1. No category

GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET
Ole Norrback
Ordförande, Gränshinderforum 2007-2013
Maria Derner
Nordiskt samarbete är de outnyttjade möjligheternas
samarbete. Om politikerna vill uppfylla visionen om
ett gränslöst Norden måste de se till att gränshinder
rivs och nya inte uppstår. Det krävs politiskt mod
för att föra frågorna framåt. Den politiska styrningen
måste bli starkare – och det nordiska samarbetet
mer målinriktat för att nå bättre resultat.
Mer handling – mindre prat!
Regionchef Företagarna, Västra Götaland
Det gäller att visa främst de mindre
företagen den potential som finns och
möjlighet att expandera på en geografiskt
nära marknad. Med rätt stöd och information
kan Norge för många av företagen vara ett
naturligt första steg ut i världen.
Ole Haabeth
Fylkesordfører, Østfold
Vi har gjennom mange år samarbeidet
godt i grenseregionen. Nå gjelder
det å ta vare på erfaringene og den
kunnskapen vi har fått for virkelig å
utvikle vårt felles område, og skape
flere jobber og mer handel mellom
oss som gode naboer.
Gert-Inge Andersson
Ordförande i Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen
Västra Götaland är ena hörnstenen i en fantastisk
gränsregion där vi har alla möjligheter att öka
tillväxten. Men det kräver att vi river gränshindren
mellan Sverige och Norge, lär känna varandra
och inkludera varandra i tankearbetet.
2
Lars-Erik Sletner
Administrerende direktør, Bedriftsforbundet
Bedriftsforbundet er svært fornøyd med at vi gjennom
felles prosjekter har lykkes å forsterke og forene innsatsen
for å identifisere hindringer som rammer næringslivet på
begge sider av grensene. For det nordiske næringslivet
er nedbygging av grensehindringer viktig for våre lands
konkurranseevne. For å videreutvikle handelen mellom
våre land fremover, er det viktig at næringsorganisasjoner
og andre interessenter trekker i samme retning og
presser på slik at våre lands politikere løser de
identifiserte grensehindre.
3
Så skapas fler
jobb och affärer
Stora attraktiva regioner är framtidens vinnare. För oss som lever i
gränsregioner innebär det att vi måste lära oss att tänka bort gränsen
och se möjligheterna. Med andra ord, arbeta för att få bort så många
gränshinder som möjligt och låta regionen växa.
Regionen mellan Oslo och Göteborg/Karlstad
är en gränsregion med stor tillväxtpotential. I
framtidsvisioner binds den även samman med
Malmö och Köpenhamn, vilket skulle knyta åtta
miljoner invånare närmare varandra och skapa en
storregion med helt nya möjligheter och utmaningar.
Redan idag svarar gränsregionen mellan Oslo
och Göteborg/Karlstad, för tätare kontakter
mellan länderna än någon annanstans längs
svensk-norska gränsen. Fler än 55 000 svenskar
arbetspendlar eller deltidspendlar till Norge –
närmare hälften av arbetspendlarna kommer från
Västra Götaland och Värmland. Utbytet mellan
grannländerna har också stärkts av att antalet
norskägda företag i Sverige har fördubblats på
tio år och att gränshandeln i Svinesund slår alla
rekord med 6 miljoner besökare. Slutsatsen
måste bli; att vi är på väg mot något större.
Radera vartenda gränshinder
Projektet ”Gränshinder för näringslivet” har
under tre år identifierat över 100 gränshinder.
Kartläggningen skapar en bra bild över vad
företagarna uppfattar som hindrande för fler
jobb och fler affärer mellan Sverige och Norge.
Samtidigt har projektet jobbat för att lösa några
av gränshindren, vilket lyft upp problemen i
gränshinderarbetet på ett tydligt sätt.
Processen och strukturen för att lösa gränshinder
måste bli effektivare och projektet efterlyser en
mycket tydligare ansvarsfördelning.
Engagemang för att lösa fler hinder
I handen håller du vår rapport från projektet
”Gränshinder för näringslivet” och förhoppningsvis
ger den dig en lättförståelig bild av vår kartläggning
och våra slutsatser. Ambitionen är att bidra till
ökat engagemang och ett mera strukturerat
gränshinderarbete.
På www.granshinder.com hittar du också korta
problembeskrivningar av alla kartlagda hinder samt
de förstudier som projektet har genomfört.
4
Gränshinder är: Lagar, offentliga
regler eller praxis som hämmar
individers mobilitet eller företags
möjligheter att verka över
gränserna i Norden
Nordiska ministerrådets definition
I vissa fall handlar det om en förväntansbild
av att det borde vara lika enkelt som att
handla med till exempel Danmark eller
Finland, vilket gör att den administration
och de anpassningar som krävs för att
korsa tullgränsen till Norge upplevs som
omotiverad och krånglig.
Ur Kommerskollegiums rapport (2013:3)
Gränshinder kan delas in i flera typer, dels
sådana hinder som beror på att ländernas
lagar och regelverk inte fungerar optimalt
tillsammans, dels sådana hinder som beror
på bristande eller svårtillgänglig information.
Det finns även gränshinder som beror på att
offentliga myndigheter tolkar regelverk eller har
administrativa rutiner som försvårar för affärer
eller arbete över gränserna.
Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland
(numera Svinesundskommittén)
5
Om projektet
Bakgrund
Norden har haft avtal om fri rörlighet för sina medborgare i över 40 år. Ländernas EU-medlemskap och EESavtal (Norge och Island) har bara förstärkt vikten av fri rörlighet för personer, tjänster och varor. Arbetet med att
eliminera gränshinder inom Norden leds av Nordiska ministerrådet. Mellan Sverige och Norge finns dessutom
flera gränskommittéer och en informationstjänst, vilka på olika vis arbetar med gränsen och gränshinder.
Trots att många aktörer jobbar med gränshinderproblematiken finns många hinder kvar, och det uppkommer
ständigt nya hinder, som försvårar för arbetstagare och företagare. Inom det nordiska gränshinderarbetet har
av tradition medborgarna varit i fokus och gränshinder för näringslivet har fram till idag haft en lägre prioritet.
Därför finns det en stor potential i att lösa gränshinder som drabbar företag och andra organisationer. Dåvarande
Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland initierade projektet ”Gränshinder för näringslivet”.
Syfte
Projektets
huvudmål
Identifiera och kartlägga
minst 30 gränshinder
Lösa minst 3 gränshinder
”Gränshinder för näringslivet” är ett Interreg-projekt som under 2011-2014 har jobbat för att få bort så
många hinder som möjligt mellan Sverige och Norge och därmed underlätta för affärer och pendling över
gränsen. Fokus har legat på att identifiera näringslivets utmaningar och att lösa dess gränshinder. En viktig del
av uppdraget har varit att förstå skillnaderna i processerna, knutna till näringslivets respektive arbetstagarnas
hinder. Det övergripande målet för projektet är att stimulera utveckling och tillväxt i gränsregionen mellan
Oslo och Göteborg/Karlstad samt i andra gränsregioner mellan Sverige och Norge.
Fyra temagrupper
Arbetet i projektet ”Gränshinder för Näringslivet” har organiserats i fyra temagrupper – näringsliv, tull & skatt,
arbetstagare samt samarbete & organisation. Tre av grupperna har arbetat med att inventera gränshinder,
medan den fjärde gruppen har koncentrerat sitt arbete på att hitta nya strukturer för samarbete och
kommunikation. Kartläggningen av gränshinder har fokuserat på att inventera näringslivets behov och särskilja
formella gränshinder från informella hinder, som krångel och informationsbrist.
Projektägare och samarbetspartners
Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland / Fyrbodals kommunalförbund och Østfold fylkeskommune har
drivit projektet tillsammans med flera finansiärer och samarbetspartners:
Västra Götalandsregionen, Öresundskomiteen, Öresunddirekt, ARKO, Grensetjänsten, Nordiska
ministerrådet, Nordic Innovation, Aremark kommune, Halden kommune, Hvaler kommune, Strömstad
kommun, Tanums kommun, Dals-Eds kommun, Tollregion Øst, Tullverket, Företagarna Västra
Götaland, Bedriftsforbundet, KGH Customs Services AB, Tollkonsult AS, Ecus AB, Norsk-Svenska
Handelskammaren och Posten/Bring AS.
6
7
Pendling till och från Västra Götaland år 2010 (Källa: KUSK Verdens beste naboer)
80 000
Arbetspendlare från Sverige till Norge efter bransch
(Genomsnitt 2008-2010, Källa: SCB, SSB)
70 000
Kvinnor
Män
g
h
oc g
rd sor
å
V om
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Västra Götaland
26 %
Jämtland
3 %
Östergötland
4 %
Dalarna
5 %
Värmland
19 %
Stockholm
7 %
ker t
gv he
g
By sam
h
oc l
ti- ande
r
Pa aljh
t
de
h
oc r
ell ange
t
Ho aur
st
re
nin
k
er
illv
T
Anställda i norskt ägda företag i Västra Götaland
fördelat på bransch (Källa: Fakta & Analys 2012:8)
Pendlingen mellan
Sverige och Norge
är störst i Norden
Bostadsort för pendlare från Sverige
till Norge (år 2010, Källa: SCB)
Övriga Sverige
28 %
stag r
re nste
ö
F tjä
Skåne
8 %
Näringslivsstrukturer - sysselsättning efter bransch (år 2010, Källa: SCB, SSB)
60 %
Privata tjänster
Offentliga tjänster
50 %
Tillverkning
3 000
Information och
kommunikation
7 %
Övrigt
6 %
Byggverksamhet
9 %
Tillverkning
28 %
Parti- och
detaljhandel
19 %
Hotell och
restauranger
9 %
Transport och
magasinering
13 %
Juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik
8 %
Antalet utländska företag i Sverige 2001 och 2011
(Källa: Fakta & Analys 2012: 8,Västra Götalandsregionen)
2011
2000
2 500
Jordbruk
40 %
2 000
30 %
1 500
20 %
1 000
10 %
500
0
8
0
Göteborg
Västra Götaland
Sverige
Oslo
Akershus
Østfold fylke
Norge
e
rg
No
rk
ma
n
Da
A
US
r
Sto
n
nie
an
it
br
de
Ne
a
rn
de
n
r lä
r
bu
L
em
ux
g
d
lan
sk
Ty
d
lan
Fin
Fr
kr
an
ike
eiz
hw
Sc
vr
Ö
iga
9
Totalt pendlar ca 55 000
svenskar till Norge för att
arbeta enligt senaste undersökningen 2010. Den södra
gränsregionen, triangeln
Oslo-Göteborg-Karlstad,
är den allra mest aktiva
delen av den 162 mil långa
landsgränsen. Här sker det
största handelsutbytet och
här återfinns de största pendlingsflödena. Pendlingen mellan
Sverige och Norge är också den största
inom hela Norden. Brist på arbetskraft,
högre löner och likheter i språk och kultur är några
av de faktorer som lockar svenskar över gränsen.
55 000 svenskar
arbetspendlar eller
deltidspendlar till
Norge (2010).
tillverkningsindustrin mycket viktig
och något större i länen än
genomsnittet i riket. Den utmärkande skillnaden branschmässigt mellan Västra Götaland och Värmland är att de
areella näringarna i snitt sysselsätter fler i Värmland.
Det finns cirka 190 000 arbetsställen i Västra Götaland, närmare
70 procent av alla arbetsställen utgörs
av företag utan anställda. I Värmland finns
över 37 000 arbetsställen, varav 73 % utgörs av
företag utan anställda. (Regionfakta)
Dubbelt så många norska företag
Under 2010 arbetspendlade över 27 500 personer från i Sverige på tio år
Sverige till Norge, personer som hade sin huvudsakliga
inkomst i Norge. Dessutom tillkommer en stor grupp
deltidspendlare, det vill säga personer som har extra inkomst
i Norge. I statistiken kallas dessa för övriga inkomsttagare;
2010 fanns det 28 000 övriga inkomsttagare, som pendlat
från Sverige till Norge.
Västra Götaland är det län som har flesta arbetspendlare till
Norge, 7 000 personer, och på andra plats kommer Värmland
med strax över 5000 personer, följt av Skåne och Stockholm
med 2000 personer vardera (2010).
Näringslivsstrukturen i gränsregionen
Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland samt
i Norge skiljer sig åt samtidigt som de i mycket påminner
om varandra. I Norge finns cirka 527 000 arbetsställen;
99,4% av företagen har färre än 100 anställda och över 60 %
av företagen har inga anställda. De små och medelstora
företagen står för en stor del av värdeskapandet i norsk
ekonomi. Det är dock i den procentuellt lilla gruppen med
storföretag, många koncentrerade till Osloregionen, som de
största forsknings- och innovationsinvesteringarna sker.
Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland
överensstämmer ganska väl med strukturen i övriga
Sverige men det finns några karaktäristiska drag. Även
om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter
flest människor i Västra Götaland och Värmland, är
10
Antalet utlandsägda företag i Sverige växer kraftigt och
Norge har under de senaste tio åren tagit tätpositionen. 2011
fanns 2 200 norskägda företag i Sverige vilket är mer än en
fördubbling på 10 år. Det kan jämföras med 1 500 danska
och 1 300 amerikanska företag. Även om Norge toppar listan
över utlandskontrollerade företag i Sverige så ligger de först
på femte plats när det kommer till antal anställda i utländska
företag i Sverige (2012). Merparten av de anställda i norskägda
bolag arbetar inom tjänstesektorn (68 %).
Värmland är det län i Sverige med högst andel anställda i
norskägda företag och även Västra Götaland visar en rejäl
ökning. 2011 fanns 885 norskägda företag i Västra Götaland
vilka tillsammans hade 11 100 personer anställda. Detta är en
markant ökning med 87 % respektive 46 % under perioden
2001-2011.
Hela 749 svenska koncerner hade norska etableringar 2011,
vilket utgör 31 % av svenska koncerners utlandsetablerade
dotterbolag. Tjänstesektorn dominerade även här. Norsk
statistik kompletterar bilden med att det 2011 fanns 1 752
svenskkontrollerade företag i Norge, dessa sysselsatte då över
64 000 personer. (Källa: Tillväxtanalys och SSB)
Vad säger
företagen
Handeln mellan Sverige
och Norge är ur ett globalt
perspektiv väl fungerande och
smidig; världens effektivaste
tullsamarbete återfinns här.
Men det betyder inte att allt
fungerar. I vår enkätundersökning
svarade många företag att de
upplever det krångligt och svårt
att göra affärer med grannlandet.
Företagen stöter på hinder
inom främst tre områden:
tull och moms, olikheter i regelverk och standarder samt på
grund av informationsbrist.
Så här gick undersökningen till
Projektet ”Gränshinder för näringslivet” genomförde
undersökningen tillsammans med Företagarna i Värmland
och Västra Götaland samt norska Bedriftsforbundet.
Enkäterna gick ut till totalt 11 000 företag som representerade fler än tio branscher och hade verksamheter i
Västra Götaland, Värmland eller Norge.
Syftet med undersökningen var främst att kartlägga små
och medelstora företags erfarenheter, åsikter och attityder
kring handel mellan Sverige och Norge. Projektet ville
också ta reda på vilka gränshinder företagen har kommit i
kontakt med, och om det finns något behov av stöd kopplat
till gränshinder och handel mellan länderna.
Gränshinder – företagen är överens
om var de finns
Över 90 procent av enkätsvaren kom från företag med
upp till 25 anställda, vilket skulle kunna tolkas som att det
är dessa företag som stöter på flest hinder och upplever
att det är krångligt och svårt att handla med grannlandet.
Av de svarande företagen gör över 60 procent affärer med
utlandet, och en stor majoritet av dem angav att de hade
affärer med Norge respektive Sverige. Företagen är också
rörande överens om var gränshindren finns. De stöter främst
på hinder inom tull och moms samt regelverk och standarder.
Tredje faktorn som skapar hinder är bristen på information.
På frågan vilken typ av rådgivning som de saknar efterlyser
företagen rådgivning främst inom export och import, lagar,
avtal och regler, samt skatt och försäkring. »
11
Saxat ur
undersökningarna
Hvorfor kan vi ikke
fylle ut importdokumenter selv!!??
Vårt koncept kräver 24timmarsservice, framme
nästa dag. Till Norge tar det
minst 3 dagar med tjockt
brev … Alltså faller
hela affärsidén!
Tänkte ha en ren säljare i Norge
men insåg snabbt att med tull
och moms, där kunden får en
faktura från mig och sedan
ytterligare fakturor från tullverket …
inte gynnade affärerna.
Strul med tull
och transporter.
Ingen kan gi et ordentlig
svar på mva og tilatelser til
utplassering av underholdningsmaskiner i Sverige.
Meget store kostnader
for fortolling, gjør
det umulig å kjøpe
småordrer.
Vi utför installationstjänster och det är ett stort
problem att ta med verktyg
in i Norge.
Det största problemet
är vår risk att bli
drabbade av införselavgifter om mottagaren
inte betalar Norge!
Katastrofregel.
12
Mva.-spørsmålene er for kompliserte,
og det er vanskelig å få svar fra
Skatteetaten. Samme spørsmål til
ulike personer i Skatteetaten kan også
gi ulike svar. Og når vi og vår kunde i
Norge går sammen om å stille spørsmål
til Skatteetaten, tar det 5-6 uker før de
i det hele tatt tar i saken. Ikke bra!
Tilbakeføring av moms
på mindre utgifter som
messedeltakelse, seminarer,
opphold og slikt, koster ofte
mer enn momsen!
13
Statistik från
undersökningen i
Sverige och Norge
80 %
Vilka av följande alternativ upplever du som handelshinder för ditt
företag i handeln med Norge? (De som har utländska kunder)
70 %
Värmland
26 %
15 %
20 %
0
11 %
5 %
10 %
13 %
5 %
3 %
Ja, importerar
Ja, importerar
och exporterar
Ja, exporterar
0
Nej
Ja, importerer
Ja, eksporterer
Ja, importerer og
eksporterer
Nei
80 %
76 %
Västra Götaland
Värmland
65 %
59 %
46 %
43 %
45 %
40 %
29 %
31 %
30 %
23 %
10 %
5 %
8 %
9 %
8 %
9 %
Regelverk /
standarder
Tull och moms
Språk
Kultur
Infrastruktur
22%
19 %
19 %
12 %
0 %
Informationsbrist
29 %
25 %
20 %
Annat
Hvilke av alternativene under opplever du og din bedrift eventuelt
som et hinder for å drive handel med Sverige?
10 %
0
3 %
Export och
import
Företags­
etablering
Tjänsteutövning
Skatt och
försäkring
Anställnings­
förhållanden
Lagar, avtal
och regler
5 %
Annat
Kryss av på de områdene du mener det trengs ekstra informasjon eller rådgivning
60 %
Norge
50 %
Norge
50 %
40 %
40 %
30 %
30 %
20 %
20 %
10 %
10 %
14
20 %
31 %
30 %
50 %
10 %
0
25 %
40 %
41 %
20 %
60 %
30 %
60 %
53 %
40 %
0
53 %
10 %
Norge
35 %
50 %
70 %
50 %
30 %
60 %
Värmland
58 %
61 %
60 %
40 %
Västra Götaland
Driver din bedrift handel med Sverige?
(Bland företagen som har utländska kunder)
Sätt kryss i rutorna inom de områden ni skulle värdesätta rådgivning
Västra Götaland
68 %
70 %
Ni som har utländska affärer:
Gör ditt företag affärer med Norge?
0
Informasjonssvikt
Regelverk /
standarder
Tull og moms
Språk
Kultur
Infrastruktur
Annet
Eksport og
import
Bedrifts­
etablering
Tjenestesektor
Skatt og
avgifter
Ansettelse­
forhold
Lover
Avtaler og
regler
Annet
15
Ministermötet
blev en injektion
i
gränshinderarbetet! Ministermötet i Strömstad blev årets mest intressanta svensk-norska
möte, som gav direkt effekt på gränshinderarbetet. Sveriges handelsoch nordisk samarbetsminister Ewa Björling var mycket tydlig med
hur viktigt det är att gränshinderarbetet prioriteras på flera nivåer,
inte minst på alla berörda departement.
16
17
Augusti 2013
Ministermöte
E
wa Björling betonade betydelsen av den nordiska
marknaden och tog situationen under den senaste
lågkonjunkturen som exempel. När Sveriges totala
export föll med 17 procent förblev den nordiska marknaden relativt stabil, vilket var oerhört värdefullt för det
exportberoende Sverige.
”Öka det konstruktiva missnöjet”
Den finske parlamentarikern Ole Norrback, Gränshinderforum, skärpte också tonen när han efterlyste större politiskt
mod och fler kreativa tjänstemän. ”Vi måste öka det konstruktiva
missnöjet för att få fart på gränshinderarbetet”, menade han. Uppmärksamheten kring ministermötet innebar att flera
olösta gränshinder lyftes upp inför och under mötet och
viljan att hitta praktiska lösningar var påtaglig.
De kostsamma tolkningarna av reglerna kring GSP-certifikat
(ursprungscertifikat för klädimport) var ett av hindren som
diskuterades och här var norska Toll- och avgiftsdirektoratet och
Finansdepartementet föredömligt snabba på att under hösten
2013 genomföra regelförändringar som delvis underlättar för
importörerna.
Ett annat exempel på konstruktivt arbete gav Anders Sandberg,
Trafikverket, som tillsammans med Statens Vegvesen och
Jernbaneverket har löst flera gränshinder för vägarbeten
på båda sidor om gränsen. Myndigheterna håller samtidigt
på att arbeta fram en skandinavisk kompetensmodell, med
gemensamma kompetenskrav vid upphandlingar riktade mot
anläggningsbranschen. Det här berör affärer på ca 100 miljarder
svenska kronor per år. 18
Maj 2013
Ta steget in på den svenska marknaden!
Norge är sedan länge Sveriges största exportmarknad och
för många norska företag är Sverige det första viktiga steget
in på EU-marknaden. Därför bjöd projektet tillsammans
med Innovasjon Norge in norska företagare, nyfikna på den
svenska marknaden.
Seminariet, som hölls i Oslo, handlade om vad som krävs
av förtagen och vilka möjligheter som öppnar sig vid en
etablering i Sverige. Erfarna experter gav företagarna koll på
vad som gäller när de passerar gränsen mellan länderna och
hur företagarna kan undvika fallgroparna och i förlängningen
också gränshinder.
Oavsett om företagarna funderade på att etablera eget
bolag eller sälja via partners fick de handfasta råd och massor
av kunskap om den svenska marknaden som lite skämtsamt
gick under epitetet ”same same but different”.
April 2013
Deklarationshjälp åt gränspendlare
Fler och fler pendlar över den svensk-norska gränsen för
att jobba. Därför erbjöd Skatteverket i Västra Götaland
deklarationshjälp åt gränspendlare.
Arbetsmarknaderna i Sverige och Norge håller på att
växa samman. Cirka 55 000 personer var 2010 bosatta i
Sverige och hade sin huvudsakliga inkomst i Norge
eller var deltidspendlare. I Västra Götaland handlar det
uppskattningsvis om 13 000-14 000 personer med inkomster
från Norge. Skatteverkets servicekontor i Strömstad bjöd i
april 2013 in alla som haft arbetsinkomst från Norge, eller
från både Sverige och Norge, och behövde göra en svensk
deklaration. Den extra deklarationshjälpen initierades av
Grensetjänsten tillsammans med projektet.
April 2013
Påverkas då vårt gränshinderarbete av vilket kön som
skulle gynnas av en lösning? En intressant fråga, där seminariedeltagarna menade att det är branscherna som
påverkar gränshinderarbetet och därmed också det dominerande könet i branschen.
*Genus är ett socialt konstruerat klassificeringssystem som
delar människor i två kategorier, kvinnor och män, och som
förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och
handlingsmönster.
Gränshinder – en *genusfråga?
Jämställdhet och gränshinder hamnade i fokus under ett
tankeväckande seminarium i Uddevalla. Frågor som projektet
ville belysa var exempelvis vilka gränshinder kvinnor och
män upplever eller om undanröjandet av gränshinder är
beroende på vilket kön som påverkas.
Idag finns det ingen känd statistik eller undersökning som
har tittat på gränshinder ur ett genusperspektiv. Det
sporrade projektet att lyfta fram målgrupperna för
gränshinderprojektet ur ett jämställdhetsperspektiv och
diskutera frågorna.
Enligt nordisk statistik är det fler män än kvinnor som
gränspendlar mellan Sverige och Norge och diskussionerna
under seminariet handlade bland annat om hur det påverkar
familjens situation, exempelvis att kvinnor i högre utsträckning deltidsarbetar på hemmaplan och därmed missgynnas
ekonomiskt. Det konstaterades också att kulturella
skillnader och olikheter i välfärdsystemen kan påverka
jämställdheten på arbetsplatsen.
Gränsöverskridande utbildning
inom tullområdet
Företagen som gör affärer över den svensk-norska gränsen
saknar i många fall grundläggande tullkunskaper, som skulle
kunna underlätta deras export/import. Därför planerar
svenska och norska tullmyndigheter en ny utbildning i ”Handel
mellan Sverige och Norge”, riktad till mindre företag i gränsregionen och till andra företag som känner att de vill öka
sina kunskaper kring import och export från/till grannlandet.
Utbildningen kommer att byggas upp kring ”fallstudier” och
tar även upp mera komplexa områden som returer, aktiv
förädling och temporär import. Första kurstillfället planeras
till hösten 2014, då kursen hålls i Göteborg.
19
Varför ska vi lägga
energi på att lösa
gränshinder?
Läs detta
20
Ministermötet
blev en injektion
i
gränshinderarbetet! Ministermötet i Strömstad blev årets mest intressanta svensk-norska möte,
som gav direkt effekt på gränshinderarbetet. Sveriges handels- och nordisk
samarbetsminister Ewa Björling var mycket tydlig med hur viktigt det är att
gränshinderarbetet prioriteras på flera nivåer, inte minst på alla berörda
departement.
21
Charterbåtarna som inte får lägga till
Företagare med mindre taxi- och charterbåtar kan idag inte gå
mellan svenska och norska hamnar eftersom de inte får lägga
till i grannlandet. Det hämmar besöksnäringen i de fantastiska
marina nationalparkerna Kosterhavet och Ytre Hvaler. Här är
historien om ett till synes obetydligt gränshinder och vad en
gränsregion som vår vinner på en lösning.
En förstudie kring passagerartrafiken över svensk-norska
gränsen (genomförd 2011), visar att det som företagarna
uppfattade som ett gränshinder, i själva verket är fem
hinder. Förutom ett omfattande internationellt regelverk
för att säkerställa säkerheten för passagerarna har flera olika
myndigheter i Sverige och Norge omfattande krav på anmälan
och rapportering, utan möjlighet till förenklingar för korta
rutter mellan länderna. Detta skapar omfattande kostnader
för ombyggnad av båtarna, vilket de mindre företagen inte
kan hantera.
Varför ska vi lösa hindret?
Förstudien skickades till svenska Transportstyrelsen som
diskuterade frågan med sina norska kollegor. Gränshindret
lyftes även på projektets ministermöte i Strömstad, där
politiker och ministern uttalade sitt stöd för en lösning.
Därefter kom Transportstyrelsen med en första positiv
återkoppling om att eventuellt åtgärda hindret, om projektet
kunde påvisa att det finns potential. Projektet tog då fram
underlag för att visa på tillväxtpotentialen.
Miljoner i vågskålen
Turistområdena runt Koster och Hvaler tar tillsammans emot
ca 1 miljon besökare per år. Det betyder att både Sverige och
Norge har stora turistströmmar som kan utöka sina besök
över landsgränsen. Ett räkneexempel visar potentialen: Om
bara 2 % av besökarna lockas att semestra ytterligare en dag
i grannlandet, till exempel genom en växande chartertrafik
mellan Koster och Hvaler, kan det generera cirka 20-30*
miljoner svenska kronor per år. Den försiktiga värderingen
visar mycket tydligt på potentialen för besöksnäringen. Vid
denna rapports tryckning är gränshindret fortfarande olöst.
Turism är en stor tillväxtnäring
för Sverige. Under 2012 ökade
den totala omsättningen till
275,5 miljarder svenska kronor varav
106,5 miljarder var export. Det är nästan
tre gånger värdet av svensk personbilsexport. Turistnäringen är också
extra viktig eftersom den
skapar jobb åt unga människor.
Källa: Tillväxtverkets rapport
”Fakta om svensk turism 2012”.
GSP-certifikat som kostar skjortan
Flera av Nordens stora klädföretag protesterade under
2013 mot nya administrativa regler kring ursprungscertifikat
för klädimport. Reglerna matchar inte företagens logistik och
beräknas kosta hundratals miljoner svenska kronor om året.
Gränshindret diskuterades på ministermötet i Strömstad
och har lett till norska förenklingar i administrationen.
Gränshindret hänger ihop med handelsavtal som säger
att kläder och textiler som importeras från vissa utvecklingsländer är fria från tull, eller har nedsatt tull, in i EU och
Norge. Kravet är att importören visar upp så kallade GSPcertifikat utfärdat i tillverkningslandet. Det som gör det
komplicerat är att EU och Norge har två skilda avtal och att
klädleveranser ofta mellanlandar i Sverige.
Reglerna har lett till att många företag inte hinner få fram
attesterade certifikat eftersom många jobbar med många,
snabba sändningar av kläder. Företagen väljer då istället att
betala tullavgifter för sina leveranser trots att man uppfyller
kraven för att inte betala. Företagen kan sedan begära
återbetalning av tullavgifter när certifikaten finns framme,
vilket skapar ännu mer administrativt arbete, både för
företagen och för tullmyndigheten.
Gränshindret löst
Diskussionerna på ministermötet ledde till norska
förenklingar i administrationen. Importörer som hanterar
stora mängder ersättningscertifikat slipper nu utfärda ett
22
Parallellt med de norska åtgärderna utreder svenska
regeringen om administrationen kring GSP-förordningen kan
förenklas. GSP-förordningen som gäller, har många parter
i världen, där EU är en. Sverige har framfört önskemål till
EU om en förändrad hantering av certifikaten, hittills utan
framgång. Däremot kan den norska förenklingen användas
av svenska textilimportörer vid vidaresändning till Norge,
förutsatt att varorna ligger på tullager.
Om klädföretaget lägger varor på tullager, exempelvis i Sverige,
och sedan skickar dem vidare för försäljning i Norge, måste det
medfölja ett så kallat ”replacement certifikat” för att importören
ska slippa tull. Certifikatet ska i förväg attesteras av Tullverket i
Sverige, innan klädföretaget kan yrka på tullfrihet in till Norge.
Snabba leveranser ger tung administration
*Västsvenska Turistrådet värderar
en turist från Norge till ca 900-1400
SEK per dygn. Projektet har antagit
att en svensk turist gör av med lika
stort belopp i Norge.
ersättningscertifikat för varje klädleverans till Norge. Istället
utfärdas ett certifikat för hela det parti som ska skickas till
Norge. Certifikatet skickas med den första delleveransen
och därefter görs en avräkning från certifikatet vid de
följande leveranserna.
Norska Toll- og
avgiftsdirektoratet förklarar
GSP-förenklingen med ett exempel:
Det kommer 10 000 gensere til et svensk
sentrallager/tollager. Det følger med et GSP
sertifikat Form A for hele partiet Av disse genserne
skal 6000 til Norge, men i tre delsendinger.
Sentrallagerholder utsteder ett erstatningssertifikat
Form A på 6000 stk som følger med den første
delsendingen. Ved fortolling av de to etterfølgende
delsendingene henviser man til erstatningssertifikatet på 6000 stk som fulgte første
delsending. Erstatningssertifikatet er
gyldig i 10 måneder.
23
Gränshinder
och krångel för
näringslivet
Projektet ”Gränshinder för näringslivet” har
identifierat och kartlagt över 100 hinder som drabbar
företag och arbetstagare. Ett tiotal gränshinder har
granskats närmare i förstudier som genomförts av
erfarna konsulter inom respektive fackområde.
Ett antal formella gränshinder har lösts eller fått en
dellösning under projektperioden. Projektet har
också jobbat med informella hinder, som i de allra
flesta fall handlar om otydlig eller felaktig information
tillsammans med brister i kommunikationen. Dessa
hinder har vi kunnat sortera upp och förtydliga i det
enskilda fallet. Men, för att hindren ska undanröjas
helt måste myndigheter och andra aktörer ta
till sig hur företagare och arbetstagare uppfattar
situationerna och erbjuda rätt information, mindre
krångel och framför allt kommunicera mera med
målgruppen. Här följer ett urval av hinder.
Läs mer på www.granshinder.com
24
Kostsam administration
kring ursprungscertifikat
Löst
Nya administrativa regler kring ursprungscertifikat för klädimport matchar inte klädföretagens logistik. Norge har förenklat sina regler under 2014.
Godkänd märkning
vid vägarbete
Löst
Skyltar för vägarbete (lime-yellow) och battenburgfärgade
arbetsfordon får nu användas på båda sidor om den svensknorska gränsen, vilket de tidigare inte fick.
Otydligheter kring ambulanshelikoptersjukvård
Delvis
löst
Sverige och Norge har nu ett samverkansavtal om ambulanshelikoptersjukvård, för att ge en säkrare vård för patienter
som transporteras i gränsområdet. Tidigare saknades ett avtal.
Anläggningsmaskiner
på andra sidan gränsen
Delvis
löst
Anläggningsmaskiner omfattas inte av ATA-carnet, vilket
betyder att företagare måste deponera moms för att passera
den svenska-norska gränsen. Från den 1/1 2015 kan norska
företagare föra in maskiner till Sverige, utan att deponera
moms, om de är registrerade hos Skatteverket.
Taxi- och charterbåtar
kan inte lägga till
Företagare med mindre taxi- och charterbåtar kan idag
inte gå mellan svenska och norska hamnar i de marina
nationalparkerna eftersom de inte får lägga till i grannlandet.
Trafiktillstånd för att korsa
gränsen utanför tullstation
10 mil av norska Tollvesenet. För svenska företag som passerar
gränsen flera gånger per vecka skapar tolkningen höga
transportkostnader.
Komplicerat att skicka varor
med tåg över gränsen
Tulldeklaration av varor/gods kan inte ske på tågstationer,
utan avsändaren måste söka upp närmaste tullstation för att
deklarera varor, eller gå igenom en mycket komplicerad och
tidskrävande process.
Olika regler för max längd
och vikt för lastbilar
I Sverige tillåts så kallade modulfordon som är längre och
tyngre än EU-normen. I Norge gäller EU-normen, förutom
på vissa större vägar.
Krav på momsombud
i Norge
Svenska företag med årsomsättning överstigande 50 000
NOK i Norge måste momsregistreras via ett momsombud,
om företagen inte etablerar ett bolag i Norge.
Moms på tjänster utförda i
Norge av svenska företag
Svenska företag med serviceuppdrag i Norge upplever det
krångligt att reda ut moms och eventuell deponering för
verktyg, reservdelslager och själva tjänsten.
Momsproblematik vid
förädling av produkter
Företag upplever att det är krångligt och svårt att förstå hur
momsen ska hanteras för produkter som skickas till Norge
för förädling och sedan skickas tillbaka till Sverige. »
Varutransporter måste passera en bemannad tullstation om
det inte innebär en betydande omväg, vilket tolkas till
25
Momshantering av
norska konferensköp
Postlogistik inom Norge
Tull och tulladministration
vid kulturutbyte
Norska konferensköpare avböjer ofta att lägga konferenser
i Sverige på grund av svårtydda momsregler. Mindre företag
har inte resurser att reda ut vad som gäller.
Postgodsleveranser från Nordnorge till Sverige tar lång
tid, upp till 14 dagar, vilket upplevs som gränshinder för
varuproducerande företag.
Separat varumärkesskydd
för norska marknaden
Otydliga exportregler från
EU till privatperson i Norge
Vid kulturutbyte över gränsen upplever både svenska och
norska aktörer att tulladministrationen är krånglig och
informationen bristfällig. Det handlar om hur man deklarerar
de varor, exempelvis konstföremål eller instrument, som
förs över gränsen.
En gemensam varumärkesregistrering gäller för EU-länderna. För Norge krävs ytterligare ansökan med fördyring
som följd.
Hanteringen av tullavgifter och moms vid export till privatperson i Norge upplevs krånglig och kräver kunskaper av
både avsändare och mottagare.
Returnerade e-handelsvaror
skapar kostnader
Pendlingsproblem
Värmland – Oslo
När en norsk kund returnerar e-handelsvaror till Sverige i
privatpaket, sker ingen automatisk avstämning mot de tulloch momsavgifter som företaget betalat vid införseln och
det blir krångligt att få tillbaka pengarna.
Samarbetet mellan trafikoperatörer i gränsregionen har
försämrats. Värmlandstrafikens tåg får till exempel inte köra
hela vägen till Oslo, vilket försvårar pendling.
Byggmaterialstandard
skiljer sig åt
De nordiska ländernas byggregler och krav på byggprodukter
skiljer sig åt, vilket försvårar handeln över gränserna och
byggföretagens verksamheter i flera nordiska länder.
Etableringskrav
för toppdomän
Svenska företag som vill registrera en norsk toppdomän
(.no), måste vara etablerade i landet som aktiebolag eller
utländsk filial, vilket är dyrt för mindre företag.
Körning av utlandsregistrerad bil
Svensk arbetspendlare till Norge får tillfälligt föra in sin
svenska bil under två år, därefter påverkar bland annat
personens civilstånd vilka regler som gäller.
26
och över gränsen
Salmonellatest av traktorer
och deponering av moms
Vid införsel av jordbruksmaskiner till Norge från Sverige,
eller i andra riktningen, gäller olika regler för rengöring
(salmonellatester) och deponering av moms.
Spannmålsexport
snedvrider konkurrens
Lantbrukare i Strömstad upplever att markpriserna påverkas
av spannmålsexport till Norge. Norska bönder med spannmålsproduktion i den svenska gränskommunen får bland
annat tullfritt föra in spannmål till Norge för eget bruk.
Kö vid tullstation
Köerna vid tullstationerna upplevs som ett stort problem, då
de stör transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider
och påverkar trafikströmmen negativt.
Temporär import av häst
Norska Tollvesenet kräver ett depositionsbelopp motsvarande momsen vid införsel av hästar till Norge. Beloppet
betalas tillbaka efter utförsel, men det kan ta flera månader
innan hästägaren får tillbaka pengarna.
Förstudier
tationer
Kö vid tulls
r
handelsvaro
Retur av ekt företag
rge av svens
o
N
i
a
rd
ö
änster utf
ensköp
Moms på tj
rska konfer
o
n
av
g
n
ri
Momshante
st
ring av tjän
Momshante
produkter
förädling av
d
vi
ik
at
m
ted
Momsproble
annet tolls
em
b
o
r
ve
o
g
erin
Grensepass
arfartyg
re passager
d
in
m
r
ö
f
Gränshinder
h tävlingar
r kultur oc
ö
f
e
yt
tb
u
kridande
ästar
Gränsövers
export av h
/
rt
o
p
im
r
Temporä
vna på
örligt beskri
tf
u
s
n
n
fi
dier
Alla förstu
om
der.c
www.granshin
27
Projektets slutsatser
Arbetet med att kartlägga gränshinder och försöka förstå vad som är
problemet och vilken process som krävs för att lösa det, har gett oss
en rad insikter som vi här redovisar.
Utökad
parkeringsyta
på tullplan
För liten
parkeringsyta
på tullplan
Ett gränshinder är
ofta flera. Därför
blir en första
problembeskrivning så viktig
Chaufförers
utnyttjande
av vilotider på
tullplan
Stor
trafikvolym
Brist på
parkeringsplatser
i nära anslutning
till tullstationerna
Gränshinder:
Kö vid tullstation
Tidskrävande
tulladministration
hos den norska
tullmyndigheten
Bristfällig
förberedelse,
dokumentation
och information
för klarering
28
Mer elektronisk
och effektiviserad
tullprocess
Lösningsförslag
Parkeringsmöjligheter i
nära anslutning
till tullstationerna
Bättre
information om
tullprocessen
mellan EU och
Norge
Utökat
utrymme för
speditörer
på gränsen
Användande
av GPSkoordinator
Ökad
kapacitet hos
tullmyndigheter
och speditörer
på gränsen
Införande av
snabbkassa hos
tullmyndigheterna
Utökad
språkkompetens
hos personal
som jobbar på
gränsen
Användande
av QR-koder
eller liknande
streckkoder
Brist på
förhandsavisering
Språkbarriär
hos utländska
chaufförer
Det som företagen uppfattar som ett gränshinder består
många gånger av flera hinder som tillsammans försvårar
affärer med Norge och Sverige. För att få igång en
lösningsprocess för dessa multihinder krävs en första
analys, som kan beskriva problematiken på ett förståeligt
sätt, ge förslag på lösningar och peka ut vilket/vilka
departement och myndigheter som måste involveras.
Denna så kallade förstudie är också nödvändig för att
gränshindret överhuvudtaget ska registreras i Nordiska
Förenklad
tullprocess för
auktoriserade
aktörer
Bättre
förberedelser
ministerrådets gränshinderdatabas. Därför blir det så
viktigt att näringslivets gränshinder uppmärksammas av
exempelvis regionala aktörer som tar ansvar för att en
förstudie genomförs och driver lösningsprocessen framåt.
Gränshindret ”Kö vid tullstationen” som analyserats under
våren 2014 är ett typexempel på vad en förstudie ger oss
och hur den ökar möjligheten att lösa hindret.
Små och medelstora
företag drabbas hårdast
och behöver stöd
Under projektets gång har vi flera gånger kunnat konstatera att
små och medelstora företag drabbas hårdare av gränshinder
på grund av begränsade resurser. Detta förstärks speciellt
på gränsen mellan Sverige och Norge. Varor som köps
och säljs måste passera EU:s yttre gräns, vilket i sig medför
tulladministration samt kostnader som inte uppstår vid in- och
utförsel mellan länder inom EU. Den nära relationen mellan
Sverige och Norge och den geografiska närheten gör att det
är lätt att glömma denna viktiga skillnad.
För företag kan det handla om att inte ha tillräckligt kapital för
att täcka en momsinbetalning som krävs för att passera gränsen
med en arbetsmaskin, eller inte få rätt information när två
myndigheter ger olika svar. Att förstå vilka gränshinder som
drabbar små och medelstora företag i olika gränsregioner blir
en av förutsättningarna för att vi ska lyckas stärka regionerna.
Gränsregionen mellan Sverige och Norge har många hinder
knutna till affärer mellan företagen och att undanröja dem
skulle skapa en fantastisk tillväxtpotential. »
29
Näringslivets gränshinder
måste prioriteras
För att föra en diskussion om hur näringslivets gränshinder
undanröjs snabbare och effektivare måste man allra först
bestämma vilka typer av gränshinder som räknas som näringslivets hinder. Projektet har uppmärksammat att näringslivets
hinder betyder olika saker i Norden, beroende på om man
diskuterar hinder vid EU:s yttre eller inre gränser. Mellan EUländer handlar diskussionen ofta om tillgång till arbetskraft,
medan företagen som ska passera den yttre gränsen tydligare
drabbas av gränshinder som hindrar affärer mellan företagen,
exempelvis tullprocedurer och momshantering.
Arbetstagare
Projektet har under flera års ansträngningar att lösa
gränshinder sett en lucka i denna lösningsprocess. Svenska
myndigheter är nationella aktörer med huvudsakligen
nationella uppdrag och även om de har ett förenklingsuppdrag så saknas ofta ett uttalat uppdrag att lösa gränshinder.
30
”Gränshinderrådet ska främst prioritera gränshinder som uppkommer inom arbetsmarknads-, social- och utbildningsområdet
och som är möjliga att förändra genom avtal och regeländringar”.
Företag
Varu- &
tjänstemarknad
Företag
Specifika problem
uppstår vid SverigeNorge-gänsen p.g.a
EU:s yttre gräns
Svenska myndigheters
gränshinderuppdrag
måste förtydligas
I den nordiska processen måste alla gränshinder som inte
kan lösas med hjälp av information upp på myndighetsoch departementsnivå och behandlas där. Myndigheterna
är nyckelaktörer i lösningsprocessen då det ofta är regler
och procedurer som ägs av myndigheter som bildar ett
gränshinder.
Arbetsmarknad
Nordiska ministerrådets nya strategi och handlingsplan
för nordisk mobilitet innehåller också prioriteringar som
gör det otydligt hur arbetet med näringslivets gränshinder,
och då avser vi just gränshinder som hindrar affärer mellan
företagen, ska lösas. Nordiska ministerrådet konstaterar:
Gränshinder kopplade
till bl.a socialförsäkring
Allra tydligast har projektet upplevt detta i krocken mellan
regionala intressen att lösa gränshinder och myndigheters
svala intresse att samspela i processen. Vår tolkning är
att gränshinderarbetet i allt för stor utsträckning blir
beroende av de prioriteringar som görs av myndigheternas
tjänstemän, istället för att den politiska viljan styr vilka
gränshinder som löses.
Vår slutsats är att svenska myndigheters uppdrag kring
gränshinder behöver förtydligas och formaliseras för
att förstärka den politiska styrningen och skapa rätt
förutsättning för tillväxt i gränsregionerna.
Näringslivets gränshinder var före projektstart inte heller
prioriterade i vår gränsregion, eftersom Grensetjänsten
i första hand haft uppdraget att driva lösningsprocessen
för arbetstagarnas hinder. Projektet har hittills resulterat i
ett utökat informationsuppdrag för Grensetjänsten, vilket
omfattar information kring företagsetablering och företagens
uppdrag på andra sidan gränsen. Gränsregionens resurser
för att driva och medverka till lösningar på näringslivets
gränshinder behöver däremot fortsatt förstärkas.
Gränshinder kopplade
till tull & moms, regler
och standarder etc.
Vår slutsats är att även gränshinder som förhindrar affärer
mellan företag, måste prioriteras och få långsiktiga, tydliga
processer och strukturer som sträcker sig från regional till
nordisk nivå. Med andra ord måste en liknande struktur som
arbetats fram för Gränshinderrådets prioriterade hinder
också finnas för icke-prioriterade hinder, en kategori som
näringslivets hinder ofta tillhör.
31
Vi behöver en lika bra struktur
och process för näringslivets hinder
Gränshinderarbetet i Norden bedrivs på flera nivåer. Förenklat
kan man säga att informationstjänster och gränskommittéer
är de som arbetar gränsnära och möter majoriteten av
dependlare och företag som stöter på gränshinder.
Informationstjänsterna och gränskommittéerna är självständigt
organiserade men samlas alla under Nordiska ministerrådet.
Nordiska ministerrådet samordnar gränshinderfrågor på
nordisk nivå, inte minst genom Gränshinderrådet där varje
32
nordiskt land och självstyre har en representant som driver
prioriterade gränshinderfrågor på regeringsnivå.
I Gränshinderrådet sitter även en parlamentariker från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådets generalsekreterare.
Helt nyligen har Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet
formulerat nya strategier och skapat en ny, tydligare struktur för
hur gränshinderarbetet ska drivas på nordisk nivå. Målet är att
lösa 5 nordiska gränshinder per år i regi av Gränshinderrådet.
Dessutom ska varje land och självstyre prioritera och driva 5
gränshinder var per år.
Om Gränshinderrådet, enligt sin strategi, fokuserar på gränshinder som uppkommer inom arbetsmarknads-, social- och
utbildningsområdet, så kommer väldigt få av näringslivets
affärshinder att lösas den vägen. För att gränsregioner ska
fortsätta ta initiativ och jobba med näringslivets hinder krävs
en motsvarande struktur för icke-prioriterade hinder, där
näringslivets hinder ofta ingår. Att hitta denna långsiktiga
struktur för arbetet är helt nödvändigt för att regionala
aktörer och politiker ska motiveras att fortsätta med ett aktivt
gränshinderarbete.
33
ns
hin
d
g rä
PRIORITERADE
GRÄNSHINDER
be
h
ö
Arbetsmarknads-, social- och
utbildningsområdet prioriteras
Ny tydlig struktur för hur det ska gå till
Mål
Lösa fem nordiska gränshinder
per år i regi av Gränshinderrådet
Varje land prioriterar och driver
fem gränshinder per år
ICKE-PRIORITERADE
GRÄNSHINDER
Lika bra struktur och process
för de icke-prioriterade hindren
Näringslivets affärshinder måste prioriteras högre
Gränsregionerna måste fortsätta ta initiativ
Regionala resurser för första problemanalys
Förstärkt engagemang från regionala
politiker och aktörer
34
ktur
stru
bra
Nordiska ministerrådet
samordnar på nordisk nivå
genom Gränshinderrådet
ika
ade
er
nl
P ri o r
iter
hin
d
re
ve
e
sk
rdi
o
ån
p
r
ra struktur. Icke-prio
r en b
riter
a
h
ad e
nivå
Vår slutsats är att
Nordiska ministerrådet,
Nordiska rådet och Nordic
Innovation tillsammans med
de regionala aktörerna
måste skapa en gemensam struktur för hur
gränshinderarbetet ska
drivas för näringslivets
gränshinder samt för övriga
hinder som inte prioriteras
av Gränshinderrådet.
35
Om projektet ”Gränshinder för näringslivet”
”Gränshinder för Näringslivet” är ett projekt som verkar för att få bort så många gränshinder som möjligt mellan
Sverige och Norge, för att på så vis underlätta för affärer och människor. Målet är att stimulera utveckling och tillväxt
i gränsregionen Oslo-Göteborg samt Karlstad-Oslo.
Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund/Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland samt Østfold
fylkeskommune och sträcker sig fram till halvårsskiftet 2014. Finansiärer är Interreg Sverige-Norge,
Nordic Innovation och 20-talet andra samarbetspartner.
Författare
Annika Daisley, Fyrbodals Kommunalförbund
Stina Gottlieb, Fyrbodals Kommunalförbund
Karin Larsson Almqvist, Profil Reklambyrå
Grafisk form
Martin Eliasson, MID Reklambyrå
Tryck
Arkitektkopia
År
2014
Fyrbodals kommunalförbund • SE-451 18 • UDDEVALLA, SVERIGE • [email protected] • Tel +46(0)522-44 08 43