Digital kompetens och lärande, Umeå universitet Inl.uppg IIP.3.1 Anette Wikström Fredriksson 2012-05-15
Spel och lärande, del 2
Minecraft – en utvärdering av lärmomentet i ett barn- och ungdomsspel
Jag har valt att spela och analysera datorspelet Minecraft. Minecraft är ett spel som tillhör gruppen
sandlådespel (open world) där man kan strunta i handlingen och sätta sina egna mål för spelet. I ett
open world-designat spel är bandesignen sådan att spelaren fritt kan ströva omkring i en virtuell
miljö (free-roaming). Spelaren kan spela kreativt, välja mål för spelet själv – det finns ingen ”rätt”
väg. Den fullständiga versionen av Minecraft släpptes i november 2011 och skaparen heter Markus
Persson i företaget Mojang AB. (Källa: wikipedia) Anledningarna till att jag valde just detta spel är
flera. Mina egna söner, 12 och 14 år, har fastnat för detta spel och spelar det ofta. Jag har stött på
många elever i mellanstadiet som ägnar mycket tid åt spelet och jag kände mig nyfiken att prova
själv och jag ser potentialen för att kunna använda spelet på ett pedagogiskt sätt i undervisningen.
Utformning
Grafiken i Minecraft är uppbyggd av block i olika nyanser och färger. Kuberna bildar olika miljöer
och föremål. Terrängen skiftar med berg, stränder, sjöar, skogar, fält, kullar, grottor osv. Minecraft
kan liknas vid ett virtuellt lego där allt har kubisk form. Färgerna är klara och landskapen vackra med
djup i bilden. Redskap, föremål och varelser är mycket förenklade pga av deras uppbyggnad av
kuber. Bilden av en gris är mer som en metafor av djuret och man känner igen djuret pga av dess
karaktäristiska rosa färg och med hjälp av ljudet. Ljudet i spelet är enkelt. Exempel på vad som låter i
spelet är regn, olika djur, monster, hack-ljud när man slår på något etc. Det är lättare för spelaren att
förstå vad som händer i spelet med ljudet påslaget. Det går också att stänga av. Menyerna i spelet är
enkla och går att ställa om till olika språk (t o m piratspråk om man vill trassla till det lite). Mina
söner väljer engelska trots att meny på svenska finns. De är vana vid det engelska språket i spel. Alla
speltermer mm är befästa hos dem på engelska. De tycker att meny på svenska är ”tråkigt” och
”fånigt”. När de diskuterar spel med sina kompisar använder de uteslutande engelska termer för
spelet. Det som saknas i spelet är användarmanualer eller hjälpinstruktioner. Spelaren är helt
utlämnad till sig själv (och andra som kan spelet) för att förstå hur man gör och vad det går ut på.
Enkla rörelser i bilden förekommer då djur, varelser etc rör sig. Eftersom det är spelaren själv som
skapar innehållet är det inget omoraliskt eller opassande innehåll. Spelet går att spela enskilt eller
tillsammans med andra.
Miljöerna i spelet upplevs genom din egen figur. Man ser endast höger hand på sin figur som om den
kom från det ställe där man själv sitter och spelar. Spelet kan slumpa fram spelvärld eller man kan
skriva in en kod så att en spelvärld skapas. Man kan spela Minecraft i olika lägen: I kreativt
(creative) läge har man tillgång till oändliga resurser och kan göra vad man vill. Man kan skapa,
bygga eller bara vandra runt. I detta läge kan man inte bli skadad och behöver inte akta sig för faror.
I överlevnadsläget (survival) spelar man mer som i ett traditionellt spel. Man behöver samla
råmaterial, tillverka verktyg och skaffa föda för att kunna överleva spelet. Detta gör man genom att
hacka med spelfigurens högerhand på det man behöver. Min son lärde mig snabbt att för att slippa att
bli jagad av hotfulla varelser när det blir natt i spelet kan man välja att ställa in spelet på ”fredlig”
(peaceful).
1
Digital kompetens och lärande, Umeå universitet Inl.uppg IIP.3.1 Anette Wikström Fredriksson 2012-05-15
Det är svårt att själv förstå spelet eftersom det saknas hjälpsystem som visar hur man gör. Jag ser hur
mina söner lär sig och utvecklas i spelandet genom att diskutera med och fråga spelande kamrater om
råd och genom att titta på Youtube-klipp där spelare lagt ut instruktionsfilmer från spelet. De som är
vana vid en spelvärld och kan prova sig fram lättare än vad jag kan som är ovan spelare klarar spelet
betydligt bättre och förstår snart dess möjligheter. Klarar man att förstå hur man samlar material,
tillverkar redskap och bygger, samt hur man överlever så kan spelet vara mycket avancerat och
utmanande. Spelet blir så bra som spelarens fantasi och upptäckarlust är. Jag valde att spela i
överlevnadsläget med svårighetsgraden ”peaceful”. Det var roligare att skapa det man behöver själv
än att börja med obegränsade resurser. Det triggar fantasin och kreativitetsförmågan mer. Men jag
ser fördelen med att spela i kreativt läge då man t ex ska låta elever konstruera i undervisningssyfte.
Då kanske man inte vill lägga tid på att de ska gå runt och hacka material i oändlighet.
Målgrupp och genussignaler
Målgruppen för spelet Minecraft är egentligen alla som tycker om att spela datorspel och att
konstruera och bygga med klossar. Jag tror dock att spelet lockar flest spelare inom åldern ca 10-14
år och framförallt pojkar. Spelet påminner mycket om legobyggande. Men det finns inget som säger
att inte flickor kan fastna för spelet. En annan målgrupp för spelet kan vara lärare och elever i skolan
på låg- eller mellanstadiet. Minecraft har en webbsida, http://minecraftedu.com, som riktar sig till
pedagoger som vill använda spelet i undervisningen. I spelet ska du tillverka dina egna verktyg,
såsom hacka, spade och pilbåge. Du ska jaga och döda djur för att överleva. Du ska försvara dig mot
och döda illasinnade varelser. Det är upp till dig att konstruera ditt eget hus etc. Genussignalerna i
spelet vittnar om att spelet riktar sig till pojkar. I reklam för spelet visas bilder på figurer och
imponerande byggnadsverk från spelet och dessa ser ut som legobyggen. Ett virtuellt lego med
zombies attraherar fler pojkar än flickor.
Lärmomentet
Vad lär man sig när man spelar Minecraft? I artikeln av Van Eck kan man läsa att forskning har visat
att spelande gynnar lärandet och/eller reducerar instruktionstiden på en mångfald av ämnesområden.
Fördelen med lärandet i spel är att det sker i en meningsfull kontext. Lärandet är tillämpat och
praktiserat inom den kontexten och blir på så sätt mer effektivt. (Van Eck, Richard, 2006)
I rapporten ”Game changer: Investing in digital play to advance children´s learning and health” kan
man läsa att från datorspel lär sig barn ett innehåll – från en rik vokabulär till vetenskap och historia.
De lär sig förmågor, såsom läs- och skrivkunnighet till matematik- och problemlösningsförmågor.
Vidare lär de sig skapande av konstprodukter – från att skapa videos till programvarukoder. De lär
sig också ett systemtänkande – t ex hur förändring av ett ämne påverkar sambanden i stort. Man
menar att bra designade spel uppmuntrar lärandet genom att tillåta spelare att misslyckas och
experimentera i ett komplext system. Lärandet kan också ske i anslutning till spelet: de lär sig när de
förklarar spelet för en förälder (som mina söner gjorde när jag skulle lära mig Minecraft), när de ska
hjälpa syskon/kamrater med problemlösning i spelet osv. Kommunikations- och språkfärdigheterna
tränas.
2
Digital kompetens och lärande, Umeå universitet Inl.uppg IIP.3.1 Anette Wikström Fredriksson 2012-05-15
Man nämner i artikeln nio områden där lärande- och beteendeförändringar sker pga spelande:
- Motivation att lära sig - Perception och koordination -Tänkande och problemlösning - Kunskaper
- Förmågor och terapi – Självuppfattning - Sociala relationer - Attityder och värderingar
(The Joan Ganz Cooney Center - Thai mfl, 2009)
På Freinetskolan Hugin i Norrtälje använder Jonas Lindahl datorspelet Minecraft i sin undervisning.
I en radiointervju från UR får vi följa med på en lektion i svenska. (UR, 2012) Eleverna i en årskurs
6 interagerar i ett spel och bygger en virtuell miljö tillsammans. I anslutning till spelet får de
uppgifter där de ska berätta om och utvärdera arbetet. De använder också chatten i spelandet. Enligt
Jonas integrerar han så gott som samtliga ämnen i arbetet. I svenskämnet innebär det att eleverna får
sätta ord på fantasin och lockas in i en berättelse som de själva skapar förutsättningarna för. Dialogen
skapas i spelet och utgår från verklig konversation. De dokumenterar och genom att göra filmer och
fotografera det de bygger i spelet. Allt elevarbete dokumenterades i en wiki.
Man kan hitta stöd i flera av kursplanerna för arbetet i Minecraft. Här ger jag några exempel:
Bild – Eleverna tränar sin kreativa och bildskapande förmåga när de konstruerar och avbildar.
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.
Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och
problemlösande sätt.” (Skolverket, 2011)
Engelska – Ord och begrepp på engelska befästs när man väljer meny på engelska i spelet.
”Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella
sammanhang.” (Skolverket, 2011)
Matematik – Eleverna ökar sin kunskap om geometriska objekt och lär sig att konstruera 3dimensionellt. Den matematiska förmågan hos eleven kan förbättras inom områden såsom skala,
förstoring-förminskning, avbildning, symmetri, uppskattning och jämförelser, längd, area, omkrets
och volym mm. Detta är områden som finns med under centralt innehåll i kursplanen. (Skolverket,
2011)
Svenska – ”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och
skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för
skilda syften.” (Skolverket, 2011) Om man arbetar såsom man gör på Freinetskolan i exemplet ovan
integrerar man svensk-undervisningen i spelandet. Eleverna kommunicerar och skriver texter med
utgångspunkt i det gemensamma spelandet.
Ett annat spännande exempel där man använder sig av spelet Minecraft är Svensk byggtjänst projekt
”Mina kvarter” där ungdomar med hjälp av Minecraft visualiserar förändringsförslag för sina
bostadsområden. Spelet ska fungera som en länk mellan de kommunala stadsplanerarna och de unga.
Genom att ungdomar bygger egna förslag i Minecraft skapar man delaktighet från de boende i
Fisksätra.
Vad man kan sammafatta det hela med är att det är inte bara inom hemmets väggar datorspel kan
komma till användning. Det är bara fantasin som sätter gränser för hur de kan användas.
3
Digital kompetens och lärande, Umeå universitet Inl.uppg IIP.3.1 Anette Wikström Fredriksson 2012-05-15
Litteraturförteckning
Game reactor - Jesper Karlsson. (den 28 november 2011). Recension Minecraft. Hämtat från Game reactor:
http://www.gamereactor.se/recensioner/30044/Minecraft/ den 10 maj 2012
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Fritzes.
Svenska dagbladet - Ylva Byrman. (den 18 mars 2012). Stadsplanering med datorspel. Hämtat från SvD
Kultur: http://www.svd.se/kultur/stadsplanering-med-datorspel_6931449.svd den 15 maj 2012
The Joan Ganz Cooney Center - Thai mfl. (2009). Game changer: Investing in digital play to advance
children´s learning and health. Hämtat från The Joan Gantz Cooney Center:
http://www.joanganzcooneycenter.org/upload_kits/game_changer_final_1_.pdf den 15 maj 2012
UR. (2012). Lärarrummet - Jonas Lindahl. Hämtat från UR: http://www.ur.se/Produkter/167035Lararrummet-Jonas-Lindahl den 15 maj 2012
Van Eck, Richard. (2006). Digital Game-Based Learning: It´s not just the Digital natives who are restless.
Hämtat från Educause Vol 41, no 2:
http://connect.educause.edu/Library/EDUCAUSE+Review/DigitalBasedLearningI/40614 den 5 maj
2012
Länkar:
www.minecraft.net
http://minecraftedu.com
4