsmarknadsomerbjudermångaolikatyperavjobb,ärenstrategiskförutsättningförattöresundsregionenska fortsättaattutvecklasipositivriktning.Detärävenenviktigförutsättningförbefolkningensvälfärdochföretagenstillväxt.Förattmöta utmaningarnapåarbetsmarknadenkrävsstrategiskainsatserdärmångaolikaparteriregionensamverkar: • öresundskomiteen ska tillsammans med regionala och kommunala aktörer fortsätta att i dialog med de två staterna, nordiska ministerådet/gränshinderforum verka för att kvarstående gränshinder så långt möjligt tas bort genom: 1. öresunddirekt,dengemensammainformationsservicenpå bådasidoravSundet,skavidareutvecklas.tjänstenskasäkra överblickenövermöjligheter,ramarochreglersamtvara behjälpligförföretagocharbetssökandeiöresundsregionen. Servicenskatillhandahållasisamarbetemedregioner,kommunerochberördastatligamyndigheter. 2. Attfåanpassatskattesystem,socialförsäkringssystemoch A-kassesystemsåattarbeteochboendepåolikasidorav öresundunderlättas. 3. Attskapaettsystemsomgördetmöjligtförmotsvarande yrkesgruppermedutbildning/kompetens/examenfrånSverige respektiveDanmarkattarbetaihelaregionen. ”Det er en fordel, hvis vi får vidensdeling og best practice for anerkendelser af uddannelser og merit over sundet…” • Det är behov av att en diskussion förs om den långsiktiga arbetskraftsförsörjningen i regionen med företrädare för statliga myndigheter, regionerna, kommunerna, arbetsgivareorganisationer, arbetstagarorganisationer och beskæftigelsesregion hovedstaden och sjælland samt arbetsförmedlingen i skåne. initiativet ska ske utifrån det existerande projektet ”job og kompetencer i Øresundsregionen”. Detta kan till exempel ske genom: 1. Attnärmareundersökamatchningenmellanutbildningoch utbudetavarbetskraft,genomattutvecklaettgemensamt analysochprognosverktyg. 2. Attfinnaeffektivaremetoderförregioninvånaremedutländsk bakgrundattkommainpåarbetsmarknadeniöresundsregionen. 3. Attfinnaeffektivaremetoderförattbehållaochattrahera kvalificeradarbetskraftfrånutlandet. 4. Attförbättrastatistikenochutvecklametoderförattbättre bedömaframtidaefterfråganochutbudavarbetskraft. 5. Attskapaenmångsidigbostadsmarknadmedolikatyperav boende-ochupplåtelseformer. Susannekorsgaard,direktørforhrog internadministration, FerringPharmaceuticalsA/SiØrestad 11 12 2 2. Øresundsmodellen beskrivning av projektet I denna rapport har Öresundskomit een på uppdrag av Nordiska ministerrådet satt fokus på möjlig heter och gränshinder för näringslivet i Öresundsregionen. Arbetet har utgått från den regionala utvecklingsstrategin för Öresundsregionen, ØRUS, om en gemensam arbetsmarknad för näringslivet och medborgarna och dess utmaningar och strategiska insatser under temat ”en sammanhållen och varierad arbetsmarknad”, samt EU:s regler om den fria rörligheten. Även OECD´s rapport från 2009 om Köpenhamn och huvudstadsregionen har varit vägledande. I rapporten efterlyses ett samarbete över Sundet i syfte att hantera den globala konkurrensen. Bland annat påpekas betydelsen av samarbete på nationell nivå för att nå förenklingar på arbetsmarknaden, vilket på sikt är en förutsättning för att skapa en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen. 14 Öresundskomiteen har under åtta rundabordssamtal och ett antal intervjuer med näringslivet, arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och privata rådgivningsbyråer diskuterat och identifierat vilka gränshinder som påverkar näringslivet i Öresundsregionen. Därefter har de involverade parterna fått prioritera vilka hinder de anser vara de viktigaste att lösa. Under förarbetet har Öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, bestående av lokala myndigheter från båda sidor Sundet, inventerat de 50 gränshinder som Öresundskomiteen tillsammans med Region Skåne lyfte fram 2007. Under detta arbete har även Nordiska minister rådets gränshinderdatabas inven terats för att identifiera relevanta gränshinder för näringslivet. Rapporten är riktad till: • Näringslivet i regionen • Politiker och beslutsfattare på såväl lokal, regional som nationell nivå • Media på båda sidor Sundet …etablera en arbetsprocess mellan det lokala och det regionala näringslivet, politiken och myndigheter för att tillsammans driva gränshinderfrågor till den nationella nivån. Syftet med rapporten är att… …öka integrationen för näringslivet i Öresundsregionen genom att utveckla samarbete mellan företagen, arbetsmarknadens parter i regionen samt mellan myndigheter och politiker på regional och nationell nivå. Genom dessa samarbeten ska tillgängligheten till kunskap och information för näringslivet i Öresundsregionen öka. …etablera ett tätare samarbete mellan Öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp, informationstjänsten Øresunddirekt och Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerak …få en gemensam bild av vilka behov som finns för näringslivet i Öresundsregionen på både lokal och nationell nivå. …utifrån denna bild skapa förbättringar som Öresundsregionens näringsliv efterfrågar. …etablera ett tätare samarbete mellan Öresundskomiteen, Gränshinderforum och regeringarna för att tillsammans lösa gränshinder för såväl näringsliv som medborgare. …betrakta detta arbete som ett startskott för en fortsatt process i syfte att främja tillväxten för Öresundsregionen och därmed tillväxten för nationalstaterna Sverige och Danmark. Bild 1: definition av gränshinder Upplevt gränshinder Regelverk Modell: Perspektivet utgår från två nationers näringslivs uppfattningar av gränshinder, samt utifrån tre områden: • Rekrytering av medarbetare från den andra sidan Sundet • Etablering av företag på den andra sidan Sundet • Försäljning av varor och tjänster på den andra sidan Sundet Definition av gränshinder Under arbetet med att identifiera gränshinder har en arbetsmodell utvecklats: Se bild 1. De identifierade gränshindren ägs och bör lösas på olika nivåer: Regelverk Gränshinder uppstår när två länders lagstiftning inte tar hänsyn till gränsregionala förhållanden. Därmed hämmas utvecklingen av en gemensam marknad och i förlängningen tillväxten i Öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av p olitiken genom lagänd- Information ringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Information I vissa fall kan ett sakförhållande upplevas som ett gränshinder trots att det egentligen handlar om ett informationsproblem. Genom brist på korrekt information från dem som äger frågan uppstår problem för näringslivet då de saknar rätt information och kunskap att agera och fatta beslut utifrån. Osäkerheten i hur man ska agera skapar hinder. Marknaden Till exempel kan tågförseningar vara ett hinder, men bör ej betraktas som ett specifikt gränshinder då de även förekommer inom ett och samma lands gränser. Så har gränshindren kartlagts För att identifiera vilka gränshinder näringslivet upplever valde Öresundskomiteen att kartlägga på flera olika sätt och i olika fora. Marknaden Gränshinder kan lösas av marknaden själv utan att regelverken behöver förändras. Detta sker genom utveckling av nya tjänster och produkter anpassade för gränsregionen. Gränshinderarbetsgrupp Öresundskomiteen bildade en arbetsgrupp med representanter från de danska och svenska myndigheterna på regional nivå, med särskilda kunskaper om gränshinderarbete. Arbetsgruppen bestod av lokala experter från båda sidor Sundet inom skatt, socialförsäkring och arbetsmarknad samt från Nordiska ministerrådet. Övriga begränsningar Det finns problem som inte är att hänföra till gränshinder men utgör begränsningar av integrationen. Bruttolista utifrån de befintliga gränshindren Arbetsgruppens uppdrag var under kartläggningsfasen att skapa Övriga begränsningar en ny bruttolista av gränshinder för näringslivet utifrån befintliga identifierade gränshinder, från bland annat Öresundskomiteens och Region Skånes gränshinderslista samt Nordiska minister rådets Gränshinderdatabas. Under denna inventeringsfas delade arbetsgruppen upp gränshindren utifrån regelverk, informationsproblem, marknad och övriga begränsningar. Dessutom identifierades ett antal lösta gränshinder. Arbetsgruppen diskuterade och identifierade också vilka initiativ som tagits för att hjälpa näringslivet i Öresundsregionen. Företagsnätverk Öresundskomiteen bildade ett företagsnätverk, som deltog i intervjuer och rundabordssamtal. Företagsnätverket spelade en stor roll i identifieringen och prioriteringen av gränshinder. Rundabordssamtal Öresundskomiteen arrangerade 15 Øresundsmodellen Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad Ändrat regelverk Nordiska ministerrådet Gränshinderforum Nationella politiker (SE + DK) Arbetsgrupp Gränshinderdatabasen Näringsliv Marknaden åtta rundabordssamtal med sven ska och danska företag, rådgivningsbyråer, a-kassor och fack föreningar för att identifiera och prioritera de gränshinder de upplevde som störst. Sex av samtalen inriktades på tre områden – rekrytering, etablering och marknad. Varje samtal hölls med fokus på ett av tre områden. Samtalen hölls parallellt på båda sidor Sundet, med danska respektive svenska deltagare. Dessa tre områden är de gränshin derarbetsgruppen ser som de vanligaste och viktigaste för näringslivet då man vill korsa en nationsgräns. Det är också dessa områden som informationspor talen oresunddirektbusiness.com arbetar med då den hjälper näringslivet över Sundet. De två övriga samtalen var inte koncentrerade på ämnesområde, 16 Öresundskomiteen Regionala myndigheter Øresunddirekt utan riktade sig till privata rådgivningsbyråer, banker, fackföreningar och a-kassor på båda sidor Sundet, som generellt diskuterade gränshinder. Under rundabordssamtalen har deltagarna identifierat och prioriterat vilka gränshinder de anser vara viktigast att lösa. Gränshinderarbetsgruppen har sedan sammanställt detta till en gemensam lista. Intervjuer För att få våra identifierade gränshinder bekräftade samt eventuellt finna ytterligare gjordes även intervjuer med företag i Öresundsregionen. Insamling av statistik För att korrekt beskriva ett gränshinder är det viktigt att skapa en gemensam bild av hur regionen ser ut, hur många som påverkas av de regler som gäller idag samt hur många som bedöms påverkas i framtiden. Insamling av statis- Myndigheter Medborgare tik har gjorts via Øresundsbron, undersökningar kring specifika gränshinder, TendensØresund, Öresundsregionens statistik och faktaportal samt Statnord, den nordiska gränsregionala statistikdatabasen. TendensØresund www.tendensoresund.org/ Statnord www.h2.scb.se/grs/ Studiebesök Öresundskomiteen har gjort studiebesök i tre olika gränsregioner. Lille-Kortrijk-Tournai, Morokulien och Bohuslän-Östfold besöktes i syfte att se hur andra arbetar med näringslivsfrågorna och gränshinder. Øresundsmodellen Arbetsprocess för en gemensam arbetsmarknad Identifiering och prioritering av gränshinder Under rundabordssamtalen har medlemmar i gränshinderarbets- gruppen samt Gränshinderforums danska och svenska representanter deltagit. Genom ett tätt samarbete med Gränshinderforum ökar möjligheten till samsyn vad gäller Öresundsregionens behov, vilket innebär gemensamma lösningar samt koordinering av arbetet i hur frågorna kan lyftas till nationell nivå. Gränshinderarbets gruppen Gränshinderarbetsgruppen består av lokala experter från båda s idor Sundet inom frågor som rör skatt, socialförsäkring och a rbetsmarknad, ur ett gränsregionalt perspektiv. Gruppen har utvecklat lösningsförslag för de åtta prioriterade gränshindren. Förslagen om socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder för olika arbetsgivare har godkänts av Öresundskomiteens verkställande utskott, för att därefter lyftas via Gränshinderforum och andra kanaler. Befolkning Befolkning 3,7 miljoner fördelade på 2,5 miljoner på den danska sidan och 1,2 miljoner på den svenska. Prognos: 4 miljoner år 2029. Andelen äldre ökar i hela Öresundsregionen, med den största ökningen på den danska sidan. Det betyder att näringslivet på båda sidor Öresund kommer att ha behov av arbetskraft. Pendling Idag pendlar drygt 20.000 personer dagligen över Sundet. Sedan Öre sundsbron öppnade år 2000 har pendlingen ökat med 600%. Prognos: Pendlingen beräknas öka till 39000 personer 2025. År 2009 var 97 % av dem som pendlar bor i Sverige och arbetar i Danmark. 37 % av dessa är danskar, 40 % är svenskar. Övriga är födda utanför Sverige och Danmark. Totalt har 14500 danskar flyttat till Sverige sedan Öresundsbron öppnades. Idag bor det totalt 24000 danskar på den skånska sidan, av dem drygt 10000 i Malmö. De flesta Öresundspendlarna från Skåne arbetar inom den danska tjänstesektorn. 78 % av alla pendlare från den svenska sidan är anställda inom den privata sektorn, motsvarande siffra för pendling från den danska sidan är 70 %. De flesta som pendlar över Sundet är mellan 16 och 24 år. 8 % av Malmös ungdomar i åldern 16-24 år har arbete i Danmark. Källa: TendensØresund 2010, www.tendensoresund.org HH prognose HH 2001-09 Øresundsbron 2001-09 Øresundsbron prognose 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Källa: Öresundsbron 17 Förankringsprocess av färdiga lösningsförslag För att lösningsförslagen ska få en så bred uppbackning som möjligt av näringslivet i Öresundsregionen är det viktigt att företag, arbetsgivarorganisationer, a-kassor och fack från båda sidor Sundet ställer sig bakom förslagen. De som deltog under utvecklingsarbetet har därför haft möjlighet att ta del av Öresundskomiteens utkast över de identifierade och prioriterade gränshindren innan de sänts till tryck. Rapporten ska ge röst åt näringslivets behov. Med de företag och organisationer som ställer sig bakom förslagen har Öresundsregionens näringsliv möjlighet att lyfta dessa förslag till politiker och myndigheter på nationell nivå. Koppling regional och nationell nivå en form av närdemokrati över nationsgränserna Det prioriterade gränshindret med förankrat förslag till lösning lyfts till politiken på nationell nivå via Gränshinderforum, Öresundskomiteen eller andra regionala aktörer. Om politikerna på nationell nivå anser att frågan påverkar den öresundsregionala utvecklingsstrategin om en gemensam arbetsmarknad och den fria rörligheten samt är av betydelse för regionens och nationens tillväxt, bör de utifrån lösningsförslaget tillsätta en arbetsgrupp som utreder och bearbetar förslaget. Resultatet av detta arbete kan leda till en förändring i regelverket eller till avtal på myndighetsnivå över nationsgränserna. I arbetsgruppen bör det även finnas en adjungerad deltagare från gränsregionen med särskilda kunskaper om gränshindret och gränsregionen. Denna person kan fungera som bollplank till utredarna. 18 Innan beslut fattas av regeringarna bör även den färdiga lösningen kvalitetssäkras i regionen genom att man låter berörda grupper ge en form av feedback. Återkopplingen från det regionala till det nationella och åter till det regionala innan beslut fattas på nationell nivå, kan ses som en form av närdemokrati där en samsyn nås i hela processkedjan. Denna form av arbete bör permanentas i det gränsregionala gränshinderssamarbetet, mellan Öresundsregionen, Gränshinderforum och de båda nationalstaterna och ses som en förebild i Norden och Europa för hur man bedriver gränshindersarbete. Arbetet fortsätter och utvecklas För att få kontinuitet i gränshinderarbetet bör denna Øresundsmodell permanentas och vidareutvecklas. Möjligheter genom gräns hinders-, informations- och projektlösningar Öresundskomiteens arbetsgrupp med representanter från myndigheter på båda sidor Sundet kvarstår och utvecklas till att både arbeta med gränshinder och bidra till utveckling av information till Øresunddirekts informationskontor och hemsida. Arbetsgruppen ska även fungera i ett tätt samarbete med Interreg IV då det gäller utveckling av interregprojekt inom arbetsmarknadsområdet. Øresunddirekt Den sammanställda gränshinderlistan blir en viktig faktor i utvecklingen av information till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. För ett effektivt gränshinder- och informationsarbete kommer Öresundskomiteen och Øresunddirekt att samarbeta vad gäller att utveckla en gemensam myndighetsarbetsgrupp och nätverksgrupper. Interreg IV A-ÖresundKattegat-Skagerrak Genom ett tätt samarbete med Interreg IV A Öresund-KattegatSkagerrak ges det möjlighet för relevanta organisationer och myndigheter att utveckla integrationsskapande projekt och studier inom arbetsmarknadsområdet över Sundet. Interreg IV är ett verktyg för att hantera flera av de utmaningar som gränshinder på arbetsmarknaden innebär. Genom Interreg kan myndigheter och organisationer få stöd från EU för att utveckla gränsregionala projekt som bryter barriärer och skapar konkreta lösningar som underlättar kontakter över gränsen mellan människor, företag och organisationer. Bildande av en arbetsmarknadsdelegation Öresundskomiteen arbetar vidare utifrån Øresundsmodellen då det gäller att förbättra möjligheterna för medborgare och näringslivet i Öresundsregionen. För att säkra att fokus och samsyn finns mellan regionen och nationalstaterna vad gäller arbetsmarknadsfrågorna bör man undersöka möjligheten att bilda en arbetsmarknadsdelegation. Det är viktigt att engagera politiker inte bara från Öresundskomiteen utan också från Folketinget och Riksdagen direkt i arbetet, det samma gäller representanter från de båda regeringarna. Utöver det bör det ingå representanter från svenska och danska arbetsgivarorganisationer och fackföreningar samt representanter från relevanta myndigheter. Delegationen bör bestå av politiker som är medlemmar i Öresundskomiteen, svenska och danska. Folketingspolitiker med tillhörighet i regionen, en ur ett regeringsparti och en i opposition bör ingå, och likadant från den svenska sidan, med två svenska riksdagspolitiker med tillhörighet i regionen. Med denna grupp öppnas möjligheter för regionen att, via folketingsoch riksdagsrepresentanter, mera aktivt driva Öresundsregionala arbetsmarknadsfrågor. Öresundskomiteen utvecklar förslag till lösningar tillsammans med de lokala myndigheterna och näringslivet i regionen. Dessa lösningar drivs sedan via Öresundskomiteens eg na kanaler, regionens näringsliv, Gränshinderforum samt representanter på nationell nivå. Sysselsättningen 2007 fanns det 1,83 miljoner personer sysselsatta i Öresundsregionen. Utöver dessa tillkommer 18400 gränspendlare, som ej finns med i den nationella statistiken. Näringslivsstrukturen Öresundsregionen genomgår, liksom övriga västvärlden, en strukturomvandling som innebär att andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn ökar, medan andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri och lantbruk minskar. Det råder stora skillnader mellan sektorer inom Öresundsregionen. I Region Hovedstaden svarade år 2007 tillverkningsindustrin (inklusive byggbranschen) för cirka 15 procent av den samlade sysselsättningen vilket kan jämföras med Region Själland och Skåne där tillverkningsindustrin svarade för 22 respektive 23 procent av sysselsättningen. Region Hovedstaden domineras istället av en mycket stor andel sysselsatta i den privata tjänstesektorn, 48 procent. I Region Själland och i Skåne svarar den privata tjänstesektorn för 36 respektive 37 procent av sysselsättningen. Svenskägda arbetsställen på danska sidan Sverige är det enskilt största ägarlandet i Danmark mätt som andel anställda i utlandsägda arbetsställen med Sverige som ursprungsland (koncernmoder). År 2007 var nästan 29 procent av de anställda vid utlandsägda arbetsställen i den danska delen av Öresundsregionen verksamma i svenskägda arbetsställen. Danskägda arbetsställen på svenska sidan Före öppnandet av Öresundsbron fanns det drygt 200 danskägda arbetsställen i Skåne. År 2008 var det närmare 700, som har cirka 11 000 personer anställda. BNP Öresundsregionen svarar för cirka 26 procent av Danmarks och Sveriges samlade bruttonationalprodukt. Källa: TendensØresund 2010 www.tendensoresund.org 19 20 3 3. Näringslivets prioriterade problem I detta kapitel kan man läsa om de åtta problem som näringslivet under rundabords samtal och intervjuer pekat ut som de mest prioriterade hindren. Öresundskomiteens arbetsgrupp har utvecklat förslag till lösningar på dessa problem. Regelverk Gränshinder uppstår när två länders lagstiftning inte tar hänsyn till gränsregionala förhållanden. Därmed hämmas utvecklingen av en gemensam marknad och i förlängningen tillväxten i Öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av politiken genom lagändringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Bosättning i Sverige och jobb i Danmark kan ge krångel med socialförsäkringen vid extrajobb hemma Att arbeta i två länder är idag inte så mycket märkligare än att arbeta på två sidor en länsgräns. I alla fall inte om man är bosatt nära en nationsgräns, och kanske dessutom i en storstadsregion som Öresundsregionen. Det blir också allt vanligare att medborgare har flera sysslor, i stället för bara en. danska socialförsäkringssystem et tills han eller hon tar ett jobb i bosättningslandet också. Då går tillhörigheten vad gäller socialförsäkringen tillbaka till bosättningslandet, vilket alltså innebär att den danske arbetsgivaren måste förhålla sig till och hantera detta för Danmark främmande system. Men det är förknippat med en hel del administrativt besvär att till exempel vara svensk, arbeta i Danmark och samtidigt ha ett extraknäck hemma i Sverige. Som arbetsgivare måste man då alltså betala svensk arbetsgivaravgift, eftersom tillhörigheten har flyttats, eller genom ett avtal med den anställde, ge honom eller henne ansvaret att själv betala den svenska arbetsgivaravgiften. Om den svenske arbetstagaren arbetar i Danmark tillhör han det Det här är ett kanske extra stort problem för ungdomar, då de har 22 svårare än andra ålderskategorier att få heltidsjobb. Idag löses problemet genom att den danske arbetsgivaren tecknar ett kontrakt med sin medarbetare med bosättning i Sverige att inte ta ett extra arbete i bosättningslandet. Detta främjar inte visionen om en gemensam arbetsmarknad med fri rörlighet för medborgarna. Ett exempel Bo Larsson har fått ett heltidsarbete som butikschef i Danmark. Bo har sedan sju år tillbaka ett extraarbete, varannan helg, som personlig assistent till en tonårspojke i Sverige och räknar med att fortsätta där. Faktaruta över xtra arbete pga. de nuvarande reglerna. Öresundsbrons undersökning. Undersökningen gjordes vecka 51-53 2009. Deltagare Bil Tåg Totalt 565 244 809 Svar Svarpct. 444 189 633 79% 77% 78% Kan du tänka dig att ta ett extraarbete i ditt bosättningsland? Har du blivit erbjuden ett extraarbete i ditt bosättningsland och tackat nej? Har du eller har du haft extraarbete i ditt bosättningsland? 100% 100% 100% 75% 75% 75% 50% 50% 50% 25% 25% 25% 0% 0% 0% DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE Vet ej Nej Ja DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE Vet ej Nej Ja DK bor i SE SE arb. I DK DK arb. I SE Nej Ja, har haft Ja, jag har 23 Bo får av sin arbetsgivare reda på att han måste skriva på ett kontrakt där han förbinder sig att inte ta något extraarbete i Sverige, då det kommer att öka den danske arbetsgivarens lönekostnader för Bo. Företaget får nämligen i så fall betala svensk arbetsgivaravgift på hela Bos intjänade danska inkomst. Då Bo tjänar 360000 DKK om året som butikschef i Danmark kommer den danske arbetsgivaren att få betala in cirka 108000 DKK extra i arbetsgivaravgift till det svenska Skatteverket. Dessutom kommer Bo att tillhöra det svenska socialförsäkringssystemet, vilket innebär att den danske arbetsgivaren ska förhålla sig till svenska socialförsäkringsregler vad gäller sjukdom, föräldra ledighet, vård av barn etc. Vård av barn-reglerna finns dessutom inte i Danmark. Bo, som gärna vill fortsätta med sitt extraarbete som personlig assistent i Sverige, undersöker om det finns några möjligheter till en lösning. Nya regler om skatteavdrag i Danmark ger Bo en möjlighet att fortsätta med sitt extraarbete i Sverige förutsatt att Bo och den danske arbetsgivaren skriver ett avtal som säger att Bo står för den svenska 24 arbetsgivaravgiften/egenavgiften på den intjänade danska inkomsten. Det betyder att Bo ska betala in cirka 108000 DKK till det svenska Skatteverket, vilket innebär att han först ska tjäna in 108000 DKK på sitt extraarbete innan han kan tjäna några extrapengar. Det svenska extraarbetet ger på ett år en inkomst på cirka 70000 DKK. Bo förlorar alltså cirka 38000 DKK på sitt extraarbete. Genom det nya skatteavtalet ska Bo ha möjlighet att dra av arbetsgivaravgiften/ egenavgiften i den danska deklarationen. Eftersom Bo gärna vill fortsätta sitt extraarbete i Sverige är han villig att betala den svenska arbetsgivaravgiften/egenavgiften även om han gör förlust. Då Bo kontaktar det svenska Skatteverket för att göra sin arbetsgivaravgiftsinbetalning/egenavgiftsinbetalning får han besked om att privatpersoner inte kan göra inbetalningar för arbetsgivaravgifter /egenavgifter. Det betyder att varken Bo eller den danske arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift/egenavgift för den danska inkomsten så länge Bo åtar sig att stå för avgiften. Bo blir ändå tveksam. Vad händer om det svenska skatteverket ändrar sina regler? Kommer man då att kräva in arbetsgivaravgifter/ egenavgifter retroaktivt? Betyder det att man är socialförsäkrad i Sverige även om han inte kan betala in arbetsgivaravgifter? Han arbetar trots allt i bosättningslandet och enligt gällande regler blir man då socialförsäkrad i bosättningslandet. Bo upplever reglerna som oklara och vet inte utifrån vilka besked han ska fatta beslut. Om Bo väljer att arbeta gratis, vad händer då vid en eventuell arbetsskada? Bo förlorar även möjligheten till att tjäna in svensk pension. Så kan problemet lösas Genom ett regionalt nätverksarbete sammanställde Öresundskomiteen ett förslag till lösning. Det innebar att den nya EG-förordningen 883/04 som gäller vid arbete för samma arbetsgivare även bör tillämpas vid arbete med olika arbetsgivare. Innebörden är att arbetstiden i bosättningslandet måste uppgå till minst 25 procent för att man ska vara socialförsäkrad där. Arbetar man mindre kvarstår man som socialförsäkrad i arbetslandet. Detta förslag presenterades och godkändes av Öresundskomiteen den 10 september 2009 som en fråga att driva vidare till berörda myndigheter och ministrar. Öresundskomiteens utredning och förslag till lösning finns att läsa på www.oresundskomiteen.dk Vem drabbas? Personer som vill arbeta för olika arbetsgivare på båda sidor Sundet drabbas av dessa svårigheter. Främst gäller danska företag som rekryterar svensk personal. Dessutom gäller det svenska företag som vill etablera sig på andra sidan av Sundet och ta med sig personal utan att de flyttar över, alltså de bor kvar och blir därmed gränsgångare. Vem ska hantera problemet? Ytterst ansvariga är danska Beskæftigelseministeriet och svenska S ocialdepartementet. Till vardags är det den danska Pensionsstyrelsen och den svenska Försäkringskassan som måste hjälpa medborgarna att lösa dessa frågor. 25 Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb hemma När man bor i Danmark och arbetar i Sverige blir man som arbetstagare SINK-beskattad. SINK-skatt betyder särskild inkomstskatt och innebär att arbetstagaren betalar 25% inkomstskatt till Sverige på sin svenska inkomst utan möjlighet att göra avdrag. Man har dessutom en tjänstepension via den svenska arbetsgivaravgiften eftersom man är socialförsäkrad i Sverige. Om man väljer att ta ett extraarbete i bosättningslandet Danmark överförs socialförsäkringstillhörigheten till Danmark och man blir fullt skattepliktig där. Det innebär att man får betala dansk skatt på hela den svenska inkomsten med avräkning för SINK-skatten. Det betyder att en person som betalt 25% skatt i Sverige på den svenska inkomsten, med skattenivån i Dan26 mark på 40%, måste betala 15% i skatt på den svenska inkomsten till danska Skat. Ett exempel Morten Olsen bor i Danmark och arbetar som IT-Chef på en bank i Sverige. Han betalar 25% i SINKskatt i Sverige för sin svenska inkomst, han är socialförsäkrad i Sverige och har svensk tjänstepension via arbetsgivaravgiften. Morten blir erbjuden ett extraarbete i Danmark som gyminstruktör. Problemet är att han måste betala 15% i skatt på sin svenska inkomst till det danska skatteverket och hans socialförsäkringstillhörighet överförs till det danska systemet. Det innebär att han inte får någon uppsparad tjänstepension från Sverige. Konsekvensen blir att Morten väljer att inte ta extraarbetet i Danmark, då den extra inkomsten i stället förvandlas till en kostnad. Den danske arbetsgivaren får fortsätta att leta medarbetare. Vem drabbas? Danska företag som vill ha extraarbetare och svenska företag med anställda gränsgångare berörs av detta. Och, som beskrivits ovan, personer som är bosatta i Danmark, arbetar i Sverige och som vill ha ett extraarbete i Danmark Vem ska hantera problemet? Danska regeringen och danska skatteverket har ansvar för dessa bestämmelser. Ettårsgräns för dansk tjänstebil i Sverige ger stort krångel En danskregistrerad tjänstebil får endast köras i Sverige under ett år, om den används av en person bosatt i Sverige. Därefter måste antingen tjänstebilen bytas eller omregistreras så att den har svenska nummerplåtar. Det får till följd att företaget som har tjänstebilen också registreras i Sverige, med eventuella andra konsekvenser. Ett exempel Nina Persson arbetar i Danmark, som chef för ett danskt IT-företag. Hon bor i Sverige. Av sin arbetsgivare har hon fått tillgång till en danskregistrerad tjänstebil. Nina undrar vilka regler som gäller för att köra över bron med sin tjänstebil mellan hemmet i Sverige och arbetet i Danmark. Därför vänder hon sig till Transportstyrelsen i Sverige, där hon får följande besked. Följande alternativ gäller för den som vill använda bilen privat, under de nämnda omständigheterna: A. Den danskregistrerade tjänstebilen får endast användas i Sverige under ett år. Ska den svenske medarbetaren fortsätta att köra danskregistrerad tjänstebil får företaget varje år byta bil till medarbetaren eller omregistrera tjänstebilen till svenska nummerskyltar. I det senare fallet måste företaget ha adress i Sverige. B. Den danske arbetsgivaren registrerar sig i Sverige vilket kan medföra konsekvenser inom andra områden, exempelvis skatt. Vem drabbas? Främst berör detta danska företag som vill rekrytera medarbetare som är bosatta i Sverige, men även vice versa gäller. Alltså berörs också svenska företag som etablerar sig på den danska sidan och tar med sig personal med bosättning i Sverige. Danskar som flyttar till Sverige och har fortsatt arbete i Danmark råkar ut för samma krångel. ett tydligt myndighetsansvar hos berörd myndighet, Transportsty relsen, om vad som gäller vid ansökan om att köra utlandsregistrerad tjänstebil i Sverige mer än ett år. Transportstyrelsen menar att man endast kan få frågan besvarad genom rättslig prövning. Detta är ingen lösning, enligt Öresundskomiteens arbetsgrupp. Det skapar stor osäkerhet för såväl näringslivet som den enskilde. Så kan problemet lösas Man får köra en utlandsregistrerad bil i Sverige i ett år, enligt NMR Mariehamnsavtal från 1985, som innefattar bestämmelser om ömsesidigt godkännande av körkort och registrering av fordon. Dock finns osäkerhet kring vad som händer om man kör sin tjänstebil mer än ett år. I dag saknas Vem ska hantera problemet? Den svenska regeringen agerar för att lösa detta problem. 27 Dyrt tjäna in pension på båda sidor Sundet En person som bor i Sverige och samtidigt har en uppsparad dansk tjänstepensionsordning av typen kapitalpension och som vill ha den utbetald som ett engångsbelopp från Danmark riskerar att även betala svensk inkomstskatt. Han kommer även att få betala en 40% avgift till Danmark vid pensionsuttaget då han går i pension. Väljer han i stället att ta ut kapitalpensionen innan han går i pension är avgiften i Danmark 60 %. Om man bor och arbetar i Danmark hade man inte beskattats, utan enbart blivit ålagd att betala avgiften på det uppsparade beloppet. Om man är boende i och/eller arbetar i Sverige och låter kapitalpensionen ligga kvar utan att det tillkommer nya inbetalningar finns risk att pensionen äts upp av administrationskostnader. Det har uppstått en osäkerhet kring beskattning i Sverige efter ett ställningstagande från svensk skattemyndighet om beskattning av danskt SP-bidrag. En dansk som flyttar med sitt företag till Sverige avtalar med sin danske arbetsgivare att de fortsätter betala in till dansk kapitalpension. 28 Ett exempel med två vinklar: a. Eva går i pension Eva Olsson bor i Sverige och har efter 25 års arbete i Danmark och 15 i Sverige gått i pension. Hon har under de 25 åren i Danmark bland annat en insparad tjänstepension på 1 000 000 DKK i en dansk kapitalpension. Eva får nu den utbetald som ett engångsbelopp från Danmark. På den uppsparade kapitalpensionen tar man i Danmark en avgift på 40 %, vilket betyder att Eva får 600.000 DKK från Danmark överförda till Sverige. Då denna utbetalning inte är beskattad utan belagd med en avgift på 40 procent finns risken att Sverige beskattar de 600.000 DKK med cirka 30%. Av den uppsparade pensionen på 1.000.000 återstår då 420.000 DKK. b. Eva slutar att arbeta i Danmark och vill få sin uppsparade kapitalpension utbetald Eva Olsson bor i Sverige och arbetar i Danmark. Efter sommaren tänker Eva flytta till sin födelseort i Norrbotten, där hon kommer att arbeta som maskiningenjör. Hon flyttar hem för gott och slutar helt att arbeta i Danmark. Hon har 15 år till pension och har sparat i en dansk kapitalpension under sina 25 år i Danmark. Beloppet hon har sparat upp är 1 000.000 DKK. Hon vill ta ut sin uppsparade danska kapitalpension och få den överförd till ett svenskt pensionssparande eftersom det inte kommer att tillföras några nya belopp, utan snarare minskar kapitalet på grund av administrationskostnader i den danska kapitalpensionen. På den uppsparade kapitalpensionen på 1 000. 000 DKK tar man i Danmark ut en avgift på 60%, vilket betyder att Eva får behålla 400.000 DKK från Danmark. Då de överförs till Sverige finns risken att den svenska skattemyndigheten kommer att beskatta återstående pension med cirka 30%. För Eva återstår det 280.000 DKK att spara i ett svenskt pensionssparande. Vem drabbas? Danska och svenska företag som etablerar sig på andra sidan och tar medarbetare med sig och danska och svenska medborgare som under sitt yrkesliv arbetat på båda sidor Sundet drabbas av dessa skatte- och avgiftsregler. Också danskar som väljer att flytta till Sverige före pensionering berörs av detta. Så kan problemet lösas Denna osäkerhet rörande dubbelbeskattning kan undvikas genom ett avtal mellan Sverige och Danmark där man likställer terminologin skatt och avgift. Om man väljer att överföra det uppsparade beloppet till ett annat pensionssparande bör inte beskattning eller avgift påläggas förrän man väljer att ta ut pensionen. Vem ska hantera problemet? Svenska finansdepartementet och danska skatteministeriet har ansvaret för dessa frågor. Dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital När en arbetstagare flyttar mellan länder byter han eller hon vanligen arbetsgivare och tjänstepensionsordning. Då är det rimligt att arbetstagaren skall kunna ha möjlighet att flytta med sitt uppsamlade pensionskapital till den nya pensionsordningen. Flytträtt av uppsamlat pensionskapital gäller i både Danmark och Sverige, i Sverige dock enbart när det gäller försäkringsavtal som ingåtts tidigast 1 juli 2007. Flytt av tjänstepensioner mellan Sverige och Danmark medför avgifter för den enskilde. Den uppsparade svenska tjänstepensionen via arbetsgivaravgiften kan man inte överföra. Vem drabbas? De personer som valt att arbeta på båda sidor Sundet och därmed tjänat in pension i två länder. Det betyder att en del av deras pension är passiv och den andra aktiv beroende på vilket land de arbetar i. Flyttar de över pensionen till det land de arbetar i är pensionen hela tiden aktiv och äts inte upp av avgifter. Så kan problemet lösas Sverige bör utöka flytträtten till att omfatta även tidigare ingångna av- tal. Förtydliganden bör dessutom göras i den svenska inkomstskattelagen för att flytträtten skall kunna utnyttjas vid flytt till ny arbetsgivare och ny pensionsordning. För övrigt har det visat sig i både Danmark och Sverige att försäkringsgivare har tagit ut oskäliga avgifter vid flytt av pensionskapital. Det finns därför anledning att införa ett regelverk som förpliktigar försäkringsgivarna att använda sig av skäliga avgiftsuttag. Den svenska lagstadgade flytträtten är begränsad till försäkringsavtal tecknade tidigast den 1 juli 2007. Detta bör ändras så att rätten även gäller tidigare intjänad pensionsrätt. Man bör även lagstifta om storleken på den administrativa avgiften som uttas av kunden i samband med flytt. Den svenska inkomstskattelagens 58 kap. §18 bör omformuleras på ett sådant sätt att det klart framgår att överföring av pensionskapital är möjlig till annan pensionsförsäkring, inte bara i de exceptionella fall då det är fråga om samma försäkringstagare, utan generellt vid flytt av pensionsförsäkring. Man måste ändra lagstiftningen så att inte de 130 000 gjorda pensionsflyttarna och framtida pensionsflyttar inom de svenska kollektivavtalen skall behöva betraktas som olagliga. Även i Danmark finns det således goda skäl att införa ett regelverk som förpliktigar försäkringsgivarna att använda sig av skäliga avgiftsuttag vid återköp och flytt av kapital. Detta överensstämmer också med förslaget till nytt EG-direktiv (KOM, 2005/507) som stadgar att avgående arbetstagare inte får missgynnas när det gäller beräkningen av överfört pensionskapital och att förvaltningskostnaden i samband med överföringen skall stå i rimlig proportion till den tid som vederbörande omfattats av försäkringen. Vem ska hantera problemet? Eftersom det krävs en ändring i den svenska lagstiftningen för att ta bort de aktuella gränshindren ankommer det på det svenska finansdepartementet att initiera en proposition. Den svenska Finansinspektionen och det danska Finanstilsynet bör fortlöpande kontrollera att försäkringsgivarna tillämpar skäliga avgiftsprinciper. Möjligheten för en arbetstagare som slutar att låta en vilande pensionsrätt ligga kvar hos den försäkringsgivare han tillhört på grund av anställning hos tidigare arbetsgivare måste lämnas öppen. I stället för flytt av pensionskapital som enda realistiska alternativ bör man se till att försäkringsgivarna följer det EG-direktiv som stadgar att det skall garanteras en rättvis justering (uppräkning, indexering, förräntning) av vilande pensionsrätt (fribrev) så att arbetstagare som slutar inte missgynnas 29 Information I vissa fall kan ett sakförhållande upplevas som ett gränshinder trots att det egentligen handlar om ett informationsproblem. Genom brist på korrekt information från dem som äger frågan uppstår problem för näringslivet då de saknar rätt information och kunskap att agera och fatta beslut utifrån. Osäkerheten i hur man ska agera skapar hinder. Företagen behöver personlig rådgivning Företagen i Öresundsregionen efterfrågar tydligare information från det offentliga men också bättre rådgivning från det privata. Näringslivet vill också att de informationstjänster som finns ska bli synligare så att man lättare vet vart man kan vända sig. Denna information brister idag och skapar stor osäkerhet för företagen i beslutsprocessen vad gäller rekrytering, etablering och att utöka sin marknad till andra sidan Sundet. Vad gäller information från det offentliga är webbtjänsten www. oresunddirektbusiness.com en utmärkt informationstjänst, men kännedomen om den är tyvärr inte optimal. Utöver webbinformation efterfrågar näringslivet personlig betjäning från det offentliga, någon som kan informera om vilka regler som gäller och vart man ska vända sig. Problemet idag är att man kan få olika svar beroende på vem man vänder sig till och vilken myndighet man talar med. Detta skapar osäkerhet hos företagaren som i många fall väljer att inte agera eftersom felaktiga beslut kan få allvarliga konsekvenser för företagaren. Detsamma gäller kontakten med de privata rådgivningsbyråerna, 30 som har svårt att överskåda regelverken och ge konkreta råd utifrån företagarens frågeställning. Rådgivningsbyråerna måste lägga ned mycket tid på research, då de inte känner till konsekvenserna vid rekrytering av personal från andra sidan Sundet eller etablering av företag på andra sidan Sundet. Rådgivningen kan därmed bli dyr för företagen. För de små företagen är detta kostnader som man inte har möjlighet att betala och därmed hämmas integrationen. Vem drabbas? De beskrivna bristerna drabbar danska och svenska företag som vill rekrytera personal, etablera sig på den andra sidan av Sundet samt de företag som vill sälja sina varor och tjänster på andra sidan av Sundet. Så kan problemet lösas Informationstjänsten Øresundddirektbusiness.com bör utvecklas med informatörstjänster för näringslivet. Deras roll blir att bidra med personlig betjäning till näringslivet, utveckla informationen på Øresunddirektbusiness.com, identifiera gränshinder för näringslivet samt utbilda myndighetspersoner och privata rådgivare om näringslivsfrågor för Öresundsregionen. Informationstjänsten bör initialt finansieras med Interreg- medel och därefter av regionen tillsammans med näringslivsorganisationerna i regionen. Vem ska hantera problemet? Regioner och kommuner på båda sidor Sundet liksom svenska och danska myndigheter, alla kan bidra till att dessa brister avhjälps. Aktuell status Detta gränshinder är delvis på väg att lösas genom ett Interregprojekt. Den 17 februari 2010 beviljades ett interregprojekt, Øresund Business Match, ØBM, som har syftet att främja hållbar ekonomisk tillväxt i Öresundsregionen. Projektet finansieras av Region Skåne, Københavns Kommune (KEC), Region Hovedstaden, Region Sjælland, Helsingborg Stad, Malmö Stad, Helsingør Kommune og Erhvervssamarbejdet Sjælland. Det startade den 1 jan 2010 och avslutas den 31 december 2012. Förhoppningsvis kommer projektet därefter att implementeras som en del av Øresunddirekts verksamhet. ØBM vill skapa en plattform för Öresundsregionens 250000 små och medelstora företag, där de erbjuds information och rådgivning och match-making över Sundet. Syftet är att företagen ska uppleva hela Öresundsregionen som sin närmarknad där konkurrens situationen skapar ökad produktivitet och effektivitet, vilket leder till gemensam ökad samhällsekonomisk välfärd för regionens medborgare. ØBM har som mål att få 1200 före tag att påbörja samarbete och handel över Sundet. Därutöver kommer minst 40 företagsrådgivare från minst 9 näringslivskontor från den lokala och regionala näringsservicen att delta i seminarier med fokus på näringslivsfrågor som berör båda sidor av Sundet. Utöver det ska ØBM utveckla nätverk för företagsrådgivare som arbetar med kapitalförmedling till företag. Målet är att få till stånd kombinerade dansk-svenska kapitalinvesteringar. ØBM-rådgivare kommer bland annat att vara stationerade på Øresunddirekt. Läs mer om interregprojektet på Interregsekretariatets hemsida. http://www.interreg-oks.eu Dansk lösning om svensk tjänstebil har inte nått ut En person som bor i Danmark och arbetar i Sverige och har svensk tjänstebil måste ta ställning till följande förhållanden om bilen ska användas privat: Om man använder bilen mest i arbetslandet, vilket kan beräknas utifrån antal dagar eller kilometer, kan man söka dispens hos Skat i Danmark. Om dispensen beviljas får man ett intyg som ger rätt att köra den svenska tjänstebilen privat i Danmark. Detta intyg ska finnas i bilen och kunna visas upp vid en kontroll. Det är också möjligt att ansöka om danska registreringsskyltar på den svenska tjänstebilen. Detta i så fall för att undvika irritation hos grannar och liknande, då det finns en spridd bild att de som kör svensk tjänstebil försöker undvika skatter och avgifter som är obligatoriska i Danmark. Vem drabbas? Danska företag som etablerar sig på den svenska sidan och tar med sig personal med bosättning i Danmark liksom svenska företag som vill rekrytera medarbetare som bor i Danmark. Det kan också gälla svenskar som flyttar till Danmark och har fortsatt arbete i Sverige. tillstånd via den danska skattemyndigheten. Det som nu återstår är att informera bättre, så att både företag och medborgare känner till hur de ska agera. Vem ska hantera problemet? Skat i Danmark ansvarar för denna informationsgivning. Så kan problemet lösas Problemen kring denna situation är, som framgår, löst. Man söker 31 Pension i grannlandet kan gå förlorad om den inte bevakas Det händer att pension som en arbetstagare är berättigad till inte betalas ut på grund av att arbetstagaren inte känner till att han har rätt till pension eller var han skall utverka sin rätt. Möjligheten för arbetstagaren att bevaka sin pensionsrätt har förbättrats i Danmark och Sverige sedan man införde centrala pensionsinformationsportaler. Men dessa portaler är inte heltäckande – täckningsgraden är mindre i Sverige än i Danmark – vilket kan få till följd att några pensionsberättigade missar att bevaka sin rätt. Eftersom arbetstagarens egen bevakning är helt nödvändig vid flyttning utomlands, då försäkringsgivare inte längre kan förväntas hitta vederbörande via inhemska, nationella adressregister, är detta ett gränshinder. Exempel Krister Kristensson ska snart gå i 32 pension efter 45 år som arbetstagare i både Sverige och Danmark. Hos sina arbetsgivare har Krister under dessa år tjänat in pension i båda länderna. Nu vill han få en bild över vilka pensioner som sparats upp för hans räkning och hur mycket han kommer att få ut per månad. Det var tolv år sedan Krister arbetade i Danmark och sedan dess har han även bytt adress i Sverige. Vad gäller de svenska pensionerna är det inga problem för Krister att hitta information, då han bor i Sverige och där följs hans adressändringar genom hans personnummer. De danska pensionerna är mer problematiska. Krister bor inte i Danmark, de danska pensionsförvaltarna kan inte följa Kristers flyttningar, då de inte har tillgång till den svenska informationen. Krister är den ende som kan bidra med denna information. Samma sak gäller den omvända vägen, alltså för en dansk som bor i Danmark och arbetat både i Danmark och i Sverige. tiskt och obligatoriskt registreras. Det skall vara tillräckligt för individen att kontakta denna instans för att kunna bevaka sin pensionsrätt. Då Krister inte bor och/eller arbetar i landet får han inte löpande, årlig information om utvecklingen för den insparade pensionen i Danmark. Samma sak gäller den andra vägen. Om det frivilliga samarbete som idag finns mellan pensionsinstanser i både Danmark och Sverige inte får större spridning – i synnerhet i Sverige – bör pensionsinformationen bygga på lagstiftning så att enstaka pensionsinstanser inte kan stå utanför. Om det finns möjlighet, skulle det naturligtvis vara en fördel för pensionsberättigade om även allmän pension kunde inkluderas i den danska pensionsinformationsportalen. Krister efterlyser en informationsportal där han har tillgång till all information om sin insparade pension från såväl Sverige som Danmark. Vem drabbas? Danska och svenska medborgare som arbetat på båda sidor Sundet. Så kan problemet lösas För att förenkla möjligheten för alla att bevaka sin pensionsrätt bör det finnas en central instans i varje land där all pensionsrätt automa- Vem ska hantera problemet? Då obligatorisk registrering av pensionsrätt kräver ny lag är det de båda regeringarnas ansvar att driva fram en lösning. 4 4. Regelverk Gränshinder uppstår när två länders lagstiftning inte tar hänsyn till gränsregionala förhållanden. Därmed hämmas utvecklingen av en gemensam marknad och i förlängningen tillväxten i Öresundsregionen. Dessa problem kan lösas av politiken genom lagändringar och överenskommelser eller av myndigheter genom avtal. Arbetsmarknad och A-Kassa Utbildningar / behörigheter / auktorisationer inte lika värda på båda sidor Inom flera olika yrkesområden förekommer problem när det gäller validering av utbildningar, alltså att bekräfta giltigheten av en viss utbildning för ett yrke. Det här kan vara problematiskt för arbetsgivarna i Öresundsregionen då de ska jämföra ansökningar från Sverige och Danmark vid en anställning. Idag skräddarsyr de nationella systemen legitimationskraven utifrån sina egna utbildningar, exempelvis social- og sundhedsassistent som blivit ett legitimationsyrke i Danmark. Tidigare var svenska undersköterskors utbildning likställd med den danska utbildningen, vilket gjorde att de svenska undersköterskorna kunde få arbete som social- og sundhedsassistent inom den danska sjukvården. Idag får de svenska undersköterskorna 34 inte längre arbeta som social- og sundhedsassistent i Danmark. Detta är olyckligt med tanke på att de finns ett stort överskott av undersköterskor i Sverige och ett stort behov av social- og sundhedsassistenter i Danmark. I detta exempel innebär det att regelverken hindrar arbetssökande svenskar att komma in på den danska arbetsmarknaden. Konsekvensen blir att det danska företaget eller sjukvården inte kan leverera och driva den service deras kunder har rätt till. Denna problematik gäller även exempelvis lokförare, elinstallatörer, vvs-arbetare och hantverkare. Då utbildningarna är bundna till nationalstaterna medför det att man begränsar arbetsmarknaden för dessa auktorisationer att endast gälla en sida av Öresundsregionen. Det kan medföra att arbets- sökande inom dessa områden inte har möjlighet att söka arbete på andra sidan Sundet trots att det råder brist på arbetskraft inom detta område. Det innebär också att medborgare som söker utbildning med auktorisation i grannlandet bara kan arbeta i utbildningslandet och inte har möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande i bosättningslandet. Auktorisationsprocessen/handläggningstiden kan vara väldigt lång, vilket ställer till det för både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare väljer att inte anställa individer som inte har en färdig auktorisation och därmed blir en grupp utesluten från arbetsmarknaden under lång tid, även om auktorisationen i sig inte skulle vara något problem. Vem drabbas? Både danska och svenska arbetssökande som vill arbeta på andra sidan Sundet kan råka ut för problemet. Och givetvis utgör det i grunden ett stort problem för de arbetsgivare som vill anställa personal, både i Danmark och i Sverige. Vem ska hantera problemet? När det gäller social- og sundhetsassistenter bör de svenska och danska utbildningsorganisationerna samverka med den danska Sundhedsstyrelsen för att nå fram till en gemensam Öresundsstatus för utbildningarna. Inom övriga områden är det respektive utbildningars huvudmän och arbetsmarknadens parter på båda sidor Sundet som har ansvaret. Icke EU-medborgare har bara jobbchans på ena sidan En person från ett land utanför EU som har uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige kan inte få arbete på den danska sidan Öresund. Därtill kan en medborgare från ett icke EU-land som har samma tillstånd i Danmark inte flytta över till den svenska sidan. Då går det danska uppehålls- och arbetstillståndet förlorat och personen mister alltså sitt arbete där. Dessa regler hindrar den fria rörligheten för medborgare i Öresundsregionen. Det medför att de företag som finns på den danska sidan får en konkurrensnackdel i förhållande till företag på den svenska sidan i regionen inför den kommande arbetskraftsbrist som i framtiden växer i såväl Öresundsregionen som hela västvärlden. jobb och bostad i regionen. Och de danska företag som vill erbjuda lediga jobb till icke EU-medborgare bosatta i Sverige. Vem drabbas? Alla icke EU-medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd som vill ha helt fri rörlighet avseende Vem ska hantera problemet? Den danska regeringen råder över dessa frågor. Sverige som blir friställd från sitt arbete i Danmark möter detta problem. a-kassan. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, bör verka för att skapa ett rimligt rådrum. Så kan problemet lösas Idag följer de flesta svenska akassor domar i Kammarrätten som medger en respit på tre dagar innan man går över till den danska Vem ska hantera problemet? Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. A-kassetillhörigheten Svenskar som är medlemmar i svensk a-kassa och tar arbete på den danska sidan av Sundet och som inte blir medlemmar i dansk a-kassa från första arbetsdagen kan vid arbetslöshet få svårigheter att få ut a-kasseersättning på grund av bruten försäkringstid. Därmed löper man risk att hamna utanför systemet. Detta är ett problem för näringslivet på den danska sidan då denna kategori kan bli mindre attraktiv att rekrytera. Vem drabbas? Danska företag som vill rekrytera personal och personal bosatt i 35 Ingen tjänstledighet för politiskt uppdrag Gränspendlare som arbetar i Danmark och bor i Sverige har inte rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Det innebär att det blir svårare för danska företag att attrahera per- sonal med politiska uppdrag på andra sidan. Det hämmar också den demokratiska processen då gränspendlare inte får samma förutsättningar att delta i det politiska arbetet. Vem drabbas? Gränspendlare som vill vara politiskt aktiva i hemlandet får inte den möjligheten. Och företag som eventuellt vill anställa någon som har ett politiskt uppdrag i det andra landet. Vem ska hantera problemet? Det krävs ett politikerinitiativ i Danmark för att få fram en eventuell lösning. Arbetslösa får ingen praktik på andra sidan gränsen Arbetslösa i Öresundsregionen kan inte utnyttja arbetsmarknaden på andra sidan Sundet för att hitta praktikplatser. De nationella arbetsmarknadslagarna bygger på att arbetsmarknadspraktik genomförs i hemlandet. Dock finns möjlighet för Arbetsförmedlingen i Sverige att bevilja praktik på företag i utlandet som betraktas som svensk juridisk person. Vem drabbas? Svenska och danska företag som vill ta emot arbetsmarknadspraktikanter samt arbetslösa praktik- sökande som bor i Öresundsregionen begränsas av detta. Vem ska hantera problemet? Myndigheter och lagstiftare inom arbetsmarknadsområdet på båda sidor Sundet ska hantera detta. Svenska företag tar inte lärlingar från Danmark Sverige och Danmark har olika system inom de praktiska yrkesutbildningarna. Det minskar väsentligt möjligheterna att utnyttja varandras kompetenser vad gäller unga i Öresundsregionen. De danska yrkesutbildningarna är mer praktiskt orienterade medan de svenska är mer teoretiska. Svenska ungdomar har idag möjlighet att söka till de danska erhvervsuddannelserna. Danska erhvervsuddannelser är en form av 36 kombinationsutbildningar med tyngdpunkt på praktik och med färre teoretiska inslag än de svenska. Detta kan passa många svenska ungdomar som inte klarar av det ordinarie yrkesinriktade svenska gymnasieprogrammet Svenska arbetsgivare har tyvärr inga ekonomiska incitament att erbjuda lärlingsplatser till de svenska och danska elever som går de danska Erhvervsuddannelserna, vilket är beklagligt då dessa ungdomar har den kunskap och kompetens som efterfrågas av det svenska näringslivet. Dessa möjligheter tillfaller endast de danska arbetsgivarna. Vem drabbas? Kort o gott: Hela regionens näringsliv och ungdomar. Så kan problemet lösas Svenska arbetsgivare som tar in praktikanter bör befrias från att betala arbetsgivaravgift, i likhet med vad som tillämpas då det gäller Nystartsjobb. Vem ska hantera problemet? Svenska politiker, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan ta ansvar för nya lösningar. Svenskar som går lärlingsutbildningar i Danmark får inga reserabatter Svenska studenter bosatta på den svenska sidan av Sundet har inte samma möjligheter som de danska att få pendlingsrabatter om de studerar vid de tekniska skolorna i Danmark. Detta innebär att svenskarna inte har råd att gå som lärlingar i Danmark. Problemet är dubbelt. Å ena sidan räknar CSN på svensk sida detta som en gymnasieutbildning och därmed är de studerande inte berättigade till pendlarrabatter från Sverige eftersom Skånetrafiken inte ger rabatter till elever som går gymnasieutbilningar. Lärlingsut bildningarna i Danmark är inte bara för personer som är under 20 år utan folk i alla åldrar går dessa utbildningar. Å andra sidan kan man inte heller få pendlarrabatter från den danska sidan, då man behöver ett danskt cpr-nummer, personnummer, för att få pendlingsrabatten för lärlingsplatserna i Danmark. Cpr-nummer får man endast om man flyttar till Danmark eller får ett arbete i Danmark. Vem drabbas? Detta är ett problem för närings livet i Öresundsregionen då det i regionen framöver uppstår brist på folk med yrkesutbildningar. Så kan problemet lösas Från svensk sida är det främst CSN och Skånetrafiken som behöver ändra sina regler så att lärlingsutbildningarna likställs med studier på universitet och högskola. Från dansk sida behövs en omtolkning av reglerna så att även elever på erhvervsuddannelser kan få cpr-nummer. Då målet med lärlingsutbildningar är att eleven ska få en anställning under hu- vuddelen av utbildningen borde cpr-nummer kunna ges redan vid utbildningsstarten till de svenska lärlingarna. På så vis undviker man särbehandling av svenska elever. Vem ska hantera problemet? CSN/Skånetrafiken på svensk sida Indenrigsministeriet på dansk sida. Sökanderesa till Danmark ersätts inte Regler i Sverige gör det möjligt att få bidrag till resor till anställningsintervjuer i hela landet, däremot inte till resor för intervjuer på den danska sidan av Sundet. Det innebär att personer bosatta i Sverige som kan tänka sig att ta arbete i Danmark men som inte har råd att ta sig över Sundet för en anställningsintervju kan tvingas att avstå från sådana utgifter som inte säkert leder till något. Därmed går näringslivet på den danska sidan miste om potentiell arbetskraft samtidigt som personen ifråga går arbetslös i Sverige och uppbär någon form av försörjningsstöd. Ett exempel Berit Olsson är arbetssökande kassörska och bor i Malmö. På den svenska arbetsförmedlingen blir hon erbjuden att söka två arbeten, ett i Köpenhamn och ett i Luleå. Sökanderesan till Luleå får hon finansierad av den svenska arbetsförmedlingen medan hon själv får stå för kostnaden för resan till Köpenhamn. Om Berit får anställning i Köpenhamn behöver hon inte flytta vilket betyder att arbetsförmedlingen inte behöver ge flyttbidrag, något som arbetsförmedlingen måste stå för om Berit får arbete i Luleå. Vem drabbas? Danska företag som söker arbetskraft och svenska arbetssökande med svag ekonomi, som inte har möjlighet att betala för resor till jobbintervjuer. Så kan problemet lösas Reglerna bör ändras så att ersättning för sökanderesor utomlands kan beviljas för svenska arbetssökande om arbetet ligger inom pendlingsavstånd, så att det inte påverkar boendet för den arbetssökande. Den svenska Arbetsförmedlingen beslutar om vem som kan få ersättning för sökande resor. Försök har gjorts på Øresunddirekt/Arbetsförmedlingen i Malmö med gratisbiljetter till unga arbetssökande för att möjliggöra spontant arbetssökande i Köpenhamnsområdet. 19 % i gruppen fick arbete i Danmark och 19 % i gruppen fick arbete i Sverige, vilket kan ses som ett gott utfall. Vem ska hantera problemet? Regeringen och Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige. Efter regeringens enmansutredning under våren 2010 föreligger ett förslag till lösning. 37 Socialförsäkring Föräldraledighet beräknas på olika sätt Om de två föräldrarna i en familj är bosatta i Sverige, medan den ena av dem arbetar i Danmark, uppstår problem när de vill ta ut föräldraledighet. Familjen påverkas nämligen då av båda ländernas lagstiftning. I Danmark räknas veckor och i Sverige räknas dagar när man beräknar föräldrapenning. Problemet uppstår då den svenska Försäkringskassan ger olika besked om det är fem eller sju dagar per vecka som ska avräknas från den svenska föräldrapenningen. gör det svårare att planera in ersättare. Det blir svårt för familjen att planera föräldraledigheten och osäkerheten medför att många barnfamiljer väljer att inte söka arbete i grannlandet. Vem drabbas? Barnfamiljerna där föräldrar har anställning i olika länder, Sverige och Danmark får detta problem, liksom arbetsgivarna på båda sidor Sundet med anställda som har sin make/maka anställd i grannlandet. De olika regelverken och omräkningsprocessen gör att arbetsgivarna känner sig osäkra på hur medarbetarna kommer att ta ut sin föräldraledighet, vilket i sin tur Så kan problemet LÖSAS Informationen till arbetstagarna och arbetsgivarna bör förbättras, så att de kan fatta korrekta beslut rörande föräldraledigheten. Försäkringskassan måste ta ställning långsiktigt till vilket antal dagar per vecka som ska avräknas från dansk föräldraledighet i den svenska föräldraledigheten. Vem ska hantera problemet? Försäkringskassan i Sverige har ansvaret för denna fråga. Ingen rehabilitering hemma för gränsgångare Gränspendlare som blir sjuka och behöver rehabilitering kan idag inte få det i bosättningslandet, utan bara i arbetslandet. Exempel Roland Andersson bor i Karlshamn och har en anställning i Köpenhamn sedan våren 2006, där han arbetar som ställningsbyggare. I mars 2008 skadade Roland sig illa i ryggen under sitt arbete och är sedan mars 2008 sjukskriven. Han har under perioden 31 maj 2010 – 27 juli 2010 blivit erbjuden arbetsprövning i Danmark av den danska kommunen. Då han fått en 38 skada på ryggkotan har han svårt att sitta under längre perioder. Det innebär att Roland har svårt att dagligen resa mellan hemmet i Karlshamn och den danska kommunen med restid på sju timmar tur och retur. För att Roland ska kunna klara av den dagliga resan på sju timmar måste han ta starka värktabletter. Det innebär även att Roland får allvarliga koncentrationssvårigheter på arbetsplatsen. Han bad därför den danska kommunen att få göra sin arbetsprövning på ett danskt företag i Karls- hamn, men nekades detta. Om Roland tackar nej till att göra arbetsprövningen i Danmark mister han rätten till dansk sygedagpeng, vilket innebär att han varken är berättigad till svensk eller dansk sjukpenning. Karlshamns kommun får stå för de sociala kostnaderna för Roland och hans familj. Vem drabbas? Danska och svenska företag som har personal som bor på andra sidan Sundet samt danska och svenska arbetstagare som blir långtidssjuka. Så kan problemet lösas Rehabilitering bör kunna erbjudas i bosättningslandet genom att länderna köper tjänsterna av varandra. Enligt förordning (EG) 883 kan man komma överens om att man kan få rehabilitering i bosättningslandet. Vem ska hantera problemet? Beskæftigelseministeriet och Socialdepartementet ansvarar för frågan. 39 40 Skatt Montörsregeln tillämpas inte i Danmark Svenska bemanningsföretag, alltså med säte på den svenska sidan, kan inte hyra ut personal till danska företag på andra sidan Öresund och använda sig av den svenska montörsregeln. Skälet är att Danmark har en särskild beskattning, en bruttoskattesats på 30 procent, för uthyrning av arbetskraft, och det danska företag som använder sig av bemanningsföretag är ansvarigt för administration och skatteinbetalningar för den inhyrda personalen. Ett exempel Ett danskt företag inom sjukvården behöver sjuksköterskor. De kontaktar ett svenskt bemanningsföretag och hyr genom dem in svenska sjuksköterskor. Då sjuksköterskorna på det svenska bemanningsföretaget arbetar mindre än 183 dagar i Danmark menar bemanningsföretaget att deras personal inte ska betala dansk skatt på sin danska löneinkomst utan beskattas med svensk skatt enligt den svenska montörsregeln. Bemanningsföretaget menar också att det förbud mot uthyrning som finns i den s.k. montörsregeln inte borde tillämpas på seriösa bemanningsföretag. De svenska bemanningsföretagen ser en stor marknad i Öresunds- regionen för tillfällig uthyrning av personal från Sverige till Danmark. Genom att de får tillgång till en större marknad kan de matcha behovet av personal på båda sidor av Sundet. Det innebär bland annat att de kan flytta över anställda från Sverige till Danmark då det uppstår överhopning av arbetsuppgifter på den danska sidan och det samtidigt råder svag efterfrågan på den svenska. Generellt för dem som bor i Sverige och arbetar i Danmark är att man betalar skatt och är socialförsäkrad i arbetslandet, i detta fall Danmark. Enligt montörsregeln beskattas medarbetaren som arbetar mindre än 183 dagar i ett annat nordiskt land i arbetstagarens hemland. Denna princip är en del av det nordiska skatteavtalet, men kan inte tillämpas av det danska skattesystemet eftersom det inte finns motsvarande interna danska skatteregler. Om ett danskt företag hyr svensk arbetskraft genom ett svenskt bemanningsföretag blir medarbetaren skattskyldig, enligt den generella principen, för sin löneinkomst i Danmark. De svenska företagen kan inte använda sig av montörs- regeln, då Danmark inte har några regler som motsvarar 183-dagarsregeln. Istället har de särskilda regler som bland annat innebär att uthyrning av arbetskraft beskattas med en bruttosats på 30 procent. Den danske arbetsgivaren som hyr in bemanningspersonal är ansvarig för administration och inbetalning till skatteförvaltningen i Danmark. Den svenska bemanningspersonalen ska dessutom debiteras en dansk engångsskatt på 30 procent. De svenska bemanningsföretagen vänder sig mot att det är deras kund i Danmark som blir involverad i administrationen i Danmark. De svenska bemanningsföretagen vill själva ta hand om administrationen, något som är en viktig del av deras affärsidé. som är ren lönekostnad för det svenska bemanningsföretaget. Det är inte önskvärt ur det svenska bemanningsföretagets perspektiv. Vem drabbas? Svenska bemanningsföretag som vill hyra ut arbetskraft i Danmark, samt danska arbetsgivare som vill gå över Sundet för att få hjälp vid arbetstoppar eller andra tillfällen då det är svårt att hitta arbetskraft i hemlandet. Vem ska hantera problemet? Det är det danska Skatteministeriet som har ansvaret i denna fråga. Frågan ses inte som ett gränshinder av de danska myndigheterna, då uthyrning av personal enligt Nordiska ministerrådets definition inte innefattas av montörs regeln. Danska myndigheter menar att detta inte är något gränshinder då den inhyrda personalen inte är någon administrativ börda för det svenska bemanningsföretaget och dess personal. Skatten betalas in av den danska arbetsgivaren till det danska skatteverket och den inhyrda personalen behöver inte göra någon dansk deklaration. De danska reglerna innebär att den danska kunden får insyn i vad 41 Övrigt Offentliga fonder kan inte agera över nationsgränsen Statliga investeringsfonder och forskningsfonder kan inte användas på den andra sidan av Sundet. Det hämmar utvecklingen för Öresundsregionens näringsliv. Så kan problemet lösas Halvstatliga SeedCapital Danmark har löst problemet genom att reglerna tillåter att 25 % av kapitalet investeras i Skåne. Vem drabbas? Både danska och svenska företags verksamheter kan begränsas av detta. Regionala lösningar har även kommit till i Skåne genom att reglerna för den regionala Såddkapitalfonden tillåter att 25 % av kapitalet 42 kan gå till den danska sidan. Denna modell bör kunna användas i fler fonder. Vem ska hantera problemet? Det här är en svensk lagstiftningsfråga. Den svenska regeringen ska följa upp detta vad gäller Sverige och Finland. 5 5. Information I vissa fall kan ett sakförhållande upplevas som ett gränshinder trots att det egentligen handlar om ett informationsproblem. Genom brist på korrekt information från dem som äger frågan uppstår problem för näringslivet då de saknar rätt information och kunskap att agera och fatta beslut utifrån. Osäkerheten i hur man ska agera skapar hinder. Svårt för företag att jämföra skatter Både danska och svenska företag har svårigheter med sina strategiska beslut om var i regionen man ska välja att ha sitt företags säte. Det kan bland annat bero på att det saknas ett skatteberäkningssystem där man kan jämföra de skattemässiga konsekvenserna för företagen. 44 Företagen efterfrågar också detta beräkningssystem då de ska rekrytera personal från den andra sidan av Sundet. I dag är det svårt att ge en tydlig bild av vad en ny medarbetare kommer att få i nettolön jämfört med nettolönen i bosättningslandet. Vem drabbas? Företag som vill etablera sig el- ler nyinvestera i Öresundsregionen liksom danska och svenska företag som vill rekrytera personal bosatta på den andra sidan av Sundet. Arbetssökande på båda sidor Sundet får också problem med detta. Så kan problemet lösas Skatteverken på båda sidor skulle kunna utveckla räkneexempel på olika lönenivåer mellan länderna. Men man måste hela tiden reservera sig för att det inte går att ta hänsyn till de föränderliga faktorerna valuta och köpkraft. Vem ska hantera problemet? De båda skatteverken har ansvar för detta, liksom ytterst Finansdepartement och Skatteministeriet. Kulturella skillnader både berikar och försvårar integrationen Företrädare för näringslivet i Öresundsregionen anser att kulturella skillnader mellan den svenska och danska sidan kan leda till osäkerhet och missförstånd då svenska och danska företag har olika ledarskaps- och organisationskulturer. De kulturella skillnaderna kan dock även ha positiva effekter för näringslivet, då företagen kan lära sig att tillämpa rätt metod och seder vid rätt tillfällen, men det är fortfarande viktigt att vara medveten om dessa skillnader för att kunna utnyttja potentialen som finns. Vem drabbas? Danska och svenska företag som vill arbeta över gränsen och som vill rekrytera personal på andra sidan uppfattar detta som ett underliggande problem. Så kan problemet lösas Interreg-projekt i samarbete med regionens näringsliv om hur man leder, arbetar och kommunicerar i affärsvärlden på båda sidor av Sundet kan vara ett led i utbildningen om andra landets affärskultur. Man kan också skapa ett forum där näringslivet kan utväxla information om likheter och olikheter mellan svensk och dansk affärskultur samt även öka sina nätverk på tvärs över Sundet för att lära av varandra. Vem ska hantera problemet? I den mån detta är att betrakta som ett gränshinder kan bland andra näringslivets organisationer bidra till bättre kunskaper. Oklart med a-kassan för svenska gränspendlare Det är idag osäkert för gränspendlare bosatta i Sverige vart de ska betala sin a-kassa då de arbetar i Danmark. Enligt domar i Regeringsrätt och Kammarrätt i Sverige räcker det med ett medlemskap i svensk a-kassa. Regelverket säger däremot att man bör vara med i en dansk a-kassa och vid timanställ- ningar i Danmark i både svensk och dansk a-kassa. Denna rättsosäkerhet är ett hinder för näringslivet i Öresundsregionen. Det skapar en osäkerhet för gränspendlarna, vilket resulterar i att de i vissa fall avstår från att söka arbete på den danska sidan av Sundet. Detta problem gäller inte på motsvarande sätt från dansk sida. Vem drabbas? Svenska gränspendlare lever med denna osäkerhet idag vilket också drabbar danska arbetsgivare. Vem ska hantera problemet? IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, bör se över rättsläget. 45 Import av slaktdjur från Danmark hejdas av intygsregler Svenska myndigheter accepterar inte danska veterinärintyg då svenska bönder vill köpa djur från Danmark. Enligt de svenska myndigheterna ska djuren sitta i karantän och nya prover ska tas trots att de redan är gjorda i Danmark. Det innebär ökade kostnader för de svenska bönderna och därmed blir det inte lönsamt att importera djur från Danmark. Import över Sundet skulle innebära att transportsträckorna blir kortare än om man köper djuren från bönder längre upp i Sverige. Ur ett miljöperspektiv och med hänsyn till djuren bör det ses som en förbättring. Det finns idag ingen regelbunden kommunikation mellan de danska och svenska myndigheterna i denna fråga. Det leder till att bönder som kontaktat myndigheterna fått olika svar på samma fråga. Det blir därför svårt för bönderna att tolka och förstå reglerna och förordningar vid import av djur. När de levande djuren slaktats och förvandlats till produkter för livsmedelsmarknaden är det inga problem att sälja till Sverige. Vem drabbas? Danska bönder som vill exportera levande slaktdjur till Sverige och svenska bönder som vill importera levande slaktdjur bromsas av dessa bestämmelser. Så kan problemet lösas Myndigheterna måste säkra att informationen vad gäller import av levande djur är konsekvent och lättillgänglig för bönderna. På så sätt förhindras felaktiga och kostsamma beslut för den svenske djurimportören. Frågan kring import av djur borde regleras på EU-nivå så att samma sak gäller i alla länder. Vem ska hantera problemet? Svenska jordbruksdepartementet har möjlighet att ta initiativ i denna fråga. Införsel (inom EU) och import (utom EU) av nöt och svin m.m. är reglerat av Jordbruksverket för att förhindra att sjukdomar sprids till besättningar i Sverige så att Sverige kan friförklaras från sjukdomar på grund av dessa regler. Inkomstförsäkringen stannar kvar när du byter land En arbetstagare kan teckna en inkomstförsäkring i arbetslandet. Den utbetalas i det land där man sparat upp den, det vill säga i arbetslandet. För en gränsgångare innebär det att om man sparar upp sin inkomstförsäkring i arbetslandet och sedan mister sitt arbete, överförs a-kassa och socialförsäkringstillhörigheten till bosättningslandet, men däremot inte inkomstförsäkringen, som blir kvar i arbetslandet. 46 Vem drabbas? Detta påverkar de gränsgångare som tecknat en inkomstförsäkring i arbetslandet då de påbörjat sitt arbete där och sedan förlorar jobbet. Det drabbar också dem som redan har en inkomstförsäkring och flyttar över Sundet, behåller sitt arbete men inte kan flytta med inkomstförsäkringen till bosättningslandet. Så kan problemet lösas Arbetstagare ska ha möjlighet att teckna en inkomstförsäkring som gäller oavsett var man bor och arbetar i Öresundsregionen. Inkomstförsäkringen ska liksom akassan följa den anställde. Försäkringsbolagen, som idag säljer inkomstförsäkringarna till fackföreningarna, kan lösa det genom att man tecknar en särskild inkomstförsäkring för Öresundsregionen. Vem ska hantera problemet? Försäkringsbolagen, enligt ovan, samt fackföreningarna på båda sidor av Sundet. 6 6. Marknaden Gränshinder kan lösas av marknaden själv utan att regelverken behöver förändras. Detta sker genom utveckling av nya tjänster och produkter anpassade för gränsregionen. Banköverföringar kostar tid och pengar Danska och svenska företag ser ett hinder för integrationen i och med att det inte fungerar lika smidigt att föra över kapital mellan svenska och danska bankkonton som det gör mellan konton inom ett och samma land. Dels tar bankerna ut en avgift för att föra över pengarna till ett konto i det andra landet, dels kan det ta upp till fyra dagar innan pengarna förs över. Vem drabbas? Alla danska och svenska företag råkar ut för dessa tidsförluster och kostnader. Så kan problemet lösas Detta gränshinder kan marknaden själv lösa genom att bankerna skapar företagskonton över Sundet, liknande gränsgångarkonton. Gränsgångarkonton bygger på att gränspendlaren har ett konto i arbetslandet, dit lönen utbetalas, och ett konto i bosättningslandet, dit lönen överförs utan bankdag. Detta sker kostnadsfritt och till marknadens växelkurs, inom samma bank. Med ökad handel över Sundet ökar även transaktionsöverföringar. Bankerna har genom Öresunds- Utlandsporto fördyrar handel mellan länderna All korrespondens över Sundet mellan företag samt leverans av produkter över Sundet med posten kostar utländsk portoavgift. Detta är ett problem som påverkar den fria handeln och rörligheten i Öresundsregionen. Ett danskt företag konkurrerar inte på lika villkor med svenska företag på den svenska sidan. Samma problem uppstår den motsatta vägen. 48 Vem drabbas? Danska och svenska företag som handlar eller vill utveckla handel på båda sidor av Öresundsregionen. Företag som vill etablera sig i regionen måste beakta denna fråga. Så kan problemet lösas Den danska och svenska posten har gått ihop i ett bolag Post Norden. Mot den bakgrunden borde man kunna skapa ett porto likvärdigt med inrikesnivå och samma leveranstider som i Sverige och Danmark i övrigt. Vem ska hantera problemet? Marknaden själv, genom Post Norden, enligt ovan. företagarkonton goda möjligheter att vinna marknadsandelar. Enklare och billigare överföringar bidrar till ökad handel och integration för näringslivet i Öresundsregionen. Vem ska hantera problemet? Bankerna i båda länderna råder över frågan. Flertalet av de större har kontor i båda länderna. 49 Utlandstaxa för telefoni trots kort avstånd Fast och mobil telefoni är betydligt dyrare över gränsen mellan Sverige och Danmark än inom respektive land. Det är samma problem för såväl privatpersoner som för företagens telefoni. De som har Öresundsregionen som sin marknad och vardag, rör sig inte i en gemensam region utan förflyttar sig mellan två nationalstater. Det innebär att mobilsamtalen registreras med utlandstaxa då man ringer över Sundet eller då 50 man till exempel med sin danska mobil befinner sig i Sverige och ringer till Danmark eller Sverige. betydligt högre än för de samtal huvudkontoret har till sitt kontor i Kiruna 2000 km bort. Ett exempel Svenssons mekaniska har etablerat sig på båda sidor av Sundet. Huvudkontoret ligger i Malmö och det danska kontoret ligger i Köpenhamn. Avståndet är 43 km. All kontakt över Sundet med telefon innebär att företaget måste betala utlandstaxa på sina samtal. Telefonkostnaderna över Sundet blir Vem drabbas? Alla, både företag och individer, såväl anställda som privatpersoner, som ser regionen som en och samma marknad, oavsett sida av Öresund. Så kan problemet lösas Då de flesta teleoperatörer finns på båda sidor Sundet borde de agera utifrån ett Öresundsperspektiv och se regionen som en marknad med prissättning på samma nivå och avtal som de har då det gäller att ringa inom respektive land. Vem ska hantera problemet? Teleoperatörer kan alla bidra till att minska dessa hinder. 7 7. Övriga begränsningar Det finns problem som inte är att hänföra till gränshinder men utgör begränsningar av integrationen. Till exempel kan tågförseningar vara ett hinder, men bör ej betraktas som ett specifikt gränshinder då de även förekommer inom ett och samma lands gränser. Olika valutor ger nackdelar… och fördelar På en gemensam marknad i Öre sundsregionen, med fri rörlighet av arbetskraft och kapital, uppstår såväl fördelar, på kort sikt, som nackdelar, på lång sikt, med olika valutor i de båda länderna. På kort sikt ger olikheten möjlighet att skapa affärer mellan danska och svenska företag över Sundet. Nackdelar Det blir svårt för företag som vill använda hela regionen som en marknad att med olika valutor kunna budgetera på ett någorlunda säkert sätt. Valutaskillnaderna kan svänga snabbt och därmed påverkas företagets ekonomi positivt eller negativt. Det blir svårt att få utländska företag att investera eller etablera sig i regionen då de olika valu52 torna skapar osäkerhet. Det gäller främst i konkurrens med andra regioner eller länder, där företagen kan tänka sig att investera eller etablera sig, då med endast en valuta att förhålla sig till. Svenska företag som vill rekrytera dansk personal till Sverige har svårt att konkurrera med de generellt högre danska lönerna och högre dansk kronkurs i förhållande till den svenska. Fördelar Ett exempel är att ett danskt företag inom kommunikationsbranschen som vill trycka broschyrer på grund av den stora kursskillnaden får mycket lägre tillverkningskostnad då man köper in de tryckta broschyrerna från ett svensk tryckeri istället för i Dan- mark, eller i Tyskland med Euro som valuta. Ett annat exempel är de svenska handlare som genom valutaskillnaden får danska kunder till sina butiker och därmed en betydligt större marknad än man kalkylerat med. Ett tredje exempel är de danska företag som väljer att flytta sin verksamhet över till Sverige, där man genom en lägre valuta får lägre kostnader för lokaler, löner, telefoni etc.. Företaget säljer fortfarande mot den danska marknaden till samma pris som tidigare, men genom affärerna i Sverige ökar man vinsten. Danska företag som vill rekrytera svensk personal till Danmark har konkurrensfördel i förhållande till svenska företag, då de kan rekrytera personal från Sverige till generellt högre danska löner och högre dansk kronkurs jämfört med den svenska. Vem påverkas? Svenska och danska företag som vill etablera sig och sälja sina varor och tjänster på andra sidan Sundet och som vill rekrytera personal från grannlandet påverkas. Detta gäller självklart även andra utländska företag som vill investera eller etablera sig i Öresundsregionen. Vem ska hantera frågan? Denna fråga handlar om nationella ställningstaganden på högsta nivå. Långsam handläggning av expertskatten Svenska företag som vill rekrytera experter från andra länder har möjlighet att erbjuda dem särskild sk expertbeskattning i stället för allmän beskattning. Företag på den svenska sidan i Öresundsregionen upplever långa handläggningstider för svar på ansökan om svensk expertskatt. Det innebär en osäkerhet hos såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. Företaget riskerar att mista tilltänkta medarbetare till något annat land, till exempel Danmark, där handläggningen av expertskatt är mycket kortare och effektivare. Ett exempel Medico i Lund ska rekrytera forskare till sin forskningsavdelning inom astma och allergi, där de är världsledande. Rekryteringen riktas främst mot Danmark och Indien där de bästa experterna/forskarna inom detta område finns. För att locka dessa kompetenser till Lund är, förutom den skandinaviska mångfalden och friheten, lönen betydelsefull. Medico avtalar om en anställning med sin tilltänkta medarbetare. Då handläggningstiden vid ansökan om expertskatt är lång skapas en osäkerhet som i många fall leder till att Medico inte kan teckna något avtal. Den tilltänkta medarbetaren väljer nämligen att ta arbete i något annat land på grund av den långa väntan på besked. Vem drabbas? Svenska företag som vill anställa medarbetare med särskild kompetens och i samband med det vill kunna erbjuda dem expertskatt på den inkomst de tjänar i Sverige. pertskatt. Företag i Öresundsregionen ser den danska modellen som en förebild. Så kan problemet lösas Finansdepartementet och Skatteverket bör utvärdera hanteringen av ansökningar om svensk ex- Vem ska hantera problemet? Beslut om expertskatt ska fattas av Forskarskattenämnden som är en myndighet under Finansdepartementet. Nämndens kansli tillhör organisatoriskt Skatteverkets huvudkontor. Tågförseningar orsakar stora kostnader Arbetsgivare på både den danska och svenska sidan av Sundet har stora kostnader i samband med tågförseningar för medarbetare som bor på ena sidan och jobbar på den andra. Förseningarna kan medföra inkomstbortfall i verksamheten och lönekostnader för medarbetare som inte kan utföra sitt arbete. Det gör att arbetsgivare känner osäkerhet inför att anställa med- arbetare från andra sidan Sundet. De ökade förseningarna och störningarna är också ett stort irritationsmoment för medarbetare, som därför kanske väljer att söka jobb i bosättningslandet i stället. Medarbetare som drabbas av tågförseningar kan i stället välja att resa till och från arbetet med bil, då det inte ger lika mycket störningar för arbetsgivaren. Detta val påverkar miljön i Öresundsregio- nen negativt, då det är kontraproduktivt för regionens vision om en hållbar utveckling. Vem drabbas? Alla företag som har gränsgångare anställda samt alla de senare som väljer kollektivtrafiken för sin pendling. Så kan problemet lösas Ansvarig trafikoperatör måste pressas av både politiker och nä- ringslivets företrädare att komma till rätta med de stora förseningarna och den bristande informationen kring dessa. Vem ska hantera problemet? Svenska Trafikverket, danska Banedanmark, Skånetrafiken och DSB First. 53 Höga transportkostnader över Sundet ger nackdelar Företag i Öresundsregionen som valt att etablera sig på båda sidor av Sundet eller vill utnyttja hela Öresundsregionen som en gemensam marknad har högre transportkostnader än de företag som endast valt en sida av Öresundsregionen. Det gör att de får en nackdel jämfört med konkurrenter som endast är verksamma i ena landet. av Sundet, speciellt om de behöver deltidsmedarbetare. Vidare är det betydligt dyrare att pendla över Sundet än inom Skåne eller inom Sjælland. Höga pendlingskostnader innebär att det kan vara svårt för näringslivet att rekrytera personal från andra sidan Vem drabbas? Alla, både företag och individer, såväl anställda som privatpersoner, som ser regionen som en och samma marknad, oavsett sida av Öresund. Exempelvis kostar ett månadskort Malmö-Köpenhamn 1900 SEK, medan ett månadskort för hela Skåne kostar 1060 SEK. Motsvarande pris för sträckan Köpenhamn-Helsingør är cirka 1530 SEK (1180 DKK). Så kan problemet lösas Trafikoperatörerna bör se över sin prissättning och anpassa nivåerna till de priser som gäller för trafikanter som inte pendlar mellan länderna. Vem ska hantera problemet? Beslutsfattare på politisk nivå och trafikoperatörer kan alla bidra till att kraftigt minska detta hinder. Studentmedarbetare finns bara i Danmark I Danmark finns ett system med studentmedarbetare, som inte finns i Sverige. Studenterna får på avtalsenliga villkor jobba med uppgifter som är relevanta för utbildningen. Att systemet inte finns i Sverige innebär att näringslivet i Skåne går miste om kompetent arbetskraft. Att ha en studentmedarbetare kan vara en fördel inom branscher där det råder stor konkurrens om kompetens, då man kan fånga upp studenten innan hon/han kommer ut på arbetsmarknaden. Genom att studenten lärs upp i företaget förbereder man för nästa generations medarbetare inom företaget. Det ger 54 även företaget ett nätverk inom universitetsvärlden och studenterna har den färskaste kunskapen inom yrket. Vem drabbas? Företagen på svenska sidan i Öresundsregionen missar denna möjlighet. Tillika missar de studerande möjligheten till en förankring på arbetsmarknaden redan under pågående utbildning, något som bör beaktas mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Kompetens som inte används är alltid en förlust. Så kan problemet lösas Svenskt näringsliv och universitet och högskolor bör inspireras av den danska modellen och införa samma system i Sverige. Vem ska hantera problemet? Region Skåne har redan tagit initiativ till att se över möjligheterna för att ta in studentmedarbetare. Regionstyrelsen har därför beslutat att tillsätta en utredning som ska redovisas i september – med avsikt att möjliggöra studenmedarbetarsystem i Region Skåne 2011. 8 8. Tidigare erfarenheter från öresundsregionen Information och identifi ering av gränshinder Inför Öresundsbrons öppnande släpptes rapporten ”Öresund – en region blir till”. I den konstaterades att man inte skulle fokusera på harmonisering av regelverk, utan främst utveckla informationen till regionens medborgare och näringsliv. Det gjordes genom att etablera informationscentret och webb tjänsten Øresunddirekt. Trots att informationen, som främst riktade sig till medborgare, blev en succé, kunde medarbetarna på Øresunddirekt, baserat på sina kontakter med medborgarna och näringslivet i regionen, konstatera att det även fanns hinder som inte gick att lösa genom information, utan krävde förändringar av regelverken. 56 Øresunddirekt hade under sina första år i uppgift att varje månad rapportera upptäckta gränshinder till de båda regeringarna. Därefter gjordes det tillsammans med Öresundskomiteen en gränshindersanalys inom olika tematiska områden. Olika intresseorganisationer i Öresundsregionen har var för sig aktivt lobbat i olika frågor, men det har inte funnits något organiserat samarbete över nationsgränserna för att lyfta gränshinderfrågorna. Avtal I december 2001 slöts ett avtal mellan Den Sociale Sikkring styrelse och Försäkringskassan rörande socialförsäkringstillhörig het för gränsgångare som arbetar för en och samma arbetsgivare dels i arbetslandet, dels hemifrån i bosättningslandet. Det handlade om huruvida man skulle kunna arbeta delvis i bosättningslandet utan att behöva byta socialförsäkringstillhörighet. Nordiska skatteavtalet 2004 2004 införde man utjämnings ordningen i det nordiska skatteavtalet, utjämningsordningen innebär att det utväxlas skattepengar mellan Sverige och Danmark. SkatØresund I Danmark öppnade man 2004 skattekontoret SkatØresund, som handlägger samtliga skatte ärenden för gränsgångare som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Hearing Öresundskomiteen, Øresunddirekt och Region Skåne sammanställde en gränshinderlista, med 50 gränshinder, 2007 till socialförsäkringsministern, tillika nordiska samordningsministern, Cristina Husmark Pehrsson, inför en hearing om gränshinder i Öresundsregionen. Deklarationen ”Två länderen arbetsmarknad” Torsdagen den 10 maj 2007 undertecknande den svenske arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin och hans danske kollega Claus Hjort Frederiksen en deklaration om att arbeta mer målinriktat för en integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen. Svensk-dansk arbetsgrupp Som en följd av listan med 50 gränshinder och deklarationen om en integrerad arbetsmarknad tillsatte de båda regeringarna hösten 2007 en svensk-dansk arbetsgrupp som skulle gå igenom listan och utifrån den lösa gränshinder där de såg en möjlighet. Gränshinderforum 2008 bildades Gränshinderforum under Nordiska ministerrådet, ett forum som skulle arbeta med att lösa de nordiska gränsregionernas gränshindersproblem. Varje nordisk regering har utsett en representant att arbeta med dessa frågor, vilket för Öresundsregionen har inneburit en tätare kontakt och koppling till såväl Nordiska ministerrådet som de båda ländernas regeringar. Det har lett till ett bra samarbete mellan Öresundskomiteen och aktörer på den nationella nivån. Nordiska ministerrådet 2010 Under det danska ordförande skapet 2010 har särskilt fokus satts på arbetsmarknaden och de gränshinder som uppkommer mellan de nordiska länderna. Gränshinderforum ska rapportera till varje departement som ansvarar för respektive gränshinder. Särskilt fokus är att lösa de prioriterade gränshindren samt rapportera det till ministerrådet. Nationella lösningar på gränshinder Den svenska regeringen beslöt vintern 2009-2010 att höja ambitionerna vad gäller att lösa gränshinder mellan Sverige och dess grannländer. Sedan januari 2010 har statssekreterare Johan Tiedemann från den svenska regeringen deltagit i Öresundskomiteens gränshinderarbetsgrupp. De båda regeringarna möttes den 15 juni med anledning av Öresundbrons tioårsjubileum. I samband med mötet enades man om att intensifiera arbetet med att ta bort gränshinder. En unik chans för Öresundsregionen Vad som genom åren saknats i det regionala gränshinderarbetet har varit en gemensam koordination när det gäller problem och lösningar från regional till nationell nivå. Det har inte heller funnits en gemensam plattform på regional nivå där man diskuterat och prioriterat gränshinder som man tillsammans lyft till nationell nivå. Många gånger när gränshinderfrågorna diskuteras visas inte på de möjligheter som gränsregionen kan ge nationalstaterna. Snarare tenderar hindren att beskrivas mera som hot. Idag lever cirka en tredjedel av Europas befolkning i en gränsregion. I den gemensamma utvecklingsstrategin, ØRUS, betraktas regionen som en gemensam marknad med fri rörlighet för medborgare och näringsliv. Öresundsregionen har en unik chans att bli en förebild för övriga Europas gränsregioner. Lösta Gränshinder 2001-2009 • Arbete i två länder för samma arbetsgivare. Både socialförsäkrings- och skatteproblem lösta i samband med detta avtal. • U ppsagd under föräldraledighet överförs till bosättningslandets trygghetssystem efter avslutad föräldraledighet. • U ppsagd under sjukdom överförs till bosättningslandets trygghetssystem efter avslutad sjukdom. • D eltidsanställning, kan idag få supplerande a-kasseersättning från Danmark då man har deltidsarbete i D anmark. • D en svenska ungdomsgarantin går att kombinera med arbete i Danmark. • J obb- och utvecklingsgarantin går att kombinera med arbete i Danmark. • D et är nu möjligt att ansöka om arbete spontant i D anmark utan att arbetslöshetsersättningen i Sverige ifrågasätts. • Timanställning i Danmark är nu möjlig, förutsatt att man är medlem i båda ländernas a-kassor parallellt • D anska platsannonser kan exponeras via Arbetsförmedlingens Öresundsportal. • Högskolemoms på 8 % borttagen för utomstatliga bidragsgivare i Sverige, detta gäller även danska bidrags givare. • Gränsregional statisk genom Statnord och Tendens Øresund ger möjligheter till bättre beslutsunderlag. • Överföring av lön mellan Sverige och Danmark, löst av marknaden genom gränsgångarkonton. • Taxichaufförer som bor i Sverige och arbetar i Danmark kan idag få sitt taxikörkort förnyat. • Tjänstebil, löst vad gäller svenskregistrerad tjänstebil för medarbetare som arbetar i Sverige med bostad i Danmark. • Ny dom från svenska Regeringsrätten (den 28 december 2009) innebär att perioder av arbete i Danmark skall tas med vid beräkningen av normalarbetstid för fastställandet av den svenska a-kasseersättningen. 57 Medverkande Socialdepartementet Sverige Johan Tiedemann Gränshinderforum Pia Kinhult och Ole Stavad Myndighetsarbetsgruppen Christer Olsson Arbetsförmedlingen Bengt-Olle Andersson Försäkringskassan, Michael Herbing Human Consulting, Clas Hellstrand Länsstyrelsen i Skåne, Johan Lindblad Nordiska ministerrådet, Henrik Wenander Nordiska ministerrådet, Lykke Outzen Pensionsstyrelsen, Eskil Mårtensson Region Skåne, Anne Wirén Larsson Skatteverket, Ernst Larsen SkatØresund, Jacob Schmidt Socialhögskolan KPH, Johan Andersson Voksen Pædagogisk Center, Gert Peuliche Work in Denmark, Lina Engström Öresundskomiteen Näringslivet Charlotte Widing Academic Work, Mats Hägerfors AS3, Michael Hoffman Atrendia, Michala Mørch Bilka Onestop, Søren Lange Nielsen Dansk Byggeri, Anita Kurowska Larsen Dansk Byggeri, 58 Benny Damsgaard Dansk Industri, Magnus Noord Euroflorist, Birgitta Dahlqvist Exportrådet, Kajsa Larsson Exportrådet, Stefan Nielsen Ferring, Charlotte Dyhr Ferring, Sofia Franzén FTF-A, Thomas Mattsson Företagarna Eva Ohlstenius Företagarna, Magnus Andersson Företagsutveckling, Ingrid Franov Hammer & Hanborg, Jesper Nørgaard J. Nørgaard Petersen A/S, Jonni Sørensen Jobcenter København, Mette Lisberg Kastrup Fagligt Fælles Forbund, Andreas Paulsson KPMG, Fredrik Lundgren KPMG, Tina Brinchmann Jensen LO Storkøbenhavn, Thor Palmhøj Magasin, Billy Adamsen Malmö Arena, Agneta Möller Malmö stad, Tommy Wegbratt Malmö stad, Annelie Lindberg Mercedes, Susanne Månsson Mercedes, Lene Rasmussen Orelog, Jan Boyesen Orelog, Anders Månsson Orreberg, Henrik Challis Plan B, Ingela Sjölund Plan B, Mette Müller PricewaterhouseCoopers, Pia Traunberg Schnell PricewaterhouseCoopers, Fredrik Mohlin Proffice, Ulf Kyrling Region Skåne, Pontus Tallberg Region Skåne, Maria Lindbom Region Skåne, Andreas Ekberg SEKO, Renaldo Tirone SEKO, Bente M. Beier SkatØresund, Joakim Linse Sparbanken Finn, Ingela Lidén Stretch Øresund, Eva Östling Ollén Svenskt Näringsliv, Clas Sandvig Svenskt Näringsliv, Peter Nordblad Swedbank, Maria Tengroth Sydsvenska Handelskammaren, Tina Kaikkonen TAT, Marianne Hansen Work in Denmark, Britt Andresen Øresundsbron, Jacob Vestergaard Øresundsbron, Morten Røssel Øresundsbron Marie Romare Øresundsbron, Micael Gustafsson Øresund IT, Philip Stankovski Øresund IT, Bengt Magnemark Øresundsutveckling Moderatorer Jan Wifstrand Rapidus, Keld Broksø KB Kommunikation Projektledare Claes Håkansson Öresundskomiteen Öresundskomiteen Öresundskomiteen är ett forum för frivilligt politiskt samarbete som startades av svenska och danska politiker på båda sidor Öresund 1993. Det är en politisk intresseorganisation som främjar samarbetet över sundet på alla nivåer och tillvaratar Öresundsregionens intressen gentemot de två regeringarna, Riksdagen och Folketinget. Öresundskomiteen finansieras av medlemsbidrag som är relaterat till antalet invånare i regionen. Utöver medlemsbidraget får Öresundskomiteen bidrag från Nordiska ministerrådet, samt viss extern finansiering. Öresundskomiteens medlemmar Från dansk sida: Region Hovedstaden, Region Sjælland, Københavns Kommune, Frederiksberg Kommune, Bornholms Regionskommune, Kommunekontaktråd Hovedstaden och Kommunekontaktråd Sjælland Från svensk sida: Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad, Lunds kommun och Landskrona stad Ansvarig utgivare: Mikael Stamming, Öresundskomiteen Redaktör: Claes Håkansson, Öresundskomiteen Redaktionell granskning: Jan Wifstrand, Rapidus Redaktionell medverkan: Eva Holmestig Öresundskomiteen, Billy Adamsen, Sylvester Hvid & Co. Fakta: Christer Olsson Arbetsförmedlingen BengtOlle Andersson Försäkringskassan, Michael Herbing Human Consulting, Clas Hellstrand Länsstyrelsen i Skåne, Johan Lindblad Nordiska ministerrådet, Henrik Wenander Nordiska ministerrådet, Lykke Outzen Pensionsstyrelsen, Eskil Mårtensson Region Skåne, Anne Wirén Larsson Skatteverket, Ernst Larsen SkatØresund, Jacob Schmidt Socialhögskolan KPH, Johan Andersson Voksen Pædagogisk Center, Gert Peuliche Work in Denmark, Lina Engström Öresundskomiteen Grafisk design: Sylvester Hvid & Co A/S. Foto: Getty Images, Drako Prvuovic, iStock Photo, Viktoria Blomberg, Miriam Preis, Øresundskomiteen/ Eva Holmestig, Øresundskomiteen/Ales Stenar, Copcap.com, Colobox, Miklos Szabo, Tao Lytzen, Steen Brogaard, oresundsregionen.org Kontaktperson: Claes Håkansson, Senior Advisor, Öresundskomiteen, [email protected], + 45 3326 8911, + 45 2622 5759, www.oresundskomiteen.dk 59 Tlf: +45 33 22 00 11 • fax: +45 33 22 00 23 • [email protected] • www.oresundskomiteen.dk
© Copyright 2024