mil jögifter och de ra s e f f e k te r Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet miljögifter i biota är ett provtagningsprogram som undersöker hur mycket miljögifter som finns i marina djur längs Sveriges kust. Programmet redovisar både trender och tillstånd; varje år analyseras metaller och organiska miljögifter i strömming, abborre, tånglake, torsk och blåmusslor, liksom ägg från sillgrissla, fisktärna och strandskata. Insamlingen av proverna sker vid opåverkade lokaler längs kusten i Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Sparat material läggs i den så kallade miljöprovbanken och kan exempelvis användas för retrospektiva analyser av ämnen som kanske inte är kända i dag. koncentration (ng/g fettvikt) j Läs mer om programmet för miljögifter på sid. 98. Årets tillståndsbedömning fokuserar på ett specialprojekt med retrospektiva analyser av ämnen som bland annat förekommer i rengörings- och impregneringsprodukter. Analyserna behandlade siloxaner, perfluorerade ämnen (PFAS) samt hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från fyra områden i Östersjön; Bottenviken, södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön (olika ämnen analyserades i de olika områdena). Även retrospektiva analyser av perfluorerade ämnen i sillgrissleägg från Stora Karlsö ingick i projektet. Flertalet av de perfluorerade ämnena, hydroxylerade bromerade ämnena samt siloxaner ökar i samtliga havsområden. Siloxanerna ökar både i Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. De flesta bromerade ämnen ökar i både södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. Även majoriteten av de perfluorerade ämnena ökar i både strömming från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissla från Stora Karlsö. Resultaten från de övriga, årligen analyserade miljögifterna som till exempel PCB, DDT och dioxiner går att finna i tidigare Havet-rapporter samt i Naturhistoriska riksmuseets rapport. Under 2012 skedde inga dramatiska förändringar, flertalet miljögifter minskar över hela provtagningsperioderna. Men dioxinerna minskar bara i södra Bottenhavet och på västkusten sett över hela tidsperioden. Inga generella trender, varken upp eller ned, syns för kadmium, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, förutom för flamskyddsmedlen BDE-47 och BDE-99 som visar minskande trender. Se mer under lästips. SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL 200 norra Eg. Östersjön 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 200 Bottenviken 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 Grönt fält = nivå för gränsvärden Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden. i Siloxaner, eller silikonoljor Blå streckad linje =0,05<p<0,1 som de också kallas, används i Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren bland annat tvål och hårbalsam. Siloxanen D5 påträffas i ökande= 0,05<p<0,2 Orange streckad halter i både Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. j 2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER Silikonoljorna ökar 120 120 120 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 78 6 5 4 3 2 1 Foto: Carol Anne/Shutterstock koncentration (ng/g fettvikt) koncentration (ng/g fettvikt) Bottenhavet norra Eg. Östersjön Eg. Östersjön Siloxanen D5södra uppvisar signifikant Det finns huvudsakligen tre cykliska 100 100 100 metylsiloxaner: D4, D5 och D6. Karakteris- ökande halter med fem till sex procent per i strömmingsmuskel, både i tiskt80för dem är att de består av 80 flera kisel- år sedan 198980 grupper. Siloxanerna kallas också silikon- Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. 60 60 60 oljor och de används inom kommersiell Koncentrationerna år 2010 var ungefär lika 40 40 40 lite drygt 70 ng/g fettproduktion i bland annat kosmetika, tvål, vid de två lokalerna, vikt. Eftersom det inte finns något uppsatt deodorant och balsam (och kallas då ofta 20 20 20 dimethicone) men förekommer även som gränsvärde för D5 är det svårt att avgöra om 0 i vissa livsmedel. D4 och D5 0 är svår0 eller låg. Men resultaten halten2010 anses hög tillsats 1980 1990 2000 2010 1990 2000 1990 2000 2010 1980 1980 nedbrytbara i naturen och ackumuleras i tyder på en ökande användning. Halterna näringsväven. Siloxaner har i laboratorie- av D4 och D6 var så pass låga att de flesta 2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER under bestämningsförsök visat sig kunna ge förstorad lever av proverna hamnade 10 10 10 Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön gränsen. Därför går det inte att göra tidshos råtta. Inom EU är D4 och D5 föreslagna 9 9 9 8 upp på ECHA:s kandidatlista 8 under 8 trender för dessa. att tas 7 7 skett. 7 REACH, men hittills har inte detta h avet 2 0 13 / 2 0 1 4 koncentration (ng/g fettvikt) Bottenviken 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 norra Eg. Östersjön Grönt fält = nivå för gränsvärden Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 m i l j ö g i f t er o c h dera s effek t er Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden. Blå streckad linje =0,05<p<0,1 Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren 2012 Ö V E R V A K N I N G Orange streckad = 0,05<p<0,2 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 miljö 2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER koncentration (ng/g fettvikt) 120 Bottenhavet 120 norra Eg. Östersjön 120 100 100 100 80 80 80 60 60 60 40 40 40 20 20 20 0 1980 1990 2000 2010 0 1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön 0 1980 1990 2000 2010 m Varierande mönster av 2,4,6-bromfenol (ng/g fettvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. koncentration (ng/g fettvikt) koncentration (ng/g fettvikt) 2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1980 10 10 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 2010 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 Bottenhavet 1990 2000 6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER 100 100 Bottenhavet norra Eg. Östersjön 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 100 södra Eg. Östersjön 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1990 2000 2010 i Stigande halter av 2’OH-BDE68 (ng/g fettvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. o 6’OH-BDE47 (ng/g fettvikt) visar ett varierande mönster i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. entration (ng/g färskvikt) koncentration (ng/g färskvikt) trend syns i vare sig norra Egentliga Östersjön eller södra Bottenhavet. Däremot ökar 2’OH-BDE68 vid samtliga lokaler. I södra Bottenhavet är ökningen 13 procent per år under perioden 2000–2010, medan ökningen i både norra och södra Egentliga Östersjön är något Så läser du miljögiftsfigurerna: Bromerade ämnen PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG lägre, fem till sex procent per år under hela Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 tidsperioden 1980–2010. I norra EgentHydroxylerade polybromerade difenyl 1400 Stora Karlsö södra Eg. Östersjön Blå linje = signifikantBottenhavet icke linjär trend för hela tids norra Eg. Östersjön 20 20 20 perioden. liga Östersjön verkar det istället som om etrar (OH-PBDE:er) kan förekomma 1200 Blå streckad linje =0,05<p<0,1 trenden har vänt och halterna minskar de i miljön både som nedbrytningsproOrange linje = signifikant trend de sista 10 åren 1000 15 streckad = 0,05<p<0,2 15 Orange dukter till 15 bromerade flamskyddsmedel senaste tio åren 2000–2010. 800 Svart streckad linje = medelvärde för hela tidsperioden 6’OH-BDE47 ökar i norra och södra (PBDE:er), och naturligt eftersom de 10 10 Omräkningsfaktorer: Ett förhållande mellan10 lever och 600 Egentliga Östersjön över hela tidsperioibland kan produceras av vissa makromuskel har räknats ut med hjälp av data från pilot400 studier av abborre och lax från Sverige och Finland. den, men då med tre procent per år. alger och även av cyanobakterier. En del 5 5 skiljer sig markant åt beroende på 5vilken art Kvoterna Trender från de tio sista åren bör tolkas OH-PBDE:er har visat sig vara hormon200 och vilket land fisken kommer från. Abborre Sverige kvot=17, abborre Finland kvot=6, lax Finland kvot=13. försiktigt då de baseras på få datapunkter. störande och 6’OH-BDE47 är ett nervgift 0 0 0 det saknas en kvot för strömming 0 Eftersom från Sverige 1990 2000 2010 1970 1980 1990 som 2000dessutom 2010 1980 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010om de ökande trenderDet är svårt att veta kan hämma cellandningen. har vi i här antagit att kvoten borde ligga någonstans i spannet av de ovanstående siffrorna, det vill säga Trenderna för OH-PBDE:erna varie- na av bromerade ämnen beror på en ökad I STRÖMMINGSLEVER 6 –17.PFOA Oavsett om man använder det högsta eller det rar; 2,4,6-bromfenol ökar i strömmings användning av bromerade flamskyddslägsta värdet blir koncentrationen i muskel i4förhållande 4 4 till det föreslagna gränsvärdet densamma, det vill säga lever vid södra Egentliga Östersjön med medel eller om det orsakas av naturlig Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön samtliga lokaler ligger under gränsvärdet. 6 procent per år, 1980–2010 medan ingen produktion. 3 2 2 01 3 / 2 014 havet 1 3 3 2 2 1 1 79 koncentration ( 50 50 40 40 mil jögifter och de ra s e f 30 30f e k te r 20 20 10 10 0 0 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 60 50 40 30 20 10 0 1980 1990 2000 2010 Miljögifter i biota, forts. PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG koncentration (ng/g färskvikt) Bottenhavet 20 20 15 15 15 10 10 10 5 5 5 0 1980 0 1980 4 koncentration (ng/g färskvikt) norra Eg. Östersjön 20 1990 2000 2010 koncentration (ng/g färskvikt) 2000 norra Eg. Östersjön 4 3 2 2 2 1 1 1 2000 0 2010 1980 PFNA I STRÖMMINGSLEVER fakta koncentration (ng/g färskvikt) 1990 3 1990 1000 1990 2000 600 400 200 0 2010 1980 3 0 1980 Stora Karlsö 1200 800 PFOA I STRÖMMINGSLEVER 4 Bottenhavet södra Eg. Östersjön 1400 2010 1990 2000 0 2010 1970 1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön 0 1980 m Klart stigande halter av PFOS (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö. i Ökande halter av karboxylsyran PFOA (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. 1990 2000 2010 Perfluorerade ämnen (PFAS) sulfonat, det amerikanska företaget 3M, Stora Karlsö fasade ut PFOS redan år 2000, men ämnet produceras fortfarande i bland annat Kina. Enligt Helcom anses PFOS, samt karboxylsyrorna PFOA och PFNA vara de perflourerade ämnen som orsakar störst problem i Östersjön. PFAS delas in i olika grupper; polymebrandsläckningsskum och ytbehandling 1 1 1 2 Helcom av livsmedelsförpackningar. De är vatten-, rer, persistenta syror och icke persistenta Helsingforskommissionen är ett samar0 0 0 smuts- och fettavvisande och är mycket 0 moderssubstanser. Till de persistenta bete mellan1990 alla länder Östersjön 1980 2000runt2010 1980för 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990 2000 2010 syrorna hör PFOS, PFHxS och karboxylsvårnedbrytbara i naturen. att skydda Östersjöns miljö. Idag är perflourerade ämnen allmänt syror (PFCA). PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER PFOS i strömming ökar signifikant med förekommande över hela världen och REACH och ECHA 3 3 3 80 Stora Karlsö Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön mellan fem till åtta procent per år från 1980 spår av dem finns överallt i miljön. PFOS REACH är en lagstiftning inom EU som 70 ersätter stora delar av tidigare kemikatill 2011 i södra Bottenhavet, norra Egent(perfluoroktansulfonat) och dess salter 60 lieregler. Huvudprincipen i REACH är att liga Östersjön och södra Egentliga Österomnämns i Stockholmskonventionen 2 2 2 50 ett kemiskt ämne inte får tillverkas eller och PFOA (perfluoroktansyra) togs i juni sjön. Även i sillgrissla ökar PFOS med i 40 släppas ut på marknaden utan att först 2013 upp på ECHA:s kandidatlista under genomsnitt sex procent per år sedan 1968 30 registreras hos ECHA, den europeiska 1 1 1 men under de tio sista åren syns istället en REACH. kemikaliemyndigheten. 20 tendens till minskning. PFOS konkurrerar med fettsyror om Det är tillverkare, importörer och an10 De flesta analyserade karboxylsyrorna plats på bindningsproteiner i blodet och vändare som bär ansvaret för att de äm0 0 ökar i strömmingslever vid de tre lokai celler. Men fortfarande saknas mycket nen de tillverkar, ut på markna1990 släpper 1980 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990 2000 2010 lerna. Detta visas i figurerna för PFOA, kunskap om vilka effekter de har på djur den eller använder inte orsakar skadliga PFNA och PFUnDA, där ökningen är fyra och människor. Studier på djur visar effekter på hälsan och miljön. Särskilt till nio procent per år. Ökningen av vissa till exempel att de påverkar levern, fettfarliga ämnen kan tas upp i ECHA:s kandidatförteckning. Dessa ämnen kan nedbrytningen, kroppens hormon- och karboxylsyror kan bero på den ökade sedan bli föremål för tillståndsprövning immunsystem, samt att de kan orsaka låg användningen av fluortelomerer som innan de får säljas eller användas. används som impregneringsmedel för födelsevikt. Huvudproducenten av perfluoroktan- bland annat allväderskläder och mattor. 6 6 6 12 Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön PFAS är ett samlingsnamn för perflourStockholmskonventionen 5 5 5 erade ämnen som används inom industrin10 Stockholmskonventionen är en internationell konvention för att begränsa sedan början av 4 4 4 1950-talet i ett stort antal 8 spridningen av och i vissa fall förbjuda konsumentprodukter, exempelvis teflon3 3 6 användningen av svårnedbrytbara3 orgabehandlade produkter, impregneringsmeniska 2 miljögifter. 2 2 kläder, rengöringsmedel, 4 del för skor och 80 h avet 2 0 13 / 2 0 1 4 koncentration ( 2 2 2 1 1 1 0 1980 1990 2000 0 2010 1980 1990 2000 m i l j ö g i f t er o c h dera s effek t er 0 1980 2010 1990 2000 2012 2010 miljö ÖV E R VA K N I N G PFNA I STRÖMMINGSLEVER koncentration (ng/g färskvikt) 6 Bottenhavet 6 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 12 5 5 5 10 4 4 4 8 3 3 3 6 2 2 2 4 1 1 0 1980 koncentration (ng/g färskvikt) 6 3 1990 2000 0 2010 1980 1990 2000 PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER 3 Bottenhavet 2 1 2 PFOS STRÖMMINGSLEVER 0 0 2010 1980 1990 2000 2010 1970 1980 1990 2000 2010 norra Eg. Östersjön 3 södra Eg. Östersjön 30 1 20 10 0 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 PFOS STRÖMMINGSLEVER ng/g färskvikt, lever > 9,1 < 9,1 k Koncentration av PFOS i ström- mingslever i förhållande till det föreslagna gränsvärdet, 9,1 ng/g våtvikt. Även i sillgrissleägg syns en ökning av ett flertal med mellan nio och PFOS Ikarboxylsyror STRÖMMINGSMUSKEL tretton procent per år mellan 1973 och 2011. För övriga karboxylsyror i sillgrissla ligger halterna under bestämningsgränsen de flesta av åren. Gränsvärden för PFOS PFOS är det enda av de ovanstående ämnena som har ett föreslaget gränsvärde inom EU. ärmuskel satt till 9,1ng/g våtvikt och gäller ng/g Det färskvikt, 9,1 som<> 9,1 gränsvärde för mänsklig konsumtion. Inom det nationella miljöövervakningsprogrammet mäts i dagsläget PFOS i lever. havet 2 01 3 / 2 014 2010 1980 1990 2000 i Ökande halter av karboxylsyran PFNA (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö. Stora Karlsö 40 < 9,1 1 70 50 ng/g färskvikt, lever > 9,1 1 80 60 2 2 Stora Karlsö 0 2010 1970 1980 1990 2000 2010 i Ökande halter av karboxylsyran PFUnDA (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö. PFOS I STRÖMMINGSMUSKEL ng/g färskvikt, muskel > 9,1 < 9,1 k Koncentrationen av PFOS i strömmingsmuskel omräknat från leverkoncentrationerna, i förhållande till det föreslagna gränsvärdet. Samtliga värden hamnar nu under gränsvärdet. Eftersom gränsvärdet är satt för muskel är det därmed oklart om fisken är farlig för den känsligaste arten i havet eller inte. Genom att använda omräkningsfaktorer mellan muskel och lever kan man göra en ungefärlig bedömning av halten i muskel. I nuläget saknas tillförlitliga omräkningsfaktorer, men i kartorna används data från pilotstudier i Sverige och Finland. Resultaten visade stora skillnader i förhållande till det föreslagna gränsvärdet beroende på om man tar hänsyn till omräkningsfaktorerna eller inte. När levervärdena används hamnar drygt hälften av lokalerna över gränsvärdet, medan samtliga lokaler ligger under gränsvärdet när man har använt omräkningsfaktorn för muskel. Läs mer: Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2013 www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsavdelningen/miljogiftsforskning/publikationer.955.html. Miljögifter i biota Havet 2012, sid 79-84. 81
© Copyright 2024