Medlemsblad 2011 1
Rödeby Hembygdsförening Jubileumsskrift 1991 2011 20-år Medlemsblad våren 2011 Ordföranden har ordet Rödeby Hembygdsförening bildades 1991 och har alltså verkat i 20 år. Jubileet kommer att firas på olika sätt. Vi återkommer med mer information. Promenadstigen mellan stationen och Ö Rödeby har påbörjats men problemet med den lilla gångbron över Silletorpsån är ännu inte helt löst. Restaureringen av Anna-Lisatorpet saknar fortfarande ekonomiska medel. Utvecklingsgruppen jobbar med frågan. Under året har vi fortsatt med uppsnyggning och pågrusning av stigen från Rödebyholm till stationen vilket rönt mycket stor uppskattning av rödebyborna. Bli medlem och stöd oss... Din medverkan och din insats behövs. Kjell Lindquist Titta gärna in på vår hemsida www.hembygd.se/blekinge/rodeby Rödeby Hembygdsförenings styrelse Kjell Lindqvist, ordförande, tfn 0455-40 521 Anita Kaijser, v ordförande Margaretha Johansson, sekreterare Bengt Olson, kassör Lohla Odermalm-Håkanson, suppleant och v sekreterare Inga Bergström, ledamot Jan Hammar, ledamot Bernt Johansson, ledamot Lorentz Kaijser, suppleant Styrelsen är tacksam för tips och idéer från medlemmarna. Vi efterlyser också gamla fotografier som har anknytning till Rödeby, som vi vill låna för oförstörande kopiering. Tillsammans kan vi få en verksamhet som tar tillvara och utvecklar byns möjligheter. 2 PROGRAM 2011 Ti 15/2 Bildvisning. Rödeby ”Då och nu” Kl 19 - 21 i kommunalhuset Ti 29/3 Årsmöte – Sång och musik Kl 19 - 21 i kommunalhuset Ti 12/4 Kulturkväll Kl 19 - 21 i kommunalhuset Lö 14/5 Bussutflykt längs den gamla ”Krösnabanan” med Ingegerd Holm som kunnig guide. Lunch i Korrö. Samling utanför kommunalhuset kl 9. Avgift 325 kr inkl resa och lunch. Ta med kaffekorg för förmiddagsrasten. Bindande anmälan senast 3 maj till tfn 045540917 Lö 4/6 Rödebydagen – vår stora marknadsdag Kl 10 - 15 Fre 24/6 Midsommarfirande, Hembygdsföreningen bjuder på kaffe och dopp. Kl 11 - 13 Till programmen i kommunalhuset är det fritt inträde och kaffe till självkostnadspris Välkomna! 3 Återblickar 1991 - 2010 Rödeby Hembygdsförening firar i år 20-årsjubileum. De två decennier som förflutit sedan föreningen bildades den 11 april 1991 har präglats av en livlig verksamhet och ett stadigt ökande medlemstal. Föreningens förste ordförande var Bo Nilsson och vid sin sida hade han Gustav Karlsson, Birgitta Waldebrink-Olsson, Monika Johansson-Franksson, Inga Bergström, KarlJohan Petersson och Ingvar Lundgren, de två sistnämnda nu bortgångna. I augusti 1991 var antalet medlemmar cirka 100. Verksamheten inleddes med ett antal torpvandringar under ledning av Fredrik Karlsson. Dessutom upptogs en gammal tradition med dans kring majstången på midsommarafton. Dans runt majstången Rickard Svenssons torp Skogsborg De första åren var mötesplatsen skolans bibliotek, vilket innebar en hel del ommöblering inför varje större arrangemang. Detta drabbade inte minst Birgitta som var bibliotekarie. Särskilt populära var de s k berättarkaféerna, som t ex handlade om minnen från skolan eller från den tid då järnvägsstationen var byns medelpunkt. Hembygdsföreningen har hela tiden arbetat under mottot dåtid - nutid framtid. Känner man inte sin historia kan man inte uppskatta nuet och inte heller planera för en bra framtid. Eftersom Rödeby har ytterligare tre hembygdsföreningar sträcker sig "vårt" område endast från Bubbetorp till och med Skärvaboda. När det gäller dåtiden har en intensiv kursverksamhet lett fram till ett flertal böcker, som skildrar byns utveckling från mitten av 1000-talet fram till 1974, då Rödeby försvann som egen kommun. Några kurser har utmynnat i spännande resor, t ex en härlig vecka i Björkliden, mitt uppe i fjällvärlden vid Torne Träsk, eller i Budapest, där vi bland annat träffade representan4 ter för föreningens vänort. Kursen i emigrantforskning gav oss många kontakter runt om i världen med ättlingar till emigranter från Rödeby. Bilden visar stenbrytning utanför Seattle i staten Washington i nordvästra USA Deltagare samlade vid Kungsledsporten i Abisko under Deltagare samlade vid Kungsledsporten i Abisko under fjällresan 2000 5 För att binda samman dåtid med nutid och framtid har vi strävat efter att bevara gamla traditioner men även att skapa nya. Här kan nämnas rödebydagen och vinterprogrammet ”Inför Advent” och åträffarna. Kyrkokören Återkommande möten med våra kommunpolitiker ger oss möjlighet att påverka byns utveckling. Vispagille Till glädje för både dagens och morgondagens bybor har vi iordningställt vackra promenadstigar i det unika isälvsdeltat. Turister kan informera sig om byns sevärdheter både på föreningens hemsida och i sin mobil. Naturstigen mellan Rödebyholm och stationen 6 Programutbudet under de gångna åren har varit mycket varierat. Förutom torp-, bya-, och kyrkogårdsvandringar har en gränsvandring runt hela Rödeby gamla kommun genomförts. Regionteatern har gett flera föreställningar. En sommarkväll anordnades konsert på torget med bland andra Titti Sjöblom. Många intressanta föreläsare har gästats oss, t ex Blekinges egen kände språkforskare Stig Nilsson, som också varit bosatt i Rödeby. De utflykter föreningen anordnat har ibland haft anknytning till kända författare, t ex Harry Martinsson, Vilhelm Moberg och Ragnar Jändel, och ibland haft rent historisk karaktär, t ex labyrinterna i Perstorp och gårdarna i Flaken och Göksjöholm. Andra intressanta resmål har varit kärnkraftverket i Barsebäck, Kungsholmen, Öland, vattenriket i Kristianstad och vindkraftverken i Brunsmo i norra Rödeby. Ett av vindkraftverken i Brunsmo Hembygdsföreningen har sedan 1993 haft en ortsmeddelare. För närvarande är det Lohla Odermalm-Håkanson. En ortsmeddelare står i kontakt med Folklivsarkivet Lund och besvarar frågeformulär gällande sydDeliav Kristianstads vattenrikede väster om centrum svenskt vardagsliv, som arkivet skickar några gånger om året. 7 Några för Rödeby minnesvärda händelser har uppmärksammats. En tavla har satts upp på Rödebyholm i närheten av den plats, där dispensärbarnhemmet Majblomman en gång låg. Barnhemmet brann ned 1944 och 11 barn omkom. I ceremonin i samband med uppsättningen deltog överlevande från den tragiska olyckan. Barnhemmet Majblomman Från invigningen av minnestavlan 2006 Laura Fitinghoff, författarinnan till Barnen från Frostmofjället, en bok de flesta av oss läst och gråtit över, bodde några år på Sofielunds gård. Hon dog 1908 och 100 år senare anordnades en minnesstund på den plats hon bott. Den film om Rödeby, som spelades in i början av 1950-talet, har redigerats, försetts med tal och överförts på video. Banden har funnits till utlåning på biblioteket. De är nu överförda till en DVD-skiva. Ursprungsfilmen är digitaliserad, vilket innebär en bättre bildåtergivning men den måste först redigeras och förses med tal, ett drygt arbete som endast delvis är påbörjat. 8 Förra året påbörjades restaureringen av en gammal stenstuga från 1800talet, ett minnesmärke från en tid då ordet välfärd inte fanns. Anna-Lisatorpet som det ser ut idag Det är endast stenstugans undre del som finns kvar. Den har grävts ur och rensats på jord och skräp. Meningen är att ekonomiska resurser ska sökas från kommunen och gäller då närmast material till vidare uppbyggnad av väggarna, dörr och tak. Spådomar 1901 I Karlskrona Veckoblad kunde man den 5 januari läsa följande spådomar, hämtade från den amerikanska tidskriften Ladies´ Home Journal: "Flertalet av jordens inbyggare, vilkas genomsnittsålder är 2 tum högre än nu tack vare ett rationellt levnadssätt och vilkas livslängd tack vare en väl reglerad diet, är den dubbla mot nu, talar det engelska språket och näst efter det har ryskan den största utbredningen. Framtidens hus är utan skorstenar, då de alltid uppvärmas genom ledningar från centralstationer. Man vrider blott på en luftkran liksom nu på en vatten- eller gaskran. Familjerna hämtar färdiglagad mat från stora köksetablissemang, precis som man nu hämtar sitt bröd från bagaren. Dessa "matfabriker" inköper alla varor i stora kvantiteter till billigt pris och tillagningen blir på grund av elektricitetens användning och de tekniska hjälpmedel som stå till buds 9 så billig, att maten fås till mycket billigare pris än i våra dagar. Rätterna föras dels genom luftrör, dels i automobilvagnar till hemmen. Att hålla eget kök blir en lyx, som blott de allra förmögnaste kan tillåta sig. Stenkol användes ej mera vid kokning eller uppvärmning. Kollagren är nästan fullständigt exploaterade och vad som återstår blir så dyrt att det knappast kan köpas. Elektriciteten får storartad användning, synnerligast som den med vattenkraftens tillhjälp kan framställas otroligt billigt. Varje vattendrag med ett någorlunda gott fall blir använt och längs kusterna tar man tidvattnet till hjälp för samma ändamål i det man låter det spela över roterande hjul som förbindas med elektriska maskiner. Järnvägstågen kila iväg med en fart av 200 km i timmen och lokomotiven få cigarrform för att erbjuda luften det minsta möjliga motståndet. Hästarna ersättas överallt av automobiler och icke allenast person- utan ock godstrafiken verkställes med sådana. Plogen såväl som likvagnar drivas med motorer. De stora oceanångarna framdrivas av elektriska propellrar som arbeta både i luften och i vattnet. Fartygen vilar på ett slags rörliga medar, som gör friktionen mot vattnet till den minsta möjliga. Resan från Europa till Amerika tar blott två dagar. Luftskepp komma att spela en i högsta grad betydelsefull roll, icke minst under krigen. De bli fruktansvärda ödeläggelsemedel. Inhöljda i en rök, som de själva utveckla och som gör dem osynliga, nedskicka de ett formligt regn av bomber och granater över de intet ont anande fientliga städerna, härarna och flottorna. Små pansartorn framdragas på hjul och är försedd med motorer, vilka driva dem fram med kolossal fart, utövande samma verkan som ett våldsamt kavalleriangrepp. Väldiga automobilplogar plöjer upp löpgravar åt soldaterna. Hela slag levereras och hela flottor förstörs under havets yta. Luftballonger och flygmaskiner med förenade starka teleskop- och fotografiapparater sätter ingenjörerna och krigsbefälet i tillfälle att erhålla detaljerade upplysningar om fiendens ställningar inom 150 kilometers omkrets. Telefoner påträffas överallt på hela jordklotet, även i det svartaste Afrika och det mörkaste Australien. Den är naturligtvis liksom telegrafen trådlös. En äkta man, som befinner sig långt ute på Atlanten, kan språka med sin hustru där hon sitter på sitt rum i Chicago. Fotografier kan telefoneras på hur stort avstånd som helst. Skulle om hundra år ett stort fältslag komma att levereras i Kina får man några ögonblick därefter se ett ögonblicksfotografi därav i amerikanska blad. Med hjälp av återgivna bilder på stora ridåer kan allmänheten följa världshändelserna evad det rör sig om en furs10 tes kröning eller en krigshändelse i Afrika. Med tillhjälp av jättelika telefonapparater skall varje ljud, en sångares röst som kanonernas åska, kunna återges och uppfattas av åskådarna på samma gång som bilderna upprullas för hans öga. Inga jaktmarker finnas mera och vad vi nu kalla matnyttigt villebråd och vilda djur existera blott i menagerierna och de zoologiska trädgårdarna. Hästar är sällsynta och begreppet "hornboskap" har ingen motsvarighet då husdjursskötsel bedrivs så rationellt att hela kroppens växtkraft koncentreras på frambringandet av kött, mjölk och ull. Grönsaksodlingen sker medelst elektricitet och dess alster uppnå en storlek, om vilken vi ej kan göra oss några föreställningar. Medicin användes blott till utvärtes bruk. Magen får icke besväras med sådan och om något organ, t ex magen, är lidande tillföres medicinen genom huden och musklerna med tillhjälp av elektriska strömmar. Huruvida mänskligheten blir bättre eller sämre än nu lär man emellertid ej veta." Nog är det många av dessa spådomar som är verklighet idag. Nu väntar vi bara på att billiga måltider kommer farande hem genom ett luftrör! Kan vi våga oss på några förutsägelser om hur vårt samhälle ser ut 100 år framåt i tiden? Hembygdsföreningen tar gärna emot förslag. Vi lovar att publicera dem i kommande medlemsblad. 11 Och skidan hon slinter... Vinter. Snö. Härliga vita vidder. Om man bortser från lite tågförseningar, dikeskörningar och ryggskott på grund av skottning så är det väl en underbar årstid! Tänk att få spänna på sig skidorna och ge sig ut på en långtur! Många rödebybor har under årens lopp gjort just det och en del har till och med dristat sig att delta i alla skidåkares eldprov, Vasaloppet. Några av dem berättar här om sina bedrifter. Vasaloppet instiftades 1922 till minne av Gustav Vasas skidfärd 1521 från Mora till Sälen, nästan nio mil, men nu går loppet motsatt väg. Gustav jagades av blodtörstiga fiender, dagens blåbärstörstiga deltagare jagas bara av hunger efter personliga rekord. Bertil Odermalm: Jag åkte mitt första lopp 1976, 55 år gammal. Sedan unga år hade jag hållit på med idrott, så jag var inte speciellt otränad, men just det året fanns ingen snö här. För att ändå få lite skidträning åkte jag fram och tillbaka på en 15 meter lång snötäckt vägstump uppe skogen! Dessutom åkte jag upp till Dalarna en vecka, men där var lika dåligt med snö. Vasaloppsarrangörerna fick köra snö till spåret för att tävlingen överhuvudtaget skulle kunna genomföras. Jag tillhörde inte dem som körde livet ur mig utan delBertil Odermalm under Vasaloppet 1983 tog för att jag tyckte det var roligt, men resultatet blev ändå hyfsat, sex timmar och 27 minuter. De sista nio kilometrarna fram till mål körde jag för fullt. Sammanlagt har jag åkt 12-13 gånger, de flesta i s k öppet spår. Sträckan är lika lång men man åker inte på söndagen, då trängseln är som värst. 12 Rune Johansson: I orienteringsklubben Dacke ägnade vi vintrarna åt skidåkning. Några av oss började också åka Vasaloppet. Jag deltog första gången 1965 tillsammans med bland andra Rolf Blomgren, Gustav Sandberg och Anton Bergkvist. Min placering blev bland de tre hundra bästa. Vi åkte tåg till Sälen. Från inkvarteringen där till startområdet tog vi taxi. Starten gick en kvart i sju, men vi var där redan klockan sex. Man hade med sig all utrustning dit. Där tog arrangörerna hand om den och körde den till målet i Mora. När vi kom dit låg den där ordentligt sorterad efter startnummer. Inkvartering för natten hade också ordnats. När loppet var över gick man först till duscharna och sedan till matsalen. Då var man hungrig! Längs spåret fanns det visserligen med jämna mellanrum långbord dukade med förfriskningar, men man tog sig bara lite dricka. Jag åkte sammanlagt 12 gånger. Stefan Johansson, son till Rune: Det var nog pappa som inspirerade mig och jag har faktiskt åkt två lopp mer än han. Min bästa tid var fyra timmar och 28 minuter. Före varje lopp var jag i fjällen någon vecka och tränade. Ett år var det nästan barmark så arrangörerna fick köra dit snö, som de strödde ut i en sträng. Detta gjordes med gödselspridare och det luktade gödsel längs hela spåret! Linda Blomgren: Jag körde mitt första Vasalopp 1980. Det var i öppet spår. Först året efter fick kvinnor åka i söndagsloppet. Från början var jag ensam kvinnlig deltagare från Rödeby, men sedan kom det flera. Jag växte upp i en skidåkande familj. Både pappa och jag och mina två bröder har åkt Vasaloppet, pappa 22 gånger, jag 20 och min bror Per-Åke en gång. För min bror Claes-Göran, som fortfarande är aktiv, blir det den trettionde gången i år, tror jag. Vi brukade åka buss upp med klubben och övernattade oftast i någon skola. Eleverna har lov då, så skolorna används för skidåkare. Organisationen är fascinerande. Vid starten i Sälen slussas man in i olika fållor. Ens tillhörigheter tas om hand och fraktas till Mora. Längs spåret serveras olika drycker, även välling. I regel löper fyra spår parallellt men uppe på myrarna kan det vara upp till åtta, men med tusentals deltagare kan det naturligtvis bli trångt ibland. Man har i allmänhet med sig en liten väska med olika slag av valla. Det finns också särskilda vallningsstationer ute i spåret, men där är oftast långa köer. Vissa år har det varit dåligt med snö och någon 13 gång fick loppet ställas in. Min bästa tid är sex timmar och sju minuter men för det mesta har det tagit mig runt sju timmar att avverka de nio milen. Claes-Göran Blomgren: Det skulle blivit mitt trettionde lopp i år, men 1990 blev det inga tävlingar på grund av snöbrist, så det blir bara mitt tjugonionde. Alla lopp har sin charm. Vädret kan vara mycket varierande. Ibland kan det till och med ha regnat när vi gått i mål. Vid starten tidigt på morgonen är det ofta kallt, men det brukar bli varmare längre fram på dagen. Därför kan man få valla om under loppet. Mina tider har legat mellan fem och en halv och sju och en halv timme. De första brukar gå i mål efter cirka fyra timmar och de sista efter elva-tolv. Man såg ofta gamla skidstjärnor vid målet. Mora-Nisse var där vid flera tillfällen. Han var fantastisk. Av tio lopp vann han nio och kom tvåa på det tionde! En som också imponerar är en 82-åring från Sälen, som åkt Vasaloppet 53 eller 54 gånger i följd och varit tvåa som bäst. Till sist måste vi nämna vår egen ordförande Kjell Lindquist, som också prövat på detta maratonlopp på skidor. Som mycket vältränad idrottare beredde det honom inte några svårigheter. 14 Hurudana är vi egentligen? N H Sjöborg beskriver oss blekingar så här 1792: "Det första en främling av blekingsborna får röna, är deras gästfrihet och hjälpsamhet, varjämte deras kvickhet, munterhet och oblyghet att tala och svara ej kan undfalla. De äro för övrigt starka till kropp och sinnen, modiga och således goda stridsmän. De låta ej befalla sig utan av dem, som därtill hava en ostridig rätt. Om man visar dem hårdhet äro de styva och även grymma. Sedan de blivit retade är deras hat nästan oförsonligt. Genom vänlighet kan man återvinna mycket av dem, och i vänskap och förtroende äro de nitiska, oryggliga. Tillförne hava blekingsborna gjort sig kända för orolighet och yttersta grymhet. Att de fordom varit sjörövare är förut omtalat; och det är icke mycket länge sedan allmänna sammankomster i Bleking voro så mordiska, att hustrurna merendels togo med sig svepning, då de gjorde sina män följe till gästabud. Man vill även medgiva att de i sina förrättningar äro arbetsamma; dock finnas de stundom hava nog böjelse för bekvämlighet. Det är särdeles pådrivande orsaker som skola förmå dem till strängt arbete, men då uträtta de mycket på en kort tid och äro nästan outtröttliga. Hälsningssätt äro: Till dem som arbeta: ............................. Hjälp er Gud! Till dem som sitta och vila sig: ..... Sitten i fred! Till dem som äta: ..................................... Gud välsigne maten!" 15 Intressanta kyrkofullmäktigebeslut 1866 12.6 Innan försäljning sker av en kyrkan tillhörig brudkrona skall den besiktigas av kyrkorådet. 1868 27.5 Uttalades stort ogillande över lönnkrögeriet som bedrevs här och där inom socknen. Såväl de som bedriver detta som de hemmansägare som tillåter dessa lönnkrogar på sina ägor ska kallas inför kommunalnämnden för att erhålla allvarlig varning. Om det ej hjälper ska dessa hemmansägare böta 15 riksdaler riksmynt till socknens fattigkassa. 1869 8.10 Tillställningarna vid husförhören bör inskränkas, helst som även en Kungl. författning förbjuder gästabud vid husförhör. 1872 26.5 Beslöts att gamla kyrkan ska rivas senast ett år efter det jernbanan här i orten blivit färdig. 1875 8.5 Beslöts att det gamla templet skall nedrivas inom årets slut. De som inte kan fullgöra sina dagsverken får tillåtelse att erlägga manfolk en krona och kvinnfolk 50 öre för varje dagsverke. De som inte infinner sig får böta två kronor för varje försummat dagsverke. Dagskörslor skall inte verkställas in natura utan var och en som är därtill skyldig i stället för körsel med ök och karl erlägger tre kronor för varje gång. Sten till templet skall tas på lämpliga ställen på Sjöströms (Mo) hemman för 200 kronor. 1875 5.9 Beslöts att utvidga kyrkogården åt söder och väster. 1888 5.8 Beslöts enhälligt att värmeledning redan denna sommar borde i Rödeby kyrka anbringas. 1889 15.9 För fullständigande av rörledningen till kaminerna i kyrkan ansågs 200 kronor erforderliga. 16 Tankar Falska vänner och skuggor uppträder endast när solen skiner. Förvänta dig det möjliga, inte det fullkomliga. Ingen är så blind som den som inte vill se. Ingen dag är utan mening; det är bara svårare att förstå den vissa dagar. Minns gärna gårdagen och dröm om morgondagen, men kom ihåg att leva idag. Man hinner definitivt med vad man vill göra. Med ljuvt tal och vänlighet kan man dra en elefant med ett hårstrå. Vill du glad och lycklig bliva, denna gyllne regel minns: sakna inte det som fattas men värdera det som finns. Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. 17 Kallelse till årsmötet Till Rödeby Hembygdsförenings årsmöte onsdagen den 25 mars kl 19 i kommunalhuset. Dagordning enligt stadgarna 1. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet 2. Fråga om mötet är stadgeenligt utlyst 3. Val av två medlemmar att jämte ordföranden justera protokollet och tillika rösträknare 4. Verksamhetsberättelse 5. Ekonomisk redovisning 6. Revisorernas berättelse 7. Fastställande av balans- och resultaträkning 8. Beslut av ansvarsfrihet 9. Beslut i anledning av föreningens vinst eller förlust 10. Godkännande av budgetförslag samt fastställande av medlemsavgift 11. Val av ordförande för ett år 12. Val av tre styrelseledamöter för två år 13. Val av en styrelsesuppleant för två år 14. Val av en revisor för två år 15. Val av en revisorssuppleant för två år 16. Val av ombud till regionalt hembygdsförbund och Rödeby lokalförening 17. Val av arrangemangskommitté 18. Val av tre ledamöter till valberedningen, varav en sammankallande 19. Behandling av förslag från styrelsen 20. Behandling av motioner 21. Övriga ärenden 22. Mötet avslutas 18 BÖCKER UTGIVNA AV RÖDEBY HEMBYGDSFÖRENING Det svunna Rödeby del 1 Handlar om Mo, skolan och kyrkan Det svunna Rödeby del 2 Handlar om Rödebyholm, Skärvaboda och Kestorp Det svunna Rödeby del 3 Handlar om Östra Rödeby Det svunna Rödeby del 4 Handlar om Västra Rödeby, Ålabäck, Johannesberg och Hejetorp Det svunna Rödeby del 5 Handlar om Mörtön, Hökamåla och Sofielund Det svunna Rödeby del 6 Handlar om Bubbetorp, Inglatorp och Sofiedal Gamla skolminnen Handlar om Rödebys skolor från Ledja till Bubbetorp Pris 120:-kr/st CD-skiva med Rödeby Kyrkoarkiv, register över födde vigde-döde 1800-1899 samt församlingsbok 1900-1910............... 150:Gränsvandring runt Rödeby socken 2004-05 ................................ 100:Gångna tiders husmanskost. Receptbok .......................................... 50:Några emigrantöden från Rödeby .................................................... 75:Från tundra till tätort ......................................................................... 50:Gamla Rödebyord ............................................................................. 50:Rödebybilder 1.................................................................................. 30:Rödebybilder 2.................................................................................. 30:Rödebybilder 3.................................................................................. 30:Rödebybilder 4.................................................................................. 30:Rödebybilder 5.................................................................................. 30:Äldre foton från Rödeby ..................................................................... 5:-/st Böckerna finns att köpa på biblioteket i Rödeby eller via tfn 0455/ 48 436 eller via mejl: [email protected] Se även vår hemsida www.hembygd.se/blekinge/rodeby 19 20
© Copyright 2024