Tryck här för att ladda ner Polmagasinet
POLMAGASINET UPPSALA POLITICESSTUDERANDE NUMMER 4 ÅR 2012 POLMAGASINET 04/2012 1 OR DF ÖR A N DE N OR E R A R REDAKTÖRERNA RALJERAR O ch så var den här, snön. Över en natt blev det vinter i Uppsala. Gatorna kantas av gigantiska snödrivor och husen pryds av istappar. För mig som är uppflyttad skåning känns det här med ”varning för snöras” och dubbdäck på cyklarna ganska exotiskt. Höstrusket har blivit till julmys och snart är terminen, och därmed året, slut. MEN VAR TOG tiden vägen? Det känns som att det var i går vi tillsammans utövade kampsport i ekoparken under en kollektiv bakfylla på en av insparkens soliga dagar. För stunder som dessa, när tanken på hur snabbt tiden går nästan kastar omkull en, har jag ett knep. Genom att högt konstatera för sig själv vilka kurser man läst, vilka erfarenheter man skaffat sig, vilka nya relationer man skapat eller vilka roliga gasquer och evenemang man har gått på inser man att tiden inte alls rusar iväg. Det är man själv som tillsammans med tiden rusar framåt i livet, vilket faktiskt är ganska härligt! på att göra just en sådan lista med några av UPS höjdpunkter under året som har gått. Som sig bör påbörjades året med en fenomenal Åreresa följt av ett välbesökt arbetsmarknadsmingel, en gymnasieturné, en Converseskoflotte under forsränningen och en alldeles, alldeles underbar sommargasque på Stocken. I augusti inleddes den magiska insparken och ungefär samtidigt som reccegasquens efterfest tog slut så påbörjades föreningens aktiviteter på nytt. Mentorsprojektet startades, Polmagasinet levererade återigen en förstklassig tidning, radion livesände en debatt, vi fick en ny hemsida och genomförde en klasskamp där reccarna totalt utklassade de fem närvarande T3:orna. JAG TÄNKTE PASSA sig själv och det är nu dags för föreningen att ta ett välförtjänt jullov. Så passa på att njuta av julen innan det är dags för ytterligare ett år med ny kunskap, nya erfarenheter och nya möjligheter att engagera sig i UPS. God jul! LISTAN TALAR FÖR Er ordförande, Johanna Ingvarsson S å börjar ännu en termin lida mot sitt slut och det är inte utan visst vemod vi skriver dessa våra sista rader som redaktörer för Polmagasinet. I årets fjärde, fullspäckade nummer blickar redaktionen både framåt, bakåt och rakt in i nuet. famlar blint efter ditt politiskt korrekta rättesnöre i decembermörkrets julklappsstress delar Hugo Horstmann och Carl Lindberg med sig av sina bästa tips till riktigt pol kandiga julklappar på sida 7. Emelie Ahlqvist bidrar med hopp om en ljusare framtid och vänder blicken mot allt det roliga som väntar i vår. Testpanelen har undersökt var man egentligen pluggar bäst och Jessica Johansson har besökt pol kand-förebilden Peter Wolodarski i DN-skrapan. Och därtill givetvis: järnrör, järnrör och åter järnrör. FÖR DIG SOM UNDER 2011 ÅRS redaktörer handlade en anmärkningsvärt stor andel av Polmagasinets innehåll om socialdemokrater. Trender och generationsmarkörer uppstår som bekant ofta genom motreaktioner, och 2012 har socialdemokrater i alla dess skepnader strategiskt utelämnats i samtliga årets nummer… fram till nu. En eventuell utkvotering kompenseras i det här numret genom vad vi tror kan vara Polmagasinets längsta huvudreportage någonsin. Ämnet? Just det, socialdemokrati. ETT AV DE mål UPS styrelse satte upp för terminen är att bibe- hålla våra äldrekursares engagemang och låta föreningens aktiviteter bygga broar över årskurserna. Vi är därför extra stolta över att hela fyra generationers UPS:are har varit med och producerat denna tidning. Trots viss skevhet i terminsfördelningen på höstens klasskamp verkar trenden vara att UPS växer – inte bara genom nya studenter, utan även genom att fler väljer att stanna kvar. En glädjande utveckling, tycker duon Nilsson/Nihlmark som gärna kommer och fikar på vårterminens korrestugor. Men vemodet till trots ser vi fram emot att se Polmagasinet utvecklas med nya redaktörer vid rodret. Inte minst för att vi är nyfikna på vilka motreaktioner det här årets redaktionsarbete kan tänkas generera… FOTO: HENRIK KARLSSON FOTO: HENRIK KARLSSON Era redaktörer, Cecilia Nilsson och Maja Nihlmark DESSUTOM MEDVERKAR ANSVARIG UTGIVARE Emelie Ahlqvist Linda Goudarzi Therese Almbladh Andreas Axelsson ORDFÖRANDE, REDAKTÖR Emil Bengtsson Maja Nihlmark Camilla Bergman Louise Bergstrand REDAKTÖR Frida Blankenau Cecilia Nilsson Johanna Eliasson Alexander Fredman LAYOUT Rickard Hagenfeldt Maja Nihlmark Matilda Hedström Cecilia Nilsson Joakim Hessling Hugo Horstmann ILLUSTRATION, OMSLAG Johanna Ingvarsson Frida Blankenau Filip Johansson 2 POLMAGASINET 04/2012 Jessica Johansson Henrik Karlsson Henrik Karlsson Carl Lindberg Jonas Magnusson Gudlaug Olafsdottir Johanna Simonsson Karl Sundin Bijan Yousefi TRYCKERI Exakta Tryckeri, Malmö UPPLAGA 250 ex KOMMENTARER OCH IDÉER? Mejla oss på polmagasinet@ uppsalapolitices.se Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Den utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material och tar inget ansvar för ej beställt material. INNEHÅLL I N N E H Å L L: POL M AGA SI N E T #4 6-7 8-9 10 11-15 16-17 18 19 20-21 23 POL KAND: Julklappstips och vårdrömmar POLMAGASINET TESTAR: Var pluggar man bäst? PERSONLIGT: Rapport från klimatmötet i Doha HUVUDREPORTAGE: Socialdemokatin nu och då POLMAGASINET MÖTER: Peter Wolodarski REPORTAGE: Skytteanska stolligheter REPORTAGE: Folk som fajtas KULTUR: Trollflöjter och Spotifylistor VAD HÄNDER SEN? Henrik pluggar på Harvard POLMAGASINET 04/2012 3 ANSLAGSTAVLAN 47 PROCENT. SÅ STOR DEL AV DELTAGARNA PÅ T3:ORNAS STATISTIKKURS FICK UNDERKÄNT PÅ TENTAN I NOVEMBER. Polmagasinet vinner pris Polmagasinet har den stora glädjen att meddela att huvudreportaget i årets tredje nummer, som handlade om presidentvalskampanjerna i USA, tilldelades utmärkelsen Bästa reportage/artikel på Uppsala tidningskonvents gala den 27 november. Grattis till artikelförfattaren Alexander Fredman och samtliga medverkande i redaktionen för ett strålande väl utfört arbete! Hallå där! TEXT: MATILDA HEDSTRÖM En tidig julklapp för många äldre studenter på programmet är det besked om praktik som förhoppningsvis trillar in i november eller december. Möjligheten till en bra praktikplats har nämnts som en av de saker som sticker ut vid pol kand i Uppsala och Polmagasinet kan via Statsvetenskapliga institutionen glatt rapportera att det fortsatt ser bra ut. Några av alla spännande praktikplatser som får besök av en pol kandare till våren är: Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York, vid de internationella organisationerna i Genève samt vid Europeiska Unionen i Bryssel, International Organization for Migration i Nairobi, Peace Corps i Seoul, Sveriges Ambassader i Washington samt Amman, OSSE i Wien och Utrikesdepartementet i Stockholm. Möjligheterna till en bättre värld med vår kontroll ter sig alltså fortsatt goda. TEXT: HENRIK KARLSSON ÄR ADRESSEN TILL UPS HEMSIDA SOM PRECIS FÅTT EN FULLSTÄNDIG MAKEOVER. IN OCH KOLLA! 1. VI NÄRMAR OSS DEN MYTOMSPUNNA ”DOMEDAGEN”, VAD TROR DU KOMMER HÄNDA? 2. HÄRKOMSTEN AV DETTA FENOMEN GRUNDAR SIG I MAYAFOLKETS 3000-ÅRIGA KALENDER SOM SÄGS TA SLUT DEN 21 DECEMBER I ÅR. ANSER DU DET LITE SKRÄMMANDE ATT EN KALENDER MED DETTA OMFATTANDE TIDSPANN NU AVSLUTAS? 3. MÖJLIGHETEN FINNS FÖR EN VÄRLDSOMSPÄNNANDE FÖRÄNDRING NÅGRA DAGAR INNAN JULAFTON, VAD SKA DU GÖRA INNAN DESS? KOMMER DU GÅ PÅ ALLA FÖRELÄSNINGAR? SAMUEL HEDÉN GYNNÅ: JOSEFIN EDBERG: JOHAN WALLIN: 1. 1. 1. Jag tror det kommer vara en helt vanlig dag. 2. Nej. Jag tror inte på Mayaindianer från 1000-talet före Kristus. 3. Jag planerar att gå på alla föreläsningar förutom de jag är för trött eller för full för att gå på. Man kan ju ta tillfället i akt att festa. 4 UPPSALAPOLITICES.SE Praktik! POLMAGASINET 04/2012 Jag tror faktiskt inte att någonting kommer hända. Men det vore ju spännande, fast jag tror inte det. 2. Ja egentligen om man tänker efter, det finns ju inget som säger att de har fel. Så det är lite skrämmande, men jag är inte rädd. 3. Jag kommer nog leva ganska mycket som vanligt med föreläsningar och grejer. Ifall jorden inte går under så kan det vara bra att ha gått på alla föreläsningar. Ja, Mayakalendern tar slut… Vi har ju sju dagar i veckan, efter söndag, kommer vi fortsätta existera då? Det kan man fråga sig. Det är lite spännande, men jag lämnar det öppet. 2. Nej, det är väl en anledning att festa! Alla anledningar till fest är ju bra. 3. Ja det kommer jag, men kanske kramas extra mycket. Vykort från världen ll den utkast ti tt e t k g att jag siastis rjar entu vägs upptäcker ja n. Skit. ö b å p g Ja ke alv antal tec mnen. H här kolu maxgränsen för cis approach. Gör on it överskrid t krävs en mer k den som har allt. g ti sta k la v e a iv t Otv iga mixen rträtte o p ; p a en charm Att jag m d d la in d m e n rm e ur? kan jag fö ansk kult Men hur sk storstad och fr där jag vill ta en e n a ll av amerik sserar ett nytt stä löven är snyggast pa öst a h g a d tt a e , rj va ympatisk s rödvin la /g så supers m man o is in c c re p r o ä cappuc tt re anadensa mar lovar, att oavse attklubb n här, att k rdo fö ) a in atch eller som ens (m kvällen på hockeym ta vill avnju LT i Montreal? L A s n så fin tt jag nstatera a hårt o k g ja n ödligt rmin ka ggat så d g packad te Efter en aldrig tidigare plu n i maj närmar si sa n a n re e m m ig l e il rl h v att visse mer men också mer man får desto dast gäller , u n m so en r de fort. Ju gen inte oroväckan ade ord som tydli ögsta grad även fö h g i in v n e b ta u ha – aps, liensisk sn för uppsa Montreal. ! Au revoir olmberg, Mikaela H T5 “I wou l transit d like to liv e in M ion be tw be unn an oticeab een Manch chester, En uttalat gland. ester a le.” Så The höstte sig om stad ska Mark T nd death w än Ma rminen ould en som wain e n . Man en rem n gång vegeta chester. Hä v a r i t r cheste r arkabe m i h i a t t h r hundr och fa anismen, f lades en vi a åren. l förändring måste ha em under eminis ckföre ktig g Fö ni ru m Får jag g u exemp el. Ö ve ngsrörelsen, en, komm nd för ge er p r mig är det nder de sen enomgått jag: glö u ol kan a r b h s t a y t ä r e g r a a e d de? för att nismen n d r m ge någ Manch allt ni hör are ett restip stad full av l yga Trevlig t om r s i ra ester! resa! egn oc till våren så v. h triste säger ss och Om Ja k ob åk till n H a l lé n indiem i inte dela , T5 r mit usik, k rämig t intr annat al e a städer tt br y sig o e och fotbol sse för de m. Ka l i värl ppig har ha ds n ft stör re infl ske lite otip klass finns ytande pa på vär t, men få ldspoli tiken POLMAGASINET 04/2012 5 POL KAND Det som göms i snö... När solen har gått och gömt sig och dagarna smälter samman till en evighetens natt, då är det extra svårt att blicka framåt och komma ihåg vad som väntar framöver. Ytterligare en höst börjar lida mot sitt slut för att ge plats åt tjugosex grader minus. Polmagasinet hjälper er nu att lyfta blicken. Vi fyller era hjärtan med sprudlande förväntningar inför den fantastiska vårtermin som väntar bakom nästa krön! F TEXT: EMELIE AHLQVIST rån vårterminens början till dess slut kommer vi sakta men säkert att se staden som gått i ide vakna till liv. Den krispiga snön kommer ge vika inför solens värme, snödropparna kommer att kravla sig upp längs studentbostädernas trygga fasader och stadens gator kommer återigen att fyllas av ett skrattande myller av studenter. Visst kan det nästan räcka så? Bara det att klockan hittar tillbaka till sommartid den 31 mars och våren blir ett faktum räcker mer än väl. Men Uppsalas vår kommer klistra fast ett leende på allas läppar och om du vill behöver du inte sitta still en endaste sekund. TERMINEN BÖRJAR I januari, den 21 för att vara exakt, och det kickar igång med dunder och brak. Under fem hela dagar ska det dansas på afterski, drickas öl i trånga furubeklädda rum och sist men inte minst ska 94 pol kandare flyga ner för nypistade backar på sina skidor – förslagsvis iförda matchande färgsprudlande kläder. Det är såklart Åre vi pratar om! När februari sedan knackar på dörren väntar obligatoriskt semmelbakande och pussar i miljoner på alla hjärtans dag. Spana in konserter 6 POLMAGASINET 04/2012 FOTO: MAJA NIHLMARK OCH FREDRIKA MOBERG på nationerna, invänta studenternas marsspex eller kika in stadsteaterns vårföreställningar. Tryck i er obscena mängder våfflor med hjortronsylt och håll ögonen öppna när komikershowen RAW kommer till staden. Innan du vet ordet av är det mitten på terminen och en hyllning till att vi är halvvägs i mål är på sin plats. Mitterminsfestens sånger, höjda glas och skratt ska eka genom mars månads återstående annars gråa dagar. knopp i håret och hur underbart är inte det? Solen kryper allt högre upp på himmelen och känslan av att tinas upp, som försvann någonstans i mitten av september, infinner sig åter. Kanske tittar en och annan fräken fram? Vi föreslår att ni ler och skrattar, har picknick trots att det fortfarande är kallt, söndagsbrunchar på nationernas numera öppna uteserveringar och när månaden börjar närma sig sitt slut, börjar förbereda er. Förbereda er för en Valborgshelg som liknar ingen ni sett förut; ett farväl till april som man bara kan uppleva här i vårt alldeles egna Uppsala. Det ska skvalborgas, kvalborgas, valborgas, champagnegalopperas och finalborgas. Vi garanterar er dagar ni sent MARS APRIL HAR kommer glömma och för att citera en kär vän - livet peakar här! Precis här och precis nu! att tillvaron inte kan bli mycket bättre visar det sig att jo, tydligen kan den det. Maj har terminens sista kort att spela ut och det ska dansas på UPS sommargasque, på Snerikes brygga och på nationernas vårbalshelg, det ska första maj-doppas i Fyrisån och grillas på Flogstahusens takåsar. Varje morgon ska vi vandra barbenta nerför S:t Johannesgatan med sommarvindarna i ryggen och ett leende på våra läppar som aldrig vill försvinna. NÄR MAN TROR vi lova er en definitiv och oundviklig sak; vi kommer att vakna den nionde juni och inte förstå vart vårterminen tog vägen. Alla dagar, timmar och minuter vårvindarna kommer att föra med sig förvandlas i en fingerknäppning till fyra öl i kvällssolen nere vid ån, två kisande ögon mot solens saknade strålar och tusentals cykeldäck mot grusig eftermiddagsvarm asfalt. Med smilbanden uppe vid öronen kommer vi stilla att tänka – vilken jäkla vår det har varit. OM NÅGOT KAN Krönika: Mellan PM-ångest och Greveholm S nön faller över vår stad och juldekorationerna glittrar över Fyrisån. Mitt i förvaltningspolitikens Den offentliga makten skingras mina tankar – hur kom jag hit? Augusti månad och insparken, som jag med fjärilar i magen väntade på sedan jag fick veta att jag kommit in, är nu endast ett minne blott. Ett varmt och lyckligt minne. dess tagit vid. Två tentor och tre PM senare – vips så var man en riktig Uppsalabo och -student. Trots att jag fortfarande omnämns som recce känner jag mig inte ny längre, det här är mitt hem nu. Gångna månader har varit fyllda med skratt, nyfunna vänner, en och annan tår och en själaskakande tentaångest. Kylan har slagit till och terminen lider mot sitt – i min mening – efterlängtade slut. VERKLIGHETEN HAR SEDAN God jul med PK Julen närmar sig med stormsteg. Om du i likhet med skribenterna är en person som ofta ger sig ut den 23:e och armbågar sig fram i närmsta bokhandel alternativt heminredningsbutik för att bocka av julklappslistan till diverse släktingar kan de här tipsen vara användbara. Inte bara ges ett uppslag för att underlätta sista minuten-ångesten - julklapparna har också en touch av ditt brinnande samhällsengagemang. TEXT: HUGO HORSTMANN OCH CARL LINDBERG ILLUSTRATION: ALEXANDER FREDMAN GE BORT EN GET TILL BEHÖVANDE Det finns många organisationer som erbjuder alternativet att ge bort en get för att bekämpa fattigdom. Fördelen med detta välgörenhetskoncept är att det passar bättre som present eftersom den som mottar gåvan kan se ett konkret resultat av välgörenheten till skillnad från en penninggåva. En av många organisationer som erbjuder detta är den internationella organisationen Actionaid via sin svenska hemsida www.presentermotfattigdom.se. Actionaid ger även möjligheten att på liknande sätt ge skolböcker och arbetsdjur som åsnor etc. Pris för get och gåvokort hos Actionaid: 220 kronor. JOHAN TRALAUS BOK Var politisk teori något som tilltalade dig? Vill du ge nära och kära en chans att kastas in i denna spännande värld? Varför inte ge dem en försmak med Johan Tralaus koncisa handbok samtidigt som du vid överlämnandet berättar lite anekdoter om denne mans originella föreläsningar och brinnande intresse för Aristoteles och Thomas av Aquino. Inbjudan till politisk teori på Studentbokhandeln: 199 kronor. PRENUMERATION PÅ TIDSKRIFTEN FOKUS Vilken tidskrift skriker pol kand (möjligtvis med undantag för Grönt, Miljöpartiets medlemstidning) mer än Fokus? Tidningens journalister har erhållit en rad utmärkelser de senaste åren och 2007 mottog Fokus Publicistklubbens stora pris. Nu slipper du att entusiastiskt försöka engagera dina föräldrar i världens problem. Det kan vara en idé att gå ihop med exempelvis ett syskon för att hålla samman julklappsbudgeten. Årsprenumeration (41 nr.): 845 kronor. FOND MED KLIMATFOKUS Klimatfrågan har onekligen varit högaktuell under hösten. Väl är väl det eftersom konsekvenserna av en stor temperaturökning skulle vara förödande för världen enligt forskarna. En tredjedel av havsistäcket vid Nordpolen under sommarhalvåret är exempelvis redan försvunnet. Bill McKibben, ledande miljörättskämpe och journalist från USA, sammanställde i augusti i tidskriften Rolling Stone Magazine forskningsresultat som visar att för att hålla oss under två grader Celsius (som de flesta länder kom överens om på klimatmötet i Köpenhamn 2008) så måste 80 % av världens olje- samt gasreserver förbli oförbrända. Genom att ge bort andelar i en fond, som CB Save Earth Fund, som fokuserar på förnyelsebar energi så får mottagaren inte bara chansen att motverka klimatkrisen utan kan också tjäna en hacka när denna bransch expanderar (CB Save Earth Fund har stigit 11 % i värde sedan ett år tillbaka). Pris för en andel i CB Save Earth Fund, som bland annat finns att tillgå på Swedbanks fondtorg: cirka 90 kronor. på Mysteriet på Greveholm II ensam i mitt kalla studentrum drömmer jag mig nostalgiskt bort till tiden då första Greveholm sändes. Då man myste med familjen i en varm soffa med en skål rykande gröt i handen. Har SVT rätt, var det bättre förr? Barndomen ter sig minst sagt lockande nu, en tid då ens största oro bestod i vad man skulle få för klappar till jul. En tid då en vinterförkylning innebar att man fick vara hemma och bli omhändertagen, inte drabbas av total panik för att man missar föreläsningar och hamnar efter i litteraturen. MEDAN JAG TITTAR var detta du drömde om under kemilektionerna i gymnasiet! Jag säger inte att jag kommer att sluta fundera på bokbål eller att jag inte längtar efter den 24 december och Kalle Anka. Men det här var vad jag ville – att få lära av inspirerande föreläsare och diskutera hejvilt på seminarium (eller nationspuben) med underbara pol kandare. När pressen ligger på och stressen tar vid är det betryggande att veta att man inte sitter ensam i båten. Att börja på programmet är ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv och jag ångrar ingenting. Som så lyder i Vi är pol kand: ”Ert tak är vårat golv” – jag är stolt över att tillhöra denna prestigefyllda familj. God jul! SKÄRP DIG, DET Therese Almbladh POLMAGASINET 04/2012 7 TEST Polmagasinet testar: Studieplatser Har du tröttnat på Dag Hammarskjöld? Ekonomikum? Jurister i allmänhet? Dags för dig att uppdatera studiegeografin inför vårterminen: Polmagasinets testpatrull har nämligen testat just läsplatser. Nationsbibliotek, okända institut och salar du knappt visste fanns har granskats in i minsta detalj. Kaffe har druckits, öppettider tänjts och decibelmätare har varit framme. Polmagasinet ger dig: vårens läsplatser! TEXT: CAMILLA BERGMAN, EMIL BENGTSSON, MATILDA HEDSTRÖM OCH CARL LINDBERG FOTO: LOUISE BERGSTRAND OCH JONAS MAGNUSSON 8 Nordiska Afrikainstitutet Café Cappuccino Andra bibliotek känns som bibliotek, Afrikainstitutets känns som en välbärgad familjs vardagsrum. Känslan av exklusivitet är unik i sammanhanget. Bekväma sittgrupper, genuina voodoodockor och stirrande masker, och grupprummet med direktaccess till projektor och högtalare ger oöverträffade seminariemöjligheter. Helheten hämmas endast av de snåla öppettiderna och det lilla antalet studieplatser, vilket dock inte är ett problem då mycket få studenter känner till denna bibliotekspärla. Om du fastnat i PM-skrivandet och blir distraherad av hängivna studenter på universitetsbiblioteken kan en snäppet exklusivare studieplats vara behövlig. Cappuccinon kan därför rekommenderas på caféet med samma namn. Pluggförutsättningarna är goda med stor bordsyta och bekväma stolar. Nackdelen är den oförutsägbara och varierande ljudvolymen gemensam för de flesta caféer. Ett tips är att medta öronproppar, så klarar du potentiellt skolflicks-svammel! Öppettiderna är generösa och bland Uppsalas längsta. POLMAGASINET 04/2012 Blåsenhus Snerikes V-Dala När du behöver en tyst pluggplats och vill medta din vattenflaska, vilket alltså diskvalificerar Carolina-biblioteket, då finns Blåsenhus där för dig. Här finns rum med allt från behagligt sorl av röster till närmast kuslig tystnad. Att Blåsenhus ser ut att vara byggt igår försämrar inte helhetsintrycket, men den smakfulla inredningen kan verka distraherande för estetiska själar. Det fördelaktiga läget, den behagliga studiemiljön och andra faktorer placerar Blåsenhus högt på Polmagasinets lista. Snerikes nation har mer än bara rosa slott att bjuda på. Inhyst i det vitputsade Stavenowska huset hittar du dess nationsbibliotek. Den uppsaliensiska rustikfaktorn är relativt hög med knarrande golv och kakelugnar, och läsplatserna är dryga 30. Kaffe sågs ej till när testpatrullen bevistade lokalerna, men ska enligt utsago ändå finnas för en ynka femma, serverat av en bibliotekarie! Trots lite väl knackigt WiFi och lunchstängt mellan 11 och 12 får Snerikes hyggligt betyg. V-dala stoltserar med ett av landets största privatägda bibliotek, och utbudet är väl anpassat till just pol kandare. Studieplatserna är inte lika imponerade - i skrivande stund sitter Polmagasinets testpatrull och huttrar i Västeråsrummet. Det är synd att det är så kallt då det i övrigt (i och för sig kanske till följd av detta) är en lugn, tyst och ofta nästan tom lokal. Interiören är riktigt tråkig. Oinspirerande, kan tyckas, eller kanske bra då fokus hamnar på läsningen. SNERIKES STADSBIBLIOTEKET BLÅSENHUS KARIN BOYE-BIBLIOTEKET D-salen på Carolina Rediviva Karin Boyebiblioteket Stadsbiblioteket Långt inne på Carolina Rediviva döljer sig en sal som få har vågat ta sig till. Den kräver vandringar både igenom den stora, tysta läsesalen och uppför rangliga, knarrande spiraltrappor. Vågar du trotsa de 4 (!) skyltarna med förmaningar om bland annat hur du tystast öppnar dörren, har du ändå nått den: D-salen. Lågt i tak, obekväma stolar och blickar som kan döda: hit går du när du behöver get shit done. Kaffe är inte att tänka på, är du väl här stannar du tills du är klar. Hit går du om du tycker om Dag Hammarskjölds biblioteksmiljö, men söker lite variation. Läsplatserna (i läsesalar) är färre, men därav också stillheten något bättre och ljudnivån något lägre än på Dag Hammarskjöld. Tillgång till böcker och WiFi är fördelaktigt, förbudet mot mat och dryck i biblioteket en nackdel. I byggnaden finns dock en restaurang att sträcka på benen för. Något förutsägbart, men ett ombyte av miljö – från jurister till lingvister. Öppet till 19 på vardagar. Stadsbibliotekets röda fåtöljer är lika komfortabla som deras popularitet vittnar om. Hittar du väl en ledig plats upptäcker du nog snart att de är lite för bekväma för den som inte är oerhört disciplinerad. Sorlet av röster hörs utan att det är särskilt störande, men för den som föredrar tystnad har biblioteket ett antal andra studierum. I anslutning till biblioteket finns mysiga Kafé Kardemumma, där mer eller mindre välförtjänta pluggpauser kan spenderas. POLMAGASINET 04/2012 9 PERSONLIGT Rapport från FN:s klimatförhandlingar: Räkna med mig! FN:s artonde klimatmöte äger rum i Qatars huvudstad Doha. Här ska nya koldioxidutsläppsbegränsningar förhoppningsvis bli verklighet under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Dessutom ska arbetet fortsätta med att ta fram en arbetsplan för ett nytt bindande avtal som är ämnat att inkludera alla världens länder och ta vid år 2020. Polmagasinets Andreas Axelson rapporterar på plats i Doha. TEXT OCH FOTO: ANDREAS AXELSSON B udskapet står på affischer längs Dohas vältrafikerade vägar, på väggar i det surrealistiska konferenscentret, på de nyinköpta bussarna som skjutsar ministrar, delegater och observatörer till och från de tidskrävande förhandlingarna. Det ska uppenbart sätta en optimistisk prägel på den, för vår framtid, så viktiga konferensen. ”Count me in” står det med blå bokstäver. Budskapet lämnar en motstridig känsla av tillförsikt med bitter verklighetssmak. Förväntningarna på utkomsten av mötet är allt annat än höga efter en veckas positionerande med blygsamma åtagandeförslag. Förhoppningsvis kan nya öppningar leda fram till ett beslut som innebär att världen, eller snarare delar av den, fortsatt har fastlagda utsläppsbegränsningar. I ett alternativt scenario kommer vi att stå helt utan internationellt bindande åtaganden fram till dess att ett eventuellt nytt avtal träder i kraft. En ljusning i denna status quo är det nyss godkända förslaget om ökad jämställdhet i klimatmötets representation. som värd för klimatmötet, landet med världens högsta utsläppsnivå VALET AV QATAR per capita, har motiverats med att fokus riktas på den olje- och gasrika regionen och dess behov av en grön omställning och ökad miljömedvetenhet. Det gäller att vackra uttalanden om gröna satsningar tar steget från tal till handling. för att möta klimathotet imponerar inte. Ambitionsnivån är tillsammans med EU-länderna satt till blyga 20 % minskning år 2020 och krav på högre nivåer besvaras med obefintligt handlingsutrymme i och med en gemensam EU-ståndpunkt. EU är annars en av de mest progressiva aktörerna, vilket beskriver något av den gigantiska diskrepans som existerar mellan föreslagna åtaganden och forskarvärldens utfästa målsättningar. Vetenskapen pekar nästan uteslutande i en riktning; för att undvika katastrofala konsekvenser av klimatförändringarna bör utsläppsminskningarna vara tillräckliga för att undvika en höjning av jordens medeltemperatur med mer än två grader. Med detta sagt ska det tilläggas att klimatförändringarna redan idag drabbar människor över hela jorden. DET SVENSKA AGERANDET Qatar är vi sex svenska ungdomar som slits mellan hopp och förtvivlan. Jag representerar KFUM och tillsammans kämpar vi för att öka just de ungas inflytande på förhandlingarna och har med frekvent lobbying förhoppningsvis öppnat för införandet av en svensk ungdomsdelegat vid kommande klimatmöten. Den tillfälliga modlöshet som kan infinna sig här kan vända snabbt, som när den nybildade arabiska ungdomsklimatrörelsen tar initiativ till en av Qatars första demonstrationer och ger hopp om förändring. PÅ PLATS I sig på placeringen av ett kommatecken känns en betydelsefull överenskommelse väldigt avlägsen och det blir uppenbart att det politiska ledarskapets ansvarstagande uteblir. Utan pressen från världens medborgare kommer ländernas regeringar aldrig att ta på sig de nödvändiga åtagandena. Förändringen måste komma underifrån och den måste börja snart. Oavsett vad världens ledare gör har jag här mött ungdomar från hela världen som säger, räkna med mig. NÄR FÖRHANDLINGARNA LÅSER HAR DU SOM MÅNGA ANDRA MISSTRÖSTAT ÖVER DE SENASTE KLIMATRAPPORTERNA? UNDRAR DU VAD DU KAN GÖRA FÖR ATT FÖRHINDRA ATT DIN PLANET LIKNAR EN ÖVERSVÄMMAD BASTU LAGOM TILL PENSIONEN? HÄR ÄR POLMAGASINETS MINIGUIDE TILL ATT RÄDDA KLIMATET: * TA CYKELN (BEHÖVER KNAPPAST SÄGAS TILL EN UPPSALASTUDENT) * HANDLA KLIMATSMART. VÄLJ EKOLOGISK MAT. ÄT MINDRE KÖTT. SHOPPA SECOND HAND. D 10 POLMAGASINET 04/2012 * VILL DU GÖRA MER? INSPIRERAS AV FAMILJEN SOM VALT ATT LÄGGA OM SIN LIVSSTIL TOTALT! HTTP://ZEROWASTEHOME.BLOGSPOT.SE/ TEXT: JOHANNA SIMONSSON HUVUDREPORTAGE SITUATION S DÅTIDA DOMINANS & STUNDANDE SVÅRIGHETER Socialdemokraterna har under det senaste seklet varit den dominerande kraften i svensk politik. De normer och värderingar som återfinns inom partiet har influerat svenskarnas sätt att se på sig själva och sin omvärld på ett i internationell jämförelse unikt sätt. Polmagasinet har träffat två personer med politisk och historisk anknytning till partiet och diskuterat hegemonibegrepp, mediebevakning och förändringsfaktorer. TEXT OCH FOTO: JOAKIM HESSLING, HENRIK KARLSSON OCH MAJA NIHLMARK ILLUSTRATION: FRIDA BLANKENAU POLMAGASINET 04/2012 11 HUVUDREPORTAGE R edan på 1960-talet började det talas om en socialdemokratisk hegemoni till följd av partiets särställning på den svenska politiska scenen. I samhällsdebatten myntades begreppet “problemformuleringsprivilegiet” för att demonstrera den makt det innebar att som statsbärande parti kunna kontrollera innehåll och utgångspunkter för den politiska agendan. Från andra världskrigets slut till riksdagsvalet 2006 har partiet regerat oavbrutet med undantag för två korta oppositionsperioder, 1976-82 samt 1991-94, vilka båda präglades av turbulenta omvärldsförhållanden och ekonomiska kristider. socialdemokratiska hegemonin nu tycks ha brutits blir han dock tveksam till själva frågeställningen. För det första menar han att upplevelsen av socialdemokratisk dominans på 1960-talet var helt beroende av socialt sammanhang. - När jag kom till Stockholms universitet för att läsa juridik så var den borgerliga hegemonin i den miljö jag levde i där total, berättar Jan O Karlsson för Polmagasinet. För det andra är han noggrann med att påpeka det samförstånd som har satt idéklimatet och därmed även på de andra partierna, idag inte minst på Moderata samlingspartiet. Priset för att avskaffa den socialdemokratiska hegemonin var att överta dess politik. Och då är frågan om inte hegemonin ändå kvarstår i någon mening. ETT YTTERLIGARE perspektiv på hegemonidiskussionen vill Jan O Karlsson lyfta fram reaktionerna på turbulensen kring Håkan Juholt för ett år sedan och på den kris detta orsakade för partiet. Reaktionerna var enligt honom talande för socialdemokratins oersättliga roll i det svenska samhället. - Hela den svenska identiteten var i gungning och även genuint borgerliga människor kände ett fullständigt främlingskap för samhället. Det måste finnas ett starkt socialdemokratiskt parti i Sverige för att borgarna ska kunna sova gott om nätterna, säger Jan O Karlsson. SOM Priset för att avskaffa den ”socialdemokratiska hegemonin var att JAN O KARLSSON överta dess politik” började sin karriär som tjänsteman på jordbruks-departementet men blev snabbt handplockad till statsrådsberedningen av Tage Erlander i 1968 års valrörelse. Han blev del av den inre krets kring Olof Palme som kom att kallas “Palmes pojkar”. Därefter har han arbetat tätt tillsammans med samtliga socialdemokratiska partiledare fram till Mona Sahlin, bland annat som biståndsminister, migrationsminister och biträdande utrikesminister. Via sin politiskt och personligt centrala roll inom Socialdemokraterna har Jan O Karlsson under flera decennier haft en insyn i partiet som är få förunnad. När han får frågan om hur svensk politik påverkats av att den 12 POLMAGASINET 04/2012 sin prägel på hela den svenska politiska historien. - Det valmatematiska tillstånd som nästan hela tiden rått är att Socialdemokraterna inte kommit upp i egen majoritet utan oftast varit beroende av ett samarbete över blockgränserna för att kunna driva sin politik. DEN FORNE MINISTERN håller dock med om att det långa maktinnehavet inneburit att det svenska samhället i stor utsträckning har format sig efter socialdemokratin. Den folkrörelse som partiet grundar sig i har satt sin prägel på hela det svenska HEGEMONI ELLER EJ, Socialdemokraterna är idag ett oppositionsparti sedan sex år tillbaka. Efter de senaste årens fokus på falangstrider och uppmärksammade skandaler är siktet nu inställt på att vinna riksdagsvalet 2014. Utöver nya ledare i partitoppen har även vissa organisatoriska förändringar gjorts och i september rekryterades Lisa Hedin som kommunikationschef för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen. De lättrörliga ”väljarna lär inte bli färre, men det betyder inte att värderingar blir mindre viktiga” Via sina tre kontor i stadshuset, landstingshuset och på Sveavägen 68 fungerar hon som spindeln i nätet när det gäller att samordna kommunikationen i regionen. Lisa Hedin har en bakgrund inom PR-branschen och handplockades ifrån byrån Prime PR för att hantera de kommunikations-strategiska utmaningar Socialdemokraterna möter. - Det är ganska jämnt nu i Stockholmsregionen och det känns som att få vara med på den här resan, i valrörelsen, och faktiskt vinna val, det är det som triggar mig. Stockholm kan med sin stora befolkning spela en avgörande roll när det gäller att vinna val och Lisa Hedin poängterar att det är svårt att skilja mellan riks- och regionpolitik. Det handlar i slutändan om hur partiet uppfattas i allmänhet. - För väljaren är det Socialdemokraterna som helhet man ser och pratar med. det socialdemokratiska partiet utgör har förändrats en hel del sedan Jan O Karlsson började arbeta för Tage Erlander på 1960-talet. När Polmagasinet ber honom att beskriva huvuddragen i denna förändring är det främst tre aspekter som han väljer att belysa. Den första är partiets förändrade förhållande till fackföreningsrörelsen. Han poängterar att det alltid har varit komplicerat, men att det förr fanns mer av ett oupplösligt band mellan dem. - Man visste att den dag vi skiljs åt är båda förlorare. Och det gjorde egentligen att DEN HELHET SOM motsättningarna var ännu bittrare än de är idag. Den stora skillnaden är att idag är frågan om fackföreningsrörelsen och partiet överhuvudtaget ska samverka. DEN ANDRA ASPEKTEN är en organisatorisk förändring som följt av en allmän trend att allt färre människor blir medlemmar i ett parti. Den här utvecklingen ingår i en ideologiskt gränsöverskridande modernisering av människors politiska deltagande där allt färre identifierar sig helt och hållet med ett parti och allt fler istället engagerar sig i exempelvis enfrågerörelser. Varken Jan O Karlsson eller Lisa Hedin känner sig dock oroade för att detta skulle innebära ett minskat politiskt engagemang bland svenska väljare i allmänhet. - De lättrörliga väljarna lär inte bli färre, men det betyder inte att värderingar är mindre viktigta säger Lisa Hedin. som Jan O Karlsson vill lyfta fram är just att den mediala makten hos journalister blir allt starkare gentemot politikerna. Idag sker den politiska debatten på fler plan äntidigare och inte minst Socialdemokraterna har påverkats av medias ökade makt. Tidigare var det politikerna som i hög grad själva kunde avgöra vilka frågor som var viktigast och skulle ges störst utrymme. Idag är det snarare tidningar, tv och sociala medier som sätter agendan och väljer arenan. Enligt Jan O Karlsson kan det utifrån allmänhetens synvinkel vara att föredra. – Det blir inte så förbannat tråkigt och långdraget. När det gäller den DEN TREDJE FÖRÄNDRINGSFAKTORN slagordsmässiga delen i att sammanfatta en politisk idé så är media naturligtvis helt överlägsna politiska propagandister och har alltid varit. Samtidigt menar han att den övergripande ideologiska delen av politiken riskerar att bli ytligare och mer kommersialiserad. NYA MEDIALA öppenheten har dessutom ett pris; för varje snedsteg som politiker tar granskas partierna allt hårdare. Socialdemokraterna har gång på gång fyllt löpsedlarna på grund av slarviga misstag och kontroversiella uttalanden. Utmaningen ligger nu i att hantera medias stärkta roll på den politiska arenan och utnyttja alla de kanaler som finns för att nå ut till väljarna. DEN TRÄFFAR LISA Hedin samma morgon som Expressen publicerar videon som skall komma att leda till att Sverigedemokraternas talespersoner för ekonomisk- respektive rättspolitik, Erik Almqvist och Kent Ekeroth, tvingas lämna sina poster i partiet. Händelsen känns på många sätt signifikativ för hur snabbt det numera kan gå inom politiken när ett mediedrev tar fart. POLMAGASINET ett flertal gånger under intervjun till vikten av transparens, i betydelsen att signalera samma sak offentligt som privat och ständigt vara beredd på att det man gör kan komma att granskas. - Vem som helst kan vara journalist. LISA HEDIN ÅTERKOMMER POLMAGASINET 04/2012 13 HUVUDREPORTAGE Det måste “ finnas ett starkt POLITISK KOMMUNIKATION GÅR ut på att kunna arbeta proaktivt och inte bara reaktivt, och kanske är det detta som förklarar att PR-branschen fått spela en alltmer inflytelserik roll i politiken under de senaste åren. - Medvetenheten kring PR och dess betydelse har ökat. Det handlar om stora komplexa kommunikationsprojekt och strategier. socialdemokratiskt parti i Sverige för att borgarna ska kunna sova gott om nätterna” FRAMGÅNGSRIKT EXEMPEL är hur Moderata samlingspartiet blev “det nya arbetarpartiet” och erövrade regeringsmakten genom att tillskriva sig ett klassiskt socialdemokratiskt epitet. Under den nya parollen “framtidspartiet” strävar Socialdemokraterna nu mot att återgå till sin tidigare statsbärande regeringsposition och återerövra det åtråvärda problemformuleringsprivilegiet. ETT se om de senaste två mandatperioderna är de första i raden av ett långt borgerligt maktinnehav, eller om de i framtiden bara kommer att betraktas som ytterligare ett kort avbrott från en socialdemokratisk dominans i svensk politik. Jan O Karlsson är i sin kluvenhet inför hegemonibegreppet ändå fast besluten när han slagkraftigt sammanfattar sin syn på saken: - Det har aldrig funnits någon socialdemokratisk hegemoni, och förresten så är den inte bruten. ÄNNU ÅTERSTÅR ATT För väljaren är det “ socialdemokratin som helhet man ser och pratar med” Jan O Karlsson om sina erfarenheter av att arbeta med socialdemokratiska partiledare är själv Erlanderpojke från början. har betytt otroligt mycket för min “ Jag generation. Vad vi lärde oss av Tage var att man deltog på egen risk, men man fick säga TAGE ERLANDER vad fan som helst. Varje morgon var en ny dag då man skulle analysera mänsklighetens långa marsch from the very beginning.” “ stunden. Han hade knappt tid att umgås med någon, men vi hade en nära relation som OLOF PALME ingav alltid känslan av fullständig närvaro, av att ingenting annat fanns för innehöll en kombination av det personliga och det politiska. Han fanns alltid i andra ändan av telefonen för att ge sin åsikt om en idé, och än idag får jag ibland impulser att ringa honom.” Tage Erlander fostrade både Olof Palme och INGVAR CARLSSON - och mig. Det innebar “ att när jag jobbade med dem så hade fanns det ett gemensamt språk, en intellektuell disciplin och ett liknande sätt att resonera, trots att de var genuint olika som personer. Det fanns en särskild kontinuitet dem emellan.” stor förändring kom med som partiordförande. Han var lite främ“ En mande för Erlander-Palme-Carlsson-eran, såg sig själv som annorlunda och hade nog GÖRAN PERSSON en smula komplex för det tror jag.” Jag har alltid jobbat bra ihop med men hon är fostrad i en helt annan “ skola. Dessutom är hon yngre än jag, vilket blir mer tydligt med Mona än till exempel MONA SAHLIN, Stefan Löfvén.” kan känna igen många av de förhållningssätt och attityder som jag själv fostrades till “ Jag hos Han har en helt annan politisk bakgrund, men hans tankesätt ligger STEFAN LÖFVÉN. nära till hands för mig.” 14 POLMAGASINET 04/2012 Palme om Palme Olof Palme anses fortfarande vara en tungviktare inom socialdemokratin och en av dem som kanske kände honom bäst är sonen Mårten. Polmagasinet blev hembjudna till en professor i nationalekonomi tillika son till en av Sveriges mest kända politiker. TEXT: JOAKIM HESSLING FOTO: MAJA NIHLMARK D e senaste åren har det dels givits ut ett antal böcker om Olof Palme och även producerats film om hans liv. För somliga var han ett ljus i mörkret medan andra ansåg att han styrde in på en väg som skulle leda Sverige i fel riktning. För Mårten blev hans pappas yrke snabbt en stor del i vardagen. Ett tidigt minne är när Olof valdes till partiledare. - Jag satt framför tv:n och tittade men förstod inte riktigt vad det handlade om. han tidigt fick utstå nedsättande ord om ”sossar” och att han inte riktigt förstod innebörden av detta. I övrigt menar han att hans uppväxt i Vällingby inte var särskilt påverkad av hans pappas jobb. HAN BESKRIVER HUR idag professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans intresse för samhället menar han alltid har funnits och att han mer av en slump halkade in på det akademiska. Mårten tror att faderns yrke indirekt kan ha påverkat hans val av karriär. Han har dock aldrig upplevt att han haft förväntningar på sig att gå en politisk bana men säger samtidigt att hans yrke relaterar rätt mycket till politik. MÅRTEN PALME ÄR APPROPÅ PÅ DEN senaste tidens ökade intresse kring Olof Palme berättar Mårten för Polmagasinet om sin egen upplevelse av att tillhöra en släkt som är av stort allmänt intresse. - De seriösa bidragen är kul, både Henrik Berggren och Kjell Österbergs böcker är bra. Det är klart att man inte lika förtjust i de negativa böckerna, men de ska få finnas de också. Jag vet inte varför intresset är så stort nu. Det kanske krävs att det har gått en viss tid som ger oss ett historiskt avstånd. pappa fick ”ärva från tidigare ledare”. De andra två tycker han mest är strunt. - De skrivs gärna ihop till en och samma affär men utspelade sig under skilda tider. Pappa sa att ”snus är snus och strunt är strunt, om än i polisiära rapporter”. Det finns inga riktiga belägg för att koppla ihop dessa två. Jag har tittat i polisrapporten om bordellhärvan och håller med pappa, den är hjälpt Henrik Berggren med hans bok Underbara dagar framför oss. Bland annat var det Mårten som försåg författaren med material om släkten. Själv tycker han om boken och menar att den ger en bra bild av vem Olof var som person. Däremot vill han inte jämföra boken med Pappa sa att filmen Palme, som kom ut i höstas. - Ska om än man vara noga tycker jag att det är lite olika i ” tolkningar. Boken är mer positiv, där skildras han mer som en vänsterliberal. I filmen skildras han som en av urusel kvalité. vänsterliberal som tvingas vara lite mer socialdemokratisk. Filmen är väl kanske lite OLOF PALMES KARRIÄR fick ett abrupt och tragiskt slut. Mordet är ett nationellt mer negativ i sin tolkning. trauma och då det fortfarande är oupOLOF PALME VAR partiledare under nästan pklarat tenderar det att överskugga pertvå decennier och statsminister ungefär lika sonen och politikern Palme. Mårten är länge. Hans tid var turbulent och han stack övertygad om att mordet på hans papgärna ut hakan och utmanade stormakten pa fått oss att se Olof med andra ögon. USA i utrikespolitiska frågor. Nationellt var - Det har definitivt påverkat. Fortfarande det lite lugnare men långt ifrån friktions- tror jag att han befinner sig i något slags fritt. Ett antal ”affärer” debatteras fortfar- historiskt limbo. Äldre socialdemokratiska ande, bland annat IB-affären, Geijeraffären ledare har funnit sin plats i historien medan och bordellhärvan. Mårten anser att dessa är pappas gärning fortfarande debatteras. något överdrivna, IB-affären var något hans MÅRTEN HAR SJÄLV ‘snus är snus ” och strunt är strunt’ polisiära rapporter POLMAGASINET 04/2012 15 PORTRÄTT Polmagasinet möter: Peter Wolodarski Peter Wolodarski började som ledarskribent på Dagens Nyheter vid 23 års ålder och har sedan dess haft en central roll i svensk media. Polmagasinets Jessica Johansson och Maja Nihlmark möter honom i en intervju som sträcker sig från hans barndom till dagens roll som politisk redaktör och chef för DN:s ledarredaktion. TEXT: JESSICA JOHANSSON 16 POLMAGASINET 04/2012 FOTO: MAJA NIHLMARK D et råder en febril verksamhet på DN-redaktionen när Peter Wolodarski leder oss genom kontorslandskapet och pekar ut de olika tidningsavdelningarna. Vi slår oss ned på hans inglasade kontor där böcker om eurokrisen och andra högaktuella samhällsämnen skymtar bland många travar av böcker på golvet. bara Peter Wolodarskis fokus som flyttats till Sverigedemokraterna och främlingsfientlighet. Många debattartiklar inom ämnet har skrivits den senaste tiden och vi börjar diskutera en av dem, ”Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti” av journalisten och författaren Henrik Arnstad. I den lyfter DET ÄR INTE tål Sverige?” är ett tecken på att man kommit ganska långt i normaliseringsprocesssen av Sverigedemokraternas politik. att det plingar till i Peters mobil. Med en ursäkt följt av ett stort leende läser han upp ett mail från Rapport som vill att han ska vara med i deras kvällssändning för att diskutera EU-frågor. Att Wolodarski ägnat mycket tid åt att skriva om och bevaka EUkrisen lyser tydligt igenom när diskussionen leder vidare in på kopplingen mellan EU-krisen och främlingsfientlighet. Wolodarski menar att krisbekämpningspolitiken i EU förstärker den typen av tendenser och beskriver att det råder en viss enighet i ekonomkåren efter 30-talets depression om att expansiv finanspolitik kan vara effektivt i en finansiell kris. SAMTALET AVBRYTS AV ” nationalekonomi går Moralism och När och hur startade ditt politiska intresse? - Jag började med att läsa sportsidorna när jag var nio-tio, därefter letade jag mig framåt i tidningen. Jag har även en tydlig minnesbild av hur jag sommaren 1988 tittade på utfrågningen av Ebbe Carlsson i konstitutionsutskottet. Ebbe Carlssonaffären hade briserat och det var ett himla politiskt liv. Sedan dess har jag följt politik mer och mer. inte alltid ihop” han problematiken i synsättet att våga ta debatten då han menar att risken är att man gör Sverigedemokraternas problemformulering till sin egen. Finns det problem med invandringen och integrationen som bör diskuteras eller är det att spela Sverigedemokraterna i händerna? - Att det finns problem med invandring och integration tycker jag närmast är en truism, på samma sätt som det finns problem Avslutningsvis, om många ekonomer han engagera verkar överrens om att expansiv sig i Liberala ungdomsförbundet där han finanspolitik kan vara en effektiv åtgärd, även arbetade med förbundets tidning vad tror du är den främsta anledningen till Radikalt Forum. Detta ledde honom att man inte förespråkar en sådan politik sedan till Handelshögskolan i Stockholm. inom EU? Men att vägen från civilekonom till - Jag tror att det finns en stark moralism journalistik skulle vara ovanlig i botten. Rent intuitivt kan man håller han inte alls med om. fråga: ska vi lösa en skuldkris - Jag tror inte att det är med mer skulder? Då ska man så avgörande om man har pedagogiskt förklara hur det BAKGRUND: Född 1978 och uppväxt i Stockholm. valt att läsa filosofi eller faktiskt kan förhålla sig så. På nationalekonomi för vad engelska finns två olika begrepp för KARRIÄR I URVAL: Ledarskribent på Expressen vid 21 års man väljer att göra senare skuld, ”guilt” och ”debt”. På svenska åkder, civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stocki sitt yrkesliv. Det är också och tyska är skuld samma sak. Här holm och har studerat Rysslands moderna historia vid Harden rådande synen i USA har vi möjligtvis underliggande vard University. och Storbritannien där man kulturella förklaringar, framförallt inte läser så mycket specifika i de protestantiska länderna, till ARBETAR: Ledarskribent och chef för ledarredaktionen på ämneskunskaper utan mer varför man har de här brösttonerna Dagens Nyheter. fokuserar på klassisk bildning. kring att ”ta sig i kragen”. Moralism och nationalekonomi går inte alltid TRE VIKTIGASTE POLITISKA FRÅGORNA INNAN VALET 2014: Har du ändrat vilka frågor du ihop. främlingsfientlighet/tolerans, ekonomiska krisen och vinst uppmärksammar nu jämfört i välfärden. med när du började på DN och i EFTER NÄSTAN EN timmes lång så fall på vilket sätt? intervju är det dags att avrunda - Den största förändringen och det är med en viss känsla som inträffat är finanskrisen. med småföretagande eller problem med av lugn som vi lämnar DN. För oss Sverigedemokraternas inträde i riksdagen jämställdhet. Att säga det betyder nog pol kand-studenter med regelbunden har även fått mig att tänka kring frågor inte att man spelar på deras planhalva. framtidsförvirring känns det alltjämt om tolerans och främlingsfientlighet Det är annat om man börjar använda deras skönt att försäkras om att statsvetare på ett annat sätt än tidigare. Mina språkbruk och grova generaliseringar. Sedan såväl som nationalekonomer kan hamna grundvärderingar är nog ungefär desamma, de kom in i riksdagen har det skett en slags varsomhelst. På finansmarknaden i med nyansskillnader. Kanske att jag i mental avtrubbning. Att Agenda använde London, som serietecknare i Berlin eller början betonade mer marknadsliberalism. frågeställningen: ”Hur mycket invandring kanske i DN-skrapan. UNDER GYMNASIET BÖRJADE Peter Wolodarski POLMAGASINET 04/2012 17 REPORTAGE En skytteansk historia I snart 400 års tid har den ärevördiga titeln ”professor skytteanus” passats ned vid Uppsala universitet. Även om det alltid ställts höga krav på kompetens för jobbet har professorerna genom åren varit av väldigt varierande natur. Deras personligheter, favoritteorier och ideologiska smak skiljer sig och vid en tillbakablick återfinns en brokig skara av allt från klimatteoretiker och nationalsocialister till riktiga upptågsmakare. S om vi alla redan vet är Statsvetenskapliga institutionen gammal och anrik. Institutionens startskott avfyras 1622 då Johan Skytte donerar pengar till upprättandet av den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet. Även om institutionens nutida namn inte längre svänger sig med ordet vältalighet måste det likväl tillstås att delar av lärarkåren fortfarande vurmar för det talade ordets makt. Men nog om lustiga samband mellan dåtida och nutida Johan:ar. göra sig påminda i vuxenlivet. På en fest lär han ha varit så djupt försjunken i sina egna tankar att han började bre smör över sin egen hand eftersom han glömt ta bröd. Då en kollega påtalade detta tackade Svedelius denne med en vänligt menad klapp på axeln av kollegans frack. Klappen fick dock inte önskad effekt då Svedelius råkat använda den insmorda handen. WILHELM ERIK SVEDELIUS, HUNDRA skytteansk professor mellan åren 1862 och 1882, anges ofta som den som förde fram statskunskap som huvudämne framför retorik. I efterhand har Svedelius också kallats ”den första moderna statsvetaren”. Detta högtidliga epitet till trots omskrivs Svedelius ofta som en något komisk figur. Hans tankspriddhet blev med åren mycket omtalad och gjorde honom till huvudperson i många anekdoter. Till dessa kan räknas historier där han misslyckas med att buga för kungligheter eller norpar bordsgrannars groggar - episoder som närmast gett honom kultstatus. SVEDELIUS MEDGER I sina memoarer att de liv- liga fantasier han hade som barn också kunde 18 TEXT OCH FOTO: JONAS MAGNUSSON POLMAGASINET 04/2012 Lewin slår, i en text där hon försöker ge Kjelléns nutida rykte viss upprättelse, tidigt fast att han ”knappast kan rubriceras som demokrat”. I övrigt var han en av de första att använda ordet nationalsocialism och propagerade för stark nationalism, den personliga kungamakten och ett tysk-svenskt samarbete inför första världskriget. Han började bre ”smör över sin egen YTTERLIGARE CIRKA hand eftersom han glömt ta bröd” år tillbaka i tiden, år 1778, utsågs kulturhistorikern Jacob Fredrik Neikter till skytteansk professor. Neikter var mycket influerad av Montesquieus teorier om klimatets påverkan på människans sinne. Denna klimatlära ligger idag på den akademiska soptippen men var under 1700-talet högaktuell. I Neikters verk kan bland annat utläsas att klimatets påverkan är oundviklig på de olika folkslagens karaktär och att svenskar som far söderut kan förväntas bli hetlevrade. till perioden 1916-1922 återfinns en minst sagt kontroversiell skytteansk professor, Rudolf Kjellén. Barbro SPOLAR VI FRAM PLANER DÖPA det ATT som idag är Sammanträdesrummet till Kjellénsalen slopades på grund av Kjelléns omstridda rykte. Nämnas bör också att hans efterträdare, Axel Brusewitz, var hård i kritiken mot Kjellén och beskrev hans doktriner som ”ingenting mindre än ett hot mot statskunskapen som vetenskap”. Denna bild av Kjellén är visserligen något snäv, men han faller trots allt in i facket av färgstarka professorer. Det tycks återigen som att vetenskapliga sanningar är ett relativt begrepp som är väldigt beroende av tidsandan och att det enda som går att fastställa är att ingen är ofelbar - inte ens en skytteansk professor. Hur tar man en fajt? När Soran Ismail i sin videoblogg kallar sverigedemokratisk politik för en bajskorv sägs han av vissa ha klivit fram och gjort något viktigt. Han har ”tagit fajten”. Polmagasinet funderar över innebörden i den allt mer efterlysta sysslan och vem som egentligen borde axla ansvaret för... Ja, vadå? TEXT: RICKARD HAGENFELDT E tt par ensamma plusgrader blåser omkring i morgonsolen på Stockholms innerstads lättväckta gator. Det är måndag den 19 november och Martin Jönsson, kulturchef på Svenska Dagbladet, har precis bloggat. Titeln lyder: “Soran Ismail spöade oss”. hans inlägg som ett av de sista, förvirrade ropen över ett ångande slagfält. Några dagar tidigare släppte Expressen det första av flera videoklipp till ett av höstens mer högljudda mediadrev, som uppståndelsen till trots tappade fart redan efter sex dagar. Kvar i drevets lågvatten stod plötsligt en komiker; han som i Expressens videoklipp stötte på ett gäng Sverigedemokratiska politiker på Kungsgatan i Stockholm. Svenska Dagbladets kulturchef bloggar om sin egen och komikerns insats: “Det är ett [...] misslyckande att vi i medierna inte lyckats visa på Sverigedemokraternas rätta ansikte. Istället är det komiker som [...] gjort vårt jobb [...] Soran Ismail [...][har] tagit fajten mot partiets rasistiska kärna, i dagliga dueller I EFTERHAND EKAR ILLUSTRATION: ALEXANDER FREDMAN på Twitter och andra platser. Och även på Kungsgatan.”. samma bloggstycke tycks Martin Jönsson ha likställt journalistiken med just att “ta fajten” och tillskrivit en komiker alltihop. Visst har komikern för det mesta kunnat vara allvarlig, men om journalistikens dimension av ansvar som granskare också är en del av att fajtas, det verkar oklart. I ETT OCH OM SORAN Ismail och Sverigedemokraterna ter sig lika tvetydig. Redan för tre år sedan publicerade Soran själv ett videoklipp där han kallade sverigedemokratisk politik för en bajskorv, något han påstår var ett av de första ämnena som diskuterades på Kungsgatan. Därefter, när Soran och sverigedemokraten Erik Almqvist kokade upp lite debatt med ett par egna videoklipp från tillfället, verkade konflikten försvinna. HISTORIEN år publicerar sitt första videoklipp blir Soran Ismail således oväntat journalistiskt högvilt. Men istället för att låta sig intervjuas skriver han själv ett inlägg på sin blogg, titulerat Fiskjävlar: “Nu har det NÄR EXPRESSEN I kommit till det här. Expressen, framförallt, tvingar mig till det [...] De drar upp det över två år gamla tjafset med SDarna [sic!] [...] Jag har inget mer att säga [...] Så sluta bråka med mig nu. Jag måste jobba.” av debatterande med Sverigedemokraterna verkar Soran plötsligt föga intresserad av att ta fajten på det sätt som Martin Jönsson senare hyllar. Förutom blogginlägget skriver Soran bara två debattartiklar under drevets förlopp, där han uttalar sig kritiskt mot behandlingen av SD i media. Han efterlyser också en annat slags journalistik, något som han uppenbarligen inte ser sig själv som del av. EFTER FLERA ÅR verkar alltjämt svårbegripliga. Soran Ismail och Martin Jönsson visar upp ett par ganska väsensskilda yrkesroller som båda nomineras till att ta fajten. De blir å andra sidan oklara ledtrådar till vad fajten går ut på, när de själva verkar ha delade meningar om vad deras egna roller innebär. Det man egentligen måste fråga sig kanske är om en som fajtas borde granska sina motståndare. Eller kalla dem för bajskorvar. FRÅGOR OM FAJTEN POLMAGASINET 04/2012 19 FOTO: OPERAN.SE KULTUR En förtrollad afton Den 21 november ordnade UPS fest- och kulturutskott ett besök på Kungliga operan i Stockholm för att beskåda nyuppsättningen av Mozarts Trollflöjten. Polmagasinet hade en recensent på plats som här delger sitt utlåtande. H andlingen går i korta drag ut på följande: protagonisten prins Tamino skickas till Sarastros rike för att befria hans fånge, Nattens drottnings dotter Pamina, som drottningen i sin tur försöker förmå döda Sarastro. Till sin hjälp får han den fege fågelfångaren Papageno, tre andeväsen i barnaskepnad och den magiska flöjt som gett operan sitt namn. utspelar sig historien i en fascinerande fantasivärld och är satt i ett nyskapande tidssammanhang som på intet sätt anspelar på kompositörens egen tid. Uppsättningen görs i nyöversättning till svenska, vilket avviker från generell operanorm men inte är ovanligt när det gäller Mozarts sångspel som innehåller viss talad AV: ALEXANDER FREDMAN Järnrör på stan I DENNA UPPSÄTTNING 20 POLMAGASINET 04/2012 TEXT: EMIL BENGTSSON dialog och liknar en operett. Att det är Mozarts musik märks på den lekfullt dekadenta karaktären och den tydliga skillnaden mot senare tiders musikaliska allvar. I Trollflöjten hittar man ingenting av Puccinis pompösa 1800-talstonsättning, utan en trippande lätt och elegant komposition som samspelar fint med den sagoinspirerade handlingen. och kostymer lyfter scenograferna fram de bisarra inslagen i handlingen. Ett finurligt och smidigt användande av själva salongen som scen (skådespelare som gömts i publiken avslöjas av strålkastarskenet för att sjunga sina arior direkt från salongen) bidrar tillsammans med moderna specialeffekter till den mystiska och oväntade stämningen. MED MÄRKLIGA MILJÖER Uppsättningen är mycket bra, tonsäkerheten i Nattens drottnings koloraturaria oklanderlig, men helheten solkas av några närmast farsartade inslag - till exempel ett överdrivet användande av dialekter som inte riktigt passar i sammanhanget. Att Trollflöjten ska ha skrivits i all hast förklarar de många inkonsekvenser som åskådaren snart uppmärksammar. Regissören försöker dock varken dölja eller släta över dessa utan låter dem inspirera hela verket och hittar på så vis en stämning som Mozart nog hade gillat. operan får högt betyg av Polmagasinet, och novemberkvällen med UPS i Stockholm var sammantaget mycket lyckad. TROLLFLÖJTEN PÅ KUNGLIGA Musik för ökad tolerans Ingen kan ha undgått de praktskandaler som vid upprepade tillfällen under hösten placerat Sverigedemokraterna i den mediala skottgluggen. Samtidigt har partiets opinionssiffror varit fortsatt höga, vilket kan tänkas visa på ett behov av nya sätt att kanalisera de antirasistiska drivkrafter som finns hos svenska folket. Polmagasinets Bijan Yousefi har tittat närmre på ett av dessa sätt. ”S verige, Sverige, älskade vän, en tiger som skäms” sjunger Jocke Berg med sin allra ömmaste stämma i Kentlåten Sverige. Textraden kunde inte vara mer aktuell än idag. Låten ingår i den spellista mot främlingsfientlighet som PSL, Sveriges televisions musikredaktion, har sammanställt. Spellistan publicerades strax efter att järnrörsskandalen som involverade flera ledande Sverigedemokrater rullades upp. november fick vi bevittna en ny dimension av spektaklet Sverigedemokraterna. Erik Almqvist gick från att vara känd inom politikerkretsar till att bli rikskändis på en dag. Förutom att kalla komikern Soran Ismail för “babbe” och andra nedsättande termer, som givits stort medialt utrymme under den efterföljande debatten, sade han något mycket värre som inte fått riktigt samI MITTEN AV TEXT: BIJAN YOUSEFI ma uppmärksamhet. I videoinspelningen av det omtalade gatubråket visar Erik Almqvist tydligt hur han anser sig ha rätten att avgöra vem som är svensk och framförallt vem som inte är det när han upprepade gånger ”förklarar” för Soran Ismail att Sverige inte är hans land. Det har sagts tidigare men tål att sägas igen: om denne man fått såpass stort ansvar inom Sverigedemokraterna visar det bara på hur djupt rotad främlingsfientligheten inom partiet är. gick PSL ut med en uppmaning på sin Facebooksida. De bad sina följare att föreslå musik till vad de rubricerade som ”kanske den viktigaste listan vi någonsin kommer att skapa”, nämligen Spotifylistan mot främlingsfientlighet. AV DENNA ANLEDNING använts som politiskt instrument och vapen. Flera artister har politiska texter som påverkar deras lyssnare MUSIK HAR OFTA vilket i viss mån gör dem till opinionsbildare. Denna typ av politiskt färgade texter har varit vanligare inom vissa musikgenrer där framförallt punken och hiphopen bör nämnas. gjort ett gediget jobb och lyckats få stor spridning bland artisterna med allt från arga och hårda Refused till skorrande och skönsjungande Mikael Wiehe. Oavsett genre så är det här musik som berör. Det är musik som handlar om orättvis behandling på grund av hudfärg och härkomst. Det är också musik om en bitter verklighet och om tvivel inför dagens samhälle. Men samtidigt som många texter brinner av hat då de blottlägger främlingsfientliga tankar så lyfter musiken fram grundtanken om alla människors lika värde. Men samtidigt som musiken blottlägger de främlingsfientliga tankarna så värnar den och lyfter fram tanken om alla människors lika värde. PSL HAR DOCK Krönika: Konsten att bygga bubblor D et borde snöa oftare. Det är vackert, studiestimulerande och harmoniskt. Som ett enda stort ljusrum. Det tillåter saker att stanna upp, och det får oss att titta bort från det som vi för tillfället förblindas av. I år tittade vi bort från Sverigedemokraterna. Några veckor innan snöfallet hade Dagens Nyheter publicerat 32 artiklar i rad om Sverigedemokraterna under fliken ”politik”. Strax därefter sa Lars Isovaara ”nöff-nöff ” och då läste vi inte om annat i fem dagar. Sedan kom snön. Gudbevars. Sverigedemokraterna slog sig igenom mediebruset med ett järnrör i (nästan) varje SD-pamps hand så släppte Facebook en teknisk nyhet, lite i skymundan. Allt som mina vänner lajkade fick jag plötsligt också i mitt nyhetsflöde. Det har än så länge ingen snö ändrat på. UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM “Vita kränkta män”, “Sverigedemokraterna i riksdagen – nej tack” och Soran Ismail, alla dessa sidor har förgyllt min Facebook med lite härligt identitetsskapande. Trots att jag inte ens lajkat sidorna själv. ”Det här är vad alla dina vänner tycker, då tycker du likadant”, lyder principen. Och ja, det gör jag faktiskt i just de här fallen. Men låt oss stanna upp ett slag. Behöver vi ännu starkare sociala bubblor? glömma att Sverigedemokraterna är ett typiskt fascistiskt/rasistiskt missnöjesparti. Inget mer, inget mindre. Deras existens går ut på identitetsskapande. Att skapa ett ”vi”, och ett ”dom”. På det sättet behöver de inte nå ut med något konstruktivt – utan det räcker att bygga den där identiteten, att fördjupa klyftan. Består gruppen ”vi” av tillräckligt många så kommer partiet vara i riksdagen. Sverigedemokraterna har inte behövt anstränga sig så mycket VI FÅR ALDRIG för att förstora den där gruppen. Däremot verkar alla andra göra det åt dem. Med statusar, lajks och artikellänkande på Facebook så skapar vi ett större ”dom” för var dag som går - avståndstagandet har blivit den nya inne-sporten. Den som lyckas fördöma ”dom” och få flest lajks vinner. Lycka till. Vem som vinner på det får vi svar på om knappt två år. Under tiden väntar jag på nästa snöfall. Filip Johansson POLMAGASINET 04/2012 21 22 POLMAGASINET 04/2012 Vad händer sen? Henrik Atteryd började på pol kand-programmet hösten 2008. Idag studerar han vid det prestigefyllda Harvard University där han läser en masterutbildning i statistik. Polmagasinet har talat med Henrik om Uppsala, Harvard och framtiden. TEXT: THERESE ALMBLADH inte pol kand. Beslutet att studera programmet i Uppsala kom först efter att han ansökt till ett par toppskolor i England för att läsa nationalekonomi. Henrik fick avslag från samtliga. Idag är han glad över att han blev refuserad. - I Uppsala utvecklas man inte enbart akademiskt; det finns en uppsjö av möjligheter att mogna som person och att lära sig allt möjligt utanför studierna. FÖRSTAHANDSVALET VAR DOCK Henriks ögon för politisk idéhistoria och statistik men han anser att en brist i programmet är att det inte finns någon kurs i företagsekonomi. - Ska man få grepp om samhället kan man inte bortse från företagen, menar Henrik. POL KAND ÖPPNADE I HÖSTAS KLEV Henrik in på Harvard Uni- versity och dess campus. Harvard är ett Ivy League-universitet och dessutom det äldsta universitetet i USA. På frågan om varför Henrik tror att han blev antagen till det anrika lärosätet, svarar han att det troligtvis var en kombination av engagemang och betyg. Han framhåller att det inte står ut i konkurrensen att endast ha toppbetyg, då Harvard väljer studenter från hela världen. Han hade själv inte VG i alla ämnen. Under sin studietid vid Uppsala universitet var Henrik engagerad i Västgöta nation som på den tiden var en nästan pol kand-fri nation (till skillnad från det pol kand-vattenhål det utgör idag). Han hade dessutom en hög position inom Röda Korsets Ungdomsförbund. - Det handlar inte om att engagera sig i så mycket som möjligt utan snarare om att man kan visa upp något särskilt man har excellerat i utanför skolan. Henrik tillägger skämtsamt att det alltid är för sent att engagera sig. Ju tidigare man börjar aktivera sig i livet utanför skolan desto bättre! som präglar både Uppsala universitet och Harvard då de är gamla universitet. Dock menar Henrik att studentlivet i Harvard inte går att jämföra med Uppsalas livlighet. Dessutom är Henrik en graduate-student. I USA och på Harvard TRADITIONER ÄR NÅGOT är det för det mesta undergraduates som står för festligheterna. På Harvard är studietempot betydligt högre och studierna intensivare än i Uppsala. Det är inte ovanligt att Henrik sitter i skolan tills tolv – ett på natten. Efter sin masterutbildning vill Henrik arbeta med statistik. Han ser hellre en framtid som analytiker av data än som insamlare av den. I och med digitaliseringen av datainsamling, insamlas idag mer och mer data som behöver analyseras. Därmed öppnas ständigt nya dörrar för statistiker. med sig från pol kand är de fina vännerna och kärleken han fann snarare än titeln på hans examen. Han lade vikt vid att engagera sig och erhålla en akademisk utbildning, utmana sig själv och utvecklas. - Jag har aldrig sett studierna som yrkesförberedande, sånt kan juristerna och läkarna syssla med. De råd han vill ge blir således att engagera sig i det som man är intresserad av. Det är då man blir sporrad att arbeta hårdare och uppnår mer. - Det är få som vet vad de vill jobba med redan när de börjar plugga och jag tror att nästan ännu färre vet vad de vill göra när de har pluggat ett tag. I slutändan handlar det ändå oftast om vilket bananskal man råkar halka in på. DET HENRIK TAR FOTO: HENRIK ATTERYDS PRIVATA H enrik föddes 1986 i Stockholm men flyttade till Lund när han var sju år. Innan han började vid Uppsala universitet gjorde han lumpen och bodde en termin i Tyskland. Henrik hade redan under gymnasiet fått upp ögonen för nationalekonomi. och det som lockade med Uppsala var studentkulturen och traditionerna. Politices kandidatprogrammet tedde sig som ett spännande val. POLMAGASINET 04/2012 23 ST Student För dig med sikte på staten Börjar ditt hjärta dansa cha-cha-cha när du tänker på jobb inom staten? Välkommen till ST Student! Är du nyfiken på att jobba inom staten? Då kan vi hjälpa dig att hitta drömjobbet. ST Student är experter på karriärmöjligheterna och arbetsvillkoren inom statlig sektor. Våra tjänster är speciellt anpassade för dig som vill jobba på myndigheter, departement, affärsverk, högskolor, universitet, statliga bolag eller statligt finansierade stiftelser. Bli medlem för bara 100:- för hela studietiden SMS:a studentmedlem till 71370, besök www.st-student.org eller ring 020-578 578. Som medlem får du bland annat: 9 CV-GRANSKNING 9 KARRIÄRCOACHNING 9 FACKLIG RÅDGIVNING 9 FÖRELÄSNINGAR 9 RABATTER ST Student – en del av Fackförbundet ST ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vårt engagemang och vår långa erfarenhet av staten som arbetsgivare gör att vi kan ge dig de bästa möjliga förutsättningarna för att du ska ha utrymme att växa, trivas och gå framåt i din yrkeskarriär inom staten. ST är partipolitiskt obundet och ingår i TCO. 24 POLMAGASINET 04/2012
© Copyright 2024