Likabehandlingsplan Grundskola och Fritidshem

Likabehandlingsplan
Stigens Friskola
skola/fritids
läsåret 2011/2012
Skolans och fritids långsiktiga mål och policy
Vi vill att alla ska känna sig välkomna till skolan/fritids, oberoende av
ålder,kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
Vi accepterar olikheter och ser dem som en tillgång och en möjlighet
till utveckling. Alla har rätt till trygghet och respekt. Vi tolererar inga
former av kränkande behandling. Den elev, eller den vuxne, som
upplever att det/den blivit kränkt tar vi alltid på allvar.
Insatser för främjande arbete
Vi arbetar med att stärka elevers identitet, dess självkänsla,
självkännedom och självförtroende för att främja den
känslomässiga utvecklingen.
All personal arbetar för en god stämning, goda relationer och ett
öppet klimat, där alla känner sig lika värdefulla.
Vi uppmärksammar och stärker positiva beteenden.
Vi samtalar om regler och om hur man ska vara mot varandra.
Barnen är ”allas” barn dvs den vuxne som ser något otillåtet hända
griper in direkt, även om det gäller barn från förskolan.
Verksamheten präglas av glädje och lust att vara tillsammans och att
göra roliga saker ihop.
Vi skall vara uppmärksamma på om någon elev ofta går ensam på
rasterna, har strö frånvaro med ont imagen/huvudvärk, söker vuxenkontakt, har svårt att koncentrera sig, har trasiga kläder/ märken på
kroppen utan trovärdig förklaring.
Kartläggning och nulägesanalys
Skolan har 13 elever fördelat på två klasser F-2 och 3-5 med vardera
klasslärare. Det finns 8 fritidsbarn i skolan som är på förskolan
under morgonen och under eftermiddagen. Lärarna i skolan har
lärarutbildning, en av lärarna har rektorsansvaret.
På fritids är det förskolepersonalen som ansvarar för fritidsverksamheten.
I köket arbetar en kokerska som ansvarar för mathantering och inköp.
Skolan/fritids startade hösten 2011 och det har varit fokus på arbetet
med inskolning av eleverna och inkörning av rutiner bland elever och
personal. Innan skolstart har personalen arbetat med kursplaner och
strukturerat schema för att få till ett samarbete mellan klasserna.
Fritids samarbetar med förskolan under morgonen och eftermiddagen.
En av lärarna är ute på rasten innan skolan startar.
Rutiner börjar ta form och det flyter på bra med lektioner planerade utifrån
elevernas individuella nivåer. Eleverna har god empatiförmåga
och bryr sig om varandra. Det förekommer smågnabb och de kallar
varandra för mindre bra saker ibland. Situationen tas upp i den dagliga
verksamheten och det sker samtal med de inblandade parterna.
Eleverna får lära sig att samarbeta i olika gruppkonstellationer under
vissa lektioner, oavsett ålder eller kön.
Inne är det öppna dörrar från båda klassrummen. Det gör att personalen
har både öron och ögon som kan följa med på ett diskret sätt.
Det förekommer sällan större konflikter bland eleverna och en påverkande
faktor kan vara att det är klasser med få elever, viket leder till att eleverna
får uppmärksamhet av de vuxna under en skoldag.
Skolan/fritids ligger i samma byggnad som förskolan och
verksamheterna delar på utearealet. På gården finns skogsområde,
grusplan, asfalt- och gräsområden.
En förrådsbyggnad och lekredskap som tex gungor, klätterställning.
Uteplatsen är inhägnad med staket och två grindar.
Ute är det god överblick för att kunna följa med i elevernas sociala
umgänge. Kinagungan är en plats där det kan förkomma små konflikter
men eleverna påtalar genast det som hänt. Det samtalas om det hända och
man löser situationen tillsammans. Det är mindre grupper med elever
som kan göra att det förkommer fåtal konflikter under ute tiden.
Under alla rasterna finns en lärare tillgänglig för eleverna.
Vi genomför kontinuerligt kartläggning över riskzoner på skolgården.
Kännedom om elevernas trivsel och inflytande fås
genom vuxnas närvaro,
utvecklingssamtal och föräldrakontakter samt att eleverna gör en
trivselenkät en gång per termin.
I skolan/fritids finns i nuläget inga barn med annan kultur/annat språk
Även om skolan/fritids inte har några barn från andra kulturer så visar
personalen på det positiva med olika kulturer genom att en personal
har ursprung från ett europeiskt land och ett barn har en utländsk far.
Genom att sjunga och prata med utvalda utländska ord påvisar
personalen ett mångkulturellt tänkande.
Mål, ansvarsfördelning och insatser av det förebyggande arbetet
Mål: vi arbetar med att lära eleverna
 att man ska göra mot andra vad man vill att andra ska göra mot
en själv, ”den gyllene regeln”
 att man får tänka vad man vill, men man får inte säga vad som
helst för att man kan såra någon
 att lyssna på andra och acceptera andra som de är
 att flickor och pojkar är lika bra
 att alla kan inte kan vara bäst, men alla kan vara bra på något
 att reflektera över sitt eget handlande
 att berätta till någon vuxen om man ser någon bli kränkt
 att bry sig om varandra
 att använda ett vårdat språk, utan kränkande uttryck, olämpliga
ordval och attityder
 att man kan leva på olika sätt, i olika slags familjer och under
olika levnadsvillkor
 att det finns många länder, många språk, många hudfärger m m
och alla är lika bra och lika mycket värda
Ansvarsfördelning
Det är rektors ansvar att se till att personalen genom kompetensutveckling får ökad kunskap om alla former av kränkande behandling.
Likaså är det rektorn som ansvarar för att planen följs upp och utvärderas
i samband med kvalitetsredovisningen varje år. Alla som arbetar i
verksamheten är ansvariga för att insatserna blir gjorda. Skyddsombudet
ingår i kollegiet och deltar i gemensamma förebyggande åtgärder.
Insatser: pedagoger – övriga vuxna























griper in om något händer
är goda förebilder och visar på bra handlingsalternativ
har god överblick
förstärker positiva handlingar i samtal med elever
använder ett vårdat språk
vi arbetar för en trevlig rast där vuxna alltid är närvarande
tränar barnen att lösa konflikter på egen hand
vi arbetar för en trevlig måltidsstund med veckans klassvakt
använder lämpligt material och litteratur utifrån barns ålder
tar tydligt ställning emot alla former av kränkande behandling
vi upprättar ordnings- klassregler gemensamt med förskolan
samtalar om värdegrunden i den dagliga verksamheten
vi stärker elevdemokratin och elevmedverkan genom klassråd
klassrådet har som stående punkt på dagordningen ”hur är
stämningen i klassen/skolan?
använder olika värdegrundsmaterial tex Hälsoäventyret
vi arbetar dagligen i ålderblandade klasser med samarbetsövningar
periodvis arbetar vi med ”hemlig kompis” och ”dagens stjärna”
gör fortlöpande observationer
Trivselenkät 1 gång/termin
daglig summering av dagen i klass 3-5
personalen för ständigt diskussion om förhållningssätt/arbetssätt
för att få en god vistelse som möjligt för alla på skolan
vi samverkar med föräldrarna, för att vi vuxna ska ha så lika
förhållningssätt som möjligt med barnen genom utvecklingssamtal
föräldramöten samt samrådsgruppsmöten.
vi använder och reviderar årligen likabehandlingsplanen
Rutiner och dokumentation för akuta och uppföljande åtgärder
När barn kränker barn
 samtal med barnet
 vid upprepande incidenter med kränkande behandling görs samtal
barns förälder/föräldrar. Be dem prata med barnet hemma – fråga
och lyssna på barnet
 information i personalgruppen
 information till rektor, som slussar vidare vid behov
 åtgärder till förändring
 skriftlig dokumentation av klassläraren
 uppföljning efter 1 – 2 veckor
 upphör inte kränkande behandlingen skrivs handlingsplaner för
alla inblandade och kontakt med elevvårdsteamet görs av rektor
När vuxen kränker barn






annan vuxen tar barnets parti och avbryter det hela
samtal med rektor sker omgående
förslag och lösningar upprättas i en handlingsplan
föräldrarna till barnet informeras
situationen följs upp av rektor inom 1- 2 veckor
vid mera komplicerad fall kopplas kurator/psykolog in
När vuxen kränker annan vuxen
 personalproblem hanteras av rektor
 styrelsen informeras av rektor
Utvärdering
Utvärdering sker årligen i samband med kvalitetsredovisningen och
grundas på dokumentation som gjorts under året. Material som vi
använder oss av är trivsel enkäter 1gång/termin, egen iakttagelse i den
dagliga verksamheten, och uttalande under klassrådet, samt från
utvecklingssamtalen med föräldrarna samt enkät från föräldrar.
Barns och föräldrars delaktighet i arbetet med
likabehandlingsplanen
Samtal och diskussioner med barnen om värdegrundsfrågor sker
kontinuerligt i den dagliga verksamheten.
Barnen intervjuas en gång per termin genom skriftliga enkäter.
Dessa ger en indikation om hur eleverna mår/ hur läget på skolan är
och utifrån dessa kan skolan vidta åtgärder.
Personalen berättar om likabehandlingsplanen och eleverna
har möjlighet att tycka till under klassråd med F-5. Personalen
diskuterar planen och innehållet vid konferenser och arbetsplatsträffar.
Det arbetas fram gemensamma regler i samarbete med förskolan i
början av varje termin.
Delar av likabehandlingsplanen delas ut till varje familj, anslås och
diskuteras vid utvecklingssamtal, på föräldramöten, samrådsgrupp
och i enkäter. Synpunkter på planen tas emot fortlöpande.
Definitioner
Diskriminering är när verksamheten särbehandlar ett barn pga kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuellläggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet
och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, kön, sexuellläggning, funktionshinder eller är av
sexuell natur.
Kränkning kan vara
 fysisk




verbal
psykosociala
text och bild
övriga
knuffar, slag, sparkar, bli spottad på, sabotage av
föremål
hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal
utfrysning, isolering, ryktesspridning
klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms
grov respektlöshet eller annat ovänligt sätt/
bemötande
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara
trakasserier kränker en persons värdighet tex mobbning.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan en skada
eller obehag, under en längre period.
Styrdokument
Arbetsmiljölagen – är främjande och förebyggande
Barnkonventionen – konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder
för att säkerhetsställa att disciplinen till skolan upprätthålls på ett sätt
som är förenligt med barnens mänsklighet och överensstämmelse
med denna konvention.
Diskrimineringslagen har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuellläggning eller
funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan
kränkande behandling.
Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling 2006:1083
Lgr 2011
Sanktioner: Grundskoleförordningen 6 kapitel §9 -§10
Skollagen: slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen
för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma
miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet
mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.