Skrivprocessens verktygslåda

SKRIVPROCESSENS
VERKTYGSLÅDA
Anja Malmberg
Språkfestivalen Umeå 2013
“More generally, teachers can create a learning
environment in which students develop selfregulation and error detection skills.”
John Hattie och Helen Timperley (2007)
SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ
LÄRANDE
Dialogicitet
 Ett dialogiskt klassrum
 Deliberativa samtal

SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ
LÄRANDE
Dialogicitet
 Ett dialogiskt klassrum
 Deliberativa samtal


RESPONSSAMTAL
FORMATIV BEDÖMNING
1.
Klargöra, delge och skapa förståelse för
lärandemål och framsteg.
2.
Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner,
aktiviteter och inlärningsuppgifter.
3.
Ge feedback som för lärandet framåt.
4.
Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för
varandra.
5.
Aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.
SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Grammatik
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Fonologi
 Ortografi
 Lexikon
 Syntax

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Textbindning
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Referens
 Konnektiv
 Tema/rema
 Retoriska bindningar
 Stilfigurer

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Språkriktighet
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Talspråk/skriftspråk
 Interpunktion
 Stavning
 Ordval
 Skrivregler

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Genre
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Textmönster
 Innehållsmönster
 Stilnivå
 Genredrag

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Disposition
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Röda tråden
 Informationsordning
 Textingång och
textutgång
 Textmönster

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Till vem i vilket syfte?
 Specifik eller ospecifik
läsare?
 Information, nöje,
kunskapsutveckling
eller något annat?
 Muntligt eller
skriftligt?

SVENSKLÄRARENS VERKTYGSLÅDOR
Medie och den vidgade
texten
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Grammatik
Textbindning
Språkriktighet
Genre
Disposition
Kommunikationssituation och
mottagaranpassning
Medie och den
vidgade texten
Papper eller
elektroniskt?
 Bok, tidskrift,
broschyr eller något
annat?
 Bilder, tabeller, citat
och faktarutor.
 Rörliga bilder
 Ljud och musik

Var börjar jag?
Hur börjar jag?
LÄROPLANEN OM GRAMMATIK
7–9
Språkets struktur med
stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser och satsdelar.
Gymnasiet kurs 1
Grundläggande språkliga
begrepp som behövs för att
på ett metodiskt och
strukturerat sätt tala om och
analysera språk och språklig
variation samt diskutera
språkriktighetsfrågor.
LÄROPLANEN 7 – 9
Läsa och skriva
 Strategier för att skriva olika typer av texter med
anpassning till deras typiska uppbyggnad och
språkliga drag. […]
 Olika sätt att bearbeta texter till innehåll och form.
Hur man ger och tar respons på texter.
Berättande texter och sakprosa
 Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i
skönlitteratur för ungdomar och vuxna. […]
 Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande
och argumenterande texter […]. Texternas syften,
innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
GYMNASIET KURS 1

Skriftlig framställning av texter för
kommunikation, lärande och reflektion.
Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper
och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för
att fungera väl i sitt sammanhang.
LÄROPLANEN OM GRAMMATIK
7–9
Språkets struktur med
stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser och satsdelar.
Gymnasiet kurs 1
Grundläggande språkliga
begrepp som behövs för att
på ett metodiskt och
strukturerat sätt tala om och
analysera språk och språklig
variation samt diskutera
språkriktighetsfrågor.
UNDERVISNINGSINNEHÅLL




Diskuterat temat kärlek i texter från olika tider
och författare.
Kunna skriva diskuterande texter med olika
innehåll.
Fundera över hur meningsbyggnaden påverkas
av hur huvudsatsen är uppbyggd av bisatser och
fraser.
Upptäcka sambandet mellan huvudsatser och
interpunktion.
EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG
1.
Vad är kärlek och hur har den uttryckts i
litteratur och konst i olika epoker?
2.
Vad är en diskuterande text?
3.
Gruppdiskussion kring avgränsad skrivuppgift.
4.
Självständigt skriva diskuterande text med stöd
i gruppdiskussionen.
5.
Fördjupning av vad en diskuterande text kan
vara och av tematiken.
EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG
6.
Ny gruppdiskussion inför skrivande. Sedan
skrivs ny text.
7.
Första texten lämnas tillbaka. Vad är en bra
mening och hur ska den avgränsas med
skiljetecken?
8.
Grupparbete kring text 1 och dess
meningsbyggnad.
9.
Fortsatt självständigt arbete med text 2. Både
innehåll och meningsbyggnad.
EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG
10.
Processkrivningsrunda.
11.
Omskrivning av text 2 inför inlämning.
12.
Påbörja nytt avslutande skrivprojekt med
diskuterande text. Betygskriterier.
13.
Få tillbaka text 2 kommenterad.
14.
Processkrivningsrunda och omskrivning av text
3 inför inlämning och betygsättning.
PROCESSKRIVNINGSRUNDA

Högläsning av text

Runda med kamratrespons

Diskussion ledd av skribenten
EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG
10.
Processkrivningsrunda.
11.
Omskrivning av text 2 inför inlämning.
12.
Påbörja nytt avslutande skrivprojekt med
diskuterande text. Betygskriterier.
13.
Få tillbaka text 2 kommenterad.
14.
Processkrivningsrunda och omskrivning av text
3 inför inlämning och betygsättning.
“More generally, teachers can create a learning
environment in which students develop selfregulation and error detection skills.”
John Hattie och Helen Timperley (2007)
LITTERATUR
Hattie, John och Timperley, Helen (2007) The
Power of Feedback. I: Review of Educational
Research, vol. 77, nr. 1, s. 81–112.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Ett
sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma.
William, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ
bedömning i praktiken. Lund, Studentlitteratur.