Miljögifter i biota

mil jögifter och de ra s e f f e k te r
Miljögifter i biota
Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
miljögifter i biota är ett provtagningsprogram som undersöker hur
mycket miljögifter som finns i marina djur
längs Sveriges kust. Programmet redovisar både trender och tillstånd; varje år
analyseras metaller och organiska miljögifter i strömming, abborre, tånglake, torsk
och blåmusslor, liksom ägg från sillgrissla,
fisktärna och strandskata. Insamlingen av
proverna sker vid opåverkade lokaler längs
kusten i Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.
Sparat material läggs i den så kallade
miljö­provbanken och kan exempelvis användas för retrospektiva analyser av ämnen som kanske inte är kända i dag.
koncentration (ng/g fettvikt)
j Läs mer om programmet för miljögifter
på sid. 98.
Årets tillståndsbedömning fokuserar på ett specialprojekt med
retrospektiva analyser av ämnen som bland annat förekommer i rengörings- och impregneringsprodukter. Analyserna behandlade siloxaner, perfluorerade ämnen (PFAS) samt
hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från fyra områden i Östersjön; Bottenviken,
södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön (olika ämnen
analyserades i de olika områdena). Även retrospektiva analyser av perfluorerade ämnen
i sillgrissleägg från Stora Karlsö ingick i projektet. Flertalet av de perfluorerade ämnena,
hydroxylerade bromerade ämnena samt siloxaner ökar i samtliga havsområden. Siloxanerna ökar både i Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. De flesta bromerade ämnen ökar
i både södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. Även
majoriteten av de perfluorerade ämnena ökar i både strömming från södra Bottenhavet,
norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissla från Stora Karlsö.
Resultaten från de övriga, årligen analyserade miljögifterna som till exempel PCB,
DDT och dioxiner går att finna i tidigare Havet-rapporter samt i Naturhistoriska riksmuseets rapport. Under 2012 skedde inga dramatiska förändringar, flertalet miljögifter minskar
över hela provtagningsperioderna. Men dioxinerna minskar bara i södra Bottenhavet och
på västkusten sett över hela tidsperioden. Inga generella trender, varken upp eller ned, syns
för kadmium, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, förutom för flamskyddsmedlen
BDE-47 och BDE-99 som visar minskande trender. Se mer under lästips.
SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL
200
norra Eg. Östersjön
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1990 1995 2000 2005 2010
200
Bottenviken
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1990 1995 2000 2005 2010
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05
Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
i Siloxaner,
eller silikonoljor
Blå streckad
linje =0,05<p<0,1
som de också kallas, används i
Orange
linje
= signifikant trend de sista 10 åren
bland annat tvål och hårbalsam.
Siloxanen
D5 påträffas
i ökande= 0,05<p<0,2
Orange
streckad
halter i både Bottenviken och
norra Egentliga Östersjön. j
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER
Silikonoljorna
ökar
120
120
120
6
5
4
3
2
1
6
5
4
3
2
1
78
6
5
4
3
2
1
Foto: Carol Anne/Shutterstock
koncentration (ng/g fettvikt)
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
Eg. Östersjön
Siloxanen D5södra
uppvisar
signifikant
Det finns huvudsakligen
tre cykliska
100
100
100
metylsiloxaner: D4, D5 och D6. Karakteris- ökande halter med fem till sex procent per
i strömmingsmuskel, både i
tiskt80för dem är att de består av 80
flera kisel- år sedan 198980
grupper. Siloxanerna kallas också silikon- Bottenviken och norra Egentliga Östersjön.
60
60
60
oljor och de används inom kommersiell Koncentrationerna år 2010 var ungefär lika
40
40
40
lite drygt 70 ng/g fettproduktion
i bland annat kosmetika,
tvål, vid de två lokalerna,
vikt.
Eftersom
det
inte
finns något uppsatt
deodorant
och
balsam
(och
kallas
då
ofta
20
20
20
dimethicone) men förekommer även som gränsvärde för D5 är det svårt att avgöra om
0 i vissa livsmedel. D4 och D5
0 är svår0 eller låg. Men resultaten
halten2010
anses hög
tillsats
1980
1990 2000 2010
1990 2000
1990 2000 2010
1980
1980
nedbrytbara i naturen och ackumuleras i tyder på en ökande användning. Halterna
näringsväven.
Siloxaner
har i laboratorie- av D4 och D6 var så pass låga att de flesta
2-OH-BDE68
I STRÖMMINGSLEVER
under bestämningsförsök
visat
sig
kunna
ge
förstorad
lever av proverna hamnade
10
10
10
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
gränsen.
Därför
går
det
inte att göra tidshos råtta.
Inom
EU
är
D4
och
D5
föreslagna
9
9
9
8 upp på ECHA:s kandidatlista
8 under
8
trender för dessa.
att tas
7
7 skett.
7
REACH,
men hittills har inte detta
h avet 2 0 13 / 2 0 1 4
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenviken
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1990 1995 2000 2005 2010
norra Eg. Östersjön
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05
m i l j ö g i f t er o c h dera s effek t er
Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren
2012 Ö V E R V A K N I N G
Orange streckad = 0,05<p<0,2
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1990 1995 2000 2005 2010
miljö
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g fettvikt)
120
Bottenhavet
120
norra Eg. Östersjön
120
100
100
100
80
80
80
60
60
60
40
40
40
20
20
20
0
1980 1990 2000 2010
0
1980 1990 2000 2010
södra Eg. Östersjön
0
1980 1990 2000 2010
m Varierande mönster av 2,4,6-bromfenol
(ng/g fettvikt) i strömmingslever från södra
Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och
södra Egentliga Östersjön.
koncentration (ng/g fettvikt)
koncentration (ng/g fettvikt)
2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1980
10
10
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
9
9
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
2010 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
Bottenhavet
1990
2000
6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER
100
100
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
1980 1990 2000 2010
1980 1990 2000 2010
100
södra Eg. Östersjön
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1980 1990 2000 2010
i Stigande halter av 2’OH-BDE68 (ng/g
fettvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra
Egentliga Östersjön.
o 6’OH-BDE47 (ng/g fettvikt) visar ett varierande mönster i strömmingslever från södra
Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och
södra Egentliga Östersjön.
entration (ng/g färskvikt)
koncentration (ng/g färskvikt)
trend syns i vare sig norra Egentliga Östersjön eller södra Bottenhavet.
Däremot ökar 2’OH-BDE68 vid
samtliga lokaler. I södra Bottenhavet är
ökningen 13 procent per år under perioden
2000–2010, medan ökningen i både norra
och södra Egentliga Östersjön är något
Så läser
du miljögiftsfigurerna:
Bromerade ämnen
PFOS
I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
lägre, fem till sex procent per år under hela
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05
tidsperioden
1980–2010. I norra EgentHydroxylerade polybromerade
difenyl­
1400
Stora Karlsö
södra Eg. Östersjön
Blå linje = signifikantBottenhavet
icke linjär trend för hela tids­ norra Eg. Östersjön
20
20
20
perioden.
liga
Östersjön
verkar det istället som om
etrar (OH-PBDE:er)
kan förekomma
1200
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
trenden
har
vänt
och halterna minskar de
i
miljön
både
som
nedbrytningsproOrange linje = signifikant trend de sista 10 åren
1000
15 streckad = 0,05<p<0,2
15
Orange
dukter till 15
bromerade flamskyddsmedel senaste tio åren 2000–2010.
800
Svart streckad linje = medelvärde för hela tidsperioden
6’OH-BDE47 ökar i norra och södra
(PBDE:er), och naturligt eftersom de
10
10
Omräkningsfaktorer:
Ett förhållande mellan10
lever och
600
Egentliga
Östersjön över hela tidsperioibland
kan
produceras
av
vissa
makromuskel har räknats ut med hjälp av data från pilot400
studier av abborre och lax från Sverige och Finland.
den,
men
då
med tre procent per år.
alger
och
även
av
cyanobakterier.
En
del
5
5 skiljer sig markant åt beroende på 5vilken art
Kvoterna
Trender
från
de tio sista åren bör tolkas
OH-PBDE:er
har
visat
sig
vara
hormon200
och vilket land fisken kommer från. Abborre Sverige
kvot=17, abborre Finland kvot=6, lax Finland kvot=13.
försiktigt
då
de
baseras
på få datapunkter.
störande
och
6’OH-BDE47
är
ett
nervgift
0
0
0 det saknas en kvot för strömming 0
Eftersom
från Sverige
1990 2000
2010 1970 1980
1990 som
2000dessutom
2010 1980
1980 1990 2000 2010 1980
1990
2000
2010om de ökande trenderDet
är
svårt
att
veta
kan
hämma
cellandningen.
har vi i här antagit att kvoten borde ligga någonstans i
spannet av de ovanstående siffrorna, det vill säga
Trenderna för OH-PBDE:erna varie- na av bromerade ämnen beror på en ökad
I STRÖMMINGSLEVER
6 –17.PFOA
Oavsett om
man använder det högsta eller det
rar;
2,4,6-bromfenol ökar i strömmings­ användning av bromerade flamskyddslägsta värdet blir koncentrationen i muskel i4förhållande
4
4
till det föreslagna gränsvärdet
densamma,
det
vill
säga
lever
vid södra Egentliga
Östersjön med medel eller om det orsakas av naturlig
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
samtliga lokaler ligger under gränsvärdet.
6 procent per år, 1980–2010 medan ingen produktion.
3
2 2 01 3 / 2 014
havet
1
3
3
2
2
1
1
79
koncentration (
50
50
40
40
mil jögifter
och de ra s e f
30
30f e k te r
20
20
10
10
0
0
1980 1990 2000 2010
1980 1990 2000 2010
60
50
40
30
20
10
0
1980 1990 2000 2010
Miljögifter i biota, forts.
PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g färskvikt)
Bottenhavet
20
20
15
15
15
10
10
10
5
5
5
0
1980
0
1980
4
koncentration (ng/g färskvikt)
norra Eg. Östersjön
20
1990
2000
2010
koncentration (ng/g färskvikt)
2000
norra Eg. Östersjön
4
3
2
2
2
1
1
1
2000
0
2010 1980
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
fakta
koncentration (ng/g färskvikt)
1990
3
1990
1000
1990
2000
600
400
200
0
2010 1980
3
0
1980
Stora Karlsö
1200
800
PFOA I STRÖMMINGSLEVER
4
Bottenhavet
södra Eg. Östersjön 1400
2010
1990
2000
0
2010 1970 1980 1990 2000 2010
södra Eg. Östersjön
0
1980
m Klart stigande halter av PFOS (ng/g
våtvikt) i strömmingslever från södra
Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och
södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö.
i Ökande halter av karboxylsyran PFOA
(ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra
Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och
södra Egentliga Östersjön.
1990
2000
2010
Perfluorerade ämnen (PFAS)
sulfonat, det amerikanska företaget 3M,
Stora Karlsö
fasade ut
PFOS redan år 2000, men ämnet
produceras fortfarande i bland annat Kina.
Enligt Helcom anses PFOS, samt
karboxylsyrorna PFOA och PFNA vara de
perflourerade ämnen som orsakar störst
problem i Östersjön.
PFAS delas in i olika grupper; polymebrandsläckningsskum och ytbehandling
1
1
1
2
Helcom
av livsmedelsförpackningar. De är vatten-, rer, persistenta syror och icke persistenta
Helsingforskommissionen är ett samar0
0
0
smuts- och fettavvisande
och är mycket 0 moderssubstanser. Till de persistenta
bete
mellan1990
alla länder
Östersjön
1980
2000runt2010
1980för 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990 2000 2010
syrorna hör PFOS, PFHxS och karboxylsvårnedbrytbara
i
naturen.
att skydda Östersjöns miljö.
Idag är perflourerade ämnen allmänt syror (PFCA).
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
PFOS i strömming ökar signifikant med
förekommande
över hela världen och
REACH
och ECHA
3
3
3
80
Stora Karlsö
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
mellan
fem till åtta procent per år från 1980
spår
av
dem
finns
överallt
i
miljön.
PFOS
REACH är en lagstiftning inom EU som
70
ersätter stora delar av tidigare kemikatill
2011
i södra Bottenhavet, norra Egent(perfluoroktansulfonat) och dess salter
60
lieregler.
Huvudprincipen
i
REACH
är
att
liga
Östersjön
och södra Egentliga Österomnämns
i
Stockholmskonventionen
2
2
2
50
ett kemiskt ämne inte får tillverkas eller
och PFOA (perfluoroktansyra) togs i juni sjön. Även i sillgrissla ökar PFOS med i
40
släppas ut på marknaden utan att först
2013 upp på ECHA:s kandidatlista under genomsnitt sex procent per år sedan 1968
30
registreras
hos
ECHA,
den
europeiska
1
1
1
men under de tio sista åren syns istället en
REACH.
kemikaliemyndigheten.
20
tendens till minskning.
PFOS konkurrerar med fettsyror om
Det är tillverkare, importörer och an10
De flesta analyserade karboxylsyrorna
plats
på
bindningsproteiner
i
blodet
och
vändare som bär ansvaret för att de äm0
0
ökar
i strömmingslever
vid de tre lokai
celler.
Men
fortfarande
saknas
mycket
nen
de tillverkar,
ut på markna1990 släpper
1980
2000 2010
1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990
2000 2010
lerna.
Detta
visas
i
figurerna
för PFOA,
kunskap
om
vilka
effekter
de
har
på
djur
den eller använder inte orsakar skadliga
PFNA
och
PFUnDA,
där
ökningen
är fyra
och
människor.
Studier
på
djur
visar
effekter på hälsan och miljön. Särskilt
till
nio
procent
per
år.
Ökningen
av
vissa
till
exempel
att
de
påverkar
levern,
fettfarliga ämnen kan tas upp i ECHA:s
kandidatförteckning. Dessa ämnen kan
nedbrytningen, kroppens hormon- och karboxylsyror kan bero på den ökade
sedan bli föremål för tillståndsprövning
immunsystem, samt att de kan orsaka låg användningen av fluortelomerer som
innan de får säljas eller användas.
används som impregneringsmedel för
födelsevikt.
Huvudproducenten av perfluoroktan- bland annat allväderskläder och mattor.
6
6
6
12
Bottenhavet
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
PFAS är ett samlingsnamn
för perflourStockholmskonventionen
5
5
5
erade ämnen som
används inom industrin10
Stockholmskonventionen är en internationell
konvention för att begränsa
sedan början av
4
4
4 1950-talet i ett stort antal 8
spridningen av och i vissa fall förbjuda
konsumentprodukter, exempelvis teflon3
3
6
användningen
av svårnedbrytbara3 orgabehandlade produkter, impregneringsmeniska
2 miljögifter.
2
2 kläder, rengöringsmedel, 4
del för skor och
80
h avet 2 0 13 / 2 0 1 4
koncentration (
2
2
2
1
1
1
0
1980
1990
2000
0
2010 1980
1990
2000
m i l j ö g i f t er o c h dera s effek t er
0
1980
2010
1990
2000
2012
2010
miljö
ÖV E R VA K N I N G
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g färskvikt)
6
Bottenhavet
6
norra Eg. Östersjön
södra Eg. Östersjön
12
5
5
5
10
4
4
4
8
3
3
3
6
2
2
2
4
1
1
0
1980
koncentration (ng/g färskvikt)
6
3
1990
2000
0
2010 1980
1990
2000
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
3
Bottenhavet
2
1
2
PFOS STRÖMMINGSLEVER
0
0
2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990 2000 2010
norra Eg. Östersjön
3
södra Eg. Östersjön
30
1
20
10
0
1980
1990
2000
2010
1980
1990
2000
PFOS STRÖMMINGSLEVER
ng/g färskvikt, lever
> 9,1
< 9,1
k Koncentration av PFOS i ström-
mingslever i förhållande till det föreslagna gränsvärdet, 9,1 ng/g våtvikt.
Även i sillgrissleägg syns en ökning av ett
flertal
med mellan nio och
PFOS Ikarboxylsyror
STRÖMMINGSMUSKEL
tretton procent per år mellan 1973 och 2011.
För övriga karboxylsyror i sillgrissla ligger
halterna under bestämningsgränsen de
flesta av åren.
Gränsvärden för PFOS
PFOS är det enda av de ovanstående ämnena som har ett föreslaget gränsvärde inom
EU.
ärmuskel
satt till 9,1ng/g våtvikt och gäller
ng/g Det
färskvikt,
9,1
som<> 9,1
gränsvärde för mänsklig konsumtion.
Inom det nationella miljöövervakningsprogrammet mäts i dagsläget PFOS i lever.
havet 2 01 3 / 2 014
2010 1980
1990
2000
i Ökande halter av
karboxylsyran PFNA (ng/g
våtvikt) i strömmingslever
från södra Bottenhavet,
norra Egentliga Östersjön
och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg
från Stora Karlsö.
Stora Karlsö
40
< 9,1
1
70
50
ng/g färskvikt, lever
> 9,1
1
80
60
2
2
Stora Karlsö
0
2010 1970 1980 1990 2000 2010
i Ökande halter av
karboxylsyran PFUnDA
(ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra
Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra
Egentliga Östersjön samt
i sillgrissleägg från Stora
Karlsö.
PFOS I STRÖMMINGSMUSKEL
ng/g färskvikt, muskel
> 9,1
< 9,1
k Koncentrationen av PFOS i strömmingsmuskel omräknat
från leverkoncentrationerna, i förhållande till det föreslagna
gränsvärdet. Samtliga värden hamnar nu under gränsvärdet.
Eftersom gränsvärdet är satt för muskel är
det därmed oklart om fisken är farlig för
den känsligaste arten i havet eller inte.
Genom att använda omräkningsfaktorer
mellan muskel och lever kan man göra en
ungefärlig bedömning av halten i muskel.
I nuläget saknas tillförlitliga omräkningsfaktorer, men i kartorna används data från
pilotstudier i Sverige och Finland. Resultaten visade stora skillnader i förhållande
till det föreslagna gränsvärdet beroende på
om man tar hänsyn till omräkningsfaktorerna eller inte.
När levervärdena används hamnar
drygt hälften av lokalerna över gränsvärdet, medan samtliga lokaler ligger under
gränsvärdet när man har använt omräkningsfaktorn för muskel.
Läs mer:
Övervakning av metaller och organiska miljögifter
i marin biota, 2013 www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsavdelningen/miljogiftsforskning/publikationer.955.html.
Miljögifter i biota Havet 2012, sid 79-84.
81