1. No category

Kvalitetsredovisning
för
Uppsala Enskilda Skola
Läsåret 2012-2013
Innehållsförteckning
1. Presentation av skolan
1.1. Vision
1.2. Organisation
1.3. Rektors uppdrag
2. Skolans kvalitetsarbete
2.1. Skolans verksamhetsmål
2.1.1 Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden
2.1.2 Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen ”Den läsande skolan”.
2.1.3 Verksamhetsmål: Hållbar utveckling
3. Resultat och måluppfyllelse
3.1 Kunskapsresultat
3.2 Trivsel och trygghet
4. Presentation av fritidshemmet
4.1. Vision
4.2. Organisation
4.3. Resultat enkätundersökning
5. Utvecklingsplan/åtagande
5.1 Kortsiktiga mål
5.2 Långsiktiga mål
6. Bilagor
6.1. Likabehandlingsplanen
6.2. Verksamhetsmål
6.3. Trivselenkät
6.4. Arbetsmiljöenkät
2
1 Presentation av skolan
1.1 Vision
På Uppsala Enskilda Skola strävar vi efter att skapa ett lustfyllt lärande till våra vetgiriga
elever. Att möta eleverna på deras egen nivå och ge dem förutsättningar att lyckas ska alltid
vara viktiga utgångspunkter för oss som arbetar på skolan.
Språket och litteraturen genomsyrar allt vårt arbete. Vi ägnar stor omsorg åt såväl det talade
som skrivna språket och vill väcka elevernas lust och glädje för litteratur. Att upptäcka
skönlitteratur, det vi kallar för klassiker likaväl som nyskriven poesi och prosa är en väg till
att berika sitt eget språk.
Att läsa och förstå det man läser är nyckeln till framgång i skolarbetet.
1.2 Organisation
Uppsala Enskilda Skola ingår i stiftelsen Liten Lär. Skolan ligger placerad mitt i ett
utvecklingsområde med flera skolor, BMC, Ångströmslaboratoriet och Läkemedelsverket
som nära grannar.
Uppsala Enskilda Skola tar emot barn i åldrarna 6 upp till 12 år, från förskoleklass upp till år
5. Många av våra elever som börjar förskoleklass kommer från småbarnsskolan Liten Lär,
men vi får också en hel del andra elever.
Under läsåret 2012/2013 har vi haft 147 elever på skolan, varav 49% är flickor. Det fanns sju
(7) klasser på Uppsala Enskilda Skola – två fsk-klasser, 1, 2A, 2B, 3, och 4/5.
Uppsala Enskilda Skola hade under läsåret en personalstyrka på 25 personer, varav 8 män.
Av dessa är 17 heltidsanställda och 8 deltidsanställda.
Samtliga klasslärare är behöriga. Skolan har en speciallärare på heltid, vilken har
magisterutbildning i specialpedagogik.
Skolan har haft fem (5) personer anställda som elevassistenter, dessa personer finns även
med i fritidsverksamheten. På fritids arbetar sex (6) fritidsassistenter.
I köket arbetar husmor som ansvarar för beställning och servering av skollunch och
mellanmål till fritids. Hon ansvarar också för beställning av förbruksmaterial.
Skolan har en musiklärare anställd på deltid. För elever i årskurs 3-5 har skolan en
överenskommelse med Sunnerstaskolan, vilket innebär att vi för dessa elever köper
undervisning i trä- och textilslöjd.
Från och med detta läsår har vi ingått ett avtal med Studenthälsan som innebär att våra
elever i åk 3-5 har idrott på Campus 1477.
Skolledningen består av rektor Anna-Lena Lundström, bitr rektor Malin Olsson, som bistås av
administratör Kristin Norgren.
3
Arbetslagsledarna från de tre arbetslagen ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med
rektor och bitr rektor. Ledningsgruppen sammanträder jämna veckor.
Skolan är ansluten till Centrala Skolhälsovården. Vi har en skolsköterska som arbetar på
skolan 12 timmar/vecka, och har också tillgång till skolläkare vid behov. Sedan 1/1-13 har
skolan ett avtal med Ekeby Hälsocenter, varifrån vi får skolsköterska. Skolan anlitar, sedan
augusti 2006, en skolpsykolog för såväl utredningar som konsultation.
Det finns tre arbetslag på skolan; arbetslag 1 – år fsk-2, arbetslag 2 – år 3-5 och arbetslag 3 –
fritids. Arbetslag 1 och 2 har möten varannan vecka och arbetslag 3 har möten varje vecka.
1.3 Rektors uppdrag
Som rektor har jag tre roller: Jag är verksamhetsansvarig, arbetsgivare och ledare.
Som verksamhets- och ekonomiskt ansvarig ska jag, tillsammans med mina medarbetare,
utveckla verksamheten utifrån överenskomna och fastslagna riktlinjer. Jag ska upprätta
budget och se till att den hålls.
Jag ska bryta ner övergripande mål och bidra till att vi når förväntade resultat. Jag ska också
följa upp verksamheten och vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga.
Som arbetsgivare ska jag stå bakom fattade beslut och bidra till att de förankras i
verksamheten. Jag ska också vara ytterst ansvarig för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Som ledare är jag den som ska motivera och stödja mina medarbetare. Jag ska vara lyhörd
och skapa förutsättningar för dialog och delaktighet.
Som ledare ska jag formulera vårt uppdrag på ett tydligt sätt och jag ska följa upp
individuella prestationer.
I mitt ledarskap ska jag vara ett föredöme genom mitt engagemang och min empati. Jag ska
vara rak och tydlig och stå för mina åsikter. Jag ska kunna anpassa mitt ledarskap till olika
situationer. Jag ska agera i överensstämmelse med vad jag säger. Jag ska finnas tillgänglig för
elever, föräldrar och mina medarbetare.
4
2 Skolans kvalitetsarbete
För att höja och utveckla en verksamhets kvalitet krävs utvärdering och reflektion. Genom
det dras erfarenheter och lärdomar om sådant som fungerat bra och om sådant som
fungerat mindre bra. Utgångspunkten för arbetet i skolan är alltid vårt uppdrag såsom det
finns beskrivet i läroplanen. Genom att se och fokusera på våra styrkor kan vi hela tiden
utveckla vår verksamhet.
I arbetslagen görs en större uppföljning av verksamhetsmålen inför vårterminsstart. I slutet
av läsåret utvärderar arbetslagen läsårets verksamhetsmål.
Utvärderingen sammanställs och skrivs in i kvalitetsredovisningen. Vid det nya läsårets
början, går arbetslagen igenom den reviderade kvalitetsredovisningen och bidrar med
eventuella korrigeringar. Med kvalitetsredovisningen och läroplanen som bakgrund, sätter vi
upp de verksamhetsmål som ska gälla för hela skolverksamheten det kommande läsåret.
Likabehandlingsplanen, som gäller för både skola och fritids, uppdateras av trygghetsteamet
- i samråd med både elevråd och all personal - i början av varje läsår. I likabehandlingsplanen
ligger också våra trivselregler som uppdateras och beslutas om av elevrådet. När den
reviderade likabehandlingsplanen är fastställd, läggs den ut på vår hemsida.
Två gånger/läsår görs en trivselenkät bland alla elever på skolan. Resultatet av den
presenteras både för personal och för elever, där man samtidigt för diskussioner kring vad
man behöver förbättra för att uppnå ännu större trivsel på skolan, t ex rutiner vid
rastvakterna, matsal, korridorer.
En gång per år gör Uppsala kommun en trivselenkät som riktar sig till åk 5 samt de barn i åk 2
och 3 som går på fritids.
Personalen gör en arbetsmiljöenkät en gång/läsår, där skolledningen har en möjlighet att
kontinuerligt följa upp bl a hur personalen upplever sina arbetsuppgifter, möjligheter att
påverka sin arbetssituation och hur informationsflödet fungerar.
Vi gör regelbundna utvärderingar av studiedagar och pedagogiska möten för att kunna
förbättra dessa och göra dem så meningsfulla som möjligt.
5
2.1 Skolans verksamhetsmål
Uppsala Enskilda Skola utarbetar verksamhetsmål för skola och fritidshem i början av läsåret.
De nya verksamhetsmålen ska arbetas fram med utgångspunkt från utvärderingen vi gjorde
efter läsåret 2012/2013, och ska naturligtvis ha en stark koppling till Lgr-11. Förslag till
verksamhetsmål tas fram i arbetslagen och antas därefter i ledningsgruppen.
Inför läsåret 2012/2013 beslutade personalgruppen om tre verksamhetsmål. Det var inom
områden där vi såg stora utvecklingsmöjligheter för vår verksamhet.
Våra verksamhetsmål blev:



Förankra värdegrunden
Förankra och vidareutveckla profilen ”Den läsande skolan”.
Hållbar utveckling
Till dessa mål hör ett antal åtaganden som personalen ska göra för att vi ska uppnå målen.
Dessa utvärderas vid två tillfällen, dels på studiedag i januari och dels i juni.
Halvårsutvärderingen har som syfte att personalgruppen ska ta reda på om vi är på rätt väg,
och vad vi behöver förstärka i vårt arbete för att kunna uppnå målen i slutet av läsåret. Juniutvärderingen är en summering av arbetet under hela läsåret, där vi reflekterar över det som
vi gjort bra och ser vad vi skulle ha behövt göra mer av.
2.1.1 Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden
Bakgrund till val av verksamhetsmålet
Värdegrunden är skolans gemensamma plattform som vi alla har att utgå från i alla
situationer. Den ska vara ett stöd för oss i arbetet med att öka tryggheten för alla elever på
Uppsala Enskilda Skola. Genom att öka elevernas tolerans för olika åsikter och kunskap om
hur gemensamma beslut fattas, kan vi förebygga konflikter mellan elever. Tryggheten är
fundamental eftersom den leder till bättre undervisning och kunskapsutveckling.
I fritidsverksamheten bygger mycket av aktiviteterna på socialt samspel, och därför blir det
viktigt att arbeta medvetet med värdegrunden för att stärka respekten för varandra och att
lära sig att ta hänsyn till andra människor. Eleverna ska utveckla en vilja att handla med
andras bästa för ögonen.
Hittills genomförda insatser
- Läsåret startade med en gemensam upptakt/kickoff i skolans närområde där eleverna blev
indelade i åldersblandade grupper och vi sedan lärde ut skolgårdslekar.
- Elever och personal har tillsammans reviderat skolans värdegrund.
- Klassråd med utgångspunkt i värdegrund och trivselregler.
- Samtal med elever utifrån aktuella händelser och situationer.
- Vänskapsveckan inkluderande vänskapspyssel och diskussioner om hur man är en bra
kompis.
- Åk 3 har löpande under året haft trivsel- och likabehandlingstema, där man bl a med filmer
6
som utgångspunkt diskuterat olika dilemmasituationer under rubriken ”Om du var jag”.
Klassen har också läst och samtalat kring boken ”Tolerans – vi är alla olika”, samt haft besök
av personal från BUP vilka föreläste om olika funktionsnedsättningar.
- Medveten träning i att ge positiv uppskattning till kamrater.
- Åk 4/5 har haft ett må-bra-tema med no/sv integrerat med värdegrundsarbete, där sociala
relationer och beteende på internet diskuterats utifrån dess påverkan på hur man mår.
- I åk 3-5 har det funnits tillfällen till samtal/diskussioner i tjej- och killgrupper, rörande t ex
utseendefixering och medias framställning av könsroller samt sex och samlevnad.
- På fritids har barnen regelbundet haft en bakgrupp där försäljningen av det bakade har gått
till det fadderbarn som fritids har genom SOS barnbyar.
- Som ett steg i entreprenöriellt lärande och fritids värdegrundsprojekt togs kontakt med
Akademiska barnsjukhuset, vilket resulterade i att man därifrån hade önskemål om
utsmyckning av sjukhusets lekterapi. Barnen i åk 3-5 skapade akvarellmålningar som
överlämnades till barnsjukhuset.
- Trygghetsteamet har vid några tillfällen kunnat bistå klassläraren vid konflikthantering.
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
Diskussionerna och samtalen i tjej- och killgrupperna har upplevts mycket positivt av
eleverna, och vår uppfattning är att delade grupper har gett ett öppnare samtalsklimat. En
reflektion inför nästa läsår är att arbeta strukturerat på detta sätt, genom t ex regelbundet
inplanerade gruppträffar med olika tema.
I dilemmadiskussioner har det varit positivt att ha en film som utgångspunkt eftersom
samtalen då har tagit sin början i filmen men med förankring i elevernas verklighet. Vår
uppfattning är dock att det skulle ha gynnat diskussionerna om vi även vid dessa tillfällen
haft skilda tjej- och killgrupper.
Idén med fadderbarn och hur fritids ska samla in pengar till det barnet har varit bra, men
projektet har inte kunnat förankras i hela fritidsgruppen och inte heller hos samtliga
föräldrar. Inför nästa läsår ska fritids därför ha bättre information och återkoppling till såväl
barn som föräldrar. Akvarellmålningen blev ett lyckat projekt där barnen var delaktiga i hela
processen från skapandet till överlämnandet. Ett önskemål är att nästa läsår göra liknande
projekt som gynnar samhället.
Arbetet med revideringen av skolans värdegrund upplevdes som mycket positiv där vi hade
som mål att alla på skolan, både elever och personal, skulle vara delaktiga i arbetet. Förslag
till ny värdegrund diskuterades på klassråd, elevråd och personalmöte för att till sist antas i
ledningsgruppen. När revideringen var slutförd vid årsskiftet blev det tyvärr så att
implementeringen av den nya värdegrunden ”föll bort” under vårterminen, varför det är
prioriterat att vid läsårsstarten 2013 fullfölja och förankra det arbetet.
7
2.1.2 Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen ”Den läsande skolan”
Bakgrund till val av utvecklingsområdet
Då skolan har en uttalad profil, är det viktigt att sträva efter vad som utmärker arbetet med
läsning på vår skola. Vi har därför beslutat att detta utvecklingsområde ska vara ständigt
återkommande för oss på UES och det involverar hela skolan dvs även fritidsverksamheten.
Det är viktigt att allt arbete bygger på forskningsbaserat resultat, att personal får relevant
fortbildning, och att vi har en god dokumentation av det arbete vi gör tillsammans med
eleverna. Vi vill inte bara ge våra elever en god grund att stå på när det gäller läsning, vi vill
också framhålla lusten och glädjen i läsning och lärande.
Hittills genomförda aktiviteter
- ”Hela skolan läser”
- Bildandet av skolans litteraturråd med representanter från skolans alla klasser.
- Skolans egna bibliotek har strukturerats upp.
- Föräldrakafé där Paula föreläste om läsutveckling.
- Regelbundet inbokade bibliotektsbesök (Stadsbiblioteket och Gottsundabibliotektet).
- I åk 1 har man haft bokpresentationer, där man samtalat kring böcker som finns i
klassrummet och böcker som man redan läst.
- Åk 1 har haft besök av författaren Anette Skålberg som inspirerat eleverna till att skriva
egna texter.
- Åk 2 har haft par- och gruppläsning och efterföljande boksamtal.
- Deltagande i Bokjuryn.
- Arbete med ordförståelse kopplat till no och so.
- Skoltidningens reportrar har kommit till klasserna och läst sina artiklar och diskuterat dessa
med eleverna.
- Högläsning i par med skriftliga reflektioner (åk 3).
- Läsförståelse och arbete med lässtrategier utifrån faktatexter (åk 3-5).
- Bokpanel, dvs förberedd redovisning av läst bok.
- Nyhetsbevakning, läxuppgift att söka nyheter och med egna ord återberätta den skriftligt.
- Gruppläsning/högläsning med redovisning inför klassen (åk 4/5).
- Boksamtal.
- Läsutmaning med gemensamt mål.
- Läsveckor med poängsamling, ett gemensamt mål att nå och avslutning som final (åk 3-5).
- Fritids uppmärksammade internationella barnboksdagen med att vid alla mellanmål under
en vecka läsa HC Andersen. Eleverna fick skapa pyssel med anknytning till berättelserna samt
tillsammans med personal samtala om innehållet i berättelsen om den fula ankungen.
- Fritids iordningställde ett rum för läsning i lugn och ro, och elever och personal besökte
stadsbiblioteket för att låna böcker till detta rum.
- Fritids har också arrangerat högläsningstillfällen där man gett barnen möjlighet att välja
olika genrer. Äldre barn har också getts möjlighet att läsa för förskoleklassbarnen vid deras
mellanmål.
8
- Vid alla mellanmål har funnits tillfälle till antingen högläsning eller ljudbok.
- Kompetensutveckling i form studiedagar, dels 30 november (tillsammans med Liten Lär)
och 7 januari.
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
Studiedagen den 30 november hade vi tre externa föreläsare; två litteraturforskare, samt
chefen för Uppsala Stadsbiblioteks barnavdelning. Den 7 januari då vi arbetade med
läsutveckling i olika nivåer under ledning av vår specialpedagog. Denna studiedag var mycket
uppskattad då den gav många konkreta idéer till klassrumsarbetet och fritidsverksamheten.
Den formen av kompetensutveckling är meningsfull och något som vi strävar efter att
fortsätta med då vi har mycket kompetens i huset. Det är dock viktigt att vi inte tappar bort
återkopplingen efter ett sådant utbildningstillfälle.
Vi behöver kommande läsår sammanställa våra erfarenheter gällande progressionen i
läsförståelse fsk-åk5, och skapa ett dokument som kan presenteras vid t ex föräldramöten
eller föräldrakafé. Hemsidan skulle kunna användas till att i större utsträckning visa
elevarbeten kopplade till läsning.
Som lärare kan man ibland tycka att det är svårt motivera eleverna till att läsa och att hitta
böcker på rätt nivå. Inför kommande läsår behöver vi därför hitta tillfällen där vi själva kan få
inspiration och vägledning, t ex genom biblioteket.
Fritids har upplevt att arbetet med att förankra profilen har varit mycket positivt, och vill
fortsätta arbetet kommande läsår och även försöka förmå fler elever att författa egna texter.
9
2.1.3 Verksamhetsmål: Hållbar utveckling
Bakgrund till val av utvecklingsområdet
Hållbar utveckling är ett grundläggande område som berör alla. I en demokratisk skola är det
en skyldighet att fostra elever till att ta ansvar för sina handlingar och lära om hur vårt
handlande påverkar vår jord och miljön runt omkring oss.
I vårt uppdrag ingår att ge våra elever kunskap och förståelse för den egna livsstilens
betydelse för miljö och samhälle. Genom att arbeta med hållbar utveckling kan vi ge
kunskaper om människors olika förutsättningar och orsaker till detta, vilket ansvar vi har för
att skapa en god miljö och hållbar utveckling i vår närmiljö.
Hittills genomförda aktiviteter
- Nobelarbetet; uppfinningar med fokus att hjälpa andra människor med tillgång till rent
vatten, mat sjukvård, mediciner mm (åk 5).
- Värdegrundsarbetet; sociala spektret av hållbar utveckling (åk 4-5).
- Forntiden; vad lämnar man efter sig till omvärlden och efterkommande? Samtal kring
material, kretslopp och naturen (åk 3).
- Tema om mat; hur man kan bidra till hållbar utveckling genom att välja ekologiskt och
närproducerat (åk 3).
- En representant från cateringföretaget som levererar skolluncherna (Happy Food) besökte
åk 3-5 och informerade om ekologiskt odlad mat, närproduktion samt gav tips på hur man
själv som konsument kan bidra till hållbar utveckling.
- En återvinningsstation har upprättats på fritids och är nu självgående, där barnen själva
kommer på vad man kan använda och skapa av återvunnet material.
- Källsortering i klassrum, personalrum, på fritids och i matsal.
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
Utvecklingsområdet Hållbar utveckling har engagerat både elever och personal under året
som gått. Det är ett ständigt pågående arbete och det behöver upprepas gång på gång att
lära sig respekt och hänsyn. De sociala delarna av HUT är nära förknippade med skolans
värdegrund.
Det gäller att närma sig temat ”Hållbar utveckling” på ett varsamt sätt och vara medveten
om att många barn är känsliga och kan bli rädda om man presenterar miljöperspektiv på ett
”dystert” sätt. När det gäller t ex växthuseffekt, bekämpningsmedel, tredje världens problem
m m bör eleverna få kunskap och samtidigt känna tilltro och inte hopplöshet. Det är viktigt
hur man förmedlar kunskapen.
Projektet med återvinningsstationen på fritids fungerar bra och barnen använder som det
var tänkt. En utveckling skulle kunna vara att göra en källsorteringsstation, där barnen är
delaktiga vid sorteringen. Inför nästa läsår vill fritids planera in projekt som ägnar sig åt djur
och natur, t ex genom att göra fågelholkar och matautomater.
10
3 Resultat och måluppfyllelse
3.1 Kunskapsresultat
För att vi ska ha god kunskap om hur våra elever uppfyller målen, använder vi oss av ett
antal mätinstrument. I olika årskurser använder vi olika slags verktyg för att kartlägga
elevens aktuella kunskaper. På detta sätt kan vi snabbt sätta in adekvat stöd både inom
klassen ram och den enskilde elevens.
Läsförståelse i åk 2 och 3
I åk 2 och 3 har vi detta läsår använt ett diagnosmaterial i läsförståelse, ”Vilken bild är rätt?”
(Lundberg, 2001). Diagnosmaterialets resultat är fördelade enligt en normalfördelningskurva
med poängen 1-9. Diagnosen gav följande resultat (antalet elever i procent):
Över medel (7-9)
Åk 2
Åk 3
2011/2012
45%
11%
2012/2013
17%
35%
Inom medel (4-6)
2011/2012
45%
56%
2012/2013
63%
55%
Under medel (1-3)
2011/2012
10%
33%
2012/2013
20%
10%
Diagnosen kommer att användas kommande läsår i syfte att uppmärksamma den enskilde
elevens utveckling inom momentet läsförståelse.
I åk 4 scannar vi av elevernas läshastighet och ordförståelse genom DLS-tester. Elevernas
testresultat redovisas i stanine-poäng (skala 1-9). Syftet med dessa tester är att hela tiden ha
en god överblick över elevernas utveckling inom läsförståelse, för att kunna sätta in rätt typ
av stöd om det är nödvändigt. För de elever som hamnar under medel skrivs ett
åtgärdsprogram, där det tydligt dokumenteras vilka förmågor eleven behöver hjälp och stöd
med för att utveckla, vilken typ av stöd eleven ska få och vem som ansvarar för detta.
Läshastighet:
Över medel (7-9)
Åk 4
2011/2012
53%
2012/2013
40%
Inom medel (4-6)
2011/2012
35%
2012/2013
30%
Under medel (1-3)
2011/2012
12%
2012/2013
30%
Ordförståelse:
Över medel (7-9)
Åk 4
2011/2012
50%
2012/2013
40%
Inom medel (4-6)
2011/2012
38%
2012/2013
20%
Under medel (1-3)
2011/2012
12%
2012/2013
40%
11
Resultat från Nationella prov åk 3 vt-2013
I arbetet med att eleverna ska uppnå målen i matematik och svenska i årskurs 3 och 6,
använder sig skolan av de nationella bedömningsmaterialen Diamant och Nya språket lyfter.
Vi har under detta läsår använt materialen som ett stöd för bedömning inom klassens ram
och för den enskilde eleven i dennes omdöme. Vi har däremot inte gjort en skolövergripande
analys. De nationella proven i matematik och svenska i åk 3 visar i vilken utsträckning våra
elever uppnår målen i respektive ämne (se tabellen nedan).
Resultat från Nationella prov åk 3
Årskurs
Andel som uppnått kravnivån i:
2012:
2013:
Åk 3
Matematik
90%
89%
Svenska
87,5%
96%
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
Det lägre medelvärde som vi 2012-2013 kan se i åk 2 vad gäller läsförståelsen, är inte
överraskande för oss. Det är dock viktigt att följa resultaten så att elever som behöver extra
stöd också får detta.
Då det gäller resultatet av diagnoserna i läshastighet och ordförståelse i åk 4 är en
bidragande orsak till lägre resultatet andelen elever med svenska som andra språk. Även här
har skolan satt in åtgärder för att ge extra stöd till de elever som behöver detta.
Resultaten vad gäller de nationella proven i åk 3 visar på en klar förbättring av elevernas
kunskaper i svenska och en marginell nedgång i andelen elever som uppnått kravnivån i
matematik. Det vi kan utläsa är att där eleverna haft problem är delprov B (statistik) och D
(geometri). I elevgruppen finns flera elever som har uppvisat svårigheter inom matematiken
och som också fått stödundervisning i ämnet. Varför vi ändå inte lyckats att få fler elever att
uppnå kravnivån är något som vi måste analysera noggrant så att vi kan utveckla vårt
arbetssätt med dessa elever.
12
3.2 Trivsel och trygghet
Vi startade läsåret 2012-13 med en temadag/kick-off med ett gemensamt tema om
värdegrunden (se under rubriken 2.1.1). Detta blev en dag präglad av gemenskap och
samarbete över åldersgränser genom skolgårdslekar.
Vid förra årets kvalitetsredovisning och utvärdering kunde vi konstatera att genom arbetet
tillsammans med elevrådet lyckades vi arbeta fram bra trivselregler för alla på Uppsala
Enskilda Skola. Vi kunde också konstatera att reglerna varit relativt osynliga genom att de
inte har suttit uppe på olika ställen runt om i skolans lokaler. Detta rådde vi bot på genom
att vid läsårstarten sätta upp ramar med trivselregler och skolans värdegrund i varje
klassrum och fritidslokaler, samt vid entrén.
Resultat från Trivselenkät läsåret 2012-13
Trivselenkäten 12-13 gjordes om på så sätt att förskoleklassen fick vårterminen -13 en egen
enkät som redovisas i separat (bilaga 1).
Resultat trygghet (%) Åk 1-5
Ht-12
Vt-13
1. Jag känner mig trygg på skolan.
86%
92%
Svarsfrekvens (%):
2. Jag kan arbeta i lugn och ro i skolan.
86%
91%
Svarsfrekvens (%):
3. Jag får veta hur det går för mig i skolan
77%
87%
Svarsfrekvens (%):
4. Jag känner till skolans likabehandlingsplan.
51%
62%
Svarsfrekvens (%):
13
Bilaga 1
Trivselenkät förskoleklassen vt-13
Jag är
Pojke
Flicka
11
24
Hur känner du
dig när du…
Är med dina
kamrater?
Är ute på rast?
29
4
2
25
9
1
Har innerast?
29
5
1
Arbetar på
lektionen?
Äter lunch?
17
14
25
9
3
1 blank
1
Har idrott på
Liten Lär?
Har idrott ute?
24
11
24
9
2
Är på fritids?
23
8
1
3 blanka (går ej?)
Mest ensam
Leker du…
3
För det mesta med
kamrater
31
14
Resultat från Uppsala kommuns trivselenkät för åk 5 vt-2013
Samtliga elever i åk 5 i Uppsala kommun får årligen svara på en enkät som handlar om trivsel
och inflytande. Enkäten används för att göra jämförelser mellan olika skolor i kommunen,
men också för att ge vårdnadshavare en inblick i hur eleverna upplever sina skolor.
På Uppsala Enskilda Skola var det 13 elever (= samtliga elever) i åk 5 som besvarade enkäten.
I diagrammen nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som eleverna fick svara på.
Svarsalternativen var ”stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt,
stämmer inte alls, vet inte”. I vår redovisning har vi slagit ihop svaren för alternativen
”stämmer helt och hållet” och ”stämmer ganska bra”.
Åk 5 - 13 elever
14
12
10
8
6
4
Åk 5 - 13 elever
2
0
I min klass är
I min skola
Jag känner mig Jag kan arbeta i
eleverna med uppmuntras vi trygg i skolan.
lugn och ro.
och bestämmer elever att vara
hur vi ska arbeta
kreativa.
med olika
skoluppgifter.
15
Åk 5 - 13 elever
14
12
10
8
6
4
2
0
Åk 5 - 13 elever
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
För andra året i rad ser vi att trots våra insatser känner inte alla elever att de är delaktiga i
arbetet med skolan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inför det
kommande läsåret ska vi i högre utsträckning engagera elevrådet i implementeringen av det
reviderade likabehandlingsplanen. På så sätt hoppas vi hitta nya vägar för att nå samtliga
elever. Det är också viktigt att vi som arbetar med eleverna, såväl i klassrum som i
fritidsverksamheten, lyfter likabehandlingsplanen genom att knyta till skrivningen i den i
olika sammanhang.
16
4 Presentation av fritidshemmet
4.1 Vision
Vår vision är att utifrån de nya styrdokumenten främja fritidsverksamhetens betydelse som
en lärande verksamhet, som stödjer eleverna i deras kunskapsutveckling.
4.2 Organisation
Personalgruppen på fritids har ingått i arbetslag 3 och har bestått av 11 personer. Vi har haft
behov av ett antal elevassistenter, vilka också arbetat på fritids, men då tillsammans med
”sin” elev om eleven varit på fritids. Annars har assistenten ingått i den övriga
personalgruppen. Emelie Svedberg har till mitten av mars-13 varit arbetslagsledare och
fritidsansvarig, och har också suttit med i ledningsgruppen.
4.3 Resultat enkätundersökning
Varje år gör kommunen enkätundersökningar i alla kommunens skolor och fritidshem, dels
för att kunna säkerställa en viss kvalitet bland verksamheterna i kommunen, dels för att
kunna sprida information till alla vårdnadshavare inför skolval o dyl.
Här nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som barnen i åk 2-3 (26 st) som går på
vårt fritids fick svara på. Svarsalternativen var ”stämmer helt och hållet, stämmer ganska
bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls, vet inte”. I vår redovisning har vi slagit ihop
svaren för alternativen ”stämmer helt och hållet” och ”stämmer ganska bra”.
Fritids åk 3 - 26 barn
26,5
26
25,5
25
24,5
24
23,5
Fritids åk 3 - 26 barn
23
22,5
22
21,5
På mitt fritids På mitt fritids På mitt fritids är Jag mår bra på
lär jag mig saker märks det att barnen med och mitt fritids.
jag har nytta av. alla är lika
bestämmer vad
mycket värda.
vi ska göra.
17
Fritids åk 3 - 26 barn
30
25
20
15
10
Fritids åk 3 - 26 barn
5
0
Jag kan göra
Personalen på Personalen på Personalen på
saker i lugn och
mitt fritids
mitt fritids
mitt fritids
ro på mitt fritids. lyssnar på mig. berättar vad jag förväntar sig att
är bra på.
jag kan lära mig
nya saker.
Reflektioner, slutsatser och lärdomar
Vi har fått genomgående goda resultat från enkätundersökningen. Under de senaste två
åren har vi arbetat medvetet för att skapa en verksamhet som är meningsfull och lärorik för
våra barn. Även om vi har en ung personalgrupp som arbetar på fritids, har vi lyckats hålla
personalomsättningen minimal. Vi har en stabil kärntrupp som bibehåller rutiner och som
utvecklar långsiktiga arbetssätt.
Fritids har genom de nya styrdokumenten fått delvis nytt uppdrag, där fritids i större
utsträckning ska stödja barnen i deras kunskapsinhämtning och –utveckling. I resultaten för
enkätundersökningen kan vi utläsa ett utvecklingsområde för fritids att arbeta vidare på,
nämligen hur man uppmärksammar barnen på vad de lär sig och hur de kan se att
personalen har förväntningar på dem. Genom att i större utsträckning koppla ihop fritids
temaområden/projekt med det som pågår i skolan, kan man skapa en ökad känsla av ”nytta”
i det man arbetar med. De barn som behöver mer tid för att lära sig vissa delar i
undervisningen kan också få mer tid om arbetsområdet återkommer i en annan form på
fritids.
18
5
Utvecklingsplan/åtagande
Vi har formulerat en utvecklingsplan med både kortsiktiga och långsiktiga mål för skolan. De
kortsiktiga målen är sådant som snarast behöver arbetas med och införlivas i verksamheten.
De långsiktiga målen är sådana mål som vi behöver arbeta med över en längre tid. Vi tror att
det är viktigt att ha långsiktiga mål för att ha ett sikte inställt på vart vi vill nå med vår
skolverksamhet.
5.1 Kortsiktiga mål:
 Utveckla/förenkla rutinerna vid skrivande av åtgärdsprogram.
Under förra läsåret vilade huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen på
skolans speciallärare, som gjorde detta tillsammans med klassläraren. Målet är nu att
klassläraren ska ha huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen och att
speciallärarens roll därmed blir mer konsultativ.

Verksamhetsbesök.
Rektor och biträdande rektor ska genom regelbundna verksamhetsbesök följa i vilken
utsträckning kunskapsmålen tydliggörs för eleverna. Verksamhetsbesöken är viktiga
för att kunna stödja lärarna i arbetet med att utveckla och förbättra undervisningen.

Kollegialt lärande.
Under läsåret kommer kompetensutvecklingen att fokuseras på det kollegiala
lärandet, där både lärare och fritidspersonal utmanar och coachar varandra för att
utveckla verksamheten.

Föräldraråd/föräldracafé.
Det forum för föräldrainflytande och samverkan i form av ett föräldraråd eller
föräldracafé som vi började med under våren 2013 ska fortsätta. Vid dessa tillfällen
har skolledningen möjlighet att informera om viktiga arbeten på skolan, samt inbjuda
till samverkan kring vissa frågor. Föräldrar får genom detta forum också en ökad
möjlighet till insyn och inflytande.
5.2 Långsiktiga mål:




Etablera vår skola som en skola med hög kompetens för att stödja elever med läsoch skrivsvårigheter och/eller språkstörning.
Vi har en hög måluppfyllelse när det gäller kunskapsmål för samtliga ämnen.
Alla våra elever ska ha ”knäckt” läskoden innan de börjar i åk 2.
Utveckla fritidsverksamheten och ytterligare höja kvaliteten genom att sätta
styrdokumenten i fokus ännu tydligare.
19
Uppsala Enskilda Skola
2013-10-04
______________________________________________________
Anna-Lena Lundström
rektor
20