1. No category

Interreg Sverige-Norge IV A
Utvärderingens slutrapport
Stockholm den 28 maj 2013
Jonas Hugosson, Therese Olmsäter, Sigrid Skålnes1 & Göran Hallin
1
Sigrid Skålnes är verksam vid Norges Institutt för by og regionforsking (NIBR)
Innehåll
Innehåll.......................................................................................................................... 2
Förord ............................................................................................................................ 4
Sammanfattning ............................................................................................................ 5
1
2
3
1.1
Inledning.............................................................................................................. 7
Interreg IVA-programmen ............................................................................. 7
1.2
Uppdragets syfte och genomförande............................................................. 8
1.2.1
Metoder och urval...................................................................................9
1.2.2
Tilläggsuppdrag om programorganisationen ....................................... 10
1.3
Analysmodell för gränsöverskridande mervärde ......................................... 10
2.1
Programanalys ................................................................................................... 13
Övergripande syfte och mål.......................................................................... 13
2.2
Programstruktur .......................................................................................... 14
2.3
Programmålen .............................................................................................. 15
2.4
Organisation och genomförande .................................................................. 16
2.5
Hittillsvarande erfarenheter......................................................................... 17
2.6
Information och projektgenerering.............................................................. 18
2.7
Beredning, prioritering och beslut ............................................................... 19
2.8
Uppföljning och lärande .............................................................................. 20
2.9
Allmänna slutsatser ...................................................................................... 21
3.1
Portföljanalys ..................................................................................................... 22
Prioriterat område: Ekonomisk tillväxt .......................................................22
3.2
Prioriterat område: Attraktiv livsmiljö ........................................................24
3.3
Sammanfattande portföljanalys ................................................................... 25
3.3.1
Stort fokus på utveckling av näringslivet inom prioriterat område
Ekonomisk tillväxt................................................................................................ 25
3.3.2
Mer balanserad projektportfölj inom prioriterat område Attraktiv
livsmiljö ..............................................................................................................26
4
4.1
Projektresultatanalys ......................................................................................... 27
Övergripande resultatanalys – Ekonomisk tillväxt ...................................... 27
4.2
Övergripande resultatanalys – Attraktiv livsmiljö ...................................... 30
4.3
Resultat kopplat till projektgenomförande – Ekonomisk tillväxt ................32
4.3.1
Nordens gröna bälte .............................................................................33
4.3.2
Inre Skandinavien ................................................................................34
4.3.3
Gränslöst samarbete ............................................................................. 35
4.3.4
Regionöverskridande projekt ...............................................................36
4.4
Resultat kopplat till projektgenomförande – Attraktiv livsmiljö ................. 37
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 2 (55) Kontigo AB 2013.09.03
4.4.1
Nordens gröna bälte ............................................................................. 37
4.4.2
Inre Skandinavien ............................................................................... 38
4.4.3
Gränslöst samarbete .............................................................................39
4.4.4
Regionöverskridande projekt .............................................................. 40
4.5
Fördjupade fallstudier ................................................................................. 40
4.5.1
Enningdalsälven .................................................................................. 40
4.5.2
Intermodala godstransporter statistik – IGS ....................................... 41
4.5.3
Att göra regionala skillnader till en styrka ...........................................42
4.5.4
Interregional Innovasjon Sverige-Norge (IISN) ...................................42
4.5.5
Den skandinaviska resandekartan........................................................43
4.5.6
Norsk-svensk förskollärarutbildning med vikt på barnkultur och
kulturarv 44
5
4.5.7
Bygg- och anläggningskompetens i Inre Skandinavien ....................... 44
4.5.8
Företagsamhet i hela skolan .................................................................45
4.5.9
Utveksling av trafikkinformasjon ........................................................ 46
Programmets mervärde i sammandrag och slutsatser inför kommande program47
5.1
Programanalysen indikerar ett logiskt uppbyggt program som kunde varit
skarpare med en tydligare idé om gränsregionalt mervärde ................................... 47
5.2
Portföljanalysen demonstrerar flexibilitet men också en risk för att väja för
de svårare strategiska utmaningarna ...................................................................... 49
5.3
Otydliga programmål skapar visst utrymme för måluppfyllelse – men
fortsatt tveksamhet för långsiktigt och substantiell målpåverkan .......................... 50
5.3.1
5.4
Återkommande projekt och projekt med näringslivsanknytning......... 51
Slutsatser för kommande program .............................................................. 52
5.4.1
En tydlig analys och idé om det gränsregionala mervärdet är en
nyckelfråga ........................................................................................................... 52
5.4.2
Ett mer proaktivt projektutvecklingsarbete skapar ökade
förutsättningar ..................................................................................................... 52
5.4.3
Regionalt varierande förutsättningar bör ge upphov till mer olika typer
av projekt.............................................................................................................. 53
5.4.4
Ett utrymme för en enklare organisation ............................................. 53
5.4.5
Näringslivet måste få större inflytande på näringslivsprojekten .........54
5.4.6
Behov av tydligare mål och bättre utvärderingsmöjligheter ................54
Bilaga 1: Intervjupersoner ........................................................................................... 55
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 3 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Förord
Kontigo lämnar med föreliggande rapport slutrapporten för utvärderingen av Interreg IVA Sverige Norge 2007 - 2013.
Uppdraget inleddes under 2011 och har tidigare delrapporterats dels under våren
2012, dels under hösten 2012.
Uppdraget har utökats genom att uppdragstiden förlängts i syfte att kunna inkludera
fler avslutade projekt i slutrapporten samt genom ett särskilt uppdrag att även i en
begränsad omfattning studera erfarenheterna från genomförandet och genomförandeorganisationens ändamålsenlighet. Det senare utökade uppdraget har avrapporterats till Övervakningskommitténs sekretariat under våren 2013. De viktigaste slutsatserna från alla tidigare delrapporter är inkluderade och återgivna i denna slutrapport.
Uppdraget har letts av Kontigo AB, men Norges Institutt för by og regionsforsking
(NIBR) har genom Sigrid Skålnes också bidragit med viktiga insatser under hela genomförandet.
Från Kontigo har Jonas Hugosson varit projektledare. I övrigt har Therese Olmsäter
bidragit med viktiga insatser i projektet, både i portföljanalysen och i intervjuarbetet.
Göran Hallin har fungerat som kvalitets- och metodansvarig för uppdraget.
Stockholm i maj 2013
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 4 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Sammanfattning
Kontigo har haft i uppdrag att utvärdera Sverige-Norgeprogrammet under programperioden 2007-2013. Utvärderingen har fokuserat på projektens inriktning och resultat, samt projektportföljens samlade förutsättningar att bidra till måluppfyllelse i
programmet som helhet. Kontigo har även genomfört ett tilläggsuppdrag vid sidan av
utvärderingen som har handlat om att analysera programmets genomförandeorganisation. Resultat och analys från detta uppdrag inkluderas i utvärderingens övergripande slutsatser.
Uppdragets genomförande har karakteriserats av ett flertal nedslag i tid, med start
under hösten 2011 fram till våren 2013. Intervjuer har genomförts med representanter för programmets genomförandeorganisation, projektledare, projektägare och deltagande företag. Därtill har två enkätundersökningar genomförts som riktat sig till
projektledare. Utöver detta material har Kontigo även tagit del av skriftligt underlag
från programmet och projekten, bland annat i form av årsrapporter, slutrapporter
och projektansökningar.
Två delrapporter har presenterats, den första under våren 2012 och den andra under
senhösten 2012. Detta är utvärderingens slutrapport.
Kontigo bedömer att programmets målstruktur är logiskt uppbyggd och väl strukturerad. För de flesta av insatsområdena finns en åtminstone i teorin tydlig koppling till
programmålen. Vi noterar dock några fall där programmålen förefaller vara något
snävare definierade än vad det tillhörande insatsområdet anger. Ett sådant exempel
är insatsområdet kultur och kreativitet, där programmålet handlar om ökad kulturell
mångfald. Inom insatsområdet företagsutveckling och entreprenörskap menar vi att
det i stort sett saknas en analys och tydlig idé om varför man ska stärka det gränsregionala samarbetet mellan länderna, liksom även hur detta skall ske.
Det är Kontigos bedömning att programmet kunde formulerats skarpare och tydligare i de delar som handlar just om mervärdet av det gränsöverskridande samarbetet –
alltså om själva kärnan i programmet. Med en tydligare analys av de problem och
möjligheter som gränsen skapar i programområdets olika geografiska delar hade programmet kunnat göras spetsigare och effektivare än som nu är fallet. Tydligast är
denna idé uttryckt i målen kring ökad tillgänglighet och integrerad arbetsmarknad.
Här menar vi att det finns en tydlighet i hur man ser på gränsen och vilken roll en
samverkan på tvärs över gränsen kan förväntas spela. För insatser inom natur- och
kulturmiljöområdet finner vi också en tydlig gränsöverskridande logik där problem,
utmaningar och möjligheter är gränsöverskridande men där förvaltningen av resurserna och insatserna för tillvarata frågorna i allt väsentligt är nationellt avgränsade.
Utvärderingen utmynnar i följande slutsatser för kommande program:

En tydlig analys och idé om det gränsregionala mervärdet är en
nyckelfråga: Det är Kontigos bedömning att nyckeln till effektiva gränsregi-
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 5 (55) Kontigo AB 2013.09.03
onala program ligger i en tydlig analys och idé om det gränsregionala mervärdet och i förmågan att förmedla denna idé till programmets olika aktörer.
Stor flexibilitet i programmet innebär risker i förlorad fokus i genomförandet.
Programmet bör ta sin utgångspunkt i hur likheter och olikheter på var sida
om nationsgränsen kan utnyttjas för att skapa mervärden.

Ett mer proaktivt projektutvecklingsarbete skapar förutsättningar: Det finns behov av ett mer proaktivt arbete med att utveckla strategiska
projekt. Kontigo menar att en del av de resurser som i detta program lagts på
att bedöma projekt bör kunna läggas på att utveckla projekt av strategisk
gränsöverskridande karaktär. Företrädare för fylkeskommuner och regionförbund bör kunna ta ett större och gemensamt ansvar för projektutvecklingsarbetet i programmet.

Regionalt varierande förutsättningar: Kontigo noterar att förutsättningarna för att bedriva gränsregionala samarbetsprojekt i SverigeNorgeprogrammet skiljer sig åt i relativt stor grad mellan de olika delområdena i programmet. Kontigo menar att det finns skäl att programmet och projekten i ännu högre grad än idag faktiskt återspeglar dessa skilda förutsättningar. Inte minst menar vi att man i de norra delarna av programmet inte i
tillräcklig utsträckning kanske har uppmärksammat den begränsning i det
gränsregionala samarbetet som skapas av avsaknaden av dagliga gränsutbytesmöjligheter. Detta skall dock inte tas till intäkt för att Kontigo menar att
även ett kommande program behöver vara uppdelat i tre programdelar.

Det finns utrymme för en enklare organisation: Kontigo har noterat
att det bör finnas ett utrymme att skapa en enklare genomförandeorganisation. Kontigo menar att nyckeln till detta ligger i vad som ovan nämnts som
en större tyngd på den projektinitierande fasen. Enligt Kontigo borde detta
underlätta för en enklare organisation, med färre led i de prioriterande och
beslutande skedena av arbetet.

Näringslivet måste få större inflytande på näringslivsprojekten:
Företagen måste ges ökad delaktighet i att analysera gränsregionernas utmaningar och möjligheter och själva också lämna förslag på hur programmet kan
göras mer intressant för näringslivet.

Behov av tydligare mål och bättre utvärderingsmöjligheter: Slutligen menar Kontigo att det varit svårt att utvärdera det nuvarande programmet. Programmets målstruktur har varit otydlig och målen oprecisa. I grunden skapar detta en osäkerhet kring programmets mervärde och nytta. Inför
ett kommande program är det därför viktigt att öka möjligheterna att faktiskt
utvärdera programmets måluppfyllelse och effekter.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 6 (55) Kontigo AB 2013.09.03
1
Inledning
En dryg tredjedel av EU:s budget, eller omkring 350 miljarder EUR under den gällande budgetperioden 2007 – 2013, avsätts för den gemensamma sammanhållningspolitiken. Målet är att bidra till en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
i EU och att minska skillnader och ojämlikhet människor emellan. Politiken genomförs genom sammanhållningsfonden och strukturfonderna.
Strukturfonderna omfattar inom sammanhållningspolitiken de finansiella instrumenten Socialfonden och den regionala fonden. Strukturfondernas syfte är att bidra
till konvergens mellan länder och regioner (mål 1), regional konkurrenskraft och sysselsättning (mål 2) samt regionalt (territoriellt) europeiskt samarbete (mål 3). Det
territoriella samarbetet omfattar cirka 4 procent av den totala sammanhållningspolitikens budget. För de delar som berör Sverige har totalt avsatts cirka 10 miljarder
SEK under perioden.
Inom det territoriella samarbetet finns tre olika delar:

Gränsregionala samarbetsprogram

Interregionala samarbetsprogram

Transnationella samarbetsprogram
Det är inom de gränsregionala samarbetsprogrammen som vi återfinner Interreg IV
A-programmen. De gränsregionala samarbetsprogrammen avser regioner som fysiskt gränsar till varandra, med syfte att bryta ned gränshinder, öka utbytet över nationsgränserna och härigenom bidra till ökad tillväxt och sysselsättning.
1.1
Interreg IVA-programmen
I Östersjöområdet finns flera olika Interreg IV A-program. Sverige och Norge berörs
av tre stycken: Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge och Öresund-KattegattSkagerrak. Sverige berörs av ytterligare några program. Figur 1 nedan illustrerar alla
gränsregionala program som berör de nordiska och baltiska länderna.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 7 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Figur 1. Karta över de gränsregionala samarbetsprogrammen i Östersjöområdet under innevarande programperiod. (Källa: Tillväxtverket, rapport 0040)
1.2 Uppdragets syfte och genomförande
Kontigos uppdrag syftar till att utvärdera Interreg IVA Sverige Norge programmet. I
detta ingår en utvärdering av projektens och programmets resultat. Inom ramen för
uppdraget betonas särskilt en övergripande granskning av projektportföljen, en analys av avslutade projekt, en analys av återkommande projekt samt en analys av projekt inom vad som beskrivs som näringslivsutveckling.
Genomförandet av uppdraget har strukturerats i olika faser; en programanalys, en
portföljanalys, en projektresultatanalys och slutligen en programresultatanalys. Upplägget presenteras också i figuren 2 nedan.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 8 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Figur 2. Kontigos modell för utvärderingens genomförande.
Inledningsvis har genomförts en s.k. programanalys, där programmets sammanhang
och mållogik beskrivs och analyseras översiktligt.
Portföljanalysen syftar främst till att analysera projektens relevans för programmets
mål och om det i och med programmets projektportfölj finns en potential att uppnå
programmålen. Vilken typ av projekt finns representerade? Saknas någon typ av projekt och är andra överrepresenterade?
Projektresultatanalysen har syftat till att analysera resultaten från avslutade projekt.
Huvudsyftet med denna del har varit att identifiera och analyseran hittills uppnådda
resultat från projekten.
Avslutningsvis genomförs en programresultatanalys som tar ett samlat grepp på alla
föregående delar av utvärderingens genomförande men med fokus på att diskutera
och analysera förväntade och faktiska resultat i förhållande till den övergripande programlogiken utifrån frågeställningen: Tror vi att de uppnådda eller förväntat uppnådda resultaten för projekten också kommer att påverka programmets mål?
1.2.1
Metoder och urval
Arbetet med utvärderingen har skett i form av ett antal olika nedslag och med tilllämpning av olika metoder för att inhämta data. Uppdraget påbörjades hösten 2011
och löper fram till och med juni 2013. Under denna period har i huvudsak tre nedslag
gjorts. Utvärderingsuppdraget inleddes genom att Kontigo tillsammans med representanter och ansvariga för programmet tecknade en översiktlig bild av programmets
organisation, arbetssätt och förväntade resultat. I huvudsak innebar detta att ett tjugotal intervjuer med representanter för Förvaltande myndighet, Styrkommitté, Övervakningskommitté och Regionalt prioriterade partnerskap samt sekretariaten intervjuades under hösten 2011.
Därefter, under våren 2012, genomfördes en enkätundersökning som riktades till
samtliga projektledare för projekt med avslutsdatum senast under april 2012. Enkäten resulterade i 70 procents svarsfrekvens, eller totalt 69 individuella svar. Av dessa
var 37 respondenter projektledare för s.k. huvudprojekt. Enkäten kompletterades
med 18 intervjuer med projektledare för huvudprojekt. Därtill genomfördes 15 intervjuer med företagsrepresentanter som deltagit i främst projekt med näringslivsutvecklande inriktning.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 9 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Ett tredje nedslag genomfördes våren 2013 då en ny enkätundersökning som riktade
sig till ytterligare 30 projektledare genomfördes. Projekten som inkluderades i undersökningen hade inte mottagit, eller hade inte besvarat, den enkät som skickades ut
föregående år. Senaste avslutsdatum för dessa projekt var augusti 2013. Hela 87 procent, eller 26 projektledare, besvarade enkäten och av dessa var 20 projektledare för
huvudprojekt. Enkätundersökningen kompletterades även denna gång med intervjuer med 11 projektledare, samt ytterligare 7 intervjuer med representanter för projektägare och deltagande företag.
Genom hela uppdragets genomförande har utvärderarna tagit del av underlagsmaterial och data från sekretariat och förvaltande myndighet. Detta underlag har utgjort
ett viktigt underlag för analys i samtliga delar av genomförandet.
1.2.2
Tilläggsuppdrag om programorganisationen
Utöver det ordinarie utvärderingsuppdraget tilldelades Kontigo våren 2013 ett
tilläggsuppdrag från Tillväxtverket om att genomföra en fördjupad analys av programorganisationen. Resultat och slutsatser av detta uppdrag presenterades i en särskild rapport i april 2013. De viktigaste slutsatserna från det uppdraget återges dock
kort i den här rapportens kapitel två, programanalysen.
1.3 Analysmodell för gränsöverskridande mervärde
Ett av de primära syftena med den gränsregionala samverkan inom Interreg IV Aprogrammen är ytterst att nyttja och skapa vad som kan kallas gränsöverskridande
mervärden. Detta gäller förstås även i programmet Sverige-Norge.
För att bättre förstå hur sådana värden skapas har Kontigo utvecklat en modell för att
analysera mervärde i gränsöverskridande projekt (se figur 3 nedan). Modellen används för att analysera enskilda projekt och för att värdera projektportföljen och dess
innehåll i programmet i sin helhet.
Modellen har två dimensioner. Det handlar för det första om hur själva samverkan på
tvärs över gränsen sker, dvs. ytterst om hur djup eller långtgående samverkan är.
Detta får naturligtvis betydelse för vilka resultat som man kan förvänta sig av arbetet
och, kanske framför allt, hur pass bestående vi kan anta att dessa resultat är efter
projektets slut. För det andra handlar det om hur man i den aktuella verksamheten
har uppfattat själva gränsen. Kontigo menar att projektens och programmens idé om
gränsens betydelse sätter ramarna för vad man kommer att hoppas kunna uppnå
genom att samarbeta på tvärs över gränsen.
Modellen används både för att identifiera och strukturera projektens syfte och frågeställningar, och för att identifiera idéer om mervärde i metodologiska överväganden
och arbetssätt. Modellen ger också möjlighet att värdera projektens resultat utifrån
ett perspektiv kring gränsöverskridande mervärde. Detta görs genom att jämföra
resultaten angående uppnådda mervärden med det mervärde som angavs som projektets syfte och mål i ansökan.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 10 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Figur 3. Analysmodell för gränsöverskridande mervärde.
Den första frågan (modellens övre nivå) handlar således om hur projekten skapar
mervärden – hur djupt är det tänkt att samverkan inom projektet skall vara? Är syftet
att skapa gränsöverskridande nätverk, ömsesidig kunskapsöverföring eller att finna
lösningar på gemensamma problem, eller en kombination av dessa? Samtliga syften
bidrar på olika sätt till möjligheten för projekten att skapa mervärden. I modellen
finns också en slags kumulativ ansats, där man kan säga att allt mervärdesskapande
kräver strukturer för samverkan, och att mervärden skapade genom att lösa gemensamma problem också kräver ett utbyte av kunskaper innan problemlösning kan ske.
Därför är det också rimligt att vissa projekt kan ha mer begränsade syften, t.ex. vara
avgränsade till att stärka kontakterna över gränsen, exempelvis inom ett ämnesområde eller geografiskt område där sådant samarbete saknas sedan tidigare.
För att skapa ett mervärde som också bidrar till utvecklingen av ny kunskap, innovationer, nya metoder eller nya produkter krävs dock att samarbetet handlar om mer än
att stärka strukturerna för samverkan, dvs. något mer än att man ”lär känna varandra”. Projektets syfte måste då också innehålla inslag av att parterna och målgruppen ska ”lära av varandra” eller ”lära tillsammans” över gränsen. Ju längre till höger i
modellen som projektets syfte placeras, desto mer centrerat är samarbetet kring
gemensam problemlösning som bidrar till ett gemensamt mervärde på båda sidor om
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 11 (55) Kontigo AB 2013.09.03
gränsen. Längst till vänster återfinns mervärdet istället bland just de aktörer som
ingår i just detta nätverk eller samarbete, däremot kan det på längre sikt finnas potential för ett bredare mervärde. I analysen kan det gränsöverskridande mervärdet
som identifieras i projektets syfte därefter jämföras med projektets resultat. Frågan
här handlar om projektets resultat visar att man uppnått sitt syfte om gränsöverskridande mervärde. Om ja, hur då? Och om nej, vad uppnådde man istället?
Modellens nedre nivå fokuserar projektets idé om gränsens roll för skapandet av
mervärden. Den andra frågan handlar alltså om vilken syn på gränsen och gränsens
hinder respektive möjligheter har man utgått från i planeringen av projektet, i utformningen av val av metoder och i arbetssätt. Frågan om hur projektet utnyttjar
gränsen som hinder eller möjlighet står i centrum. Kontigo menar att synen på gränsen är en central fråga för ett gränsöverskridande samarbete och att den påverkar
programmens förmåga att skapa bestående skillnad.
Frågor att ställa här handlar om projektet ska överbrygga ett gränshinder, om det
fokuserar på skillnader och likheter, eller på att skapa större underlag för en tjänst
eller en produkt? Att identifiera projektets idé om mervärde kan därmed bidra till
svaret på frågan om varför projektet ska genomföras i två eller flera länder istället för
i ett.
Dessa båda perspektiv på mervärden av gränsöverskridande utvecklingsprojekt
summerar enligt Kontigo potentialen i ett program som Sverige-Norge. De övre boxarna har ingen på förhand klar anknytning till de tre nedre horisontella boxarna då
modellen ser detta som två olika perspektiv på mervärde som, så att säga, ”går att
kombinera” på olika sätt. Om, och i så fall hur, projekten har en idé om gränsens roll
för att skapa mervärde är alltså inte beroende av hur djup samverkan i projekten är
tänkt att vara och vilket mervärde som kommer ur det, och tvärt om.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 12 (55) Kontigo AB 2013.09.03
2
Programanalys
Detta kapitel syftar till att teckna en bild av programmets syfte och mål samt struktur,
organisation och arbetssätt. Metoderna för denna del i uppdraget består främst av
desk research av programinterna dokument och rapporter samt på intervjuer med
representanter för programmets genomförandeorganisation. Resultat och slutsatser
från det separata uppdraget att analysera programorganisationen inkluderas också i
detta kapitel.
Totalt har 22 intervjuer genomförts för denna fas av utvärderingen. Av dessa är 10
intervjupersoner administrativ personal vid sekretariaten i respektive delområde och
12 är ledamöter från RPP, SK samt ÖK. Svenska respondenter utgör 13 av de 22 medan 9 intervjupersoner representerar norska parter. Inom ramen för tilläggsuppdraget genomfördes ytterligare 14 intervjuer med representanter för RPP, SK och ÖK.
Dessutom genomfördes en omfattande enkätundersökning som riktade sig till samtliga ordinarie ledamöter och tjänstemän i RPP, SK, ÖK, sekretariat och FM. Enkäten
fick en svarsfrekvens på 61 procent, eller 47 individuella respondenter.
2.1 Övergripande syfte och mål
Sverige Norge-programmet berör som namnet antyder Sverige och Norge. Den detaljerade omfattningen av programmet framgår av kartan nedan, där de röda områdena
utgör programområdet medan det gula området är så kallade angränsande områden,
varifrån aktörer har möjlighet att delta om resultatet gynnar kärnområdet.
Figur 4. Karta över Sverige Norge-programmets geografiska utbredning. (Källa:
www.interreg-sverige-norge.com)
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 13 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Totalt har programmet haft en budget om 120 miljoner EUR för programperioden
(2007 – 2013), inklusive norska IR-midler samt nationell offentlig medfinansiering.
Programmets vision är att ”genom gränsöverskridande samarbete stärka regionens
attraktivitet och konkurrenskraft”. Det övergripande målet uttrycks som: ”en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö.”
Detta skall ske genom att nedanståend effektmål uppnås genom programmets projekt.
Figur 5. Programmets effektmål
2.2 Programstruktur
Programmet är således indelat i två prioriterade områden, Ekonomisk tillväxt och
Attraktiv livsmiljö (vid sidan av tekniskt stöd – finansieringen av programmets genomförandeorganisation). Till de båda prioriterade områdena finns ett antal insatsområden knutna. Dessa insatser är tänkta att leda fram till ett antal effektmål. Exempelvis ska insatser kring gränshinder och infrastruktur båda leda fram till en ökad
tillgänglighet till och inom regionen (se figur 5).
Den totala programbudgeten på 120 miljoner Euro fördelas mellan de prioriterade
områdena på följande sätt;
Ekonomisk tillväxt:
56 procent
Attraktiv livsmiljö:
38 procent
Tekniskt stöd:
6 procent
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 14 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Utöver denna övergripande fördelning av medel innehåller programmet ingen mer
detaljerad fördelning av medel mellan de olika insatsområdena inom respektive prioriterat område. Det står med andra ord de tre regionalt prioriterade partnerskapen
och styrkommittén att prioritera medel relativt fritt inom de prioriterade områdena.
2.3 Programmålen
Programmets mål förefaller svara väl mot de regionala prioriteringar som återfinns
på både svensk och norsk sida. Målen och de prioriterade områdena Ekonomisk tillväxt och Attraktiv livsmiljö är samtidigt ganska allomfattande och kan inkludera en
stor mängd olika projekt med varierande inriktning.
På grund av de varierande regionala förutsättningarna kan prioriteringarna skilja sig
kraftigt åt mellan delområdena. Till sådana regionala förutsättningar räknas exempelvis skillnaden i befolkningstäthet och i befintlig näringsstruktur och avstånd mellan framför allt området Gränslös samverkan i söder och de två andra delområdena.
Flera av de intervjuade menar att en viss flexibilitet i programmet därför är nödvändig. Med ett öppnare förhållningssätt kring vad projekt kan vara inriktade på och
vilka mål de strävar efter tillåts regionala utvecklingsplaner och även regionala och
lokala aktörers specifika strävanden sätta en prägel på programmets innehåll i form
av olika projekt.)
Till programmets prioriterade områden finns övergripande, aktivitets- och resultatindikatorer som syftar till att följa upp programmets måluppfyllelse. Exempel på
övergripande indikatorer är antal män och kvinnor som deltar i projektaktiviteter,
antal deltagande företag och liknande. Aktivitetsindikatorerna används för att följa
upp antalet projekt i olika kategorier, exempelvis antal projekt som syftar till att utveckla arenor och mötesplatser för företag, antal projekt med en inriktning på en
integrerad arbetsmarknad osv. Resultatindikatorerna skiljer sig mellan de båda prioriterade områdena och återfinns i tabell 1 nedan.
Kontigo bedömer programmets övergripande mål som relativt ambitiöst uttryckta,
men samtidigt också något otydliga, i synnerhet när det gäller att operationalisera
målen med programmet. Detta blir särskilt tydligt när effektmålen kvantifieras i form
av olika indikatorer. Det saknas t.ex. indikatorer för flera av effektmålen i programmet.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 15 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 1. Resultatindikatorer uppdelat på prioriterade områden.
Ekonomisk tillväxt
Mål
Attraktiv livsmiljö
Mål
Antal formella gränshinder som
projektet bidrar till att undanröja
5
Etablerade institutionella samarbeten
30
Antal undanröjda upplevda
gränshinder
50
Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling
30
Antal kvinnor/män som deltar i
gemensamma utbildningar och
praktik
3 000/ 3 000
Antal kvinnliga/manliga studenter som studerar del av sin utb. i
det andra landet
60/60
Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande
kluster
100
De ambitiösa och breda effektmålen riskerar också att bidra till att genomförandet av
programmet blir brett och delvis ofokuserat. Å andra sidan skapar detta dock visst
handlingsutrymme för de tre olika RPP att på egen hand bestämma inriktning på
programmet i enlighet med regionala prioriteringar.
2.4 Organisation och genomförande
Programorganisationen för Sverige-Norgeprogrammet har under de olika programperioderna successivt förändrats. Under Interreg IIA bestod det av tre separata program. Under Interreg IIIA slogs dessa samman till ett gemensamt program, men med
separata budgetar för respektive delområde som också fattade egna beslut. Inför den
innevarande programperioden har programmet så en gemensam ERUF-budget och
dessutom har en styrkommitté inrättats i syfte att underlätta enhetlighet och samstämmighet i programgenomförandet. Som tidigare är det också en övervakningskommitté ansvarar bl.a. för att kontrollera att programmet styr mot sina mål och att
detta sker på ett effektivt sätt.
De regionalt prioriterade partnerskapen (RPP) i de tre delområdena har en central
roll i programmets genomförande. Beslutsordningen när det gäller prioritering av
projekt i programmet ser förenklat ut på följande sätt;
1.
Ansökan inkommer till delområdessekretariat som bereder ärendet
2. Förvaltande myndighet kontrollerar mot förordningar och program
3. Regionalt prioriterade partnerskap utför en regional prioritering och fattar
beslut om tilldelning av IR-midler
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 16 (55) Kontigo AB 2013.09.03
4. Styrkommittén prioriterar tilldelning av EU-medel
5. Förvaltande myndighet fattar slutgiltigt beslut
Endast projekt som tilldelats IR-midler går vidare till Styrkommittén.
När det gäller de tidiga skedena i beslutsprocessen, dvs. före en generell ansökan
lämnas in, kan man säga att ansvaret delas mellan olika aktörer. De olika offentliga
medfinansiärerna spelar här en väsentlig roll, men regionförbund/regioner och fylkeskommuner har en central roll i att de förfogar över de mest generella regionala
medfinansieringsresurserna och de har också ansvaret för det övergripande regionala
utvecklingsarbetet i respektive region. Dessa svarar för merparten av den offentliga
medfinansieringen. Därför kan man säga att en central roll när det gäller att informera om programmet, liksom att bidra till utvecklingen av strategiska projekt ligger på
dessa aktörer. Regionförbunden/regionerna och fylkeskommunerna kommer in i
programarbetet främst genom respektive organisations representanter i RPP respektive genom delområdessekretariaten.
Ansvaret för lärande och uppföljning ligger i princip på alla aktörer gemensamt. Förvaltande myndighet ansvarar för det löpande genomförandet och kontrollen av programmet. Övervakningskommittén kan dock formellt sägas ha huvudansvaret för
lärandet genom att man svarar för programmets utvärdering.
2.5 Hittillsvarande erfarenheter
I detta avsnitt skall vi summera erfarenheterna från den nuvarande programperioden. Vi gör detta genom att följa och analysera programgenomförandets tre faser och
mot bakgrund av frågan om legitimitet och effektivitet.
Vi grundar vår analys dels på den enkät som riktades till RPP, Styrkommitté, Övervakningskommitté, FM och sekretariaten samt de intervjuer vi genomfört med ett
urval av desamma. Självklart vilar våra bedömningar också på de slutsatser kring
organisationen som vi redan tidigare dragit i samband med vårt generella utvärderingsuppdrag.
I figur 6 nedan redovisar vi programorganisationens allmänna syn på programmets
genomförande i stort och på genomförandeorganisationens ändamålsenlighet i synnerhet. Generellt kan man konstatera att organisationen bedömer att genomförandet
i dessa olika avseenden har fungerat bra. En stor majoritet av de svarande menar att
organisationen har fungerat väl eller mycket väl i samtliga delar. Andelen som anser
detta varierar mellan cirka 70-85 procent av de svarande. Allra mest positiva är man
till hur väl organisationen har klarat av att hålla dialogen med de regionala myndigheterna, här är det i det närmaste 85 procent som anser att man lyckats bra eller
mycket bra med detta.
Något mer kritisk är man när det gäller hur väl organisationen har klarat av att kommunicera och informera om programmet, här är det ungefär 70 procent som menar
att man klarat detta väl eller mycket väl.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 17 (55) Kontigo AB 2013.09.03
I det följande skall vi analysera erfarenheterna från denna programperiod lite mer i
detalj. Analysen sker då indelad efter organisationens tre viktigaste uppgifter, att
informera om programmet och säkerställa att det kommer fram bra projekt, att fatta
beslut om projektstöd samt att följa upp och lära.
0%
20%
Att bidra till att utveckla nya och bra
projekt
Dialog med regionala myndigheter
Att fatta beslut om finansiering som
leder till uppfyllande av programmålen
17,0%
14,9%
8,5%8,5%
Resultatuppföljning
17,0%
1
2
3
40,4%
19,1%
40,4%
5
100%
31,9%
10,6%
34,0%
46,8%
63,8%
17,0%
4
80%
42,6%
12,8% 12,8%
Utbetalning
60%
31,9%
Transparens i beslutsfattande och
prioritering
Kommunikation och
informationsspridning
40%
46,8%
31,9%
25,5% 6,4%
6,4%
17,0%
36,2%
vet ej
Figur 6. Hur väl bedömer du att organisationen har fungerat i följande avseenden?
(Not: 1 = Har fungerat dåligt, 5 = Har fungerat mycket väl (n=47). )
2.6 Information och projektgenerering
Den första aspekten handlar således om en bedömning av programorganisationens
förmåga att bidra aktivt i det tidiga skedet innan beslut om projekt fattas, dvs. när det
gäller att informera om programmet och att bistå i utvecklingen av bra gränsöverskridande projekt.
Överlag finns det bland programmets beslutsfattare en nöjdhet vad gäller projektgenereringen i programmet och den projektportfölj som detta resulterat i. Samtidigt har
bl.a. Kontigo i de hittills lämnade rapporterna påpekat att det finns mer att göra, inte
minst för att få fram projekt med ett tydligt gränsregionalt mervärde och ett fördjupat
innehåll av samverkan. Detta torde också ställa krav på ett ännu mer välutvecklat
förberedande arbete hos programorganisationen, särskilt då hos de medfinansierande aktörerna, i detta avseende.
Bland dem som besvarat enkäten anger drygt 72 procent att programmets genomförandeorganisation i stor eller mycket stor utsträckning bidragit till att utveckla bra
projekt. Intervjuerna stödjer den bilden då de flesta tycker man har fått fram projekt i
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 18 (55) Kontigo AB 2013.09.03
linje med de mål som satts upp för programmet. Den särskilda utlysning kring miljöoch energifrågor som genomfördes för att stärka den delen av projektportföljen anges
av flera som mycket framgångsrik och värdefull.
Samtidigt finns det de som menar att organisationen måste förmås arbeta mer proaktivt för att få fram bra projekt. En särskild utlysning inom ett avgränsat område som
miljö och energi kan sägas vara ett första steg på väg mot ett sådant arbetssätt. Några
personer framhåller även att de projekt som fått finansiering i programmet i många
fall varit alltför små för att kunna nå önskvärda resultat eller för att ge en tydlig och
långsiktig påverkan inom programområdet. Dessa efterlyser istället större och mer
strategiska projekt som har bättre förutsättningar att stärka den gemensamma utvecklingen över gränsen på olika sätt. Bristen på riktigt bra näringslivsorienterade
projekt där nyttan för företagen betonas lyfts också fram av några representanter.
Sannolikt kan också mera göras för att stärka den samlade bilden av vad SverigeNorgeprogrammet är. Genom att en stor del av ansvaret i detta led idag ligger på RPP
och framför allt på regioner och fylkeskommuner så riskerar man att det inte blir en
utan snarare flera olika bilder av vad programmet syftar till. Flera menar att det kan
finnas behov av att tydliggöra den gemensamma bilden av vad programmet är och
vilka dess syften är.
När det gäller denna del i arbetet är den regionala närvaron avgörande, främst genom
att den effektiviserar informationsarbetet och arbetet med att skapa förankrade strategiska samarbetsprojekt. Det finns en stor samsyn bland de intervjuade om att den
nuvarande modellen med delområden, sekretariat och RPP har fungerat väl i detta
avseende.
Kontigo efterlyser ett tätare och mer strategiskt gränsöverskridande samarbete i denna fas. Det är Kontigos mening att det förberedande arbetet i respektive regionförbund/region, länsstyrelse, fylkeskommuner och i koordineringsgrupper förvisso har
fungerat väl, men att det i huvudsak har varit reaktivt, dvs. man har behandlat redan
inkommande ansökningar. Det har inte i någon större utsträckning förekommit ett
mera proaktivt, gemensamt arbete med att skapa bra och strategiska projekt med ett
stort gemensamt gränsöverskridande mervärde. I samband med detta kan noteras att
det också saknas aktörer som verkar för att få till stånd delområdesöverskridande
gemensamma projekt.
2.7 Beredning, prioritering och beslut
Utvärderingen tyder även på att genomförandet av programmet har fungerat väl vad
gäller beslutsprocesserna. Det förefaller även vara en relativt stor konsensus och
samsyn kring projektbesluten och det har bara varit ett fåtal ändringar i Styrkommittén när det gäller de prioriteringar som gjorts av RPP.
Samtidigt ifrågasätts beslutsprocesserna, eller åtminstone delar i dem, i SverigeNorgeprogrammet av flera av de involverade i genomförandeorganisationen. Den
huvudsakliga invändningen handlar om att såväl organisationen som processen är
onödigt komplex, främst genom det stora antalet involverade instanser och mångfal-
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 19 (55) Kontigo AB 2013.09.03
den av beslut och rekommendationer. Inte minst i relation till programmets relativt
begränsade storlek och i jämförelse med andra territoriella samarbetsprogram. När
man närmare granskar svaren från enkät och intervjuer ser vi dock att det inte finns
någon tydlig samsyn kring exakt vari problemen eventuellt består.
I princip kan man säga att det finns en linje som betonar bristerna i effektiviteten och
att det samlade programgenomförandet riskerar att gå förlorat genom en allt för
långtgående uppdelning av programmet i delprogram. Ur det perspektivet är de regionalt prioriterande partnerskapen ”ett onödigt led”, som innebär att programgenomförandet blir ineffektivt och ibland också otydligt. Även uppdelningen av sekretariatsfunktionen beskrivs av dessa ibland som ett skäl till komplexititeten och som onödigt
fördyrande.
För den andra linjen betraktas istället prövningen i Styrkommittén (och i viss mån
även besluten av Förvaltande myndighet) som ”en onödig överbyggnad”. Utgångspunkten för dem som menar detta är att systemet med regionalt baserade partnerskap för beslut och prioritering är ofrånkomligt och också tillräckligt. Grunden till
detta är att modellen för besluten om de norska IR-midlen anses omöjlig att förändra
– resurserna är delegerade till Fylkeskommunerna var och en för sig och det är svårt
att tänka sig att Fylkeskommunerna skulle vilja eller ens kunna avhända sig kontrollen över egna politiska resurser. Det finns, särskilt hos den politiska nivån, och då
även på den svenska sidan, en stor förståelse för detta.
Frågan om den politiska legitimiteten är således helt central för de flesta av aktörerna
i programgenomförandet, även om det också finns intervjuade som ger uttryck för att
politiken bör agera på en mer strategisk nivå och överlåta de enskilda besluten åt
tjänstemannaorganisationen.
Det faktum att programmet spänner över flera olika regioner och fylken förefaller
vara en grundläggande orsak till svårigheterna att finna en genomförandeorganisation som kombinerar effektivitet och politisk legitimitet. I huvudsak finns dock ett
starkt stöd för att den nuvarande modellen med ett geografiskt uppdelat område är
bra, då man menar att projekten blir bättre om de är mer regionalt och lokalt förankrade.
2.8 Uppföljning och lärande
Ansvaret för uppföljning, utvärdering och lärande är idag delat på flera parter. ÖK
har det övergripande ansvaret för att se till att programmet styr mot de övergripande
målen. ÖK har också ansvaret för utvärderingen av programmet och för att återföra
kunskapen från utvärderingarna till programorganisationen. Även förvaltande myndighet och sekretariaten följer löpande projektens och programmens utveckling och
återraporterar detta till ÖK, SK och RPP-grupperna.
Många menar ändå att man saknar en god bild av vilka resultat som projekt och program verkligen ger. Det finns t.ex. ett betydande missnöje med hur mål- och indikatorsystemet fungerar, då många uppfattar modellen som informationslös och som
fokuserande på fel saker. Vidare menar man att ÖK är allt för långt ifrån det praktiska
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 20 (55) Kontigo AB 2013.09.03
genomförandet och att ansvaret för lärandet därför borde ligga tidigare i genomförandeprocessen.
Kontigo har också noterat att förutsättningarna för ett verkligt lärande, grundat på en
kunskap om vilka resultat och vilket bidrag till programmens mål som projekten
verkligen skapar är begränsat. Problemet i detta fall är dock inte i första hand organisatoriskt, utan snarare en fråga om bristande tydlighet i programmets målstruktur
och en fråga om bristande insatser för uppföljning och utvärdering i just detta avseende.
2.9 Allmänna slutsatser
Kontigo drar efter denna studie följande slutsatser beträffande organisationens ändamålsenlighet, legitimitet och effektivitet:
1.
Arbetet med att skapa projekt med stort gränsregionalt mervärde behöver
förstärkas i programgenomförandet – idag är arbetssättet i programgenomförandet i huvudsak reaktivt, snarare än proaktivt, och elementen av gränsöverskridande samverkan inom projektgenereringen är svagt.
2. Samtidigt som det är viktigt att hålla samman programmet och dess strategi
så är det Kontigos bedömning att de flesta projekten i praktiken är och bör
vara regionala (snarare än delområdesöverskridande) – vi ser att det finns
goda exempel på delområdesöverskridande projekt samtidigt som förutsättningarna att skapa gränsregionala mervärden sannolikt är större i mer avgränsade delområden.
3.
Beslut om regionala medel måste ske på regional nivå - Det är inte möjligt för
regionala beslutsfattare att avhända sig kontrollen av regionala medel - modellen med ett direkt regionalt inflytande över besluten om finansiering är beroende av en förankring på region- och fylkesnivån.
4. Det är inte rimligt att samma personer är med och fattar samma beslut flera
gånger i flera olika fora.
5. Det finns ett behov av att effektivisera och förenkla den formella beslutsprocessen i Sverige-Norgeprogrammet – Givet programmets begränsade omfattning förefaller den administrativa överbyggnaden stor.
6. Lärandet i programmet behöver förstärkas – idag saknas både instrument för
att ta tillvara kunskapen från redan genomförda projekt liksom också kanalerna för att tydligt kommunicera dem till berörda parter.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 21 (55) Kontigo AB 2013.09.03
3
Portföljanalys
I detta kapitel genomförs en granskning av programmets projektportfölj, dvs. över
vilka projekt som beslutats och godkänts i programmet. Det övergripande syftet med
portföljanalysen är att studera vilken potential beviljade projekt har att uppnå det
programövergripande målet med en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö, liksom de olika effektmålen såsom återgivits i figur 5 ovan.
Kontigo undersöker därför sammansättningen av projekt för att studera hur fördelningen av medel ser ut inom respektive prioriterat område och delregion, samt mot
vilka effektmål de olika projekten siktar. Därefter bedömer vi programportföljen i sin
helhet. På så sätt närmar vi oss frågan om hur projekten i Sverige-Norgeprogrammet
bidrar till att uppnå programmålen.
Sedan vår portföljanalys våren 2012 har ytterligare 11 projekt beviljats, varav 9 projekt inom det prioriterade området ekonomisk tillväxt och två stycken inom prioriterat område attraktiv livsmiljö. Vår bedömning är att dessa projekt i liten utsträckning
har någon påverkan på den analys vi presenterade i delrapport 2. Nedan återfinns
därför en uppdaterad version av portföljöversikterna, samt en sammanfattande analys.
Det är endast huvudprojekt, alltså projekt som beviljats EU-medel på 125 000 kr eller
mer, som inkluderas i portföljanalysen.
Tabell 2. Övergripande summering av portföljanalys för programmets projekt beslutade fram till och med den 25 mars 2013.
Nordens Gröna
Inre Skandinavien
Bälte
Ekonomisk
Gränslöst Samar-
Region-
bete
överskridande
Totalt
Projekt (antal)
23 projekt
25 projekt
13 projekt
10 projekt
71 projekt
ERUF/IR-midler,
57,4 /42,3
77 /45
13,5 /19
25 /13,2
173 /119,5
Projekt (antal)
16 projekt
12 projekt
10 projekt
6 projekt
44 projekt
ERUF/IR-midler,
26 /20
43 /19,5
36 /22,4
15,3 /5,6
120,3 /67,5
tillväxt
(milj SEK/NOK)
Attraktiv
livsmiljö
(milj SEK/NOK)
3.1 Prioriterat område: Ekonomisk tillväxt
Det prioriterade området Ekonomisk tillväxt fördelas på fyra insatsområden: gränshinder, utveckling av företag, branscher och entreprenörskap, kompetensutveckling
och FoU samt infrastruktur. Under programperioden tilldelas 56 procent av programmets totala budget till insatser inom prioriterat område Ekonomisk tillväxt.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 22 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Fördelningen av dessa medel på insatsområden och geografiska delområden framgår
av figuren nedan.
Ekonomisk tillväxt
90%
80%
70%
60%
50%
Gränshinder
40%
Utveckling av företag,
branscher, entreprenörskap
30%
20%
Kompetensutveckling och
FoU
Infrastruktur
10%
0%
Figur 7. Fördelningen av ERUF-medel och norska IR-midler på insatsområden, och
geografiska delområden, i procent av totalt beslutade medel. Prioriterat område:
Ekonomisk tillväxt.
Portföljanalysen visar att nästan 60 procent av de sammanlagda ERUF/IR-medlen
inom prioriterat område Ekonomisk tillväxt har varit inriktade på utveckling av näringsliv och entreprenörskap på olika sätt. Detta kan handla om projekt med inriktning mot klimat- och energiförbättring, besöksnäring och entreprenörskapssatsningar. Det är därför rimligt att förvänta sig att projektportföljen i hög grad har potential
att bidra till målet om ett ökat antal konkurrenskraftiga företag.
Till detta skall också läggas de projekt som är inriktade mot kompetensutveckling
samt forskning och utveckling. Dessa motsvarar ytterligare drygt 20 procent av resurserna. För att realisera en målsättning om fler och starkare företag är det viktigt att
de samarbeten och nätverk som byggs också blir bärkraftiga över tid. Många projekt
handlar också om att bygga upp eller vidareutveckla samarbeten och nätverk över
gränsen, oavsett inom vilket område projektet verkar.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 23 (55) Kontigo AB 2013.09.03
3.2 Prioriterat område: Attraktiv livsmiljö
Det prioriterade område som benämns Attraktiv livsmiljö omfattar 38 procent av
programmets totala budget. Här återfinns projekt inom insatsområdena naturresurser, kultur och kreativitet, stads- och landsbygdsutveckling samt folkhälsa. I diagrammet nedan visar vi hur dessa medel fördelats inom respektive delområde.
Attraktiv livsmiljö
70%
60%
50%
40%
Naturresurser
30%
Kultur och kreativitet
20%
Stads- och
landsbygdsutveckling
Folkhälsa
10%
0%
Figur 8. Fördelningen av ERUF-medel och norska IR-midler på insatsområden, i
procent av totalt beslutade medel. Prioriterat område: Attraktiv livsmiljö.
Till skillnad från prioriterat område Ekonomisk tillväxt har den här portföljen totalt
sett en mer jämn fördelning mellan insatsområdena. Inom de geografiska delområdena finns dock betydande skillnader.
Med nästan 40 procent av den totala budgeten till projekt som berör naturresurser av
olika slag finns förutsättningar att projekten inom Attraktiv livsmiljö kan bidra till att
bättre nyttja och förvalta naturresurser och bättre samarbete för att minska negativa
miljöeffekter. Respektive delområde har emellertid skapat olika förutsättningar för
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 24 (55) Kontigo AB 2013.09.03
att uppnå resultat och effekter i de olika insatsområdena. Det är svårt att utifrån programdokumentet utläsa om det finns någon motivering eller analys bakom dessa
olika prioriteringar, vilket gör det svårt att konkret värdera den rådande resursfördelningen. Folkhälsa är dock överlag det insatsområde som har minst beviljade medel och minst antal projekt i delområdena.
3.3 Sammanfattande portföljanalys
Som kunde ses i analysen ovan så varierar programmets betoning av de olika prioriterade områdena mellan de olika geografiska delområdena. Medan projekten i delområdena Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien framförallt återfinns inom
prioriterat område ekonomisk tillväxt, lägger man inom ramen för området Gränslöst
Samarbete vikten vid attraktiv livsmiljö.
3.3.1
Stort fokus på utveckling av näringslivet inom prioriterat område
Ekonomisk tillväxt
Inom prioriterat område Ekonomisk tillväxt finns ett starkt fokus på insatsområdet
utveckling av företag, branscher och entreprenörskap. Kontigo kan också konstatera
att ett stort antal projekt inom samtliga delområden har liknande inriktning vad gäller att sammanföra näringslivets aktörer i olika nätverk. En viktig fråga för vilka effekter dessa projekt kan ge för utvecklingen av näringslivet och företagandet på sikt,
handlar därför om hur projekten samverkar och samordnar verksamheten både inom
programmet och inom delområdena. Om ett önskemål är att skapa synergieffekter
mellan projekt och inom insatsområden, vilket är av relevans inte minst för mindre
företagare och entreprenörer i arbetet med att utöka kontaktnät över gränsen och öka
möjligheterna att växa, är just samordningen av projekt med likartad inriktning viktigt, liksom vidareförmedlingen av kontakter mellan olika projekt.
Inom insatsområdena gränshinder och infrastruktur finns det överlag minst antal
projekt och minst beslutade medel. Många projekt i projektportföljen har målsättningar som ligger i linje med målen om att överbrygga formella och, framför allt,
upplevda gränshinder så som administration, kultur, avstånd och andra barriärer.
Fördelningen av medel inom portföljen visar emellertid att det finns en risk att resultat- och effektmål som berör undanröjandet av formella gränshinder inte kan uppnås
och att undanröjandet av upplevda gränshinder prioriteras bort till förmån för andra
frågeställningar. Vad gäller samarbetet kring gränshinderfrågor kan en anledning till
att det är få projekt och begränsad del av budgeten som avsätts specifikt till gränshindersfrågor vara att det inom ramen för programområdet finns flera Gränskommittéer som uttalat arbetar med gränshindersfrågor. Därtill upprättades ”Grensetjensten
Morokulien” inom ramen för Interreg IIIA programmet, som sannolikt i viss utsträckning tillgodoser de behov av rådgivningsservice kring gränshinder som finns i
delar av programområdet idag. Det förklarar dock inte varför man inom programmet
har formulerat insatser mot gränshinder som ett programmål, och sedan inte säkrat
ett brett underlag av projekt som arbetar mot detta mål.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 25 (55) Kontigo AB 2013.09.03
3.3.2 Mer balanserad projektportfölj inom prioriterat område Attraktiv
livsmiljö
Över hela programområdet ser Kontigo i detta prioriterade område en mer balanserad projektportfölj än bland projekten inom Ekonomisk tillväxt. Även om de olika
delområdena har beviljat medel olika mellan insatsområdena, så landar den totala
bilden i en relativt jämn fördelning mellan insatsområdena. Analysen visar att det
finns projekt som har förutsättningar att utveckla och etablera institutionella samarbeten, många projekt syftar just till att föra samman aktörer och stärka samverkan
över gränsen i nya, formella konstellationer. Som omnämnts ovan är utmaningen att
behålla samarbetena över tid. Denna utmaning blir extra tydlig mot bakgrund av att
flera projekt är återkommande, för några av dem handlar det delvis om att man under projekttiden inte lyckades etablera hållbara former för samarbetet över tid.
Analysen visar också att många projekt, framförallt inom insatsområdet stads- och
landsbygdsutveckling syftar till att ta fram nya och utvecklade metoder för stads- och
landsbygdsutveckling. Även här kan Kontigo identifiera projekt som har sådana förutsättningar i projektportföljen, även projekt där vi efter projektslut finner resultat i
termer av nya metoder med inriktning åtminstone på landsbygdsutveckling. Samtidigt finner vi att flera projekt i portföljen inte tycks uppnå den här typen av resultat.
Några av dem har en projektbeskrivning som innehåller olika metodutvecklande insatser, men på grund av projektens inriktning saknar projekten tydliga förutsättningar för att utveckla metoder som knyter an till problematik inom stads- och landsbygdsutveckling.
För projektportföljen i sin helhet menar Kontigo att det finns fler projekt som skulle
kunna bedrivas på regionövergripande nivå på tvärs över de tre delområdena, dels för
att öka den kritiska massan av för projektet viktiga mottagare av resultat, dels för att
bidra till bättre synergieffekter och samordning av medlen som nu går till projekt
med liknande inriktning i olika delar av programområdet.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 26 (55) Kontigo AB 2013.09.03
4
Projektresultatanalys
Resultatanalysen av projekten utgår ifrån material i form av intervjuer, enkätundersökningar, samt projektbeskrivningar och slutrapporter (i den mån dessa finns tillgängliga). Två större nedslag har genomförts under programperioden då både enkätundersökning och intervjuer genomfördes: Den första omgången under våren 2012
och ytterligare en omgång under våren 2013. Enkäterna riktade sig till projektledare
för avslutade projekt, och intervjuer har genomförts med ett mindre urval av projektledare, representanter för projektägare och deltagande företag.
Analysen presenteras i två delar. Den första delen består av en övergripande projektresultatanalys där projektens bidrag till programmålen, gränsregionala mervärden
och resultat kopplat till projektens genomförande sammanställs och analyseras. Den
andra delen består av ett antal fördjupade studier av projekt där motsvarande analys
genomförs specifikt, men kortfattat, för varje projekt. Båda delar av analysen bygger
på allt insamlat material, men den andra analysdelen vilar till större del på intervjuer
med projektledare, projektägare och deltagande företag (i de fall detta är tillämpligt).
Endast huvudprojekt som har avslutsdatum senast i augusti 2013 inkluderas i resultatanalysen.
4.1 Övergripande resultatanalys – Ekonomisk tillväxt
I detta avsnitt inleder vi projektanalysen genom att koncentrera oss på projekt inom
prioriterat område Ekonomisk tillväxt och hur de kan sägas bidra till programmets
måluppfyllelse.
I tabellen nedan har projekten grupperats in under de programmål som de främst
kan sägas bidra till utifrån de mål projekten arbetar mot, de aktiviteter som genomförs och de resultat som uppnåtts. Varje projekt har bedömts individuellt och placerats in i tabellen utifrån ett programmål – det mål som Kontigo bedömer att det mer
eller mindre tydligt kan sägas bidra till.
Projekt som placerats in under målet ökad tillgänglighet/insatser mot gränshinder
bedömer vi på olika sätt strävar efter mål kopplade till förbättrad infrastruktur eller
minskande av informella eller formella gränshinder. Projekt som placerats under
målet integrerad arbetsmarknad kan ha som mål att underlätta arbetskraftens/studerandes rörlighet över gränsen, etablera gränsöverskridande utbildningar/kurser, säkra gemensamma kvalifikationskrav och normer på arbetsmarknaden
osv. Slutligen placeras samtliga projekt som strävar efter företagsutveckling, utveckling av entreprenörskap och branscher under målet fler konkurrenskraftiga företag.
Som tabellen illustrerar återfinns minst antal projekt under målet ökad tillgänglighet/insatser mot gränshinder. Det är också värt att påpeka att inget av dessa projekt
på ett tydligt sätt arbetar för att bryta ned gränshinder som huvudmål. Även de projekt som kategoriserats som ”tydliga” i den här gruppen, arbetar företrädelsevis med
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 27 (55) Kontigo AB 2013.09.03
att stärka den gränsöverskridande infrastrukturen på olika sätt, t.ex. i form av projektet Green highway, eller genom att öka tillgängligheten på information kopplad till
densamma, som i projektet Utveksling av trafikkinformasjon. Uppluckringen av informella gränshinder i dess olika former förekommer dock som sekundära mål, eller
som möjliga konsekvenser av de huvudsakliga insatser som genomförts i ett antal
projekt.
Tabell 3. Antal projekt och hur de bidrar till programmålen inom prioriterat område
Ekonomisk tillväxt
Ökad tillgänglighet/
mot gränshinder
Integrerad arbetsmarknad
Fler konkurrenskraftiga företag
Delområde/Påverkan på
programmål
Tydlig
Otydlig
eller obefintlig
Tydlig
Otydlig
eller
obefintlig
Tydlig
Otydlig
eller obefintlig
Nordens gröna
bälte
2
2
0
2
1
4
Inre Skandinavien
1
0
2
1
2
3
Gränslöst samarbete
0
1
0
1
1
2
Regionöverskridande
1
0
2
2
0
2
Totalt
4
3
4
6
4
11
Under målet integrerad arbetsmarknad återfinns 10 projekt, varav hälften har bedömts bidra till programmålet på ett tydligt sätt. Här finns betydande hinder för att
uppnå resultat som kan sägas tydligt bidra till programmålets uppfyllelse. Som exempel kan nämnas svårigheter att arbeta gränsöverskridande med utbildningar och
gemensamma kvalitetskriterier för examina. Nationella regelverk och läroplaner skiljer sig ofta mycket vilket försvårar goda resultat.
Projekt under programmålet fler konkurrenskraftiga företag bedömer vi vara de
minst tydliga vad gäller projektens levererade bidrag till programmålet. Flera projekt
här har otydliga idéer om hur aktiviteterna ska bidra till mer konkurrenskraftiga företag, eller har svårt att redogöra för hur resultaten i projektet på ett tydligt sätt bidrar
till fler konkurrenskraftiga företag. Många rapporterar också om svårigheter att engagera företag i tillräcklig omfattning. Undantagsfallen där projekt har uppnått resultat som på ett tydligt sätt kan sägas bidra till programmålets uppfyllelse är enligt
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 28 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Kontigos bedömning FEM och FEM2, Interregional innovation Sverige-Norge och
DESME.
Tabell 4. Antal projekt som tydligt bidrar till att skapa gränsregionala mervärden,
Ekonomisk tillväxt
Typ av
Ökad kritisk massa
Gränsen som resurs
Nedbrytande av gränshinder
Otydligt
mervärde
Grad av
Kontakt
mervärdes-
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam
skapande
Kontakt
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam
Kontakt
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam pro-
problem
pro-
blem-
lösning
blem-
lösning
lösning
Nordens
2
2
1
1
1
2
1
0
0
2
0
0
2
3
3
0
0
1
0
1
0
1
0
0
1
0
0
0
0
3
1
1
0
3
0
1
0
0
0
1
3
4
3
7
5
3
1
1
0
7
gröna bälte
Inre Skandinavien
Gränslöst
samarbete
Regionöverskridande
Totalt
I tabellen ovan har vi utifrån Kontigos analysmodell av gränsöverskridande mervärde
(se figur 3), analyserat och grupperat projektens idéer, aktiviteter och resultat kopplat till gränsens roll i projektet, samt även djupet av samverkan/graden av gemensamt mervärde. Till att börja med kan vi konstatera att det enligt vår bedömning
finns 8 projekt inom Ekonomisk tillväxt som vi bedömt har haft en mycket oklar idé
om hur det gränsöverskridande arbetssättet ska bidra till något mervärde i projektet.
Exempel på sådana projekt är Säker arbetsdag och Mångfaldskompetens i företagen.
Vi ser också att endast ett fåtal projekt arbetar utifrån en grundidé som bygger på att
överbrygga gränshinder genom gränsöverskridande samverkan, och som sedan återspeglas i de aktiviteter och resultat som uppnås. Flera projekt arbetar utifrån en uttalad, generell ambition om att bryta ned gränshinder av olika slag, men få uppnår resultat inom den kategorin. Ännu färre projekt kan till huvuddelen sägas karakteriseras av en sådan idé under genomförandet.
En betydligt större andel av projekten använder sig av gränsen som resurs, eller utnyttjar den kritiska massa som gränsöverskridande samverkan kan innebära. Projekt
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 29 (55) Kontigo AB 2013.09.03
som använder sig av gränsen som resurs använder sig av de likheter eller skillnader
som samverkan över gränsen representerar, t.ex. genom att två aktörer med kompletterande expert- och kompetensområden arbetar tillsammans mot en gemensam målgrupp. Projekt som använder sig av den kritiska massa som gränsöverskridande samverkan kan innebära fokuserar på det utökade underlag, t.ex. i form av större målgrupp, som arbete över gränsen kan innebära.
Oavsett projektens gränsöverskridande idé så ser vi att graden av mervärdesskapande
ofta stannar vid kontakt, i att etablera nätverk eller strukturer för samverkan. Detta i
sig behöver inte vara något negativt, men det antyder samtidigt att partnerskapet
befinner sig i ett relativt tidigt skede mognadsprocessen. Med fördjupad samverkan
och tydligare idé om vad man vill uppnå för resultat har man större förutsättningar
att nå gemensam kunskapsutveckling, och även att nå lösningar på gemensamma
problem.
Totalt 11 projekt har enligt vår bedömning som mest skapat strukturer för samverkan, som i sin tur kan leda till mer utvecklade resultat genom ett längre samarbete. 10
projekt har nått en djupare nivå av mervärdesskapande genom att parter på båda
sidor har utvecklats positivt som ett resultat av samarbetet – man har lärt av varandra. Slutligen har 6 projekt genom samarbetet resulterat i en väldigt tydlig gemensam nytta för involverade aktörer och målgrupper.
4.2 Övergripande resultatanalys – Attraktiv livsmiljö
I detta avsnitt görs en liknande analys som i föregående avsnitt, men för projekt inom
prioriterat område Attraktiv livsmiljö. Dessa projekt kan sträva mot sex olika programmål, till skillnad från tre i Ekonomisk tillväxt.
Tabellen nedan visar hur projekten som ingått i intervjuer och enkätundersökningar
har matchats mot programmål utifrån vilka mål projektet arbetat mot, vilka aktiviteter som genomförts och vilka resultaten blivit. Precis som för projekten inom Ekonomisk tillväxt placeras inget projekt in mer än en gång, och då placeras projektet in
under det mål det i störst utsträckning kan sägas ha bidragit till. Som tabellen visar
återfinns de flesta till programmålen tydligast bidragande projekten under målen
Naturresurser (främst projekt inom Gränslöst samarbete), Metoder för lokal- och
stadsutveckling och Bättre samhällsservice. Projekt som kategoriserats under målet
Naturresurser kan i viss mån också sägas bidra till målet om minskad negativ miljöpåverkan, men endast i mindre omfattning då huvudmålet i dessa projekt vanligen är
gemensam förvaltning och vård av naturområden, vattendrag och vattenlevande djur.
Av det skälet bedömer Kontigo att det finns ett ganska så betydande målläckage inom
programmet kopplat till målet minskad negativ miljöpåverkan. Det saknas helt enkelt
projekt som på ett tydligt strävar mot det målet.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 30 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 5. Antal projekt och hur de bidrar till programmålen inom prioriterat område
Attraktiv livsmiljö
Delområde/
Påverkan på
programmål
Natur- och kultur-
Minskad neg
Kulturell mång-
Metoder för lokal
Bättre samhällsser-
Bättre hälsa, ökad
resurser
miljöpåverkan
fald
utveckling
vice
säkerhet
T Tydlig
O Otydlig eller
obefintlig
T
O
T
O
T
O
T
O
T
O
T
O
Nordens
0
1
0
0
0
1
2
1
2
0
2
0
0
1
1
0
1
0
1
1
0
0
0
0
3
0
0
0
0
1
0
0
1
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
4
2
1
0
1
2
4
2
3
0
2
0
gröna bälte
Inre Skandinavien
Gränslöst
samarbete
Regionöverskridande
Totalt
I nästa tabell har vi analyserat vilken typ av gränsöverskridande mervärde projekten
arbetar utifrån, och hur djup graden av mervärdesskapande är i projektet. Till att
börja med bedömer vi att totalt fyra projekt har en otydlig idé om gränsens roll i projektet, det vill säga vilken tanke som ligger bakom ett samarbete över gränsen. Exempel på sådana projekt är t.ex. Lärande kulturhistoria i Austrått-Klintaberg.
Till skillnad från projekt inom Ekonomisk tillväxt ser vi en förhållandevis jämn fördelning av projekt där graden av mervärdesskapande både handlar om samverkansetablering, kunskapsutveckling och gemensam problemlösning. 3 av de 4 projekt som
hamnar inom den senare kategorin rör de projekt inom delområde Gränslöst samarbete som genom en gemensam naturresursförvaltning så tydligt löser gemensamma
problem och utmaningar genom gränsöverskridande samverkan. Dessa projekt är
Grensehummern, Kosterhavet – Ytre Hvaler och Enningdalsälven. En viktig förutsättning för att nå resultat i dessa projekt har varit att knyta samman ansvariga myndigheter och kompletterande aktörer och resurser över gränsen.
Vi ser dock inte ett enda projekt som på ett framträdande sätt arbetar med nedbrytande av gränshinder inom Attraktiv livsmiljö.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 31 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 6. Antal projekt som tydligt bidrar till att skapa gränsregionala mervärden,
Attraktiv livsmiljö
Typ av
Ökad kritisk massa
mervärde
Gränsen som resurs
Nedbrytande av gränshinder
Grad av
Kontakt
Kontakt
Kontakt
mervärdes-
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam
skapande
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam
Kuns-
Gemen-
kapsutv
sam pro-
problem
pro-
blem-
lösning
blem-
lösning
Otydligt
lösning
Nordens
2
1
0
2
0
1
0
0
0
2
1
0
0
0
1
0
0
0
0
2
0
0
0
0
2
3
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
3
1
0
2
5
4
0
0
0
4
gröna bälte
Inre Skandinavien
Gränslöst
samarbete
Regionöverskridande
Totalt
4.3 Resultat kopplat till projektgenomförande – Ekonomisk tillväxt
I följande fyra avsnitt redovisas Kontigos bedömning av projektens interna måluppfyllelse och resultat. Viktigt att ha i åtanke här är att det just är projektrelaterade mål
och resultat som presenteras, ingen koppling görs i dessa tabeller till programmets
mål, om inget annat anges.
Värderingen i kolumnen Resultatens konkretionsgrad indikerar hur väl projektledare
och partners kan redogöra för de resultat som projekten uppnått, och i vilken utsträckning dessa resultat bedöms vara konkreta och mätbara. Nästa kolumn anger
projektets interna måluppfyllelse, och bygger mycket på projektledarnas egen skattning av i vilken utsträckning målen för projektet uppnåtts. Nästa kolumn handlar om
organisatoriska aspekter, dvs. hur samarbetet i projektet fortlöpt, hur man har fördelat arbetsuppgifter och ansvar, och vilket engagemang partners i projektet uppvisat.
Därefter görs en samlad värdering som baseras på en sammanvägning av de tre föregående värderingarna, och Kontigos generella intryck av projektets genomförande
och resultat.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 32 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 7. Värderingsmodell, resultat kopplat till projektgenomförande
Poäng
Resultatens konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Organisatoriska
aspekter
Samlad värdering
1
PL har svårt att
beskriva vad projektet har resulterat i, mkt allmän
och vag beskrivning.
PL identifierar
en lägre måluppfyllelse en planerat
PL rapporterar
stora brister i
partnerskapens
funktion
Projektet har
inte nått upp
till förväntade
resultat
2
PL beskriver resultaten på ett relativt
tydligt sätt
PL menar att
projektet i huvudsak nått sina
mål
PL rapporterar
vissa brister i
partnerskapens
funktion
Projektet har
delvis nått
förväntade
resultat
3
PL redovisar uppnådda konkreta
och mätbara resultat
PL menar att
projektet nått
sina mål helt och
fullt eller nära
helt och fullt
PL rapporterar att
partnerskapen
fungerat väl
Projektet har i
hög grad nått
förväntade
resultat
4.3.1 Nordens gröna bälte
Tabellen nedan visar projekten inom Ekonomisk tillväxt som drivits inom delområde
Nordens gröna bälte. Värderingarna visar att det egentligen bara är två projekt som
får högsta betyg i kolumnen resultatens konkretionsgrad, och det är Green highway
och Mittnordisk bredbandsförbindelse. Det första projektet hade väldigt ambitiösa
mål, men man har trots allt lyckats etablera en infrastruktur för laddning av elbilar
enligt planen. För det andra projektet var målet något mindre ambitiöst, men likväl
har man kunnat etablera en gränsöverskridande fiberanslutning enligt planen. Den
här typen av resultat är väldigt enkla att förklara och mäta, eftersom de i sig är så
handfasta och konkreta. För andra projekt kan det vara svårare att förmedla exakt
vad man har uppnått, och i vilken utsträckning detta går att verifiera.
Notera också att vi inte säger något explicit om projektens bidrag till programmålen
här, även om graden av konkretion och måluppfyllelse förstås indikerar i vilken utsträckning det ens är möjligt för projekten att bidra till programmets måluppfyllelse.
Det är alltså fullt möjligt att ett projekt får en hög värdering här, samtidigt som det
gränsöverskridande mervärdet i projektet kan anses vara otydligt, och bidraget till
något av programmålen likaså. Här skulle vi kunna använda just projektet Mittnordisk bredbandsförbindelse som exempel. För även om den samlade värderingen av
projektet är hög enligt denna bedömning, så bedömer Kontigo att just det projektet
ändå har begränsade förutsättningar att på ett tydligt sätt bidra till programmålen
eller bidra med ett tydligt gränsöverskridande mervärde.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 33 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 8. Resultatanalys Nordens gröna bälte, Ekonomisk tillväxt
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org. Aspekter
Samlad värdering
Söka gammalt skapa
nytt
1
3
2
2
Mittskandinaviskt regionprojekt
2
2
2
2
Odling av högproducerande träslag
1
3
2
2
Mittnordisk bredbandsförbindelse
3
3
3
3
SÖT
2
2
3
2
Green Highway
3
3
3
3
TREff
2
2
1
2
Interregional Innovasjon
Sverige-Norge
2
3
3
3
Mittnordisk lantbrukshögskola - pilotgenomförande
2
2
2
2
Norsk-svensk förskollärarutbildning
2
2
2
2
Kvinnelige vekstentreprenörer
2
3
2
2
Information och nyheter
över gränsen
2
2
3
2
4.3.2 Inre Skandinavien
Inom delområdet Inre Skandinavien finns ett antal projekt som sticker ut med höga
värderingar i samtliga kolumner, nämligen FEM-projekten. Även kompetensförsörjning för regional tillväxt och konkurrenskraft – där en databas över näringslivets
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 34 (55) Kontigo AB 2013.09.03
kompetenstillgångar och behov sammanställts, får en hög samlad värdering för sin
måluppfyllelse och relativt höga konkretionsgrad vad gäller resultat.
Tabell 9. Resultatanalys Inre Skandinavien, Ekonomisk tillväxt
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org. Aspekter
Samlad värdering
Gränslös fjällupplevelse
II
2
2
3
2
TRUST Hedmark-Dalarna
2
3
3
2
The Scandinavian way
1
2
2
2
Kompetensförsörjning
för regional tillväxt och
konkurrenskraft
2
3
3
3
Integrerad kompetensutveckling
2
3
3
2
FEM
3
3
3
3
FEM 2
3
2
3
3
Industricollege Indre
Skandinavia
2
2
2
2
Bygg- och anläggningskompetens Inre Skandinavien
2
2
2
2
Företagsamhet i hela
skolan
2
3
2
2
Projektet TRUST har visserligen lett till etableringen av en gränskommitté, men projektets övriga resultat är mindre konkreta och därmed mer svårbedömda. För kompetensutvecklings- och utbildningsprojekten har resultaten begränsats av de hinder
som ländernas olika kvalifikationskrav och utbildningssystem utgör.
4.3.3 Gränslöst samarbete
Inom Gränslöst samarbete är det projektet DESME som sticker ut med tydliga resultat och god måluppfyllelse. Samtidigt har projektet Säker arbetsdag självt rapporterat
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 35 (55) Kontigo AB 2013.09.03
en låg måluppfyllelse. I kombination med en tveksam projektidé blir den samlade
bedömningen låg.
Tabell 10. Resultatanalys Gränslöst samarbete, Ekonomisk tillväxt
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org. Aspekter
Samlad värdering
Se mulighetene og gjör
noe med dem
2
2
3
2
DESME
3
3
2
3
KUSK
2
2
2
2
Säker arbetsdag
2
1
2
1
GränsEraser
2
3
2
2
4.3.4 Regionöverskridande projekt
Bland de regionöverskridande projekten är det en förhållandevis stor andel som rapporterar tydliga resultat. Projektet Utveksling av trafikkinformasjon hade ett relativt
enkelt upplägg men uppnådde också de resultat som man strävade efter – att öka
tillgängligheten på gränsöverskridande trafikinformation genom brukandet av gemensamma standarder.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 36 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 11. Resultatanalys Regionöverskridande, Ekonomisk tillväxt
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org. Aspekter
Samlad värdering
Nordic school of packaging
2
1
2
1
Barnens gränsland
3
2
2
3
UNISKA
2
1
3
2
Hjertet i Skandinavia –
besöksnäring
2
3
2
2
MiA –
Mångfaldskompetens i
företag
2
3
3
2
Gränslös fiskedestination
3
2
2
3
Utveksling av trafikkinformasjon
2
2
2
2
4.4 Resultat kopplat till projektgenomförande – Attraktiv livsmiljö
4.4.1 Nordens gröna bälte
Bland projekt inom prioriterat område Attraktiv livsmiljö är det två som sticker ut,
Rondell och Gränslös geografisk information. Det förstnämnda projektet har lyckats
väl med att utveckla och ungas förutsättningar för delaktighet och inflytande i samhället genom etableringen av 26 ungdomsråd, den ideella föreningen Ung Jämt och
de så kallade rondellnätverken. Eftersom det är ett av få projekt inom programmet
som inriktar sig mot ungdomar så är det desto mer positivt att det har lett till goda
resultat.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 37 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 12. Resultatanalys Nordens gröna bälte, Attraktiv livsmiljö
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org.
aspekter
Samlad värdering
Gränslös geografisk
information
2
3
2
2
Gränslös geografisk
information II
3
2
2
3
Film Commission Jämtland Tröndelag
2
2
2
2
Integrering av mennesker med psykiske problemer
2
2
3
2
Rondell
3
3
2
3
Vinnande val
2
2
2
2
Lärande kulturhistoria
Austrått Klintaberg
1
2
3
1
Husnyckeln
2
2
2
2
Bygdene dansar
1
1
2
1
Mer problematiska, ur ett resultatperspektiv, är projekten Lärande kulturhistoria och
Bygdene dansar. Det sistnämnda projektet är ett av endast fyra i hela programmet
som skattar den egna måluppfyllelsen till max 50 procent, och samtidigt har man
väldigt svårt att konkretisera vad projektet faktiskt har lett till.
4.4.2 Inre Skandinavien
Inom Inre Skandinavien är det endast ett som får den högsta samlade värderingen,
Dansregion! Projektet har bidragit till en rad olika positiva resultat, bland annat genom att regionen skapat sig något av ett varumärke på området, vilket kan antas bidra till det övergripande målet i projektet – att göra gränsregionen mer attraktiv i
syfte att locka inflyttare.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 38 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Tabell 13. Resultatanalys Inre Skandinavien, Attraktiv livsmiljö
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org.
aspekter
Samlad värdering
GREEN
2
2
2
2
Dansregion!
3
3
2
3
Att göra regionala skillnader till en styrka
2
2
3
2
Världens bästa idrottsregion
2
2
2
2
4.4.3 Gränslöst samarbete
Bland projekten inom Gränslöst samarbete inom prioriterat område Attraktiv livsmiljö råder i stort sett ett omvänt förhållande jämfört med övriga delområden – de flesta
projekt får en väldigt hög samlad värdering. Skälet till detta är dels de tre tunga projekten kring naturresurser som präglar intrycket av delområdets insatser i stor utsträckning. Men sen finns också ett projekt kallat Gränsregional omsorgsfilosofi som
är ett av få exempel i programmet på insatser för personer och personal inom äldrevården. Omkring 1 500 personer inom vård och omsorg har genomgått utbildningar
inom ramen för projektet, och man har lyckats med att etablera ett gränsöverskridande samarbetsnätverk mellan 8 kommuner kring en gemensam kvalitetshöjning
och -säkring av äldreomsorgen.
Tabell 14. Resultatanalys Gränslöst samarbete, Attraktiv livsmiljö
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org.
aspekter
Samlad värdering
Grensehummern
3
2
3
3
Gränsregional omsorgsfilosofi
2
3
3
3
Kosterhavet Ytre Hvaler
3
2
3
3
Enningdalsälven
3
3
3
3
Den skandinaviska resandekartan
2
2
3
2
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 39 (55) Kontigo AB 2013.09.03
4.4.4 Regionöverskridande projekt
Bland de regionöverskridande projekten återfinns endast två projekt inom Attraktiv
livsmiljö. Båda två förefaller ha lyckats att nå sina mål i ganska hög utsträckning.
Inom Hjertet i Skandinavia har man etablerat ett samarbete mellan Dalarna och
Fjellregionen, och nätverk mellan både ideella organisationer och företag har bildats i
syfte att gemensamt sträva efter att utveckla landsbygd och tätorter. Produkter och
tjänster inom besöksnäringen har tagits fram. Projektet har dessutom drivits som ett
tvillingprojekt där en motsvarighet återfinns inom Ekonomisk tillväxt. Ett fortsättningsprojekt pågår. Farhågan här är möjligen att ett så omfattande och ambitiöst
projekt riskerar att gripa efter för många mål samtidigt istället för att kraftsamla
kring ett fåtal för att skapa bättre förutsättningar att nå optimala resultat.
Tabell 15. Resultatanalys Regionöverskridande, Attraktiv livsmiljö
Projekt
Resultatens
konkretionsgrad
Grad av intern
måluppfyllelse
Org.
aspekter
Samlad värdering
Naturinformation –
Naturturism
2
2
2
2
Hjertet i Skandinavia –
levande landsbygd
2
3
3
2
4.5 Fördjupade fallstudier
I denna andra del av resultatanalysen presenteras ett antal fallstudier, som i huvudsak vilar på intervjuer med projektledare, projektägare och deltagande företag (i de
fall detta är tillämpligt).
Ett syfte med denna del är också att ge en förhoppningsvis tydligare inblick i hur vi
har värderat och bedömt projektens resultat, bidrag till programmål och gränsöverskridande mervärden – inte bara just i denna del utan även för projekten som presenterats ovan.
4.5.1
Enningdalsälven
Gränslöst samarbete, Attraktiv livsmiljö, Hushållning med naturresurser (juni
2008 – juni 2011)
Projektet har ett väldigt tydligt fokus på att arbeta mot programmålet bättre nyttjande/förvaltning av natur- och kulturresurser i och med att syftet har varit att skapa
förutsättningar för en gemensam förvaltning av vattnet och fiskebeståndet inom En-
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 40 (55) Kontigo AB 2013.09.03
ningdalsälvens avrinningsområde. Ansvariga myndigheter på svensk och norsk sida
har varit drivande, och projektägare, och samarbetat i ett partnerskap där NINA
(Norsk institutt för naturforskning) varit en viktig partner. Berörda kommuner och
skolor har också engagerats utanför det formella partnerskapet, i en referensgrupp,
liksom andra intressenter som fiskeföreningar. Idén om det gränsöverskridande mervärdet blir väldigt tydligt i och med att föremålet för projektet i sig är förvaltningen av
ett gränsöverskridande vattendrag.
Projektet har bland annat resulterat i gemensamma vattenvårds- och fiskevårdsplaner, gemensam bedömningsgrund för vattenkvalitet, utbildningsmanualer för grundskolan, ny fiskväg och biotoprestaurering, och åtgärder i skogsdiken för att förbättra
vattenkvaliteten. Flera av resultaten är tänkta att användas som inspiration och goda
exempel för liknande åtgärder i andra vattendrag.
Kontigo noterar att det är flera aspekter av projektet som är positivt, både ur ett projektinternt resultatperspektiv, som ur ett gränsöverskridande mervärdesperspektiv.
Projektets bidrag till att stärka samarbetet mellan ansvariga myndigheter och skapa
en permanent grund för en gemensam förvaltning av vattendraget är en sådan tydlig
aspekt. Det finns också ett mer eller mindre tydligt lärandeperspektiv i projektet då
ett delmål är att vidareföra erfarenheter från projektet till andra projekt med liknande syfte och mål. Man har rent konkret haft ett utbyte med Interregprojekten Vänerlaxens fria gång, Gränslös fiskedestination och Hav möter land.
4.5.2 Intermodala godstransporter statistik – IGS
Gränslöst samarbete, Ekonomisk tillväxt, Infrastruktur (sept 2010 – aug 2013)
IGS syftar till att kartlägga godsflöden i Fyrbodal, Akershus och Östfold. Målet är att
finna de främsta kombinationerna av transportmedel ur ett hållbarhetsperspektiv,
vilket i sin tur ska kunna utgöra underlag för eventuella politiska beslut kring infrastruktur i gränsregionen. Drivande projektparter har varit Fyrbodals kommunalförbund och Østfold fylkeskommune. De huvudsakliga resultaten är att en nära nog heltäckande godsflödesanalys genomförts, att en omlastningsplats befanns vara mer
lämplig än en kombiterminal, samt att näringslivets behov av infrastruktur utretts
och resulterat i en stark rekommendation för utvecklat underhåll och utbyggnad av
järnvägsnätet.
Problemet med projektet är dock, enligt Kontigo, att det är svårt att se projektets nytta och vilket dess bidrag till programmålen blir. De projektinterna resultaten är förvisso enligt förväntan utifrån projektansökan och målsättning, men vad projektet
resulterar i utöver ett framtaget kunskapsunderlag är högst oklart. Projektet efterfrågades inledningsvis av politiker inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet
Fyrbodal-Østfold, men det är inte alls klarlagt huruvida underlaget kommer att användas till något beslut eller ej, eller i så fall i vilket sammanhang. Det saknas också
en välutvecklad idé om hur resultaten ska komma till nytta på något konkret sätt i
projektbeskrivningen.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 41 (55) Kontigo AB 2013.09.03
4.5.3 Att göra regionala skillnader till en styrka
Inre Skandinavien, Attraktiv livsmiljö, För stads och landsbygdsutveckling (april
2009 – december 2011)
Liksom projektet IGS har detta projekt syftat till att bidra med ett kunskaps- och beslutsunderlag för regionala utvecklingsfrågor i gränsregionen. Ett annat mål har varit
att stärka medverkande FoU-miljöers konkurrenskraft genom närmare samverkan
över gränsen och ökad kompetens inom fältet gränsöverskridande analyser. Medverkande och drivande parter i projektet har varit Centrum för forskning om regional
utveckling vid Karlstad universitet, Högskolan i Dalarna och Østlandsforskning. Projektet har även haft stöd från de regionalpolitiska organen i delområdet.
Projektets genomförande har karakteriserats av tre forskningsprojekt vilka har fokuserat på interaktion och rörlighet över gränsen (främst arbetskraftens rörlighet), boendemiljöernas attraktivitet, och slutligen globaliseringens effekter på regionen,
främst ur ett attitydpåverkande perspektiv.
Liksom för projektet IGS finns det en stor osäkerhet kring hur projektets resultat kan
eller kommer att tas tillvara efter projektet. Ett brett och för politiker angeläget kunskapsunderlag har tagits fram, både enligt projektledare och intressenter. Men underlaget förefaller främst betraktas som ”intressant” ur ett politikerperspektiv, utifrån
de intervjuer som vi genomfört, utan att för den sakens skull komma till användning
rent praktiskt i det regionutvecklande arbetet. Ingen sådan uppföljning har heller
gjorts inom ramen för projektet så det är svårt att bedöma projektets möjlighet till
påverkan och vidare nytta. Därmed blir också projektets bidrag till något av programmålen oklart. Ett kunskapsunderlag har tagits fram som kan vara till nytta för
parter på båda sidor av gränsen, men kommer underlaget verkligen att användas?
4.5.4 Interregional Innovasjon Sverige-Norge (IISN)
Nordens gröna bälte, Ekonomisk tillväxt, För utveckling av branscher, företag och
entreprenörskap (okt 2009 – sept 2012)
Projektet syftade till att bidra till programmålet fler konkurrenskraftiga företag. Det
grundar sig på ett utvecklat samarbete (Mid Nordic Business Arena) mellan tillväxtoch näringslivsutvecklande aktörer i Sör-Tröndelag, Nord-Tröndelag, Jämtland och
Västernorrland. Genom stöd från projektets företagsstödjande aktörer har 30-talet
mindre företag genomgått minst en ettårig innovationsprocess utifrån en strukturerad metod som utvecklats av Sintef. Varje företags innovationsprocess har byggt på
individuella utvecklingsbehov inom branscherna förnyelsebar energi och upplevelsenäring/turism. Projektet har gett företagen processtöd via Sintef, Peak Innovation
och Efokus, kontaktstöd via European Enterprise Networks regionala representation
(Almi Mitt, LTCK och Innovasjon Norge) samt expertkompetens i form av forskare
eller konsulter baserat på de enskilda företagens behov. Ett delmål i projektet har
även varit att utveckla småföretagens affärskontakter och nätverk över gränsen,
bland annat genom gemensamma samlingar i mindre företagsgrupper. Ett annat
delmål har varit att knyta småföretagens utvecklingsarbete närmare Sintefs breda
kompetensbas på längre sikt.
Kontigo menar att projektet möjliggör ett utnyttjande av gränsen som resurs genom
att kompletterande kunskap och kompetens kan stötta företagens utvecklingsproces-
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 42 (55) Kontigo AB 2013.09.03
ser på både svensk och norsk sida. Framför allt Sintef är en dominant aktör i regionen
med bred expertkompetens som företagen förefaller haft stor nytta av.
Resultaten har varit väldigt individuella beroende på de olika utvecklingsprojektens
inriktning. Några exempel är produkt- och tjänsteutveckling, nya affärskontakter, nya
kanaler för marknadsföring, effektivisering av administrativa rutiner/IT-stöd, fälttester av ny teknik/demonstrationsprojekt och genomförda förstudier av olika slag.
En viktig kommentar är att många företags utvecklingsprocesser inte slutförts i och
med att den ettåriga innovationsprocessen i projektet avslutades. Många företag kom
en bit på väg med sina utvecklingsprojekt men hade en bit kvar innan en färdig produkt eller idé kunde realiseras på marknaden. Detta är också en av de vanligaste invändningarna mot projektet från företagens sida, samt att projektet inte kunde hjälpa
dem att navigera längre i finansieringssystemet, så att de kunde rigga liknande följdprojekt på egen hand för att ”nå i mål”. Kontigo vill dock betona att IISN är ett av
mycket få näringslivsorienterade projekt i programmet som väldigt tydligt arbetat
utifrån företagens egna behov, och som dessutom uppnått goda resultat för företagens del, även om flera av dem inte har nått hela vägen inom ramen för projektet.
4.5.5 Den skandinaviska resandekartan
Gränslöst samarbete, Attraktiv livsmiljö, För kultur och kreativitet (juli 2010 – juni
2013)
Bakgrunden till projektet är att projektägarna – Västra Götalandsregionen/Bohusläns museum och Østfoldsmuseene genom projektet vill stärka kunskapen
om resandefolkets kulturhistoria i den gemensamma gränsregionen (Bohuslän, Dalsland, Østfold), och synliggöra denna genom en interaktiv karta och hemsida, temadagar och nätverksaktiviteter. Som motiv anges också den europeiska ramkonventionen
om nationella minoriteters rätt till sin kultur och historia. Projektet har drivits
gemensamt av framför allt museerna i projektet. Taternes landsforening, Landsorganisasjonen för romanifolket i Norge samt Kulturgruppen för resandefolket har varit
involverade i genomförandet och funnits representerade i projektets styrgrupp och
referensgrupp.
Resultaten av projektet består bland annat av den dokumentation i form av en databas som skapats främst i och med de intervjuer som genomförts, samt den hemsida/resandekarta som utvecklats inom ramen för projektet. Flera träffar och gemensamma arrangemang har också ägt rum då både museirepresentanter och representanter för resandefolket utvecklat och knutit nya kontakter över gränsen, bland annat
med forskare.
Med tanke på minoritetsgruppens rörlighet över gränsen, och det täta samarbetet
mellan muséerna samt minoritetsorganisationerna, förefaller projektets gränsöverskridande idé vara relativt välutvecklad. Därtill uppfattas nytta och genomförande i
projektet delas jämlikt mellan parter på båda sidor av gränsen. Projektets tydligaste
bidrag till programmålen kommer genom målet ökad kulturell mångfald. Projektets
långsiktiga bidrag är mer osäkert, men Resandekartan förefaller kunna blir ett bestående resultat av projektet då projektparterna tillsammans med nya museer beslutat
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 43 (55) Kontigo AB 2013.09.03
att fortsätta samarbetet och vidareutveckla den. Det finns också andra planer på utvecklat samarbete över gränsen mellan parterna för att tillgängliggöra information
och ny kunskap om resandefolket.
4.5.6 Norsk-svensk förskollärarutbildning med vikt på barnkultur och
kulturarv
Nordens gröna bälte, Ekonomisk tillväxt, För kompetensutveckling och FoU (aug
2008 – juli 2012)
Projektets mål har varit att utveckla och genomföra en gemensam förskollärarutbildning på högskolenivå tillsammans med kulturhistoriska museer i Jämtland och
Tröndelag. Genom att utveckla en gemensam utbildning vars examina ska värderas
lika på svensk och norsk sida syftar projektet till att underlätta rörlighet över gränsen
för personal i förskola, grundskola och vid kulturinstitutioner. Projektets koppling till
programmålen är ett visst bidrag till målet om en mer integrerad arbetsmarknad.
En stor utmaning för projektet har varit att hantera de olika ländernas utbildningsväsen, läroplaner och regelverk. Befintliga utbildningar för förskollärare är ett halvår
längre i Sverige jämfört med i Norge och även andra skillnader rörande grundläggande kvalifikationskrav har orsakat stora svårigheter för projektet att nå sina mål. Trots
detta har 30 studerande nu genomgått 2 år av en bachelorutbildning som drivs som
pilot inom ramen för projektets andra fas (fortsättningsprojekt). Sannolikt kommer
denna utbildning dock inte att bli långvarig eftersom det inneburit ett stort merarbete
att utveckla ett fullständigt utbildningsprogram av hög kvalitet. Istället är målet efter
projektet att satsa på en masterkurs som både svenska och norska förskollärarstuderande ska kunna läsa.
Kontigo bedömer projektets idé om gränsens roll som relativt tydlig. För att bidra till
ökad integrering av arbetsmarknaderna på vardera sidan är samstämmiga kvalifikationskrav och bedömning av examina en viktig förutsättning. Dock har projektet inte
förmått påverka det nationella regelverk som omger utbildningar av det här slaget.
Detta bör ha varit lätt för projektägarna att förutse redan innan detta projekt påbörjades, t.ex. i samband med förstudien. Resultaten av projektet (och dess fortsättningsprojekt) ser på grund av oöverkomliga utmaningar ut att stanna i en treårig
utbildning som inte fortsätter efter projektet. Den årskull på 30 studerande blir sannolikt den första och sista som genomgår utbildningen. Ljuspunkten är den masterkurs som planeras som en fortsättning till projektet och utbildningen.
4.5.7 Bygg- och anläggningskompetens i Inre Skandinavien
Inre Skandinavien, Ekonomisk tillväxt, För kompetensutveckling och FoU (aug
2010 – juli 2013)
Projektets ambitiösa mål är att stärka bygg- och anläggningsbranschen i Hedmark
och Dalarna genom gemensam utbildning, kvalitetssäkring av densamma, stöd för
rekrytering och vidareutbildning av lärlingar. Projektet strävar efter att nå resultat i
linje med programmålet integrerad arbetsmarknad. Idén om gränsens roll i projektet bedöms vara hyfsat tydlig, då behovet av att stärka bygg- och anläggningsbran-
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 44 (55) Kontigo AB 2013.09.03
schen av projektet betraktas som en viktig förutsättning för att stötta utvecklingen av
industri- och besöksnäring i gränsregionen. En ökad rörlighet av arbetskraft inom
denna bransch i regionen får också anses vara en tydlig gränsöverskridande dimension.
Liksom i fallet med projektet kring förskollärarutbildning har dock projektet stött på
patrull i form av olika kvalifikationskrav i Sverige respektive Norge. Yrkesutbildningar har bl.a. högre krav och status i Sverige. En gemensam nätbaserad utbildning har
delvis av det skälet inte kunnat genomföras. Projektet har framför allt stärkt kontaktnätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag i regionen (dock ej formaliserat),
samt bidragit till gemensam kunskapsutveckling mellan framför allt de ledande parterna på respektive sida om gränsen, i form av Norges byggskole och Star byggutbildning. Man har också tagit fram data som visar på rörligheten av arbetskraft i regionen, vilket man hoppas ska kunna motivera ytterligare, liknande satsningar.
Det här exemplet, och det dessförinnan, illustrerar tydligt befintliga gränshinder
kopplade till utbildningssystemen som existerar mellan Sverige och Norge, och som
förhindrar en ökad rörlighet och integrerad arbetsmarknad. Men projektens brist på
hållbara resultat inom det här området visar också på problemen som kommer av att
arbeta med dessa frågor i projektform inom Interreg. För att uppnå hållbara resultat i
form av gränsöverskridande utbildningar och examina krävs sannolikt engagemang
på nationell nivå, från respektive utbildningsdepartement.
4.5.8 Företagsamhet i hela skolan
Inre Skandinavien, Ekonomisk tillväxt, För utveckling av företag, branscher och
entreprenörskap (aug 2010 – juli 2013)
Projektet (liksom dess systerprojekt Företagsamhet i hela skolan – Värmland) syftar
till att stärka entreprenörskapsutbildningar och aktiviteter hos elever i skolor i Hedmark, Akershus och Dalarna (samt Värmland genom systerprojektet). Den gränsöverskridande idén i projektet härstammar från de ledande aktörernas olika specialiseringar: Ungt Entreprenørskap i Norge har ett välutvecklat arbete i grundskolan,
samtidigt som Ung Företagsamhet på svensk sida är bättre etablerade i gymnasieskolan. Genom att lära av varandra både teoretiskt och genom gemensamma, praktiska
aktiviteter ska båda verksamheterna stärkas, och på så sätt även utbudet av entreprenörskapsaktiviteter för unga i skolan på båda sidor av gränsen. Projektets tydligaste
bidrag till programmålen är genom målet ökat antal konkurrenskraftiga företag,
även om projektets bidrag till detta mål givet målgruppen är av mer långsiktig karaktär.
Resultaten i projektet är förhållandevis goda, framför allt när det gäller att etablera
och genomföra aktiviteter i grundskolan. Ett stort antal elever har deltagit. Det har
dock varit svårt för projektet att etablera samarbete med lärarutbildningen vid Högskolan i Dalarna, som visat bristande intresse för entreprenörskapsperspektivet i
undervisningen. Större lycka har man haft på norsk sida. På svensk sida har projektets arbete med grundskolan genererat stort intresse övriga delar av hela UF. Projektet har även bidragit till att utveckla det internationella utbytet bland skolor i gränsregionen.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 45 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Även om det i många entreprenörskapsorienterade projekt har visat sig svårt att
identifiera ett gränsöverskridande mervärde så menar Kontigo att det här är ett exempel på ett projekt med en tydligare mervärdesidé. Främjandet av entreprenörskap
är ett gemensamt intresse, och genom de olika verksamheternas erfarenheter och
metoder (UF och UE) har man i projektet lyckats ta tillvara kompletterande resurser i
gränsregionen för att stärka det entreprenörskapsfrämjande arbetet på båda sidor av
gränsen.
4.5.9 Utveksling av trafikkinformasjon
Regionöverskridande, Ekonomisk tillväxt, För infrastruktur (jan 2011 – dec 2012)
De nationella myndigheterna Statens vegvesen och Trafikverket har i projektet samarbetat för att implementera en gemensam standard/system (CEN DATEX2) för
loggning och kommunikation av trafikinformation på vardera sidan om gränsen, mellan trafikmyndigheter, tjänsteleverantörer och andra berörda aktörer. Projektet bygger på ett sedan tidigare etablerat utbyte mellan myndigheterna på basis av EUkommissionens ITS Action plan och ITS-direktiv där behovet av gränsöverskridande,
IT-baserade informationstjänster betonas för ett effektivare transportsystem. Implementeringen av en gemensam standard ska möjliggöra för trafikanter att tillgängliggöra sig trafikinformation, t.ex. via GPS, på båda sidor av gränsen. Projektet bidrar
med detta syfte tydligast till målet om ökad tillgänglighet.
Kontigo bedömer att projektets syfte och mål har ett tydligt gränsöverskridande mervärdesfokus, men resultaten har inte blivit de förväntade. Den standard för trafikinformation som skulle implementeras hos båda myndigheter blev endast implementerad på svenska Trafikverket. På grund av betydande organisatoriska och tekniska
utmaningar på norsk sida har man inte kunnat nå målet. Istället har man beslutat att
implementera en nyare version av samma system, utanför ramen för projektet. Däremot har de svenska erfarenheterna av implementeringen genererat viktiga lärdomar
som dess norska samarbetspartner kommer att utgå ifrån vid implementeringen av
systemet.
Därmed blir slutsatsen att projektet framför allt kommit Trafikverket till nytta, med
resultatet att ett nytt system är implementerat. Det gränsöverskridande mervärdet
blir desto mer haltande då den norska partnern, Statens vegvesen, inom ramen för
projektet inte nått de resultat som förväntats. Nyttan för en av målgrupperna – de
trafikanter som rör sig över gränsen, blir därmed också väldigt begränsad. Dock är
det Kontigos bedömning att myndigheterna innan projektet och efter detsamma, har
haft och kommer att fortsätta ha ett utbyte på basis av ITS-direktivet från EUkommissionen, samt att målet även efter projektet är att implementera ett gemensamt system. Det fortsatta arbetet kommer att ske inom ramen för ordinarie verksamhet.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 46 (55) Kontigo AB 2013.09.03
5
Programmets mervärde i sammandrag och
slutsatser inför kommande program
I detta avslutande kapitel summerar vi de viktigaste resultaten på programnivån och
slutsatserna från denna utvärdering hittills. Vi presenterar också några övergripande
rekommendationer riktade i första hand till Övervakningskommittén men också till
de aktörer som har uppdraget att skriva och utforma ett kommande program för 2014
- 2020.
5.1 Programanalysen indikerar ett logiskt uppbyggt program som
kunde varit skarpare med en tydligare idé om gränsregionalt
mervärde
I programmet prioriteras de övergripande områdena ekonomisk tillväxt och attraktiv
livsmiljö. Under varje prioriterat område finns ett antal s.k. insatsområden, av vilka
det framgår hur dessa skall länka till de övergripande målen. Insatsområdet gränshinder är tänkt att leda till en ökad tillgänglighet, insatsområdet kompetens och FoU
till en mer integrerad arbetsmarknad och så vidare (se figur 9).
Figur 9. Programlogiken i överblick.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 47 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Det är Kontigos övergripande slutsats att programmet i denna mening är logiskt uppbyggt och väl strukturerat. För de flesta av insatsområdena finns en åtminstone i teorin tydlig koppling till programmålen. Vi noterar dock några exempel på där programmålen förefaller vara något snävare definierade än vad det tillhörande insatsområdet anger. Ett sådant exempel är kultur och kreativitet, där programmålet handlar
om ökad kulturell mångfald. Här antyder programmålet en slags kvalitativ avgränsning av vilken typ av aktiviteter som programmet bör stödja för att nå målet, medan
det kan finnas en risk för att benämningen kultur och kreativitet tolkas vidare än så.
Det är dock Kontigos bedömning att man i programmet skulle ha kunnat förtydliga
idén om vilken roll just den gränsöverskridande samverkan skall spela. Detta gäller i
olika hög utsträckning i olika delar av programmet. Tydligast är denna idé uttryckt i
målen kring ökad tillgänglighet och integrerad arbetsmarknad. Här menar vi att det
finns en tydlighet i hur man ser på gränsen och vilken roll en samverkan på tvärs över
gränsen kan förväntas spela. Med fokus på att bryta ned eller överbrygga olika typer
av gränshinder och förbättra olika delar av infrastrukturen skall gränsens hindrande
effekter minskas vilket skall leda till en än mer integrerad arbetsmarknad i gränsregionerna och ökad tillgänglighet både inom gränsregionerna och till och från dessa.
Inom andra delar av området ekonomisk tillväxt är logiken mindre tydlig, i synnerhet
gäller det insatsområdet företagsutveckling och entreprenörskap där vi menar att det
i stort sett saknas en analys och tydlig idé om varför man ska stärka det gränsregionala samarbetet mellan länderna, liksom även för hur detta skall ske. Detta är förstås
inte det samma som att hävda att det inte finns skäl för ett sådant samarbete, utan
snarare en notering om att dessa inte är tillräckligt analyserade eller tydligt uttryckta
i programdokumentet. Detta blir förstås särskilt angeläget då vi ser att merparten av
resurserna gått till detta insatsområde. Vi kan också se i resultatanalysen att denna
otydlighet i programmet förefaller att återspegla sig i projekten inom dessa insatsområden.
Logiken inom det prioriterade området attraktiv livsmiljö är i allt väsentlig tydlig och
det nämns att samverkan och samarbete skall leda till mindre negativa miljöeffekter,
till nya metoder för lokal utveckling, och en bättre hälsa. Även detta är logiskt uppbyggt, men vi saknar även här en tydligare analys när det gäller vad samverkan över
gränsen kan bidra med i detta avseende. Även här finns variationer mellan de olika
insatsområdena. Den tydligaste analysen finner vi för natur- och kulturmiljöområdet
där logiken knyter an till detta område som ett där problem, utmaningar och möjligheter är gränsöverskridande men där förvaltningen av resurserna och insatserna för
tillvarata frågorna i allt väsentligt är nationellt avgränsade. Här blir det tydligt vilket
syfte som programmet har. Inom områdena kultur och folkhälsa är idén om det
gränsöverskridande mervärdet uppbyggt på ett liknande resonemang, men detta blir
dock inte tydligt uttryckt i det senare fallet. Här förefaller istället mervärdesanalysen i
programmet stanna vid bedömningen att all samverkan berikar.
Ett slags mellanläge återfinner vi för områdena lokal utveckling och stadsutveckling
samt förbättrad samhällsservice. Här finns åtminstone delvis en grundläggande idé
om varför man skall samverka över gränsen. En idé som handlar om att man i glesa
befolkningsstrukturer kan nå en ökad kritisk massa genom en samverkan på tvärs
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 48 (55) Kontigo AB 2013.09.03
över gränsen. Delvis menar vi dock att analysen av problem och möjligheter här är
tämligen grund och kunde ha vunnit på att såväl fördjupas som formuleras skarpare.
Här hade det också varit på sin plats att i en sådan analys även integrera en analys av
olika typer av formella gränshinder som ibland omöjliggör en sådan samverkan. Problemet i detta fall är kanske således inte så mycket en ologisk som en orealistisk strategi för skapande av gränsregionala mervärden. Återigen skall detta inte tolkas som
att det inte vore angeläget att arbeta med denna typ av insatser. Det skall istället ses
som ett konstaterande att nödvändiga resurser och förankring ännu inte har funnits
på plats för att realisera dessa mervärdesstrategier.
Det är därför Kontigos bedömning att programmet kunde formulerats skarpare och
tydligare i de delar som handlar just om mervärdet av det gränsöverskridande samarbetet – alltså om själva kärnan i programmet. Med en tydligare analys av de problem och möjligheter som gränsen skapar i programområdets olika delar hade programmet kunnat göras spetsigare och effektivare än som nu är fallet.
5.2 Portföljanalysen demonstrerar flexibilitet men också en risk för
att väja för de svårare strategiska utmaningarna
I portföljanalysen ser vi ett uttryck för programmets flexibilitet och de olika delregionernas möjligheter till egna prioriteringar. En anledning till skiftande prioriteringar
mellan delregionerna är förstås att programmen skall länka till skiftande nationella
och regionala prioriteringar uttryckta i regionernas och fylkenas strategidokument.
Det är dock, menar Kontigo, svårt att få någon egentlig överblick över eller inblick i
huruvida den fördelning av resurserna som vi de facto ser här också återspeglar några
sådana kopplingar.
Ett problem i sammanhanget är att vi, i programdokument och analyser, oftast nöjer
oss med att konstatera att de olika programdokumenten ”överensstämmer med varandra” – dvs. att t.ex. området infrastruktur, entreprenörskap eller tillgänglighet
”finns med” också i de regionala programmen. Det man istället skulle behöva är en
tydlig strategi för vilken roll som olika program skulle spela för regionens utveckling.
För ett program som detta blir då utmaningen att både möjliggöra för sådana regionala prioriteringar och samtidigt säkerställa att programmets övergripande syften
och mål förblir i fokus. Detta talar således ytterligare för att stärka programmet och
analysen i programmet inom just de delar som beskriver hur samarbetet över gränsen
bäst kan gynna områdets regionala utveckling. Dokumentet borde kunna tjäna som
en tydligare riktningsgivare för det gränsregionala samarbetet, menar Kontigo.
Vi ser särskilt inom området ekonomisk tillväxt en betydande övervikt för projekt
som rör näringslivets utveckling, framför projekt som handlar om infrastruktur och
gränshinder. Detta kan förstås vara uttryck för en klok prioritering, men problemet är
att vi inte riktigt får en förklaring till varför man gjort denna prioritering. Man kan
därför tänka att man i praktiken, dvs. inte minst i de regionala medfinansieringsdiskussionerna, har kommit att väja för de tyngre och svårare frågorna kring infrastruktur – som skulle kräva tuffa regionala prioriteringsbeslut, som kanske skulle kunna
komma att konkurrera med investeringar som inte går på den geografiska tvären –
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 49 (55) Kontigo AB 2013.09.03
och gränshinder – som kräver en stark regional förankring, långsiktighet och ett intensivt politiskt arbete.
I övrigt ser vi att variationen mellan programområdena är relativt sett mindre än vad
man kunnat förvänta utifrån de mer allmänna skrivningarna i programmet som betonar och lyfter fram skillnaderna mellan de olika delregionerna.
5.3 Otydliga programmål skapar visst utrymme för måluppfyllelse
– men fortsatt tveksamhet för långsiktigt och substantiell målpåverkan
Slutligen då – har programmet bidragit till att nå programmålen? Målen är, som konstaterats tidigare, allt för allmänt hållna för att låna sig till någon mer exakt utvärdering. Men den analys som vi rapporterat i kapitel 4 har ändå eftersträvat att diskutera
de enskilda projektens olika potential och faktiska bidrag till dessa programmål. Vi
vill därför i detta kapitel ändå kort försöka kommentera programmets faktiska bidrag
till programmålen, även om analysen förblir något vag.
Merparten av resurserna har investerats för att nå målet om en ekonomiskt stark
region. Inom ramen för detta har tre olika programmål ställts upp: ökad tillgänglighet, bättre integrerade arbetsmarknader och fler konkurrenskraftiga företag.
Kontigos slutsats är att bilden är relativt blandad vad gäller förmågan att uppvisa
tydliga resultat både för programmålen kopplade till ökad tillgänglighet eller motverkande av gränshinder samt till mer integrerad arbetsmarknad. Förvisso finns flera
projekt som bidragit till en ökad tillgänglighet i programområdet. Exempel här är
SÖT och dess konkretisering i projektet Green highway, Utveksling av trafikkinformasjon, och i viss mån TRUST, framför allt genom bildandet av gränskommittén
Hedmark-Dalarna. Men i övrigt är bilden blandad och till detta hör också den vaga
definitionen av vad överbryggande av gränshinder faktiskt innebär.
Ungefär hälften av projekten som har haft integrerad arbetsmarknad som mål har
lyckats uppvisa konkreta resultat i detta avseende. Lyckade exempel är projekten
Integrerad kompetensutveckling, Industricollege Inre Skandinavien samt i viss mån
projektet Norsk-svensk förskollärarutbildning. För ett relativt stort antal av programmets projekt har det dock varit svårare att nå tydliga och konkreta resultat i
detta avseende. En förklaring här kan vara att programmets faktiska verktyg är relativt trubbiga när det gäller detta mål. Målet kan främst påverkas indirekt, vilket möjligen påverkar möjligheterna att skapa konkret måluppfyllelse negativt.
Programmet förefaller ha varit minst framgångsrikt när det gäller målet om att bidra
till fler konkurrenskraftiga företag. Här har projekten svårast för att påvisa konkreta
resultat av sitt arbete. Ett problem som framkommer i analyserna i kapitel 4 är företagens många gånger bristande engagemang och intresse i de nätverk som utgör de
huvudsakliga innehållen i projekten, något som Kontigo menar går tillbaka på otydligt definierade mervärden från det gränsöverskridande samarbetet, både ur programsynvinkel som sett från det enskilda medverkande företagets horisont.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 50 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Sammantaget blir det Kontigos bedömning att programmets betydelse för att öka den
ekonomiska tillväxten i programområdet varit relativt begränsad. Men detta hindrar
inte att insatserna för att bryta ned gränshinder, öka tillgängligheten och integrera
arbetsmarknaderna kan på sikt komma att få en strukturell betydelse. Om omfattningen av resultaten från programmet är tillräckliga för att åstadkomma en sådan
långsiktig strukturell påverkan är i nuläget oklart, bedömer Kontigo. Insatserna för
fler konkurrenskraftiga företag, dit en stor del av resurserna kanaliserats, uppvisar
dock inte tydliga resultat. Det finns därför skäl att anta att programmets insatser
knappast har bidragit till detta programmål i en omfattning som kunnat förväntas.
Inom området attraktiv livsmiljö är målen många gånger ännu mindre tydliga och
konkreta än inom området ekonomisk tillväxt. Samtidigt som detta förstås försvårar
en meningsfull utvärdering av måluppfyllelse än mindre effekter så innebär det ju
också att det blir lättare för projekten att visa på att man ändå bidragit till programmålen i olika avseenden. Det är kanske också därför relativt sett fler projekt inom
detta prioriterade område som förefaller ha lyckats i att aktivt bidra till något av programmålen. Vi ser heller ingen större skillnad när det gäller de olika programmålen
inom området.
Även inom detta område är det dock fortfarande betydande osäkerhet kring projektens gränsregionala mervärden. Här ser vi också en skillnad mellan å ena sidan de
projekt som har haft som mål att bidra till ett bättre nyttjande och förvaltning av natur- och kulturresurser och de som verkat för ett bättre samarbete för minskade negativa miljöeffekter och å andra sidan vissa av de övriga målen. De gränsregionala mervärdena förefaller vara betydligt tydligare i den förra kategorin än i den senare. För
flera av projekten här är de gränsregionala mervärdena otydliga eller endast mycket
svagt utvecklade i projektens genomförande.
Det är vidare svårt att se om det skulle finnas några avgörande skillnader i hur framgångsrikt programmet skulle ha varit i de olika delområdena. Vi kan t.ex. se att man i
Gränslöst samarbete förefaller ha något färre projekt inom det prioriterade området
attraktiv livsmiljö som vi bedömt som otydliga vad gäller projektens gränsregionala
mervärden. På basen av den gjorda analysen vill vi inte spekulera närmare om vad
som skulle kunna ligga bakom detta. I övrigt är det svårt att se några sådana skillnader inom programmet.
5.3.1
Återkommande projekt och projekt med näringslivsanknytning
I Kontigos uppdrag ingick också att fördjupa analysen kring återkommande projekt
och kring projekt med näringslivsanknytning. Det är svårt att se någon avgörande
skillnad mellan de återkommande projekten och projekt som är nya. Kontigo noterade i den tidigare delrapporten att en framgångsfaktor för återkommande projekt är
att man snävar in projektet snarare än att man utvidgar projektet. Påfallande många
av de återkommande projekten som haft svårt att visa på konkreta resultat och som
också rapporterat organisatoriska svårigheter är projekt som t.ex. har utvidgat sin
målgrupp. Projekt som däremot har snävat in målgruppen eller snävat in sina frågeställningar har istället uppvisat en ökad förmåga att leverera konkreta resultat.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 51 (55) Kontigo AB 2013.09.03
När det gäller projekten med näringslivsinriktning har vi i såväl denna omgång som i
den tidigare rapporteringen från utvärderingen påpekat att dessa projekt med några
få undantag har haft betydande problem. Problemen har varit många och av ofta vitt
skiftande karaktär. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att projekten har haft svårt
att bli tydliga med det gränsregionala mervärdet för företagen, vilket gjort det svårt
att verkligen engagera företag på båda sidor om gränsen. Vi kan också konstatera att
formella hinder ibland har hämmat utvecklingen av projekten. Utöver detta finns
också mer allmänna hinder för företag som vill delta i den här typen av projekt, och
som handlar om byråkrati och regelverk som gör den här typen av projektverksamhet
mindre attraktiv för många företag.
5.4 Slutsatser för kommande program
Detta leder oss till ett antal slutsatser som vi menar bör vara värdefulla att beakta
inför ett kommande Sverige-Norge program.
5.4.1
En tydlig analys och idé om det gränsregionala mervärdet är en
nyckelfråga
Den första slutsatsen handlar om behovet av en tydligare analys kring gränsens roll
för att skapa hinder och möjligheter i regionernas utveckling. Det är Kontigos bedömning att nyckeln till effektiva gränsregionala program ligger i en tydlig analys och
idé om det gränsregionala mervärdet och i att sprida denna idé till programmets olika
aktörer.
Med en tydlig sådan analys ökar möjligheterna att skapa ett skarpare och spetsigare
program, som ändå kan anpassas till delområdena, regionernas och fylkenas egna
prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet. Stor flexibilitet i programmet innebär risker i förlorad fokus i genomförandet. Programmet bör ta sin utgångspunkt i
hur likheter och olikheter på var sida om nationsgränsen kan utnyttjas för att skapa
mervärden. Programmet bör identifiera de gränshinder som begränsar regionens
tillväxt och utveckling och som är möjliga att påverka inom ramen för ett sådant här
program. Programmet bör identifiera de tematiska områden, de geografiska områden
och de sätt där en gränsöverskridande samverkan kan ge tydliga mervärden.
5.4.2 Ett mer proaktivt projektutvecklingsarbete skapar ökade förutsättningar
Det är, för det andra, viktigt att programmets genomförandeorganisation bidrar till
att tydligt hålla fast vid programmet genomförandet igenom. Kontigo menar att det
finns behov av ett mer proaktivt arbete med att utveckla strategiska projekt. I de nationella programmen inom regionalfonden finns ofta strukturer som kan ta en aktiv
roll i själva den förberedande projektutvecklingen. Detta skapar ett stort försteg för
den typen av projekt och förutsättningarna att leverera långsiktig nytta ökar påtagligt. Kring de gränsregionala programmen saknas dessa strukturer, och projektutvecklingsarbetet hamnar ofta hos respektive nationella aktörerna och det är därför
lätt att det blir de nationellt definierade problemen och möjligheterna snarare än de
gränsöverskridande som bildar utgångspunkt för projektutvecklingen. Detta har också bidragit till den ensidighet (med bas på endera sidan gränsen) som många gånger
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 52 (55) Kontigo AB 2013.09.03
har präglat projektutvecklingsarbetet. Här måste de regionalt tillväxtansvariga myndigheterna, tillsammans med programmets förvaltningsmyndighet, ta ett ansvar för
att stödja ett sådant proaktivt projektutvecklingsarbete om man ska åstadkomma
flera strategiska projekt med ett tydligt gränsregionalt mervärde.
Kontigo menar att en del av de resurser som i detta program lagts på att bedöma projekt bör kunna läggas på att utveckla projekt av strategisk gränsöverskridande karaktär. Företrädare för fylkeskommuner och regionförbund bör kunna ta ett större och
gemensamt ansvar för projektutvecklingsarbetet i programmet.
5.4.3 Regionalt varierande förutsättningar bör ge upphov till mer olika
typer av projekt
Kontigo noterar också att förutsättningarna för att bedriva gränsregionala samarbetsprojekt i Sverige Norgeprogrammet skiljer sig åt i relativt stor grad, mellan de
olika delområdena i programmet. I de södra delområdena är vardagsintegrationen
mer påtaglig än i de norra, vilket gör att de faktiska gränshindren upplevs tydligare
här och att frågorna omkring den dagliga rörligheten över gränsen - antingen för
handel, arbete eller andra syften står mer i fokus här än i norr. I Nordens gröna bälte
och även i delar av Inre Skandinavien är det istället tydligare en glesbygdsproblematik och frågor om hur man når ett tillräckligt underlag för en god samhällsservice som
många gånger står i fokus.
Det är Kontigos bedömning att samverkan mellan offentliga och frivilliga myndigheter på var sida om gränsen i många fall kan bidra till ett gränsregionalt mervärde. För
att nå strukturell påverkan, och kanske även lösa upp hindrande regelverk, krävs en
tydligare förankring för många av dessa projekt. De programansvariga bör här ta en
aktivare del i att säkerställa att denna typ av projekt har en tydlig förankring, som
ibland också måste gå utöver programområdet (dvs. vara förankrade också i de samverkande myndigheterna nationellt). Allt för många projekt har inte kunnat genomföras såsom ursprungligen planerats pga att förutsättningarna för samverkan inte
varit tillräckligt utredda innan projektstarten, något som hade kunnat avhjälpas med
en tydligare organisationsförankring för projekten.
Kontigo menar att det finns skäl att programmet och projekten i ännu högre grad än
idag faktiskt återspeglar dessa skilda förutsättningar. Inte minst menar vi att man i
de norra delarna av programmet inte i tillräcklig utsträckning kanske har uppmärksammat den begränsning i det gränsregionala samarbetet som skapas av avsaknaden
av dagliga gränsutbytesmöjligheter.
Detta skall dock inte tas till intäkt för att Kontigo menar att även ett kommande program behöver vara uppdelat i tre programdelar. Det torde finnas andra vägar att tillse
att regionala skillnader tillåts påverka programinnehållet.
5.4.4 Ett utrymme för en enklare organisation
Kontigo har noterat att det bör finnas ett utrymme att skapa en enklare genomförandeorganisation. Kontigo menar att nyckeln till detta ligger i vad som ovan nämnts
som en större tyngd på den projektinitierande fasen. Genom att lägga en större vikt
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 53 (55) Kontigo AB 2013.09.03
vid att proaktivt skapa och medfinansiera projekt skapas också bättre förutsättningar
för att skapa tydligare gränsregionala mervärden liksom att också knyta an projekten
tydligare till den regionala variationen mellan programområdets delar.
Enligt Kontigo borde detta underlätta för en enklare organisation, med färre led i de
prioriterande och beslutande skedena av arbetet.
5.4.5 Näringslivet måste få större inflytande på näringslivsprojekten
Projekt med fokus på näringslivet måste utvecklas i en starkare samklang med näringslivet självt. Företagen måste ges ökad delaktighet i att analysera gränsregionernas
utmaningar och möjligheter och själva också lämna förslag på hur programmet kan
göras mer intressant för näringslivet. I sammanhanget kan vi notera att andra nordiska gränsregionala samarbetsprogram har nått framgång i denna fråga genom att
söka identifiera organisationer och aktörer som kan fungera som en slags mellanhand
mellan programmet och de mindre företagen (se t.ex. Interreg Nordprogrammet och
ÖKS-programmet).
5.4.6 Behov av tydligare mål och bättre utvärderingsmöjligheter
Slutligen menar Kontigo att det varit svårt att utvärdera det nuvarande programmet.
Programmets målstruktur har varit otydlig och målen oprecisa. I grunden skapar
detta en osäkerhet kring programmets mervärde och nytta, där det kan bli svårt att
legitimera avsättningen av resurser på nuvarande nivå givet andra behov.
Inför ett kommande program är det viktigt att öka möjligheterna att faktiskt utvärdera programmets måluppfyllelse och effekter. Detta är en utmaning i alla komplexa
utvecklingsprogram, inte minst så i ett gränsregionalt samarbetsprogram.
Kontigo menar att programprocessen därför bör klarlägga följande:

Vilka är de gränsregionala utmaningar och möjligheter man vill förändra eller
tillvarata genom programmet?

Vilka realistiska mål för en sådan förändring/tillvaratagande kan man ställa?

Hur formulerar man dessa, så att de blir mätbara?

Kan man definiera målgrupperna för insatserna så att det blir möjligt att också utvärdera vilken effekt på målen som programmet i sig svarat för?
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 54 (55) Kontigo AB 2013.09.03
Bilaga 1: Intervjupersoner
Projektledare
Anders Larsson, Mid nordic business arena
Andreas Bäckstrand, Projektledare Enningdalsälven, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Ann-Louise Rönestål-Ek, Handelskammaren Mittsverige.
Björn Olofsson, Antikvarie, Jämtli.
Bodil Andersson, Østfoldmuseene
Christian Martins, Biträdande förbundsdirektör och beredningsansvarig infrastruktur, Fyrbodals kommunalförbund.
Eva Olsson, Universitetslektor fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap/Cerut, Karlstad universitet.
Ivar Selmer-Olsen, Prorektor, Dronning Mauds Minne høgskole for førskolærarutdanning.
Kjersti Leiren Boag, Statens vegvesen
Ronny Graskopf, Norges byggskole
Ulf Thored, Ung Företagsamhet Falun
Övriga
Bo-Josef Eriksson, Analytiker/utvärderare, Region Värmland
Jan Calissendorff, VD/General manager sales/logistics, Sundsvall bioenergi AB.
Joar Båtelson, VD/Rådgivare, Spinto Sweden AB.
Lars Olav Gravbrøt, Styreleder, Smart Grid Solutions AS.
Mons Grøvlen, Pensionerad (tidigare SINTEF).
Odd Terje Sandlund, Seniorforsker, Norsk institutt for naturforskning.
Turid Bredesen, Daglig leder, Namsskogan Familiepark.
Interreg Sverige-Norge Slutrapport 55 (55) Kontigo AB 2013.09.03