1. No category

Bitidningen
Nr 4
April 2012
Biodling i Argentina
Temperaturen i en bikupa • Bra honungs- och pollenväxter
Antibiotikan hos HF ett mysterium • Beställning av etiketter
Bitidningen 4 2012
1
I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för Din biodling.
Begär vår
katalog 2010,
sändes fritt
Honungsburkar - Glasburkar
Vi säljer glasburkar i plastpaket, pallpriser, bulkpall
precis som vanligt, 350, 500, 700 gr
samt sexkantsburkar i olika storlekar
•
•
•
•
•
•
Flexikupan
Lätt
Förstärkta sarger
Hög densitet
Ingjuten rambärarlist
Botten med varroabricka
Prisvärd
Apistan & Apiguard
Nu finns Apistan & Apiguard att
beställa / köpa
receptfritt på Apotek.
Skälderhusjackan
Skälderhuskupan
Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby
2
Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55
www.joelvax.se, E-post: [email protected]. Frakt o exp.avgift tillkommer.
Vaxkakor
Bitidningen 4 2012
Ledaren
Ett år av förändring
Vid riksförbundsmötet förra våren blev jag invald som suppleant i förbundsstyrelsen. Som f.d.
depå-föreståndare var min hjärtefråga HF och vi små biodlare. Det var något av en kalldusch
att redan första kvällen få presenterat för sig att HF sökte efter tänkbara köpare till verksamheten. Den inblick i processen som jag fick, gav mig dock insikten om att en försäljning var det
enda möjliga valet både för HF och för SBR.
Det har också varit stora förändringar i vår personalgrupp. Vi har nu ny förbundssekreterare, ny ekonom och ny utvecklingskonsulent. Rekryteringsarbetet har varit en viktig del för
flera av styrelseledamöterna.
Styrelsen har också förändrats. En ledamot avgick redan under försommaren pga nytt
uppdrag i HF och nu är vi sex ledamöter som av olika skäl valt att avböja omval.
Barbro Liljeborg
Styrelseledamot
[email protected]
Den korta tid jag varit suppleant i styrelsen har gett mig ytterligare perspektiv på vår organisation som jag redan känner till genom styrelsearbete i lokalförening och distrikt. Jag har fått
en annan syn på vår förenings hierarki och nödvändigheten av att ha en hierarki. Vi är alla till
för våra medlemmar men vi har helt olika huvuduppgifter. Så här ser jag det:
Lokalföreningennybörjarkurs, fadderskap, viss praktisk vidareutbildning, erfaren
hetsutbyte och gemenskap
Distriktet
kursdagar, studieresor, ordförandeträffar för lokalföreningarna,
samverkan med närliggande distrikt
Förbundet
vision och mål för SBR, samverkan med andra organisationer,
finnas med i arbetet med de förändringar som verkar ligga framför
oss på nationell nivå och EU-nivå
För att förbundsstyrelsen ska kunna genomföra sitt uppdrag behöver den känna att vi alla
står bakom den och att vi är enade i det uppdrag vi givit den. Låt oss hoppas att det kommer att
se ut så.
Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0735-233100, [email protected]
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 31.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby AB
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 4 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.
Telefon: 0457-30489, 0735-233130.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 31.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Bin i stan – en nygammal idé
5
I bigården
6
EU-stödet via Jordbruksverket
10
Temperaturen i en bikupa
12
Bra honungs- och pollenväxter
14
En framgångshistoria
16
Bihälsa
17
Ha koll på bina
18
Antibiotikan hos HF ett mysterium
19
Biodling i Argentina
20
Beställning av SBR-etiketter
25
GMO-möte på Jordbruksverket
27
Almanackan
29
Marknaden
30
SBR-kontakt, Annonstaxa
31
Nästa nummer (5 – maj-nr)
utkommer i slutet av april.
MANUSSTOPP: 1 april.
Numret därpå (6-12) i slutet av maj.
Manusstopp: 1 maj.
APRIL 2012
12
14
Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,
nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt
Omslagsbilden:
Honung är bästa
godiset i Patagonien också. Foto:
Thomas Dahl
19
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
4
Bitidningen 4 2012
Bin i stan – en nygammal idé
CALLE REGNELL
Det har alltid funnits bin i
städerna. I Stockholm fanns
det samhällen på taket nära
Humlegården, vid Sofia kyrka
eller i Tantolunden. Dessa
har varit bin i kupor som
man skattat och skött om.
D
ärutöver finns det sk skorstensbin,
dvs svärmar som ingen tagit hand
om som slagit sig ner i skorstenar, ventilationskanaler eller på halvvarma platser
under takåsarna. Man kan se dem vid
Adolf Fredriks kyrka eller bland vildvinet
på stadshuset i Stockholm.
Med jämna mellanrum trumpetas
det ut att ”nu har vi äntligen bin i stan!”.
De senaste tillskotten är ett par kupor på
ett hotell vid Slussen och på Kulturhusets tak. ”Hotellbina” väckte en viss uppmärksamhet eftersom 30 000 bin placerades på en takterrass vid Slussen. Ungefär samtidigt började sandbin att samlas
på varma solbelysta väggar och många i
grannskapet trodde naturligt nog att det
var ”hotellbina” som svärmade (tidigt i
april)! Detta dementerades i lokalpressen av både Lotta Fabricius och mig men
budskapet var svårt att ta in. De senare på
kulturhuset administreras av Bee Urban.
Organisationen grundades av två miljömedvetna biologer, Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg. Syftet är att sprida medvetenhet och kunskap om pollineringseffekten av honungsbin och deras inverkan
såväl lokalt som globalt. Biprodukten av
affärsverksamheten är dessutom den allra
lenaste honung.
Bee Urban upplåter fadderskap av bikupor till företag i storstadsmiljö. Utplacering sker på företagets egna områden eller
fastigheter. Bee Urban sköter om drift och
underhåll av kuporna. Honungen som genereras tillfaller företaget. Honungen paketeras i ett format som förmedlar budskapet om företagets insats för miljön på
ett positivt, påtagligt och nytänkande sätt.
I de fall företag vill bidra till en bättre miljö
men inte är situerade i ett passande om-
råde tillhandahåller Bee Urban uppställningsplatser.
Honungsringen fick en enkel fråga:
Kan det vara skadligt att äta
innerstadshonung?
Frågan gick vidare till Miljö och hälsokontoret i Stockholm som aldrig funderat
i dessa banor. Efter lite funderande antog
man att risken måste vara försumbar eftersom de flesta substanser har svårt att
lösa sig i honung. Även på IVL Svenska
Miljöinstitutet tänkte man i samma banor
men detta var bara hypoteser. Efter lite
letande fann Honungsringen ett laboratorium i Tyskland som gjorde analyser av
luftföroreningar i livsmedel. Glädjande nog
bekräftade de våra funderingar. Inga påvisbara nivåer av 16 analyserade kemiska
substanser. Inte heller påvisbara mängder
av arsenik, bly eller kadmium! Svaret på
frågan är alltså:
”Nej det är inte farligt att äta
stadshonung!”
Faksimil från
Aftonbladet 27
januari där
man hade ett
reportage om
Bee Urban. Det
ökande intresset för biodling
med lite andra
utgångspunkter än vad vi
gamla biodlare är vana
vid visar sig
alltmer, också
i ett ökande
antal biodlare
och deltagare i
biodlarkurser.
Bitidningen 4 2012
5
PASAGA RAMIC
Arbete i bigården
Vårundersökning
F
örsta vårundersökningen gjorde jag
mellan 15 och 18 februari. Vid det tillfället brukar jag dra ut innerbottnen och
skrapa av döda bin och vaxavfall. Samtidigt ser jag hur mycket bin och hur mycket
varroakvalster det finns på innerbottnen.
Rensningsflygningen brukar ske senare i
mars månad. I år var bina redan ute och
rensade en del sista februari.
Ta bort eventuella musskydd från
fluster och öppna flustren helt. Efter att
bina har rensat sig i mars gör jag den
andra ”rensningen” av bottnarna. Det arbetet gör jag när sälgen börjar blomma.
Nu byter jag bottnar. Varje samhälle får
en rengjord och desinficerad botten. Alla
”nya” bottnar har jag flammat med gasolbrännare. Nu byter jag också plats på
översta och understa lådan. Mina samhällen övervintrar på tre HLS-lådor där ramen
är 366x145mm. Översta lådan kommer på
bottnen, mellersta behåller sin plats och
nedersta kommer på toppen. På detta sätt
får jag en drivfodring av bisamhället därför att översta låda innehåller mest mat
Jag är pensionär och har två hobbies,
biodling och sportfiske. Jag startade min
egen biodling1964. Antal bisamhällen
har varierat mellan 40 och 120.
Mitt mål var inte att samla stora
mängder honung utan att odla drottningar, göra nya bisamhällen, samla
andra biprodukter: pollen, propolis,
drottninggelé, vax och bigift. Bisdjukdomar var också mycket intressant.
När kriget började i Bosnien hade
jag 70 bisamhällen och ett bibliotek
med ca 200 böcker om biodling. Allting
plundrades och är borta. Efter min ankomst till Sverige blev jag medlem i Karlskoga-Degerfors Biodlareförening. 1996
flyttade jag till Örebro och fick en svärm
på min balkong mitt i stan.
Idag har jag bigård och en liten
snickeriverkstad i Karlslund i Örebro
där jag snickrar vad jag behöver och experimenterar med bina.
och nu hamnat underst. Bina vill inte ha
mat under ynglet. De flyttar foder från nedersta lådan till översta. Det blir ett slags
honungsdrag för dem.
Sälg har mycket pollen och bina kan
producera mycket fodersaft att mata drottning och yngel med. Om vädret är bra kan
samhället ”explodera”, en kraftig ökning
av yngel och bin. Bisamhällen
som jag misstänker har problem
på något sätt märker jag för att
undersöka noggrannare senare.
Det kan vara brist på mat, sjukdom eller kanske saknas drottningen. Om bisamhället inte har
mat fodrar jag med foderdeg, Apifonda. Jag placerar ett helt paket
2,5 kg ovanpå ramarna. Det kan
behövas en låg sarg för att få
plats. Man kan avhjälpa foderbrist på flera olika sätt men jag
föredrar foderdeg.
Om man hittar ett bisamhälle som saknar drottning kan
man förena det samhället med
ett annat eller försöka skaffa en
ny drottning. Jag har flera gång-
Varje samhälle får en rengjord
och flammad botten.
6
I bigården
Foto: Ullabritt Jonsson
Vad ska jag skriva om?
Lite om
– Binas biologi och anatomi
– Binas bostäder
– Binas produkter
– Binas sjukdomar
Mest om
– Praktiskt arbete i bigården
en lyckats skaffa ny drottning genom att
i en ram i ett viselöst bisamhälle placera
en bit vaxkaka med larver och ägg från ett
annat bisamhälle. Kakbiten behöver inte
vara större än 3x3cm. En vecka efter de
fått kakbiten kolla man om bina byggt viseceller. För det mesta börjar bina bygga
2 viseceller, sällan fler. Om man hittar
viseceller är det bara att vänta på att den
nya drottning skall krypa ut och para sig.
Från det att kakbiten sätts till tills en ny
drottning börjar lägga ägg brukar det ta 5
veckor. Om man inte hitta viseceller byter
man strategi och förenar det med ett annat
bisamhällle. Om det kryper ut en ny drottning men man efter 5 veckor inte hittar
nytt yngel, förenar man det med ett annat
bisamhälle.
Bisamhällena som har dött behöver stängas igen så att inte andra bin kan
komma in kupan och röva fodret som är
kvar där. Man behöver försöka ta reda på
Bitidningen 4 2012
En getingfälla hängs upp redan i april för
att fånga övervintrabnde getinghonor.
Det förebygger getingproblem senare på
säsongen.
varför bisamhället har dött. Enklast, säkrast och lättast är att man tillkallar bitillsynsmannen så att denne kan undersöka
bisamhället och skicka ett prov till ett laboratorium. Många biodlare tvekar att tillkalla tillsyningsman. Det är fel. Tillsynsmannen har uppdraget att hjälpa biodlare att bättre och lättare driva sin biodling.
Tillsynsmannen är inte någon polis som
biodlare skall vara rädda för.
Bikupor med döda bin tas bort från
bigården, städas ur och desinficeras för att
hindra spridning av sjukdomar. Många biodlare vill spara pengar genom att ramarna med foder från ett dött bisamhälle ges
till andra bisamhällen. Det är dåligt kalkylerat. 1 kg socker kostar 10 kr. 1 bisamhälle minst 1000 kr. Tänk på det. Ramarna
från ett dött bisamhälle skall brännas eller
smältas ur och desinficeras (om noseman
är orsaken dör sporerna efter kokning i
vattenbad t ex).
Vid första vårundersökningen kan
man tillsätta en ram som bina kan bygga
drönarvax och lägga yngel i för senare
borttagning som varroabekämpningsmetod.Vissa biodlare tillsätter sådana ramar
redan på hösten vid invintringen. Det är
bättre tycker jag. Det finns olika modeller
av drönarramar. Det duger med en halv
ram mellan två helramar eller en hel ram
utan mellanvägg.
I april kan myror orsaka skador på
bisamhällena. Det fins två sorters myror
som angriper bikupor. Den ena sorten
är oftast små svarta myror som söker
Bitidningen 4 2012
sig till bikupan och bosätter sig ovanpå täckbrädorna på grund av värmen
från samhället. Sådana myror skadar
inte bisamhället, men kan skada isoleringen om den är av cellplast. Krossad
vitlök på täckbrädorna hjälper ofta mot
sådana myror.
Skogsmyror som bygger stora stackar kan anfalla ett bisamhälle och förinta
det. Man kan förebygga detta genom att
bjuda dem foderdeg i riktning från bikupan fluster. Denna metod hjälper ofta
men eftersom det kan finnas mer än en
myrstack i närheten kan detta misslyckas.
Om myrorna anfaller ett bisamhälle är det
bäst att flytta det eller förinta myrstacken.
Utom myror kan getingar bli väldigt besvärliga. Förebygg getingproblem
genom att sätta ut getingfällor redan i
april. Då fångar man honor som annars
skulle bygga bo i närheten av bigården. En
enkel och effektiv getingfälla är en tvåliters
plastflaska i klarplast med kapsylen påsatt.
Häng plaskan i närheten av bigården. Man
borrar 3-4 hål med 1 cm diameter på 1/3
höjd. Fyll till halva den höjden med lockbete. Man kan använda vanlig öl som man
tillsätter lite socker. Det får igång jäsning.
Getingar gillar detta men inte bin.
Binas bostäder
Bikupor
En horisontell kupa som varit vanlig i
Östeuropa och fortfarande är det på en del
håll har plats för 24 ramar 27 cm höga och
45 cm breda. De blir allt mer ovanliga.
drog kraftig till att förbättra villkoren för
biodling. Langstroth konstruerade en uppstaplingsbikupa som är uppkallad efter
honom. Denna bikupa är den mest spridda i hela världen.
Man har räknat ut att det finns över
300 olika modeller av bikupor med rörliga ramar. Alla är byggda med hänsyn taget
till bigången. I de flesta av dem kan man
utöka utrymmet. Vissa av dem kan man
utöka horisontellt, andra vertikalt. En del
kan man utöka åt båda hållen som t ex
den skandinaviska trågkupan. Den mest
använda kuptypen är uppstaplingskupan
där man utökar vertikalt genom att sätta
på lådor.
E
n bikupa är en bibostad som biodlare
har byggt för att hålla bin i. Bikupor
som är utan ramar, halmkupor, flätade
bikupor och liknande har icke rörliga vaxkakor som bina bygger fritt i. Sådana bikupor har ofta begränsat utrymme, ungefär
så stort som bisvärmar skulle välja själva.
Bina kan samla så mycket honung att de
överlever vintern i sådana och de svärmar
oftast under sommaren.
Biodlaren kan inte eller har svårt att
kontrollera ett sådant bisamhälle. En fördel med ramkupan är att biodlaren har
lättare att kontrollera t ex förekomsten
av ev sjukdomar, och åtgärda om det behövs. I ramkupor kan bina och biodlaren
tillsammans producera mera honung och
andra biprodukter.
Den ukrainske biodlaren Prokopovic
var den förste som konstruerade en ram,
det var låga skattramar. Senare upptäckte
den amerikanske biodlaren Langstroth
på 1850-talet den s k bigången. Detta bi-
En smålandskupa är en variant av trågkupan. Foto: Anders Berg.
Uppstaplingskupan är den vanligaste i
världen idag.
7
Binas produkter
Pollen
N
ektar och pollen tillsammans är binas
mat. Av nektar får bina mycket kolhydrater, av pollen proteiner, vitaminer och
mineraler. Bina blandar nektar och pollen
och matar bilarverna med denna blandning efter tre dagars ålder. De första tre
dagarna matas alla larver med fodersaft
(drottninggelé). Bina utsöndrar fodersaft
ur speciella körtlar. För att kunna producera fodersaft behövs pollen. Man uppskattar att ett bisamhälle förbrukar upp till 40
kg pollen under en säsong.
På grund av sitt stora näringsvärde är
pollen mycket nyttigt för människor. Det
innehåller stora mängder proteiner, aminosyror, vitaminer och mineraler. Pollen
förbättrar hälsotillståndet allmänt sett.
Under en säsong kan man samla upp till
5 kg pollen från ett bisamhälle utan att
honungsskörden påverkas.
Jag har alltid varit intresserad av att
samla pollen. Under lång tid letade jag
efter en bra pollenfälla. Jag kombinerade
Bibrödsstans.
olika lösningar och till sist blev det en lösning som jag är nöjd med. Pollenfällan är
inbyggd i kupbottnen och kan sättas ”PÅ”
eller ”AV” genom att vrida en tunn järnstång. Pollenet är skyddat mot skräp och
kommer väldig rent ut ur pollenfällan.
Insamlat pollen man kan förvara på
olika sätt:
– Blanda pollen med honung 50 %
pollen 50% honung. Det är bäst och säkBeroende på från vilka växter
pollen kommer ifrån har det
olika sammansättning.
Vatten: 4-17 % ,
Proteiner:13-29 % ,
Fett: 2-10 % ,
Kolhydrater: 14-37 % ,
Mineraler: 2-8 % ,
Övrigt: 14-57 %
rast. Pollen blandat med honung fermenterar och blir nyttigare.
– Torka pollen och packa så att det
blir skyddat mot insekter som äter pollen och från smuts. Torkat pollen tappar
i värde under tidens gång. Efter två år är
det inte så nyttigt längre som mattillskott.
– Frys pollen i förpackningar, mest i
fryspåsar. Fryst pollen behåller sina egenskaper lite längre än torkat pollen.
Pollen som bina har samlat och packat i ramar kallas bibröd. Det pollenet har
mycket bättre egenskaper än pollen samlad vid flustret därför att det är berikad
med enzymer och fermenterat. Man kan
samla bibröd genom att peta ut det med
nålar eller en pollenstans. Man kan också
frysa vaxkakor och krossa dem, så bibrö-
Det finns flera olika lösningar på pollenfällor. Detta är en lösning jag använder
mig av.
det skiljs från vaxkakan.
I Sverige finns ingen riktig tradition
på att använda pollen. Det kan bero på att
massmedia väldigt mycket uppmärksammar pollenallergi. Pollen ges oftast en negativ bild. Söderut och österut i flera länder
finns lång tradition av att använda pollen
och det är mycket uppskattat.
Binas sjukdomar
Kalkyngel
K
alkyngel är en sjukdom som angriper larver. Det är en sjukdom som är
mycket spridd. Den orsakas av en svamp
som heter Aschosparea Apis. Sjukdomen utvecklas bäst under en kall och fuktig vår och när det är dåligt drag. Bina kan
inte värma ynglet tillräckligt. Det är lätt att
känna igen sjukdomen. Man hittar mumifierade larver som liknar solrosfrön på
kupbottnen eller på flusterbrädan.
Sjukdom dödar inte bisamhället men
det försvagas och honungsskörden minskar betydligt. Vissa forskare påstår att sjukdom kommer cykliskt i intervaller, stannar
8
i ett bisamhälle några år och försvinner av
sig själv. Det finns inte några botemedel
som säkert botar sjukdomen. Det bästa
är att förebygga sjukdomen genom att ha
starka bisamhällen, bra ventilation i bikupan, att utrymmet i bikupan motsvarar
bistyrkan samt andra hygieniska åtgärder.
Man kan ibland lindra sjukdomen
genom att fodra bisamhällena med sockerlösning 1:1 där man tillsätter 2 gram
C-vitamin per liter. Ibland hjälper det att
spreja ramar och lådor med 0,7 %-ig Tymollösning. Det hjälper ofta att byta drottning. Drottningen bör härstamma från ett
bisamhälle som inte har kalkyngel.
Bitidningen 4 2012
Biologi och anatomi
Fyra arter av släktet Apis
S
läktet Apis kan man säga har fyra olika
arter. Var och en av dem har olika
varianter. De fyra olika arterna kan inte
korsas.
Apis dorsata – det asiatiska jättebiet förekommer naturligt i östra Asien. Apis dorsata är ca
dubbelt så stort som Apis
mellifera. Dorsata bygger
sitt bo på en öppen plats
så att dess enda vaxkaka
kan hänga från en gren.
På ett enda träd man kan
hitta ett stort antal bon.
Vaxkakan kan vara mer än
1,5 meter bred. Överdelen
använder bina som förråd
för honung och pollen. Nedre delen innehåller yngel.
Man plundrar sådana bon
på honung. Men dessa bin
har inte någon betydelse då det gäller biodling. En variant av dorsata kan Apis laboriosa vara. Det lever i höga bergstrakter.
Apis florea – det asiatiska dvärgbiet,
finns också naturligt i östra Asien. Det bygger sitt bo på liknande sätt som Apis dorsata, en enda liten vaxkaka på ca 25 cm i
diameter. Det förekommer att man plundrar bon på honung. Apis florea har inte
heller någon betydelse då det gäller biodling. En variant är Apis andreniformis
som finns på Borneo, Malaysia och Indokina.
Apis cerana – det asiatiska honungsbiet, finns naturligt i stora delar av
Asien, från Afghanistan/Pakistan och österut i skilda klimatiska områden. Apis
cerana bygger sitt bo i ett skyddat hålrum.
Det innehåller flera parallella vaxkakor. I
flera länder i östra Asien odlar man detta
Apis dorsata. Foto:
Sean.Hoyland/
Wikipedia
Apis florea. Foto: Sean.
Hoyland/Wikipedia
bi på ett liknande sätt som vårt honungsbi. Bina är mindre än Apis mellifera och
mindre produktivt. På grund av sin egenskap att lämna boet vid störningar och att
det lätt svärmar är ceranabiet ganska svårt
att sköta. Apis cerana har finutvecklat
egenskaper som gör att det kan hantera
varroakvalstret. En variant på Borneo och
Malaysia som inte korsar sig med cerana
är Apis koschevnikovi.
Apis mellifera – honungsbiet. Naturligt bygger mellifera sitt bo i skyddande hålrum med flera parallella vaxkakor.
Denna art har många varianter, s k raser.
Forskare menar att framför allt våra europeiska varianter har utvecklats runt
Medelhavet. Apis mellifera mellifera är
ett ursprungligt europeiskt honungsbi.
Denna variant kallas det mörka, svarta
eller nordiska biet. Apis mellifera är den
art som är mest spridd i hela världen.
Det är på grund av
att människor har
flyttat dessa bin till
olika områden där
det finns bra villkor
för biodling.
Biets huvud
Ovan ses biets tre små punktögon i mitten
över de stora facettögonen.
N
ågra viktiga delar av biets huvud. Illustration: Lauri Ruottinen. Mer om
biets anatomi finns att läsa i Boken om
Biodling sid 152-161.
Apis indica (variant av cerana).
Foto: Sean.Hoyland/Wikipedia
Bitidningen 4 2012
9
EU-stödet via Jordbruksverket
ERIK ÖSTERLUND
Nationella programmet är
namnet på ett bidragssystem med basen i EU-medel.
Grunden för medlen är
antalet bisamhällen i ett
land. Det är Jordbruksverket som är ansvarigt för
fördelningen av pengarna.
De olika organisationerna
med anknytning till biodling
ansöker om medel til projekt
varje år. En hel del av SBR:s
verksamhet finansieras av
NP-medel.
D
en 14 februari arrangerade Jordbruksverket en konferens i LRF-huset
i Stockholm där bidragsmottagare beskrev
vad de gjort för pengar de fått via NP. LRF
stod värd för arrangemanget. Fina lokaler
med bra mat och gott kaffe.
Bihälsoprojektet
Först ut var Erik Husberg med Bihälsoprojektet. Värd för det projektet är Biodlingsföretagarna. Men alla biodlare har ett intresse för vad som görs här. Det kommer
att påverka bitillsynsorganisationen. Sannolikt kommer förändringarna att bland
annat innebära mer egenkontroll av bi10
odlarna, vilket innebär mer utbildning av
biodlare i bihälsofrågor.
SLU
Eva Forsgren från SLU beskrev utbredningen av den nya nosema-arten Nosema
ceranae. Den verkade först ta över från
Nosema apis. Men nu har utbredningen
stannat av och man misstänker att vårt
kallare klimat håller tillbaka den nya nosemavarianten. I Finland där man har haft
och har en ganska omfattande import av
bin från Medelshavsområdet verkar man
ha en annan bild av utbredningen och
möjligtvis även av problem från den.
Joachim de Miranda från SLU beskrev
arbetet med att reda ut vilka transportsätt
för bin som är effektivast och billigast för
att med tillräcklig säkerhet kunna analysera bin avseende förekomsten av olika
virus.
Ingemar Fries redogjorde fö bondeprojektet som LRF-värden skämtsamt
kallade det för med tanke på platsen för
konferensen. Det ursprungliga Bondprojektet är avslutat. Man har visat att bin
överlevde i Leva och låta dö-projektet och
att dessa har en genetisk anpassning som
gör att de klarar sig mot varroan i den
miljö de befinner sig. Men bina besitter
också en del egenskaper som biodlare inte
uppskattar, bl a mindre bimängd. I det
sammanhanget påpekade han att biodlare
framöver måste låta bina anpassa sig till att
bli bättre på att själva bekämpa kvalstret.
Göran Sundström redogjorde för ett
projekt han som yrkesbiodlare driver tillsammans med SLU för att reda ut hur
man på bästa sätt ska bedriva ekologisk
bekämpning av varroakvalstret med syror.
Bland annat behandlade man med oxalsyra olika sent på hösten, men såg i princip
ingen skillnad mellan behandling i oktober eller november.
BF
Jonas Sjöstedt beskrev ett litteraturprojekt
för att utröna om pollenersättning var en
bra idé under svenska förhållanden. Svaret blev ungefär att det skulle det kunna
vara om pollentillgången på våren är dålig,
speciellt om man är inriktad på att producera avläggare tidigt.
Bihälsokonsulenten
Preben Kristiansen redogjorde för en del
av sina enagemang. Hela hans lön betalas
av NP-programmet. Han nämnde bland
annat att viktiga komponenter i en lyckad
övervintring av bisamhällen är att invintringen påbörjas tidigt, dvs i augusti och
att man inte snålar på vinterfodret. Han
påpekade att då man använder Apistan
hamnar rester av medlet allra mest i de två
ramar som finns på var sin sida av remsorna som hängs ner. En slutsats kan vara
Bitidningen 4 2012
Jackis Lanneck, en av de biansvariga på Jordbruksverket ledde konferensen som hölls i LRF-huset i Stockholm. Foton: Erik Österlund
att så snart som möjligt få ut dessa (och
destruera vaxet) ur kupan före nästa säsongs skattlådor sätts på.
SBR
Jonny Ulvtorp presenterade den enkätundersökning man gjort i några distrikt för
att utröna om man tänkt utöka sin biodling och önskan om olika utbildningsområden, mm. Nästen hälften av biodlarna
vill utöka. Bihälsa anser man viktigt. Och
man vill gärna ha en mentor som hjälp i
utvecklingen av sin biodling.
Anders Lignell talade om Bihusesynen, lagar och branschriktlinjer.
Peder Lilja redovisade SBR:s aktiviteter för att rekrytera fler biodlare.
betet i dessa länder med
att odla fram mer varroamotståndskraftiga bin.
Jacobsson nämnde också att ett viktigt
mål som tillkommit för
Svensk Biavels arbete är Erik Husberg leder Jordbruksverkets bihälsoprojekt som arbetar
varroamotståndskraft. med att förnya och förbättra bitillsynen.
Man hade en konferens
av det sk VSH-biet (VSH=Varroa Sensitimed sådan inriktning i mars 2011. I auve Hygiene) i USA, John Harbo. Håll utkik
gusti 2012 blir det också en sådan konfeefter den.
rens. Denna gång inbjuds en av skaparna
Min köpta honung jäser
J
Ingvar Arvidsson beskrev underhållande
arbetet med att bevara och utveckla det
nordiska biet i projekt NordBi.
ag är en gammal honungsälskare som varje
år köper både sommarhonung och ljunghonung.
Jag köpte en låda ljunghonung från en odlare på västkusten, och lite senare började den
jäsa så att honungen pressas ut genom locket
och rinner ner. När man öppnar en burk är
trycket så starkt att honungen reser sig rakt
upp och den är porös och full av luftbubblor.
Jag förvarar denna honung i ett svalt förråd
precis som jag brukar förvara annan honung.
Notera dock att de kvarvarande burkarna sommarhonung från denna odlaren inte jäser.
– Varför jäser ljunghonungen?
– Är den farlig att äta?
– Skall jag kontakta odlaren och lämna
tillbaka den jästa honungen?
Sven-Olle
Svensk Biavel
Svar på dina frågor
Honungsringen
Calle Regnell från Honungsringen redogjorde för deras verkamhet med honungsanalyser. I samtalen framkom också att
det blivit en viss tröghet i försäljningen av
kristalliserad honung. Det känner även
den svenska kristalliserade honungen av.
På grund av alla matprogrammen med
honung är det flytande honung som ökar
i försäljningen.
NordBi
Torbjörn Jacobsson talade om Svensk Biavels arbete. De drottningar som hittills
passat in bäst i deras arbete är Carnicaodlarna bidrottningar. Här bedriver man en
viss import av drottningar från Österrike
och Tyskland. Det gäller drottninar från arBitidningen 4 2012
1. Honungen jäser sannolikt därför att vattenhalten är hög, kanske högre än 20% istället för under 18%. Om du förvarat honungen
i källare där fuktigheten är hög kan det bero
på det eller i alla kan det ha bidragit. Speciellt
om vattenhalten i honungen legat på gränsen
till vad honungen klarar av utan att jäsa. I fuk-
tigt utrymme tar nämligen honung åt sig fuktighet från omgivningen.
2. Den är inte farlig att äta. Frågan är väl hur
mycket du störs av den extra jästsmaken.
3. Om du skall kontakta försäljaren är din sak
att avgöra. Att den jäser är absolut ett kvalitetsminus. Men frågan är hur mycket du har kvar
och hur mycket du uppskattar honungen ändå.
Vill man få stopp på jäsningen värmer man honungen till drygt 60 gr. Ställ den t ex i ugnen
med locken avtagna. Har du en digital termometer kan stoppa ner den i en burk i mitten så
du ser när temperaturen nått drygt 60. Stäng av
ugnen. Efter en halvtimme tar du ut burkarna
för svalning. När de svalnat sätter du på locken
och förvarar på lämplig lite svalare plats, utom
den burk du tar honung ifrån. Den står gärna
i rumstemperatur. Men just en sådan här honung som varit uppvärmd kommer att hålla sig
flytande, och ej kristallisera, ganska länge. Pga
uppvärmningen kommer nyttigheterna att vara
lite mindre. Och lite av jästsmaken kommer att
vara kvar. Men ljunghonung smakar så starkt
i sig självt så det kanske inte märks så mycket. Men om du vill lämna tillbaka honungen
skall du naturligtvis inte värma upp den innan.
Mvh/Erik
11
Temperaturen i en bikupa
LARS-MARTIN LILJENVALL
I en tidigare artikel
(Bitidningen, mars 2012)
har beskrivits hur man med
hjälp av en tillräckligt känslig våg kan mäta viktändringarna mellan olika dagar i ett
bisamhälle under en växtsäsong.
M
an kan se hur kupvikten ökar från
det första vårdraget, under binas
nektarinsamlande under för- och högsommaren, via sommarens viktmaximum till
tiden för höstväxternas dragperioder. Om
viktavläsningarna sedan fortsätter in på
hösten, över nyår och mot våren påföljande år är det också möjligt att få ett begrepp
om åtgången av vinterfodret och därmed
få ökad beredskap för det praktiska arbetet i bigården.
Bisamhällets temperatur
Att mäta ett bisamhälles temperatur är lika
lätt som att notera dess vikt. Det finns idag
i handeln ett stort utbud av enkla och till-
förlitliga instrument
som mycket väl kan
användas för temperaturmätning i en
bikupa. De instrument som användes i
denna undersökning
består av en temperaturgivare som med
en sladd står i förbindelse med en batteridriven display där den
aktuella temperaturen kan avläsas. En del
av dessa modeller, som egentligen är avsedda för inomhusbruk, medger också
mätning av både minimi- och maximitemperaturer.
Tre stycken av dessa termometrar
placerades vid tiden för invintring hösten
2010 i en av bigårdens uppstaplingskupor (modell Östervåla). De placerades
mitt i kakgatorna mellan ramarna 1 och
2, 5 och 6 samt 9 och 10 i den andra –
översta – lådan. Temperaturerna avlästes
på kvällstid under tiden 7 augusti 2010-9
juni 2011 (307 dagar) vid samma tillfälle
som kupans vikt noterades. Fotografierna
visar temperaturgivare och display och
deras placering.
Bild 1a. Temperatur mellan ram 1 o. 2. 2010
40
Resultat från senhöst
och förvinter 2010
35
Grader
30
25
20
15
10
5
0
23-aug
23-sep
23-okt
23-nov
23-dec
Bild 1b. Temperatur mellan ram 1 och 2. 2011
40
35
Grader
30
25
20
15
10
5
0
01-jan
12
01-feb
01-mar
01-apr
01-maj
01-jun
Temperaturen mellan
främre ramparet
Bild 1a visar temperaturen mellan 7 augusti och 31 december
2010 i kakgatan mellan ramarna 1 och 2 i den andra – övre –
lådan på flustersidan. Vid tiden
för invintringen är samhället
fortfarande stort och bina täcker
alla tio ramarna. Temperaturen
ligger kring 33 grader vilket är
normalt i ett samhälle som fortfarande är stort och aktivt under
sensommaren.
Med undantag av mindre
skillnader mellan dagarna faller
sedan temperaturen sakta under
hela augusti och september ned
mot +17 grader fram till början
av oktober. Temperaturen stiger sedan
igen till över 25 grader mot slutet av november för att sedan återigen falla mot 15
grader vid årets slut. Det är givetvis svårt
att tolka dessa variationer – man skulle
kunna förmoda att bimassan, som krympt
under eftersommaren, sakta rör sig under
oktober-november under sitt fodersökande först mot de främre ramarna och
att efter ha konsumerat fodret där, sakta
drar sig tillbaka igen mot mitten av lådan.
En intressant händelse, som även kan
uppmärksammas i resten av lådan, bilderna 2a och 3a, är det ”temperaturskutt”
som äger rum i slutet av september 2010
(den 25). Temperaturen går på några
dagar upp 5-7 grader för att sedan snabbt
sjunka 15 grader. På de registreringar av
lufttemperaturen som utförts samtidigt
kan ses att vädret under denna vecka var
varmt med temperaturer upp till 20 grader vilket skulle kunna förklara denna
avvikelse.
Temperaturen i kupan ligger sedan
kvar kring 15 grader efter nyår fram till
mitten av februari (bild 1b). Efter några
dagar med endast ett fåtal plusgrader i början av mars, då området kring temperturgivaren troligen är tomt på bin, börjar temperaturen stiga igen i takt med samhällets
tillväxt. I slutet på april har bimassan blivit så stor att den når fram till de främsta
ramarna i lådan – temperaturen ligger
då nära + 35 grader, en nivå som kupan
sedan behåller under hela sommaren.
På båda kurvorna framträder en daglig oregelbundenhet i temperaturobservationerna. Under hösten, bild 1a, är detta
Bitidningen 4 2012
Temperaturen vid ramarna mot
kupans bakre vägg
Bild 3a visar temperaturen i kakgatan mellan ramarna 9 och 10 mot bakre kupväggen. Frånsett de dagliga variationerna på
upp till 3 grader sjunker temperaturen
ganska stadigt under hela hösten fram till
slutet av året. De värmande bina har helt
lämnat denna del av lådan. Vid några tillfällen under slutet av året har lufttemperaturen t o m gått ned under fryspunkten.
Registreringen från januari och fram
till sommaren 2011, bild 3b, visar, trots
dess ryckighet, på en stigande trend under
hela våren. Bimassan växer till något oregelbundet och når först de bakre ramarna
i mitten av maj.
Varför mäta temperaturen?
En enkel temperaturmätning som genomförs under en längre tid i ett bisamhälle
kan ge en god bild av bikupans status
under en tid då man av något skäl inte vill
störa eller öppna bisamhället. En temperatur högre än omgivningen betyder att
samhället lever men man kan också få
reda på bimassans storlek och utbredning
och dess förflyttning bland ramarna under
vinterhalvåret.
Binas förmåga att hålla sin tempera-
Grader
Grader
Grader
Temperaturen mitt i kupans övre låda
Temperaturen i kupans mitt, bild 2a,
visar samma generella utseende under
höstmånaderna som vid ramarna i den
främre delen. Efter att ha fallit från + 35
grader vid tiden för invintringen till slutet
av september håller den sig tämligen stabil kring 15-gradersnivån till sista veckan
i november. Den ökande temperaturen
under december kan bero på påverkan av
bimassan som då sakta lämnar de främre
ramarna, jfr bild 1a.
Efter att januari passerat, bild 2b,
sker, efter ett tillfälligt markant ”temperaturskutt” den 29 januari, en oregelbunden men dock tydlig temperaturökning
mot kuptemperaturen +35 grader som
nås redan i slutet av mars. Denna värmenivå bibehålls sedan resten av sommaren.
Bild 2a. Temperatur mellan ram 5 och 6. 2010
tur har studerats på många
40
andra håll. Man har bl. a.
35
kunnat visa att kuptemperaturen bland bina är förvå30
nansvärt konstant, omkring
25
35 grader, trots stora skillna20
der i omgivningens tempera15
tur. Bina själva tycks ha en
10
märklig förmåga att utifrån
5
de omgivande förhållandena
0
själva behålla sin arbetstem23-aug
23-sep
23-okt
23-nov
23-dec
peratur.
Ett bisamhälle som vid
en undersökning placerades
Bild 2b. Temperatur mellan ram 5 och 6. 2011
på ett lavafält och utsattes för
40
intensiv solstrålning bibehöll
35
sin inre temperatur på + 35
30
grader trots att det var 70 gra25
der varmt utomhus.
20
Vid de extrema varma
15
förhållandena är vingfläktningen och vattenavdunst10
ningen speciellt viktiga.
5
Genom att hämta in vatten
0
som sedan får avdunsta,
01-jan
01-feb 01-mar
01-apr
01-maj
01-jun
hålls temperaturen nere.
Vid avdunstningen förbrukas värme som
de årstidsväxlingar. Sett under loppet av
tas från kupans material som därmed blir
ett år visar också bimassans tillväxt att ett
svalare. Kravet är dock att bina måste ha
dess maximum nås i början av maj. Man
tillgång på vatten.
kan också studera dess förändring under
Om vädret utanför kupan i stället är
hösten samt förflyttning bland ramarna
kallare bildar bina tillsammans ett klot för
under vinterhalvåret.
att konservera värmen (jämför utegångsfåren som håller samman även i det värsta
oväder på vintern). Biklotet
kan sedan expandera eller
Bild 3a. Temperatur mellan ram 9 och 10. 2010
krympa ihop i relation till
35
den omgivande temperatu30
ren. I bikupor, som testats
25
i kyla ned till temperaturer
20
kring –80 grader, var tem15
peraturen inne bland bina i
kupan fortfarande +35 gra10
der! Den värme som produ5
ceras av de inre bina i klotet
0
sparas av de yttre bina som
23-aug
23-sep
23-okt
23-nov
23-dec
-5
sitter i en krans ytterst så
-10
att ett isolerande skal bildas
som ingen värme tränger ut
Bild 3b. Temperatur mellan ram 9 och 10. 2011
igenom.
Kurvorna, med en hög
40
temperatur på +35 grader
35
på sommaren och den krym30
pande bimassan på vintern
25
är typiska för temperatur20
förändringen i en bikupa i
15
den tempererade zonen på
10
jorden med klara utpräglaGrader
mest markant under oktober och november då man kan notera en temperaturskillnad på 5-7 grader mellan närliggande
dagar. Detta kan märkas om än i större
grad under våren, bild 1b, då skillnader
på upp till 15 grader kan noteras från en
dag till annan.
5
Bitidningen 4 2012
0
01-jan
01-feb
01-mar
01-apr
01-maj
13
01-jun
Bra honungs‑ och pollenväxter
THORSTEN RAHBEK PEDERSEN, Jordbruksverket
En bra insektspollinering
kan höja både skörd och
kvalitet i flera viktiga grödor.
Många frö­- och oljeväxtodlare
samt frukt- och bärodlare
försöker därför på olika sätt
att gynna honungsbin och
vilda pollinatörer kring sina
odlingar.
I
denna artikel finns information om attraktiva honungs‑ och pollenväxter som
du kan så, plantera, spara eller gynna för
att få fler pollinerande insekter på gården.
Ett honungsbisamhälle samlar
120‑200 kg nektar per år plus cirka 26 kg
pollen. Nektarn ger energi medan pollen
förser bina med proteiner, fett, vitaminer
och mineraler. Nektarn har en hög vattenhalt men indunstas och processas av
bina och blir till det vi kallar honung. På
grund av det stora behovet av nektar och
pollen är det viktigt att det finns bra tillgång på lämpliga blommande växter hela
växtsäsongen.
Honungsört (Phacelia tanacetifolia) kommer ursprungligen från västra USA men
hittades viltväxande i Sverige redan 1904.
Många svenska rödklöverfröodlare sår
ett band med honungsört för att locka till
sig humlor och bin och för att förse dem
med mat när klövern inte blommar. Foto:
Thomas Dahl
14
Sälg (Salix caprea)
är en nyckelväxt
för den biologiska
mångfalden i Sverige (Ehnström &
Öberg, 2009). Den
blommar tidigt och
producerar mycket
nektar och pollen
av bra kvalitet.
Hanplantorna med
gula videkissar är de viktigaste att gynna, spara och plantera. Foto: Thomas Dahl.
Nektarväxter
En belgisk studie (Janssens et al, 2006) citerad av Kryger et al (2011) beskriver olika
grödors och vilda växters "honungspotential" (tabell 1). Med honungspotential
menas hur mycket honung man teoretiskt
kan producera utifrån ett hektar med ett
växtslag.
Växtsäsongen är längre i Belgien än i
Sverige så siffrorna för den maximala honungsskörden kan inte överföras direkt
utan är sannolikt mindre. Skillnaderna
mellan växtslagen är däremot förmodligen
desamma. Många av växterna är fleråriga
buskar eller träd där det inte är realistiskt
eller ekonomiskt lämpligt att plantera vare
sig en hel eller halv hektar. Tabell 1 kan
dock ge inspiration till vilka växter som du
kan så, plantera, spara eller gynna för att få
fler pollinerande insekter och därmed en
bättre pollinering av grödorna på din gård.
Grödorna åkerböna och rybs fanns
inte med i undersökningen. De kan dock
förmodligen producera lika mycket nektar som närbesläktade grödor i undersökningen. Det innebär att rybs förmodligen
kan producera maximalt 200 kg honung
per hektar medan åkerböna kan producera maximalt 100 kg honung per hektar. Lupin anses vara en mycket bra nektar‑ och pollenväxt (Risberg, 2008) men
fanns inte heller med i undersökningen.
Ek, poppel, tall och gran producerar inte nektar men kan ändå ge honung
i form av så kallad "honungsdagg". Honungsdagg är sockerhaltiga sekret från
bladlöss och andra insekter som ho-
nungsbina samlar in. Enligt den belgiska
undersökningen kan (äldre) skogar med
ek, poppel, tall och gran ge upp till 25 kg
honung per hektar.
Ogräsen åkertistel, jätteloka, maskros, hästhov, åkersenap och åkerkål är
alla bra honungsväxter men oönskade ur
odlingssynpunkt.
Vissa växter kan ge växtskyddsproblem. Berberis är till exempel en bra honungsväxt, men kan föröka olika rostsjukdomar och är därmed olämplig. En art
av bladlöss (Aphis frangulae), övervintrar som ägg på brakved. Bladlössen kan
skada potatis dels direkt och dels genom
att sprida virus så brakved är därmed en
olämplig honungsväxt för potatisodlare.
Som frukt‑ och bärodlare bör man
inte plantera närbesläktade arter eftersom
det kan leda till uppförökning av sjukdomar och skadeinsekter som kan skada
odlingen. En hallonodlare bör till exempel
inte plantera hallon i sina kantzoner. Som
frukt‑ och bärodlare bör du ta kontakt med
din rådgivare innan du sår eller planterar
honungs‑ och pollenväxter.
Växter som blommar tidigt eller på
andra tidpunkter där det inte finns många
andra blommande växter kan vara betydelsefulla för pollinatörer trots att de inte
ger så mycket nektar eller pollen. Tidigt
på våren är vintergäck, krokus, tulpan och
hassel till exempel attraktiva för nyvaknade
bin även om de endast producerar ganska
lite nektar eller pollen.
Bitidningen 4 2012
Pollenväxter
Pollen innehåller byggstenarna som krävs
för att skapa nya bin. Ett kraftigt bisamhälle producerar cirka 20 kg nya bin om
året. Till detta behövs cirka 26 kg pollen av
bra kvalitet. Med bra kvalitet menas dels
en hög proteinhalt och dels en lämplig
aminosyrasammansättning. Tyvärr finns
det ganska få analyser av pollenkvaliteten
hos våra vanligaste grödor och vilda växter.
Värdena i tabell 2 kommer från en australiensisk undersökning. Olika klimatförhållanden kan påverka kvaliteten av pollenet,
men det finns inga motsvarande svenska
undersökningar. Antagligen kan värdena för till exempel vitklöver överföras till
andra närbesläktade arter som rödklöver
och alsikeklöver.
Det krävs en proteinhalt som är minst
20 procent om det ska produceras bin med
lång livslängd (Kryger, 2009). Detta gäller
bland annat de nya humledrottningarna
och de så kallade vinterbina som bildas på
sensommaren och ska övervintra.
Bina har ingen kvalitetskontroll av det
pollen de samlar in och kan därför inte
själv välja ut pollen av bra kvalitet. Detta
är ett problem i områden med mycket
majs. Majs producerar stora mängder pollen som bina gärna samlar in eftersom det
ofta finns brist på andra pollenkällor på
sensommaren. Majspollen har dock en låg
proteinhalt (15 %) och ett lågt innehåll av
essentiella aminosyror. Pollenet är dessutom svårt att smälta för bina på grund av
sin speciella struktur. Undvik därför gärna
majs i viltblandningar.
Hassel, sälg och sippor ger pollen
tidig vår där det inte finns många andra
bra pollenkällor.
Mer att läsa
På Jordbruksverkets webbplats www.
jordbruksverket.se/pollinering kan du läsa
mer om bin och vilda pollinatörer.
Danska Miljöstyrelsen (motsvarar Natur‑
vårdsverket i Sverige) skrev förra året tre
spännande rapporter om honungsbins
födounderlag, olika grödors pollinerings‑
behov samt pollinering och biologisk
mångfald. Rapporterna finns på:
l.naturerhverv.fvm.dk/skadegoerere.
aspx?ID=14205&
På www.step‑project.net kan du läsa om ett
europeiskt projekt för att sammanställa
information om och gynna pollinatörerna
i Europa.
Växt
Proteinhalt (%)
Blåeld
Lupin
Päron
Vitklöver
Åkerböna
Vicker
Raps
Sälg och vide
Blåklint
Bitidningen 4 2012
35
34
26
26
24
24
24
22
21
Växt
Kommentar
Naverlönn (Acer campestre)
800
Sällsynt i Sverige
Honungsört (Phacelia tanacetifolia)
400
Honungsörtshonung har en
speciell smak som många
biodlare ogillar
Blåeld (Echium vulgare)
400
Vallörter (Symphytum ssp)
400
Kardborrar (Arctium ssp.)
400
Snöbär (Symphoricarpos albus)
400
Lind (Tilia ssp.).
400
Raps (Brassica napus)
200
Vitklöver (Trifolium repens)
200
Rödklöver (Trifolium pratense)
200
Alsikeklöver (Trifolium hybridum)
200
Blålusern (Medicago sativa)
200
Vinbär och krusbär (Ribes ssp)
200
Björnbär (Rubus fruticosus)
200
Hallon (Rubus idaeus)
200
Ljung (Calluna vulgaris)
200
Klockljung (Erica tetralix)
200
Gurkört (Borago officinalis)
200
Klintar (Centaurea ssp)
200
Gul sötväppling (Melilotus officinalis)
200
Vit sötväppling (Mellilotus albus)
200
Mjölke (Epilobium angustifolium)
200
Jordreva (Glechoma hederacea)
200
Brakved (Frangula alnus)
200
Gullris (Solidago virgaurea)
200
Cikoria (Cichorium intybus)
100
Hästkastanj (Aesculus hippocastanum)
100
Käringtand (Lotus corniculatus)
100
Vickrar (Vicia ssp)
100
Humlelucern
(Medicago
lupulina)
mlelusern
(Medicago
lupulina)
100
Sälg och vide (Salix ssp)
100
Äpplen (Malus domestica) och stenfrukter som
körsbär och plommon (Prunus ssp)
100
Päron (Pyrus communis)
50
Lin (Linum usitatissimum)
25
Tetraploida sorter har långa
blomrör så honungsbin och vissa
humlor har svårt att få tag på
nektarn.
Björnbär kan vara ett besvärligt
ogräs
Blåklint kan vara ett besvärligt
ogräs
Ej nära potatisodlingar
Tabell 1. Maximal honungskörd (kg) per hektar (ha) av olika utvalda grödor och vilda växter i Belgien. Efter Janssens et al, 2006 och Kryger et al. 2011. Genom att klicka på växtens
namn (på Jordbruksverkets hemsida där denna artikel finns) kommer du till Den Virtuella
Floran där du kan få mer information om växten.
Den Virtuella Floran: linnaeus.nrm.se/flora
ger mycket spännande information om
svenska växter.
Källor i texten:
Ehnström, B. & Öberg, 1. 2009. Sälgen
behövs. Jordbruksinformation 3‑2009.
Jordbruksverket.
Janssens, X; Bruneau, F; & Lebrun
P. 2006. Prevision des potentiali‑
tes de production de miel a l'echelle
d'unrucher au moyen d'un systeme
Blomningsperiod
juni–juli
juni–augusti
maj
juni–juli
juni–juli
juni–juli
maj–juni
(mars) april–maj
juni-juli
Maximal
honungsskörd
(kg/ha)
Tabell 2. Proteinhalt
och blomningsperiod i
utvalda grödor och vilda
växter. Endast växter
med pollen som har en
proteinhalt på mer än 20
procent redovisas. Efter
Somerville, 2001.
d'informationgeograqphique. Apidologie
37, 351‑365.
Kryger, P. 2009. Tillgången på pollen och
nektar påverkar binas hälsa och pol‑
lineringens effektivitet på slättbygden. I
Pedersen, T.R. (red.) 2009: Massdöd av
bin – samhällsekonomiska konsekvenser
och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24.
Jordbruksverket, s 81‑90.
Kryger, P; Enkegaard, A; Strandberg, B &
Axelsen, J.A. 2011. Bier og blomster –
honningbiens födegrundlag i Danmark.
Aarhus Universitet, Institut for Plantebe‑
skyttelse og Skadedyr. Danmark. www.
agrsci.au.dk
Risberg, J.M. 2008. Gynna humlorna på
gården. Jordbruksinformation 3‑2008.
Jordbruksverket
Somerville, DC. 2001. Nutritional value of
bee collected pollens. RIRDC Publication
01/147. Australien.
15
En framgångshistoria
SIRI BÄCK
Stockholm och Stockholms
kranskommuner är kanske
inte de första platserna
man tänker på när biodling
kommer på tal. Men verkligheten är annorlunda – här är
intresset större än någonsin.
B
itidningen ringde upp Sissella Helgesson på Studieförbundet Vuxenskolan
i Solna Sundbyberg, som numera ingår i
Studieförbundet Vuxenskolan Stockholms
län. Deras biodlingskurser, i samarbete med Sundbyberg- och Spångaortens
Biodlarförening, är mycket populära.
– När jag började arbeta på Studieförbundet Vuxenskolan här i Solna Sundbyberg år 2009, trodde jag inte att biodling
skulle vara så stort. Vi bor ju mitt i stan!
Men så tänkte jag att vi kör på, och nu är
biodlingskurserna nåt av det bästa vi har!
berättar Sissella Helgesson.
Något som är särskilt roligt är att en
stor del av deltagarna i nybörjarkurserna
återvänder och förtsätter fortbilda sig inom
biodling. Samtidigt som nybörjarkurserna
har utökas, har kurser i avläggarproduktion och drottningodling expanderat, och
kurser i bihälsa och utveckla din biodling
tillkommit.
Från en av kurserna. Foto: Lotta Fabricius-Kristiansen.
Nytt upplägg
Vad är det då som gör biodlingskurserna så populära?
– Åh, det finns nog flera anledningar,
säger Sissella. Biodling ligger i tiden och
känns modernt, samtidigt som vi har väldigt bra ledare i exempelvis Lotta Fabricius.
Sen tror jag att vårt tidsmässiga upplägg
lockar, det också.
Studieförbundet Vuxenskolan i Solna
Sundbyberg har, tillsammans med Sundbyberg- och Spångaortens Biodlarförening,
valt att köra sina kurser lite mer intensivt
än traditionellt. Istället för att ses varje
vecka över en längre tid, träffas man oftare under en kortare tidsperiod. Tre kvällar
och två heldagar under helger hinns med
16
inom en månad, och detta upplägg verkar
tilltala många. Nybörjarkurserna ligger i
maj och början på juni, och ger möjlighet
att gå kursen och sedan köra igång med
sin biodling. Det är också Sissellas uppfattning att många kursdeltagare gör just så.
Tillväxt
Förutom de populära kurserna för vuxna,
har även Studieförbundet Vuxenskolan anordnat ett annat arrangemang som riktar
sig mot barn i skolåldern. Det kallas för
”Biodlare för en dag” och testades för första gången sommaren 2011. Genom Solna
Stads Evenemangskalender spreds information om tid och plats, och många var
intresserade. Fler nyfikna än förväntat dök
upp, trots att förutsättningarna var sämsta
möjliga – det ösregnade. Ett tjugotal barn
var dock lika glada för att få vara biodlare
för en dag, trots att de blev lite blöta. I år
ska evenemanget utökas och gå vid två tillfällen under samma dag, för att på så sätt
kunna ta emot fler barn.
Och det gör de förmodligen alldeles rätt i. Det är väl sannolikt att även de
yngre förmågorna återkommer till Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholms
län och Sundbyberg- och Spångaortens
Biodlarförening, för att fortsätta förkovra
sig inom bin och biodling.
Bitidningen 4 2012
I år ska för alla biodlare skicka in uppgift till länsstyrelsen om stadigvarande
uppställningsplats för bisamhällen före den 31 mars.
PREBEN KRISTIANSEN
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
ETT NYTT BIÅR står för dörren
och en del av förberedelserna
inför den nya säsongen är förmodligen redan avklarade. Andra ska
göras under de tidiga vårmånaderna, och här är några saker att
tänka på i samband med detta.
drottningen går förlorad, vilket kan vara
förödande för ett samhälle när det sker på
våren. Var uppmärksam på att behandling
med oxalsyra inte ger så hög effektivitet i
samhällen med täckt yngel som i yngelfria
samhällen. En viktig behandlingsåtgård på
våren/försommaren är oavsett bortskärning
av drönaryngel.
Fluvalinatresistens
Anmäl innehav av bisamhällen
I fjol påvisades resistens mot fluvalinat (den
aktiva substansen i Apistan) på flera ställen
i Sverige. Hur utbredd resistensen är vet vi
inte för närvarande, men den förekommer
sannolikt på flera andra ställen än där den
hittills påvisats. Om behandling gjorts med
Apistan eller Bayticol i områden med resistens, kan det finns många kvalster kvar i
samhällena. Det varma höstvädret 2011 kan
ytterligare ha bidraget till hög angreppsgrad,
dels genom att yngelsättningen i samhällena
höll på långt in på hösten och dels genom
den reinvasion av kvalster som det fina flygvädret kunde leda till.
Behandling på våren
Generellt rekommenderar jag inte behandling med varken de organiska syrorna eller
andra medel/preparat på våren. Det bör inte
vara nödvändigt om bra behandling gjorts
vid rätt tid i höstas/vintras under föregående säsong. Men om angreppsgraden befaras
vara hög redan tidigt på säsongen antingen
pga. fluvalinatresistenta kvalster eller pga.
att behandling med oxalsyra gjorts för tidigt (dvs. innan yngelsättningen hade tagit
slut) eller inte gjorts alls, kan det vara motiverat att genomföra en vårbehandling. En
sådan kan göras relativt snabbt och enkelt
med antingen myrsyra (kortidsbehandling)
eller oxalsyra (droppmetoden). Beskrivning
av metoderna finns på www.biodlarna.se/
myrsyra respektive www.biodlarna.se/oxalsyra. När det gäller myrsyra måste man
vara medveten om att det finns risk för att
Har du nyligen skaffat bin eller har du planer
på att under innevarande säsong göra det,
tänk då på att anmäla var dina bisamhällen
finns. Enligt 15 § i bisjukdomsförordningen
(1974:212) ska den som innehar bisamhällen lämna uppgift till länsstyrelsen i länet
om var bisamhällen är stadigvarande uppställda. Blankett för anmälan finns att ladda
ner från Jordbruksverkets webbplats (www.
jordbruksverket.se, sökväg Djur > Bin och
humlor > Regler för biodling).
Flyttningstillstånd
I Jordbruksverkets föreskrifter om amerikansk yngelröta och varroa (SJVFS 1992:38,
Omtryck 2002:46) står det så här angående
flyttning: ”Innan tillstånd enligt 8 § bisjukdomsförordningen (1974:212) lämnas att
bortföra levande bin, utbyggda vaxkakor
och avfall av sådana, begagnade bibostäder
eller begagnade biodlingsredskap från område som är förklarat smittat eller misstänkt
för smitta av amerikansk yngelröta skall
bigården undersökas.” Undersökningen
ska göras av bitillsynsman som efter besiktning utfärdar ett flyttningstillstånd ifall
amerikansk yngeröta (kliniska symptom)
inte påvisats i något av bigårdens samhällen.
Vilka områden som är smittförklarade med anledning av amerikansk yngelröta framgår av Jordbruksverkets beslut om
detta, se www.jordbruksverket.se (samma
sökväg som angett ovan) eller www.biodlarna.se (sökväg Bin och Biodling > Bihälsa
> Bitillsyn).
Ny lagstiftning
Det pågår arbete med ny bisjukdomslagstiftning. Det gäller såväl lag och förordning som
Jordbruksverkets föreskrifter. När de nya
reglerna är på plats och hur de kommer att
se ut går det inte att säga något om för närvarande. Men så snart information om detta
finns kommer jag att lägga ut det på SBR:s
webbplats samt skriva om det i Bitidningen.
Enkät om övervintring
För att få en snabb uppfattning om vinterförlusterna har det de senaste tre åren genomförts en webbaserad enkätundersökning. En
sådan undersökning kommer att genomföras även i år. Men förutom den webbaserade
undersökningen är planen att lägga in frågeformuläret i såväl Bitidningen som Gadden så att de biodlare som inte har tillgång
till internet också kan besvara enkäten. Jag
hoppas att få in riktigt många svar i år om
övervintringen.
I Journal of Apicultural Research, en
tidskrift som utges av International Bee
Research Association (IBRA), publicerades nyligen en artikel om förlusterna i ett
stort antal länder. Författarna till artikeln
ingår i den grupp i det internationella nätverket COLOSS som arbetar med kartläggning av vinterförluster. På www.coloss.org
under ”News” finns information om artikeln, som även kan laddas ner från den
webbplatsen. Artikeln kan också laddas ner
direkt från IBRA:s webbplats www.ibra.org.
uk (eller genom följande länk: http://tinyurl.
com/825ra68).
Kolla foderläget
Och så till slut en återkommande rekommendation: Kolla om samhällena behöver
stödfodras. När yngelsättningen har kommit
igång ökar foderförbrukningen och samhällen som inte har tillräckligt med foder kvar
i förråd kan snabbt svälta ihjäl innan vårdraget börjar. Vid misstanke om låg mängd
foder i samhällena kan det vara en bra idé
att stödfodra. Det kan enkelt göras med foderdeg som kan köpas i 2,5 kg portionsförpackningar.
Om varroaangreppsgraden är hög redan tidigt på
säsongen (som i det här samhället där kvalster
tydligt syns på flera bin) kan det vara motiverat
att genomföra en vårbehandling med myrsyra
eller oxalsyra. Information om hur man går
tillväga finns på www.biodlarna.se/myrsyra respektive www.biodlarna.se/oxalsyra. Foto: Preben
Kristiansen.
Bitidningen 4 2012
17
Ha koll på bina
ANDERS BERG
Bin har alltid intresserat oss
människor. Orsaken är bl a
att biodling ger så rika möjligheter att leva nära naturen
och upptäcka dess hemligheter.
N
atur- och miljövårdsfrågor är i dag
av stor betydelse för biodlingen, närmast ett livsvillkor, likaväl som biodling är
ett livsvillkor för miljövård. Alla biodlare
hjälper till att bevara vår natur. Många
växter är nämligen beroende av bina för
att kunna klara av sin fortplantning på
ett bra sätt.
Bisamhällets struktur, binas utveckling och levnadsförhållande är nog ganska väl kartlagt och genomgår inga större
förändringar under normala betingelser.
Dock görs fortfarande betydelsefulla upptäckter som måste utnyttjas i den framtida
utvecklingen.
Avelsarbete och förädling av bin är
av avgörande betydelse för lönsam biodling. Inom detta område har det under
årens lopp skrivits många spaltmetrar i Bitidningen. Forskning rörande
bisjukdomar och bisjukdomarnas bekämpande är fortfarande en mycket angelägen uppgift.
Avelsarbete och
bisjukdomar
Arbete med bin är en både spännande och
intressant verksamhet. Man får möjlighet
att följa bisamhällets utvecklingsskeden
och därmed också årstidernas växlingar.
Än mer intressant blir biodlingen om man
dessutom bedriver ett avelsarbete med
strävan att få fram bra bin. Jag brukar betrakta mina bin som vänner, av vänner blir
man inte jagad på flykten och man utgår
inte ifrån att de går till anfall.
Ett ordnat avelsarbete är ett av medlen
till en framgångsrik biodling. Här måste
såväl drönar- som drottningaveln kontrolleras. Hur detta ska ske bör varje biodlare
lära sig som vill slippa bl a okontrollerad
svärmning, vilket ibland kan vara besvärande i en del bigårdar. Svärmningsdriften
beror bl a på ärftliga faktorer. En annan
18
För den oerfarne biodlaren kan det tyckas att binas ser friska ut. Det är rätt
avseende yngelröta, majsjuka, kalkyngel osv. För den erfarne biodlaren ser bilden
något annorlunda ut. Här kan man konstatera synliga varroakvalster på bina. En
bekämpning måste sättas in omedelbart, om man vill ha samhället övervintringsdugligt. Vid varje undersökning i yngelrummet måste man vara vaksam!
anledning som driver på delningsdriften
är arbetslösheten i bisamhället, speciellt
på försommaren, då flera tusen nya individer kryper fram varje dag och som sedan
måste ha arbete inom bisamhället i nära
tre veckor. De blir för många digivande
mödrar och vaxproduktionen kommer
som ett brev på posten.
Till rationell biodling hör att varje
övervintrat bisamhälle skall tillåtas bygga
ut minst 20 kakmellanväggar. Det är beklagligt att många biodlare inte tar till vara
binas byggdrift fullt ut. Om bisamhällena
fick åstadkomma nytt vaxbygge i maj- juni
så skulle resultatet bli:
• Färre rymmarsvärmar
• Större honungsskörd
• Bättre förutsättningar att slippa en
del bisjukdomar
För att den enskilde biodlaren skall
kunna genomföra ovanstående krävs intresse och kunskaper. Har man dessutom
i sina tankar vilken stor nytta bina gör för
vår natur, borde detta vara en självklarhet.
Ett biproblem som inte går att hålla
sina bin ifrån, trots förnyat vaxbygge varje
år, är varroakvalster. Man får helt enkelt
inrikta sin biodling på att hålla kvalsternivån låg i bisamhällena. Varroabekämpning i flera omgångar under en säsong är
ett måste för att ha friska bin i sina kupor.
En åtgärdsplan måste upprättas och en
stor vaksamhet varje gång man undersöker yngelrummet.
Ett förslag på åtgärdsplan för varroabekämpning kan se ut på följande sätt:
År 1
• Avlägsnande av täckt drönaryngel på
försommaren
• Avläggarebildning på försommaren
eller när huvuddraget har slutat
• Mjölksyrebehandling (sprayning) på
yngelfria samhällen på hösten
År 2
• Spärrboxmetoden under sommaren
• Neddroppning av oxalsyra på yngelfria samhällen på hösten
År 3
• Avlägsnande av täckt drönaryngel
under försommaren
• Förångning av oxalsyra under perioden november och december
Avslutning
Binas betydelse som jag nämnde i inledningen är av stor betydelse för många av
våra odlade växter. Tyvärr utnyttjas inte
binas avkastningsökande förmåga till fullo.
En anledning är helt enkelt brist på pollinerande bisamhällen. Endast friska bin
ger lönsamhet, och där måste vi bli bättre
med bekämpning av bisjukdomarna, och
alltid invintra friska bin. Vi har inte råd att
ha så stor dödlighet i våra svenska bigårdar
som vi har. Blir vi inte bättre kommer det
tyvärr på många platser att vara brist på
pollinatörer i vår vackra svenska natur.
Bitidningen 4 2012
Antibiotikan hos HF ett mysterium
HÅKAN FRISELL
Vid en rutinkontroll i höstas
upptäckte Livsmedelsverket
den förbjudna bredbandsantibiotikan kloramfenikol i
ett parti honung hos Svensk
Honungsförädling i Mantorp.
N
u ser säljaren av honungen, en privatperson i Västmanlands Län, ut att
frias från misstankar efter en omfattande
provtagning och analyser.
Länsstyrelsen i Västmanlands Län har
tillsynen över biodlaren. Nyligen var man
ute på en oanmäld inspektion. Eftersom
biodlaren inte hade honung kvar från förra
året så tog man prover på honung från
2010. Emellertid lyckades myndigheten av
en slump hitta en provburk för biodlarens
honung från 2011, som fanns kvar på ett
uppsamlingsställe. Sannolikt kommer den
från honungsbedömningen i föreningen.
Resultaten från Livsmedelsverkets
analyser visade inte på någon förekomst
av kloramfenikol, och ser därmed ut att
fria biodlaren från misstankar om att ha
använt antibiotikan till sina bin.
Därför är kontamineringen av honungen hos Svensk Honungsförädling
fortfarande ett mysterium. Upprepade
analyser av den honung som tagits emot
av bolaget visar enligt Livsmedelsverket
entydigt på ett innehåll av kloramfenikol.
Biodlaren är upprörd
Barbro Iliou hos Länsstyrelsen i Västmanlands län berättar att biodlaren är mycket
upprörd över misstankarna om att hon
kontaminerat sin honung med antibiotika.
”Hon var väldigt upprörd över det här
för hon har haft jättefin honung tidigare.
Hon odlar ekologiskt och hon förstod inte
alls hur antibiotikan har hamnat i honungen hos Svensk Honungsförädling”,
säger hon.
”Vi kan inte konstatera varifrån antibiotikan kommer. Man kan inte heller anklaga någon när man inte vet.”
252 kg spärrat gods
Den aktuella biodlaren levererade sin honung till Svensk Honungsförädling i plastburkar med engångslock. Varje burk väger
fylld cirka 28 kilo. Totalt levererade biodlaren 252 kilo honung till bolaget förra året.
Enligt uppgift har inget av den kontaminerade honungen förädlats och släppts ut
på marknaden.
Slutsatsen av pollenanalysen är att
honungen i 28 kg:s-kärlen kan ha producerats i Sverige.
”Vi har godset stående här spärrat. Jag
har inte destruerat det ännu. Jag vill avvakta och se vart tar det här tar vägen. Det
viktigaste är att vi får svar”, säger Christer
Ankarlid, vd i Svensk Honungsförädling.
Enligt Christer Ankarlid används kloramfenikol av mindre seriösa biodlare
bland annat i Centraleuropa.
”Ja, man har hittat det i honung i
Schweiz och i Tyskland så det är inte alldeles ovanligt förekommande”, säger han.
[email protected]
Helena Wistrand, Livsmedelsinspektör, Mjölby kommun, i full färd med att ta prover.
Bitidningen 4 2012
19
Biodling i Argentina
THOMAS DAHL, text och bild
Buenos Aires, huvudstad i
Argentina, är en mångfacetterad storstad med allt från
breda avenidos till de färgglada husen i konstnärsdistriktet La Boca.
D
et känns faktiskt som en lätt europeisk prägel på Buenos Aires, till skillnad från andra huvudstäder i Sydamerika. Dock finns det också som i de flesta
storstäder mindre trevliga stadsdelar i utkanterna vilka man bestämt avråds från
att besöka.
Placerad vid utloppet av den gigantiska Rio de la Plata är det också en mycket
betydande hamnstad där kött, soja och
givetvis honung exporteras i ansenlig
mängd. Argentina är världens tredje största
exportör av honung för närvarande.
Annars tänker väl vi svenskar mest på
Evert Taube, Pampas, tango, militärkupper och kanske framförallt Evita när Argentina kommer på tal. Och Evita Perón
är en gigantisk ikon och både hennes gravmaosoleum och den berömda balkongen
på presidentpalatset Casa Rosada på plaza
20
del Mayo är givna turistmagneter. Den
enda som kan konkurrera med henne är
möjligtvis Maradona.
Apimondia 2011
Apimondia är den stora internationella
kongressen för biodling som hålls vartannat år någonstans i världen. Denna gång
föll turen på Buenos Aires i Argentina, närmare bestämt på mässområdet La Rural i
stadsdelen Palermo.
Eftersom Argentina ligger på södra
halvklotet så var det vår när Apimondia
gick av stapeln i slutet av september och
parker och pampas prunkade praktfullt
av vårens alla blommor. Mässområdet
låg inbäddat i en stor park och här vidtog
den allestädes närvarande sydamerikanska organisationsmodellen, dvs halvt kaos
för att registrera sig. Efter nån timmes köande så var allt utrett och klart och man
var inne i smeten.
Som vanligt när det gäller Apimondia
så är det imponerande. Här möts verkligen biodlare från världens alla hörn, och
det för 42 gången. Vi var sammanlagt 8437
biodlare från 100 länder som kunde lyssna
till 250 föredrag i de 4 föredragshallarna.
I den 3000m2 stora ApiExpo fanns det
188 utställare från 76 länder. Det är givetvis inte bara redskap som finns att beskåda
utan även en mångfald honungsföretag,
exportörer, organisationer och myndigheter från stora delar av framförallt Sydamerika. Av de utomkontinentala dominerade Kina med en monter stor som en
stadsdel och med sin jordbruksminister i
spetsen. Kina kandiderade för Apimondia
2015 och hade lagt ner mycket engagemang och pengar på detta. Som god tvåa
stoltserade Brasilien som är Argentinas
viktigaste handelspartner.
Varje del av Argentina var representerat med beskrivning av sin särart och vilka
produkter man producerar. SADA som är
det Argentinska förbundet har idag 28 000
registrerade biodlare som tillsammans besitter 4,5 miljoner samhällen (alltså 160
i snitt). Lite annorlunda än här hemma.
Annorlunda är också inriktningen på
honungsproduktionen. Man producerar
mestadels bulkhonung som levereras på
fat, för inhemskt bruk men huvudsakligen för export. Utrustningsmässigt skiljer det sig avsevärt mot vad vi är vana
vid. Några honungslinjer av det slag som
används i Amerika, Europa eller Australien syntes inte till utan man täcker av för
Bitidningen 4 2012
Entrén till Apimondia, utställningshallen och den för argentina typiska honungsslungan av märket Cortez.
sig och laddar sen korgar manuellt med
ramar som skjuts in i slungan från sidan
samtidigt som den färdigslungade korgen
skjuts ut. Den senare kasar sedan ner på
andra sidan igen och vittjas manuellt på
de tomma ramarna innan korgen laddas
på nytt. Avtäckningsvaxet gick i de flesta
fall genom en vaxskruv för att dränera
honungen och komprimera vaxet. Något
fabrikat, bl.a Cortez som är marknadsledande, hade också lösningar med ”Cappings reducer” där ytvaxet värms upp och
underliggande honung pumpas vidare. En
intressant variant var också den spinner
som var ställd på högkant.
Alla dessa varianter har mycket god
kapacitet men bygger på en annan syn på
personalbehov än vad vi överrationaliserade svenskar är vana med. Vad kul det
vore med arbetskamrater!
På kupsidan fanns återigen ett antal
futuristiska lösningar i hårdplast från
Kina. De var närmast att betrakta som
en tillbehörskatalog med alla funktioner för fodring, drottningtillsättning och
avläggarbildning. Påkostade montrar var
det också där tillverkarna för varroabeBitidningen 4 2012
kämpningsmedel förevisade bl.a Apivar,
Bayvarol, Perizin, Gabon och Apistan. Nytt
i det sammanhanget var förslag på system
för att variera bekämpningen med olika
metoder mellan åren.
Redskapssidan var annars jämfört
med tidigare Apimondior lite tunn, det var
tydligen väldigt omständigt och kostsamt
att föra in utställningsutrustning. Vare sig
Thomas, CFM eller de stora jänkarna syntes till men däremot var vi nordbor representerade av Joel Svensson, Swienty och
Paradise Honey.
Föredragen pågick konstant i fyra paralleller under veckan och jag fastnade i
spåret om biodling som utvecklingspotential i utvecklingsregioner i Sydamerika. Ett
mycket gott exempel var hur man i kooperativ form byggt upp odlingar i norra
Colombia.
Ett annat projekt var ett alternativ till
Inca trail fast med honungsinriktning,
Honey trail. En matresa som sträcker sig
från hotellen i Cusco upp till Machu Picchu med nerslag i allt som har med honung och bin att göra. De lokala odlarna
har förutom en avsättning för sin produkt
även fått en identitet på turistkartan.
Sen hölls givetvis Apimondiaorganisationens egna formella möten och då
slutligen avslutningsceremonien där alla
priser delades ut och där valet av land för
2015 års kongress skedde.
Hur gick det då för Kina och deras
kanditatur? Jo i sin slutplädering verkade
de känna sig lite trängda varvid deras jordbruksminister gick upp och erbjöd samtliga delegater fri resa med Air China och
fritt uppehälle under hela kongressen!
Slutkonkurrenten Korea svarade med att
om de hade haft sådana resurser som Kina
kunde stoltsera med så hade de nog satsat
detta på biodling istället. Korea vann. Men
innan det är dags att kanske åka till Korea
så står först Ukraina på tur år 2013. Det
ser jag fram emot.
Apiario Pedro Bover
Efter själva mässdagarna så anordnades
ett antal s k tekniska turer, både 1- och
2-dagars, runt Buenos Aires med omnejd.
Här deltog över 750 personer totalt. Jag
följde med i en som tog oss 25 mil rakt
ut på Pampas. Vilket landskap, en annan
21
Bigård med odlings- och
parningssamhällen, påse med
drottningceller som kläcks och
en ram med deras italienska
bin.
som har lite boskap själv fick se mer av
den varan än jag nånsin kommer att göra.
Tusen och åter tusen på ändlösa gräsbeten där horisonten är andra sidan. Och
där djuren betar där växer klövern till biodlarnas förtjusning.
Tyvärr så har dock orosmoln tornat
upp sig. Om ni minns så var Argentina
riktigt på botten för ett antal år sen med
bankkris och valutaproblem men har nu
rest sig på ett snarast ojämförligt sätt de
senaste åren. Det finns två anledningar
till detta. Den ena är att Brasilien är för
Sydamerika vad Tyskland är för Europa,
ett ekonomiskt lokomotiv. Det andra är
sojan. Helt vansinniga världsmarknadspriser på soja har lett till att 22 miljoner
hektar av Pampas nu är upplöjt och besått
med soja. Det betalar sig bättre än köttexporten och en monokultur breder ut sig
där draget försvinner och där GMO gjort
sitt inträde. Förödande!
Väl framme i Belgrano, en italienskinfluerad småstad ute på Pampas, så fick
vi poliseskort sista biten ut till Bover. Tydligen dagens händelse i trakten. Bover
Apiaries är riktigt unikt. Det är ett kooperativ med 900 partners som bedriver utbildningar och kursverksamhet samtidigt
som man producerar drottningar, celler
22
och honung i avsevärd omfattning. Man
har 7 heltidsanställda och dessutom några
säsongsanställda. Verksamheten startade
redan 1954 för att utveckla det italienska
biet och har sedan vuxit till att vara en av
de absolut viktigaste aktörerna.
I dagsläget förser man sina partners
med 5.000 drottningar och 10.000 celler
årligen. Dessa exporteras till hela Sydamerika men också till Libanon, Italien och
Frankrike. För att göra riktiga fältförsök
samt stärka upp ekonomin producerar
man också honung med 400 st samhällen.
Vi fick en rejäl genomgång på de olika
sätten de gör avläggare, då det var mitt i
den perioden. De flesta varianter användes, toppavläggare, skaksvärmar, yngelramar mm. Runt Estancian( farmen) som
är belägen som i en park räknade jag till
över 500 samhällen/avläggare. I de flesta
samhällena var drottningproduktionen i
full gång och även här använde man sig
av olika metoder för antagande.
All larvning skedde för hand i egenstöpta cellkoppar och jag har aldrig skådat
sådan fingerfärdighet. 20 larver på mindre
än en minut! Nåt som jag heller aldrig sett
och trodde var omöjligt var att ha ett 20tal drottningceller i plastpåse där de kläcktes tillsammans för att sedan stoppas ut i
samhällen eller avläggare. De knatade helt
enkelt runt i påsen utan att uppvisa några
spår av aggresion mot varandra.
Efter ett par timmar i fält och inspektion i slungrummet där det stod en typisk
argentinsk Cortez var det så dags för intagande av den helstekta oxen som doftat
hela tiden och lokalt producerat vin av
bästa kvalitet. Detta tillsammans med lite
underhållning av personalen innan avfärd.
Di Lascio
En bit utanför Belgrano åt andra hållet ligger en familjeägd Estancia som förutom
boskap kompletterat sin verksamhet med
honungsproduktion. Omfattningen är rätt
skaplig, med 4.000 samhällen produceras
160 ton honung som uteslutande går på
export till Italien. 7 personer är delaktiga i
verksamheten, såväl familj som anställda.
Här var det genomtänkt och rationellt. I den väl tilltagna nybyggda lokalen
rymdes hela utvinningen, allt från avlastning av bilar till upptankning på fat som
var deras slutprodukt. Slungsäsongen är
december till februari och man kör ca 15
ton per vecka.
Eftersom vi var där i september så
var det ju inte säsong än men man hade
sparat 30-40 lådor för att visa kapaciteten.
Bitidningen 4 2012
Avtäckningsmaskinen med kniv som en deltavinge. Avtäckningsvaxet samlas upp av en skruv som pressar ut honungen. Standard
är dessa fat i vilka honungen tappas för transport inom och utom
landet. Har ni sett dem när ni besökt HF?
Återigen, man är inte rädd för personal och
stundtals var man 4 stycken som körde.
En täcker av, en fyller korgar, en laddar
och kör slungan och en lastar ur.
Avtäckningen skedde med en ’Deltavinge’ och sedan en kraftig vaxskruv under
som tar hand om och pressar vaxet. En
mäktig volym honung kommer flytande
när man sedan drar igång med 120 ramar
i stöten. Honungen pumpas upp i klartankarna om vardera 9 ton innan den sen
pumpas vidare till fat. Klart!
Det här är lite roligt för man känner igen sitt eget tänk med vaxhantering
och körning mot klartank som jag nyttjat i 12-15 år om än i väsentligt mindre
omfattning.
Tillbaka i BA hann vi sedan med både
tangoklubb och besök i Uruguay som ligger på andra sidan Rio de la Plata innan
vi påbörjade vår färd söderut mot Patagonien och Eldslandet.
Patagonien/Chubut
Vi flög sedan 150 mil söderut ner till Trelew i södra Patagonien. Här möttes vi av ett
konstigt dimmigt ljus som visade sig vara
Bitidningen 4 2012
vulkanaska från Anderna. Vi fick veta att
flygplatsen precis öppnat efter att ha varit
stängd i några dagar. Hade vi tur så skulle
vi komma vidare, det berodde på vindarna.
Större delen av Patagonien består av buskstäpp i mil efter mil. Det är ett enahanda
landskap där estanciorna är stora som
landskap här hemma. Djurhållningen är
omvänd här, när det på Pampas gick 10
Hereford per hektar så är det här 10 hektar per Hereford.
Första dagen tog vi oss ut till peninsula Valdes där jag fick uppleva en av de
största naturupplevelser jag varit med om,
nämligen valarna i bukten mellan halvön
och fastlandet. Tusentals knölvalsmödrar
föder här sina kalvar om våren och det
var en betagande syn att på så nära håll
som ett par meter skåda hur de diar och
leker. Vi kryssade mellan mödrarna som
står med stjärten uppåt ur havet medan
de ger mat åt sina små. Ja fast de väger ett
halvt ton som små.
Vi tog sedan in på ett litet hotell vid
stranden i valbukten innan vi dagen därpå
gav oss iväg till den närbelägna dalen inn-
anför Trelew upp mot Chile och Anderna.
Här rinner Rio Chubut som gett provinsen
dess namn och framförallt välstånd. I det
annars så karga och ensliga Patagonien
är det en ringlande grön oas uppåt landet
och här kan man faktiskt finna biodlare.
Vi besökte en biodlande familj, Williams, som vi fått tips om och som med
sitt föga spanskklingande namn vittnade
om att deras förfäder tillhörde den stora
kolonin av Walesare som befolkade landet under tidigt 1900-tal. Man driver sitt
familjeägda småjordbruk med boskap och
bin men här var det ett 60-tal djur och 400
samhällen. Man producerade med dessa
ca 18 ton honung årligen och odlade sina
egna drottningar.
Eftersom våren inte kommit lika långt
här så var biodlingen inte riktigt igång än,
det var pollendrag på sälgliknande träd
och även en och annan maskros faktiskt.
Kupmaterialet var väl inte så där överväldigande, trots att man använder shallow
(448x137 mm), men varje låda, botten
och tak var märkta med U0017 som var
deras id och tvunget att ha på samtligt
23
I Patagonien hade våren inte kommit lika långt. Maskrosorna fanns. Det var noga med att honungen den slungade honungen inte fick
komma i kontakt med arbetsverktyg för bigården, t ex det till höger, därför det avskiljande plastskynket.
material. Bigårdarna var placerade uppströms floden och endast ett 50-tal kupor
stod hemma. Ute i en av bigårdarna fick vi
dessutom bevittna livets uppkomst i form
av en kalvfödsel alldeles intill kuporna.
I slungrummet fanns den nu nästan
obligatoriska Cortez-slungan med separat avtäckare och korgar. Lägg märke till
den transparanta plastväggen som skiljer avtäckningen från slungningen, den
är ett lagkrav då honung inte får komma
i kontakt med yttre redskap. Innanför är
det hårskydd, handskar och skyddsrock
som gäller. De har tre olika instanser av
kontrollmyndigheter som håller reda på
alla regler och som dyker upp titt som tätt
under säsongen och man mister obönhörligt sina tillstånd om kraven inte efterlevs.
För avsättning av honungen är det,
förutom den som man tappar för lokal försäljning, fat som gäller även här och då till
export. För att nå upp i volym, en sjöcontainer, behövs det 200 fat och då räcker ju
inte den egna produktionen på 60 fat så
långt. Man har därför skapat ett kooperativ,
Apicola Patagonia Sur, tillsammans med
5 andra odlare både
för marknadsföring
och export. Man producerar även en del
kakhonung som ger
ett mycket bra netto.
Efter några timmars våldgästande
24
och obligatorisk maté var det så dags för
avfärd ut mot kusten igen där nästa otroliga naturupplevelse väntade, pingvinernas
häckningsplats.
Föreställ er en storstad, kvadratkilometer efter kvadratkilometer, tätt befolkad
med familjer i frack, 2 och 2 på varenda
kvadratmeter, flera hundra tusen stycken.
Så såg det faktiskt ut vart man än gick och
vart man än såg. Det enda som avvek från
mönstret var Guayacas, ett slags lamadjur,
som lugnt betade buskar.
Eldslandet (Terra del Fuego)
Fortsättningen sedan var att vi lyckades
övertyga vulkanaskan om vårt behov att
fortsätta söderut för att idka lite mer polarforskning. Färden gick ytterligare 200
mil rakt söderut till Eldslandets yttersta
utpost, staden Ushuaia. Det är världens
sydligaste stad som ligger vid infarten till
Beagle Channel med Kap Horn rakt över.
Här var allt Fin
del Mundo, världens ände. Här
slutar Anderna
och här upphör också Panamerican highway som börjar i Alaska.
Klimatmässigt var det fortfarande senvinter med snöinslag, men vi tog oss ut
på Beagle för att beskåda både sjöelefanter, sjölejon och inte minst den fyr som
gett åtskilliga sjömän hoppet tillbaka och
som bevakar inloppet. Biodling stod inte
att finna här vintertid, men någon kände
någon som brukade ta hit några kupor på
sommaren norrifrån.
Kommande vecka innehöll sedan
besök vid Calafateglaciären som konstant
kalvar ut i vattnet från Anderna samt den
stora nationalparken på Chile-sidan, Torre
del Paine. Vi avslutade sedan polarvistelsen i Punta Arenas på Chilesidan där vi
sedan vände åter mot värmen norrut i
Santiago och Valparaiso. Men det får bli
en annan berättelse!
Bitidningen 4 2012
Beställning av SBR-etiketter
Utg 2012-03-06
SBR-etiketten finns i två varianter, dels den raka för den traditionella glasburken och dels den koniska för plastburkar. Priset per etikett inklusive sigill är 65 öre per styck. Porto och postförskottsavgift tillkommer. För att
undvika postförskottsavgiften, kan man betala i förskott direkt till SBR. Kontakta i så fall först SBR:s expedition.
Minsta beställning är 500 st./viktangivelse och därefter 1000 st., 1500 st., 2000 st. o.s.v. Vid första beställningen varje
år avgår 100 kr som en medlemsrabatt.
Denna beställningsblankett skickas tillsammans med kopia på honungsbedömningskortet underskrivet och daterat av
biodlarföreningen till Sveriges Biodlares Riksförbund, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp eller [email protected].
Bedömningen ska vara gjord innevarande år eller året dessförinnan. Etiketternas leveranstid är ca 2 - 3 veckor.
Livsmedel ska enligt gällande bestämmelser vara märkt med s.k. identifikationsuppgift, d.v.s. namn/firmanamn,
adress, telefonnummer eller liknande för eventuell spårning. På etiketten finns plats för tre rader text enligt nedan
antal rutor. Fyll i önskad text i rutmöstret här nedanför.
Om du redan har egna EAN-koder fyller du i dessa under aktuell viktangivelse nedan. Vill du beställa egna
EAN-koder, se blanketten Beställning av egna EAN-koder. Vill du beställa etikett samtidigt med EANkodbeställningen, skriv ordet ”beställt” under viktangivelsen. Fyller du inte i någon EAN-kod under beställd
viktangivelse förses etiketten med SBR:s allmänna EAN-kod för den vikten.
På etiketten finns på båda sidor ett vitt fält. I det vänstra trycks EAN-koden och i det högra ska
datumstämpling ske. Branschen rekomenderar en minsta hållbarhetstid på 2 år. Andra skäl att
datummärka är t.ex för att kunna spåra honungsburken till visst tappningstillfälle.
Vilken etikett önskas?
Rak etikett
350 gr
st
500 gr
st
700 gr
st
gr
st
st
500 gr
st
700 gr
st
gr
st
Egen EAN-kod:
Konisk etikett 350 gr
Egen EAN-kod:
Jag är sigillbiodlare och önskar byta ut det ordinarie sigillet mot en locksäkring med Svenskt
Sigillmärke.
(Licensavtal med Svenskt Sigill, kostar 50 öre per märke upp till max
max 1.250 kr/år).
Förskottsbetalning (kontakta SBR's kansli för information om kostnad)
Jag har betalat_________ kr i förskott den 2012-_______-______ till pg 86 85-0.
Leverans av förskottsbetalda etiketter sker när betalning är SBR tillhanda.
Leveransadress
Namn: •••••
Medlemsnummer:
Adress
Post nr:
Postadress:
25
Bitidningen 4 2012
Ort
Datum
Underskrift
Du kan köpa "egna" EAN-koder från SBR
Utg 2011-11-11
Du som är medlem i SBR kan förvärva rätten att använda EAN-koder som förbundet disponerar.
EAN-koderna köps i poster om fem stycken vilket kostar 100 kr. Rätten att använda dessa koder
kvarstår så länge du är medlem av förbundet.
Beställning av EAN-koder görs genom att fylla i beställningsblanketten och sända den till [email protected]
eller till Sveriges Biodlares Riksförbund, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp samt betala in 100 kr på
förbundets postgiro 8685-0.
När du beställer SBR-etiketter ska önskemål om EAN-koder göras på beställningsblanketten, d.v.s.
EAN-kodens nummer ska anges.
När du beställer etiketter ska också godkänt honungsbedömningskort bifogas.
Om du inte köper egna EAN-koder förses dina etiketter med SBR:s allmänna EAN-koder som är
gratis. När du säljer till butik använder butiken det numret lika bra som ett eget nummer. Men om
butiken köper in honung från två SBR-medlemmar som har samma EAN-koder, d.v.s. SBR:s
allmänna, då kan det bli problem om butiken vill sälja honungen från de två odlarna till olika pris.
Namn:
Medlemsnummer:
Leveransadress:
Postnummer:
Postadress:
EAN-koderna ska användas på följande produkter:
EAN-kod
Produkt
Ifylles av förbundet
Ange produkt, vikt, om SBR-etikett eller egen etikett används.
EAN-kod
Produkt
Ifylles av förbundet
Ange produkt, vikt, om SBR-etikett eller egen etikett används.
EAN-kod
Produkt
Ifylles av förbundet
Ange produkt, vikt, om SBR-etikett eller egen etikett används.
EAN-kod
Produkt
Ifylles av förbundet
Ange produkt, vikt, om SBR-etikett eller egen etikett används.
EAN-kod
Produkt
Ifylles av förbundet
26
Ange produkt, vikt, om SBR-etikett eller egen etikett används.
Bitidningen 4 2012
GMO-möte
på Jordbruksverket G
Miljöstipendium till
Burseryds Bf
islaveds kommun tilldelade Burseryds BF kommunens miljöstipendium för 2011.
Stipendiet är avsett att stimulera insatser, åtgärder och kunskaper inom miljövården.
En del av motiveringen var att biodling
har en nyckelroll för utvecklingen av biologisk mångfald och för lantbrukets växtoch bärproduktion genom honungsbiets
stora betydelse för pollinering av växter.
Föreningen representerades under utdelningen av fr v Lennart Häger, Olle Andersson och Ivar Nilsson.
Red.
INGMAR WAHLSTRÖM, GMO-gruppen
K
erstin Ebbesten, vår förbundssekreterare Jonas Eriksson och jag har varit
på ett samrådsmöte 18 januari på Jordbruksverket. Förutom vi och några stycken
av deras handläggare var även biodlingsföretagarna på plats. Att Jordbruksverket
ville ha detta möte, var för att man efter
höstens dom i EU-domstolen sett en tydlig
konflikt mellan biodling och GMO-odling.
Tolkningen som enligt JV nu ligger,
innebär att pollen är en ingrediens i honung och ska då vara livsmedelsgodkänd
för att honungen ska få säljas. Vidare ska
honungen om halten GMO-pollen överstiger 0,9 % av polleninnehållet märkas med
GMO. Denna tolkning är dock preliminär
och kan förändras på EU-nivå. Vidare är
det så att det åligger biodlaren att kontrollera detta och märka livsmedlet rätt. Dock
finns det enligt kontakter med livsmedelsverket i dagsläget inga bra och säkra analysmetoder för detta.
Jordbruksverket ville diskutera med
oss om hur vi kan skapa ett system där
växtodlarna lätt kan kontrollera om det
finns biodling i omgivningen av planerade GMO-odlingar och där biodlarna får
löpande information om planerade GMOodlingar. Det vi var överens om var att om
det i framtiden ska fungera så måste registren över uppställningsplats för bisamhällen uppgraderas och skötas bättre. En
del av detta är jordbruksverkets sak att se
till och en utredning är på gång. Till stor
del åligger det även oss biodlare att verkligen sköta vår del och rapportera in alla
våra uppställningsplatser. Vi kan knappast
i längden begära att växtodlarna ska ta hänsyn till biodlingar vi inte själva rapporterar.
Inför årets odlingssäsong ska Jordbruksverket jobba med att växtodlarna
aktivt ska söka av omgivningarna (3 km)
kring odlingar efter bisamhällen och prata
med berörda biodlare. Vidare ska man begära in uppgifter om exakta odlingsplatser
till mitten på april och förmedla det vidare
Bitidningen 4 2012
till våra organisationer så informationen
blir lättillgänglig för våra medlemmar.
De odlingar som vi vet om idag ligger
inom ett antal kommuner i Skåne och
Halland. Mer exakta uppgifter finns på
jordbruksverkets hemsida och den uppdateras hela tiden med aktuella uppgifter. Informationen finns också samlad
på vår hemsida.
Potatisodlingarna i Norrbotten, som
har varit under några år, har troligtvis avbrutits eftersom ägaren av patentet, BASF,
bestämt att flytta all sin forskning till Nordoch Sydamerika. Motståndet mot GMO i
Europa blev för stort.
Av Biodlare För Biodlare
BeeWatch - kupvåg
● ● ● ● Din
”s
p
Se foderstatus på våren
Nu ion” i b
till i
Se när yngelsättningen sätter fart
ntro igården
Se när draget startar och slutar
duk
!!
Undvik extra körningar till pollineringsuppdragen tionsp
ris!
Prisexempel:
Köp din BeeWatch med räntefri delbetalning
genom EnterCard i 12 månader: 1 152:-/mån
Se våra priser på kuppaket
och foder för vårens
stödmatning i webshopen
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se
för att ta del av erbjudanden och nyheter
ll
ig ti
äl d s den
m
n
A et hu
Öpp ril!
p
28 a
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
[email protected]
LP:s Biodling AB
Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se
Torpa,
432 95 Varberg
0340-62 00 21
www.swienty.com
27
SICAMM
konferens 2012
Välkommen till Riksförbundsmötet!
D
Riksförbundsmötet pågår som vanligt från
12.00 på lördagen till 12.00 på söndagen.
Preliminärt program Kostnad
31/3 Lunch12.00 Helpension i enkelrum: 1745 kr. Helpension
”Mot en ljus framtid
för det mörka biet”
en titeln har den konferens som skall
hållas i Landquart, Schweiz mellan den
31 augusti och 4 september. Den internationella biodlingsorganisationen för bevarandet
av det mörka europeiska biet, SICAMM,
(Societas internationalis pro conservatione
Apis melliferae melliferae) är arrangör. Föredrag om odlingsframsteg, ansträngningar att
skapa reservat för och övrig information.
Det nordiska biet en del av vårt kulturoch genetiska arv. Det är därför viktigt att
bevara det. I andra länder kallas biet det
mörka eller svarta biet. Biet är anpassat till
olika klimat från södra Frankrike till norra
Skandinavien. Dess speciella egenskaper
tillika med det ökande intresset för lokala
raser har medfört att odlingen har ökat. Tack
vara moderna metoder, t.ex. DNA-analyser,
kan renheten hos bisamhällen bestämmas.
I testbigårdar kan egenskaper som fromhet,
kakfasthet, produktivitet mm utvärderas.
Dessa värden finns införda i en stambok,
“beebreed.eu” och kan utgöra en grund för
vidare avel.
Konferensen kommer att hållas vid Agricultural Centre for Education and Consulting
Plantahof, CH-7302 Landquart. Landquart
ligger nära Chur/Grisons och Maienfeld.
Konferensen startar med en dag för
olika utflykter till för biodlare intressanta
platser. De kommande tre dagarna blir det
föredrag över följande ämnen:
• Speciella egenskaper för Apis mellifera
mellifera
• Urvalskriterier vid avel
• Att nå avelsmål: strategier och fallgropar
• Kvalitetsutvärdering
• Hantering av sjukdomar
• Bevarandearbete
• Allmänna frågor och nyheter
Sista dagen erbjuds en alpin tågresa via
Albula (UNESCO världsarv) till Pontresina
och upp till berget Muottas Muragl.
Konferensspråket är engelska med tolkning till tyska och franska. Mer detaljer kan
får från www.mellifera.ch eller: Linus Kempter, Ahornstr. 7, CH-9533 Kirchberg. Telephone: +41 71 931 16 52; E-Mail: kempter@
mellifera.ch Se även länk till SICAMM:
www.sicamm.org -> future conferences.
I.A.
Skaraborgs drottningodlareklubb
inbjuder till kurs i
nosemadiagnostisering
Praktiska moment som ger grundläggande
kunskaper om hur man diagnostiserar nosema.
Föreläsare: Bert Thrybom,
tisdagen den 24 april kl.18 00,
Uddetorps Naturbruksgymnasium, Skara
Kostnad: 150:- inkl. fika.
Anm. till Arne Johansson 0702-69 44 31 eller
Bengt Olof Persson 0733-26 31 71 senast
18 april. Välkommen!
Styrelsen.
28
31 mars-1 april på First Grand Hotel i Alingsås
Möte13.00
Kaffe15.00
Möte15.30
Middag19.30
1/4 Möte08.30
Kaffe10.00
Möte10.30
Lunch12.00
med del i dubbelrum: 1425 kr. Kostnad
för måltidsdryck under lördagens middag
tillkommer. Pga begränsat antal dubbelrum
kan man vara tvungen att dela dubbelrum.
Fördelningen av enkelrum sker efter
anmälningsdatum.
Amälningsblankett kan bl a fås genom www.
biodlarna.se -> Aktuellt -> Riksförbundsmötet.
Utveckla binäringen i Jönköpings län
- låt dig inspireras, hitta nya vägar i din biodling
Tid: 18 april kl. 18:00 - 21:00
Plats: Vrigstad Värdshus (Kostnadsfritt)
Föreläsare från Stavtorps bigårdar, produktutveckling, Olof Laurin, biodling för
avläggarproduktion, Samuel Arvidsson, Leader Mitt i Småland samt Lotta Fabricius
Kristiansen, projektledare Utveckla binäringen i Jönköpings län. Anm: senast 11/4
till [email protected] eller 070-735 28 58.
Göteborgs och Bohusläns distrikt, SBR-Quinnor
Inbjuder till möte 9/5 från kl 18.00 i föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2.
Föredragshållare är Sonja Olsson, hon kommer att tala om drottningodling, främst teoretiskt men också praktiskt. Möjlighet till diskussion om olika metoder.
Både nybörjare och vana bi- och drottningodlare också från granndistrikt är välkomna.
Kaffe/the och smörgås serveras till självkostnadspris.
Anmäl gärna vilka som kommer och om ni är överkänsliga mot något till
Marlene Båtsman 0303-249010 [email protected]
eller Eva Carlsson 0303-13461 [email protected]
Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör. Ni som vill tillhöra nätverket men inte kan
komma till ovanstående träff, skicka gärna ett mail till Eva Carlsson
Kalmar Södra Biodlardistrikt
Lördag14 april
Vidareutbildning för bitillsynsmän. Grundutbildning för godkända biodlare. Arrangörer:
Distriktet och Länsstyrelsen. Kolbodagården,
Söndag 15 april
Distriktsträff Qvarnaslät, Nybro kl 14-17.
Preben Kristiansen kommer och föreläser om
drottningodling och bisjukdomar.
Torsdag 17 maj
Temadag Ingeltorpsgymnasiet, väster om
Kalmar kl 11.00. Samverkan mellan lantbrukare och biodlare. Kalmarbygdens Biodlare
bjuder in. Redskapsförsäljning: Kennerth
Fransson, Eriksmåla
Söndag 3 juni
Bimarknad, Staby Gårdshotell, Högsby kl
11-15. 11.00-13.00 Redskapsförsäljning, Kennerth Fransson, Eriksmåla (070-5106628).
13.00-14.30 Föreläser Tobias Olofsson och
Alejandra Vasquez (Lunds Univ)
Söndag 5 augusti
Pålaviksträffen, Folkets Hus, Gullaskruv
kl 12.00. Fakta och råd om honung och
honungshantering. Veine Jernemalm
Söndag 3 februari 2013
Distriktets årsmöte. Arrangör: Kalmarbygdens
Biodlare
Bitidningen 4 2012
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Göteborg och Bohus läns biodlardistrikt
Kurser i drottningodling genomförs på 2 platser. I Kungälv på Kvarnekullen 10 apr kl 18.
Anmälan till Ingemar Widheden 031-247487
mail: [email protected] . I Sotenäs
biodlares lokal i Tossene bygdegård 4 apr kl
18. Anmälan till Magnus Samuelsson 0703631281 mail: magnus.052471729@telia.
com . Sonja Olsson håller i kursstarten. Fika till
självkostnadspris. Ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Jönköpings läns distrikt Virussjukdomar på bin to 12 apr kl 19-21 Parkgården,
Rådhusgatan 14, Nässjö. Bihälsokonsulent
Preben Kristiansen. Parkera på Södra torget.
Föranmälan senast 9 apr till Olle Johansson,
[email protected], 0380-12214, 070-2285307.
I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan
Vårkurs 14 apr kl 09.45-15 i folkdanslokalen
vid Eksjö museum, Eksjö. Arne Johansson om
produktutveckling av honung och vax. T ex
smaksättning, sorthonung och tillverkning av
salva. Start med kaffe och avbrott för lunch.
Deltagarna betalar fika och lunch! Föranmälan
senast 9 apr till Selvy Sandberg, 0381-15821
eller [email protected] . I
samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Kurs för Godkänd Biodlare i Gränna ti 24 apr.
Samling kl 09 i entrén till Gränna Kulturgård
på södra sidan av Gränna torg. Avslutning ca
kl 16. Kostnad ca 100:-. Lunch och fika ingår.
Anmälan senast 20 april till Sture Käll, sture.
[email protected] , 0738-345016, 0390-21062.
Läs mer om villkoren för Godkänd Biodlare på
SBR:s eller Jordbruksverkets hemsida.
Kalmar Södra Biodlardistrikt 14 april. Vidareutbildning för bitillsynsmän. Grundutbildning
för godkända biodlare. Arrangörer: Distriktet
och Länsstyrelsen. Kolbodagården, söder om
Kalmar Information Åke Sandquist. Sö 15 april.
Distriktsträff. Qvarnaslät, Nybro 14.00-17.00.
Preben Kristiansen föreläser om drottningodling och bisjukdomar. Kaffe och lotterier. Eventuellt besöker vi det nya muséet. Information
Lennart Karlsson.
Kronobergs Distrikt Honungsberedning 11
och 12 apr i östra resp västra Kronoberg med
Bo Göran Nilsson, Bisysslan. Personlig inbjudan skickas till medlemmarna i Kronoberg från
Länsstyrelsen. Anmälan om deltagande görs
till Länsstyrelsen. Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogrammet som finansieras av Sverige
och EU genom Länsstyrelsen i Kronobergs
län. Kurs Godkänd biodlare lö 21 apr i Alvesta
Folkets hus. Preben Kristiansen. Upplysningar
och anmälan till Monika Richter Aspegren, 070-3276075, [email protected] .
Studieresa lö 2 juni till Kalmar/Öland. Program
är utskickat till föreningarna och finns på vår
hemsida. Anmälan, som är bindande, görs
till resp. föreningsordförande senast 30 april.
Begränsat antal platser.
Skånes Biodlardistrikt Distriktets årliga praktiska utbildningsdag lö 5 maj kl 10-16 i Lyby.
Lundaforskarna Alejandra Vàsquez och Tobias
Olofsson berättar om hur vi ska behandla
honungen så att den behåller sina medicinska
egenskaper. Honungsprovning med kvalitetsbedömning och blindtester. Kostnad ca 125kr/
person inkl lunch. Anmälan med medlemsnummer till Ingrid Bondeson tel. 042-321285 eller
0739775253, eller E-brev [email protected]
senast 30 april. Plats: Lyby församlingsgård
(utanför Hörby intill Lyby kyrka).
Bitidningen 4 2012
Almanackan
Östergötlands Distrikt Kurs Godkänd
Biodlare 25 apr kl 9-18, i Studieförbundet
Vuxenskolans lokaler (SV) på Vasavägen 3
i Linköping. I samarbete med SV. Kostnad
100 kr. Fika ingår, lunch inhandlas på stan för
egna pengar. Anmälan till Pentti Mäkilä, helst
på mail, till [email protected] , eller tel.
011-141904, mobil: 070-3573209, senast 16
april.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Bjäre Bf Onsdagsträffarna startar on 18 apr
kl 18 i Föreningsbigården Rosenhult i Förslöv.
Därefter varje onsdag t o m aug. Aktiviteter
under året i takt med binas utveckling, tex
avläggare, drottningodling samt drottningbyte.
Grännaortens Bf Vårmöte on 25 apr kl 19
i Gränna Kulturgård lokal M3. Rune Strand,
Sten Einarsson och Gunnar Axelsson intervjuas om vår- och sommararbeten i bigården.
Planering av gemensam drottningodling.
Nybörjarkurs leds av Sture Käll tel 0390-21062
Ervalla med omnejd Bf Vårträff sö 15 apr kl
14 i Ervalla Hembygdsgård. Stig-Åke Gerdvall
från Hallsberg om drottningodling , visar en del
av sin utrustning. Kaffeservering. Distriktets
biodlare inbjuds.
Göteborgs Bf Gemensamt medlemsmöte
med Hisingen Bf to 20 apr kl 19 i Gunnilse
Ga: Småskola. Material och avläggarmetoder,
Diskussion och filmklipp.
Hagshults Bf Vårträff i Hagshults sockenstuga 20 apr kl 19. Servering, lotteri.
Högsbyortens Bf Vårträff sö 15 apr kl 14 hos
Hans Samuelsson, Parkvägen 3, Ruda. Information om Leaderprojektet mm. Kaffe.
Kalmarbygdens Biodlare Bigårdsträffar på
Skälby gård, Kalmar. Säsongsupptakt 1 april,
sedan varannan vecka 22/4, 6/5, 20/5, 3/6,
17/6, 1/7, 15/7, 29/7, 12/8, 26/8, 9/9, 23/9,
7/10. Start alltid 13.30. Mer information: Alastair Creelman, ordf, [email protected].
Katrineholmsortens Bf Vårmöte 24 apr kl 18
i Studiefrämjandets lokaler.
Lidköpings Bf Nedan torsdagar med särskild
aktivitet. Andra torsdagar, ej helgdagar , träffas vi utan program. Start med kaffe (20:-).
Eventuella programändringar meddelas på
hemsidan.
Resa till Biredskapsfabriken Töreboda (10%
rabatt + kaffe) to 12 apr. Kl 17 på Lidens parkering. Anmälan. Upptaktsmöte to 19 apr kl 18
i Råda bigård. Uppstart i Råda+städning. Korvgrillning. Bigårdsmöte to 26 apr kl 18 i Råda
bigård. Utökning samt svärmförhindrande
åtgärder. Gösta Apelqvist
Nässjöortens Bf Materialvård to 26 apr kl
18 i Holma utanför Ormaryd. Nosema- och
Varroakontroll samt vårstädning. Medtag 60 tal
döda bin för nosemakontroll.
Södra Vätterbygdens Bf Vårträff lö 14 apr
kl 14 i Byahuset, Bunn. Uppstart och informationsmöte bisäsongen. Vi diskuterar biskötsel,
drottningodling, parningsplatser och kursverksamheten i länet. Kaffe med tilltugg serveras.
Träffpunkt på parkeringen i Brunstorp kl 13.30
för gemensam färd till Bunn. Nosemakontroll
on 25 apr kl 17-8.30 i SV:s lokal på Gesällgatan 8 i Huskvarna. Föreningsmedlemmar
erbjuds kontrollera nosema i bisamhällena. Ta
med 30-40 bakkroppar av bin från varje samhälle. Brunstorpsträffar varje onsdag 23 maj-15
aug kl 17-19. Träffa bigårdsansvarige och
någon från styrelsen. Utbyt idéer och kunska-
per. Ta larver från föreningens samhällen. Lär
känna andra biodlare i föreningen.
Salaortens Bf Introduktionskurs för nybörjare.
Ta kontakt med Håkan von Knorring Tel: 0224742043 el. 070-3642043. Drottningodlingskurs.
Ta kontakt med Ove Carlsson 0224-59015 el.
073-5748618. Arbetsträff i bigården 21 apr kl
10. Underhåll och fixande i föreningsbigården.
Föreningen bjuder på fika.
Sollentuna Bf Ti 10 apr kl 19. Fridshyddeväg
17 Häggvik. Nosemakontroll medtag prov . Lite
om bekämpning samt kaffe.
Sundbybergs och Spångaortens Bf
Månadsmöte 25 apr kl 19 i ABF:s lokaler,
Esplanaden 3C i Sundbyberg. Föredrag av
Lotta Fabricius Kristiansen . Besök gärna
hemsidan www.sundbybergsbf.se.
Söderåsens Bf Tis 3 apr. Harriet Larsson om
parningsstationen på Ven.
Uddevallaneidens Bf Vi träffas som regel i
Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl 19. Kaffe
med dopp för 20 kr. Gäller även på Mollön.
Vårmöte to 12 apr. Utlottning av 2 drottningar
bland närvarande medlemmar, samt 1 bland
närvarande nya medlemmar 2011.
Vikbolandets biodlare Vårfrukost ti 1 maj.
OBS! ny plats. Komministergården i Kuddby.
Frukostbuffé samtal om föregående och kommande säsong. Besök av Göran Pettersson
Kvillinge Bigårdar med biredskap från LP:s
Biodling. Beställ per telefon 011-105690 för
leverans 1 maj.
Växjöortens Bf Säsongen startar på Bastanäs. 2 apr startar nybörjarkursen med Ulf och
Torsten som ledare. 3 apr medlemskväll med
Valter Sandberg, Hästrikets Bf kl 18 på Bastanäs.14 apr Vintern städas ut från Bastanäs kl
10-14, vi ordnar m sopplunch till självkostnadspris.15 maj startar fortsättningskurs med Arne
kl 20-21.
Örebro Bf Vårmöte 12 apr kl 18 i Olaus
Petriskolans aula. Krister Linnell berättar om
Honungsförmedlingen. Vi lottar ut en bidrottning till de närvarande från Örebro Bf. Vid
kaffet diskuterar vi övervintringen.
I föregående tidning skrev vi under Vi
minns om Ulf Gröhn. Det som inte kom
med där var att han tillhörde Tomelilla Bf.
Vi minns
Marianne Andersson
Bjäre Bf
Mikael Äreman
Boråsortens Bf
Bengt Olausson
Harry Sunnerth
Sylne Sunnerth
Rävlandaortens Bf
29
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Segebergerkupor lågnormal. Beg
men i bruksskick. Lådor bottnar, tak,
foderlådor, spärrgaller, tömmarbottnar, nya och beg ramar med eller
utan stift och vax. Jan Westerlund
070-560 24 10, 0932-10658.
Biredskap. Roland Gustavssons
bigård Rosenberg Skillingaryd Tel
037070767, 0705371083
Slunga 6 ramars själv-vändande
fransk tillv. Thomas 6000:tel 044-41149
1/1 LS 20 lådor, ramar, vax. Även bin
säljes. Fullständig info på www.grandersbigardar.se
Svearamar 1kr/st, foderballonger
halva priset + div mtrl billigt. Stig
Hanssons Bigårdar. 0709-609123.
Bisamhällen
Övervintrade Buckfast Säljes! På
dadantram, 3300kr. Bra Bin! Sthlm
lr 0123-trakten. wahonung@gmail.
com
Bisamhällen, Buckfast, LN, säljes
i maj i Halmstad. Tel. 035-17 55 90,
0727-21 10 12
Ligusticasamhällen med Visingsöparade drottningar på LN-ram. Tel
036-140126
Bisamhällen Buckf/Lig, LN,
frip 2011 Inkl beg transp utr
1600+moms. Lev b maj. Bohuslän
0523-54155
Bisamhällen Buckfast LN utan
kupa. Lev i maj efter besiktning
1200 kr + moms. 0372-91121
Buckfastsamh. 10st på LN i Skåne.
Skattlådor 3/4 LS och ny radialslunga 12-20 ramar. Tel 0709
370798
Bin o drottningar från Örebrotrakten Leverans efter 1 maj
Tel: 073-9041387 Epost: pasaga.
[email protected]
Västra Värmland Friska Carnica-bisamhällen på LN säljes.
Tel.: 0706748793
10 buckfastsamhällen säljes
efter bra rasparade mödrar Leverans i maj på norskramar Tel
0735-233120
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
[email protected]
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
Bidrottningar
Bidrott, gula ita. Bisamhällen.
073-8058872 Arne Håkansson
[email protected]
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Köpes
Några bisamhällen Mälardalen
eller angräns 0706574829,
[email protected]
Bisamhällen på LN till salu pga
minskad odling. Anders Berg,
Ryssby 073-9927108
Övervintrade carnicasam. på LN
1500 kr/st i Norrtälje Tomas
Tel 072-3088851
Övervintrade bisamhällen Buckfast
10 ramar LN utan
kupa. Lev. i maj
RAMLIST
efter bes. 0470LN, Norsk, o Svea OB 4:00, Borrad
30274
4:50. Hoffman, LN 5:00, Langstroth 5:25
Tillverkning av alla förekommande
biramar. Frakt tillkommer.
Tel 0223/13180
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
ASSERTORPS VAXEN
Assertorps Gård, Mörarp
Bidrottningar till salu
Grattis! Nu får du som biodlare chansen att ta del av Danmarks utbud av drottningar i Sverige. Avelsdjur från Poul Erik
Sörensens (PES) drottningodling har importerats.
I Danmark har PES:s drottningar tagits fram utifrån ett stort
urval under ett stort antal år med god avelsframgång enligt
Danska Avlerringens öppna utvärderingssystem. PES drottningar har höga värden inom utrensning (förebygger kalkyngel, yngelröta och andra yngelsjukdomar). Det bästa från
det bästa har kombinerats till ett bra bi via kombinationsavel. Vidare ligger de i
topp inom svärmtröghet, fromhet och honungsproduktion.
Drottningarna ger döttrar som paras på en utprovad parningsplats med en stor
genetisk bredd. Drottningarna levereras mot beställning.
Friparade från ca 20/6 – 350:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%.
Vi har tillstånd att tvätta
och rensa året om.
Anläggningen är godkänd av
Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
För mer information ring
042-71489, 070-2055705.
Välkomna hälsar Lars Gibrand
Honung köpes
Ej raps snabb bet.
Germundssons Bigårdar
tel 070 6646619/ 0570 40458
[email protected]
Oparade från ca 1/6 – 120:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%.
Första årets odling är begränsad och därför är det viktigt att beställa redan nu.
Korrespondens sker endast via mail och mobil (nummer kommer efter kontakt
med mail). Mail [email protected]
Välkomna till ett utvecklingsbart samarbete.
Leif Svensson
Avelsarbetare sedan 30 år och biodlare sedan 37år, Västervik
30
Yrkeshögskolan
för biodling
Bee Professional
Bitidningen 4 2012
yhbiodling.se
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Peder Lilja, 0735-233128
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY
Tel. 0457-30489, 0735-233130.
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0735-233108
E-post: [email protected]
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSELEDAMÖTER
Styrelseledamot: Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Tel. 070-6924577.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Matias Köping,
Klamparegatan 40, 80431 Gävle.
Tel 026-191214, 0734-146093.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,
Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik
Tel 0498-52101, 070-6202357.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Alf Sjöberg,
Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp.
Tel: 0417-26343, 0708-730769.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs.
Tel: 0152-20113, 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg,
Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726.
[email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,
54015 Väring. Tel 0500-462135.
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Jonas Eriksson Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Peder Lilja. Tel 0735-233128.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0735-233126.
E-post: [email protected]
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
Bitidningen 4 2012
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
Thermosmugg Insert
Art nr
34708
149:-
Isolerad mugg i stål.
Volym 28 cl
Höjd 135 mm
Perfekt för vårens första ute-fika!
Medlemspris inkl frakt
Ordinarie pris: 169:- inkl frakt
Art nr 34709
Broderat märke med SBR:s logga
Enkelt sätt att profilera Biodlarna.
Broderat märke som antingen kan sys
eller värmas på plats. Storlek: ca 5 x 2 cm
Vid köp av fler märken räknas frakten
separat (pris exkl. frakt 17 kr).
23:-
Medlemspris
inkl frakt
Ordinarie pris:
30:- inkl frakt
Skylt för din honungsförsäljning
Art nr
53312
UV-beständig skylt
till marknaden,
hemmabutiken mm.
Storlek: 42 x 30 cm
50:Medlemspris
inkl frakt
Ordinarie pris:
60:- inkl frakt
32
Bitidningen 4 2012