här - Tofsen

#1 2015
HÄVA A-DAMMEN
Hur skulle det gå till?
CHALMERSFÖRDOMAR
Stereotyper för de olika sektionerna
SURVIVING THE WINTER
A guide for your first winter in Sweden
CHEFREDAKTÖRENS SIDA
GRANSKNING STOPPAS
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Linn Hansen
[email protected]
Tel. 070-772 22 79
Redaktionen
Linn Hansen (chefredaktör), Erik Öhrn
(textredaktör), Sarah Johansson (formgivare), Jonas Lindberg (skribent), Simon
Pedersen (skribent)
Medverkande i detta nummer:
Chalma Mater, Henry Drefeldt, Martina
Enghardt, Angelika Gabrielsson, Aida
Hadzic, Johan Jensen, Sebastian Lindberg,
Noëlle Madsen, Oscar Mattsson, Per-Olof
Nilsson, Carl Odhnoff, Mikael Oskarsson,
Ingela Roos, Karin Sahlin, Henrik Sandsjö,
Robert Svensson, Josefin Söderpalm, Joel
Vigren, Sanna Welinder, Johanna Wilde,
Jan-Olof Yxell, Jenny-Yue Zheng
Omslag:
Joel Vigren
Hemsida:
www.tofsen.se
Postadress:
Tofsen
Teknologgården 2
412 58 Göteborg
Den tionde december 2014 beslutade Chalmers studentkårs fullmäktige att Tofsen inte
längre ska vara granskande. De bestämde i stället att Tofsen ska vara “aktivt bevakande” och beskriver det som att lyfta olika perspektiv utan att lägga någon värdering i
dem.
Att skriva en text utan värderingar är svårt; det innebär nämligen att man inte själv
kan ha värderingar. Alla ordval jag gör, alla budskap jag medvetet eller omedvetet för
fram med mina texter visar mina värderingar. Det innebär alltså att jag enbart kan
redovisa direka fakta, och eftersom mitt faktaurval skulle spegla mina åsikter så måste
jag redovisa samtliga fakta och perspektiv. Ser ni hur orimligt det är?
Det här beslutet är ett hån mot studentdemokratin och ett långt steg från påståendet
att kåren ska vila på en demokratisk grund. Vad kallas statsskicket i ett land där man
inte får uttrycka åsikter? Vad kallas statsskicket i ett land där man inte får ha värderingar?
Vad är det då som gör att man inte vill att Tofsen ska vara granskande? Arbetsgruppen som tagit fram förslaget för Tofsens framtid menar att granskning innebär att
leta efter brister att påpeka. Nationalencyklopedin menar att det betyder att noggrant
undersöka. Leder alla noggranna undersökningar till att man hittar brister att påpeka?
Måhända i en organisation full av brister, men sådan är väl inte Chalmers studentkår?
Arbetsgruppen, där kårens vice ordförande ingår, formulerade medvetet sitt förslag
till fullmäktige så att det alternativ som innebar att granskning utgår till förmån för
“aktiv bevakning” framstod som mest fördelaktigt.
Genomförandet i denna beslutsprocess är i sig ett tecken på att Chalmers studentkår
behöver fri press. Och ärligt talat – varför är det så farligt att bli granskad?
Tryck:
Billes Tryckeri AB
Upplaga:
3 500 exemplar
Vill du vara med i nästa tidning?
Skicka ditt bidrag till [email protected].
chalmers.se innan den 25/2. Vi förbehåller oss rätten att korrigera och korta
ner för långt material. Bilder skall vara
högupplösta (minst 300 dpi).
Om:
Tofsen är Chalmers studentkårs medlemstidning. Åsikter och värderingar som
uttrycks i en artikel är artikelförfattarens
egna och speglar inte nödvändigtvis
inställningen hos redaktionen eller
Chalmers studentkår. Tidningen ges ut
fyra gånger per år och finansieras helt av
annonsintäkter. Redaktionen ansvarar
inte för obeställt material. Insänt material
antas vara avsett för publicering om inget
annat anges. Allt material lagras elektroniskt och kan göras tillgängligt på internet
och i databaser om inte förbehåll mot
detta görs av skribenten/fotografen/illustratören. Eftertryck utan redaktionens
skriftliga tillstånd är inte tillåtet.
Chalmers studentkårs
samarbetspartners:
TOFSEN #1 • 2015
Läs mer om processen på tofsen.chs.chalmers.se/granska/
Dagens minus:
När Gösta Lagermalm startade Tofsen
för 70 år sedan var ledningen enligt honom måttligt förtjust. Just nu har jag en
känsla av att den måttliga förtjusningen
håller i sig.
Dagens plus:
Beslutet kan hindras! Stadgeändrande beslut måste klubbas två gånger för att gälla. Kontakta en fullmäktigeledamot innan
4 februari och uttryck din åsikt.
3
INNEHÅLL
Häfva A-dammen
Är det möjligt?
06Kalendarium
08Notiser
10Högskolans sida
11Kåraktuellt
12Chalmers Advances
14Alumn
16Chalmersfördomar
20Krönika
21Debatt
22Chalmeristhyss
24Swedish Winter
26Häfva A-dammen
28Welcome to West Virginia
32Tekniksidorna
34Pyssel/Puzzles
Chalmers blir global kunskapsspridare
14
Innate Behaviour
Welcome to West Virginia
Student life in the US.
Technical and Strategic Management
Alla har dem!
20
En fördomsfull förklaring
Studentboende
Studentbostäder
A Survival Guide for Beginners
Chalmersfördomar
Vad tror chalmeristerna
om andra chalmerister?
Matematikern förklarar
24
Student Life in the US
Apelsiner, Plastics & Gizmo
Framsidan
Illustratör: Joel Vigren
Joel går på BT och gillar kvantfilosofi. När han inte illustrerar i Tofsen illustrerar han bland annat i Cortègeprogrammet.
Motiv:
Character selection screen. Välj vilken chalmerist du vill spela som.
Want to fulfill your
dreams together
with bright people?
Join us.
We appreciate all the time you invest in your
studies building your future. We’re passionate
about making life easier for our customers
around the world. To succeed we need talent
– engineers from Göteborg who drive evolution
and deliver world class customer experience.
Every day.
If that’s you – join us.
Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia,
including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is
to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.
KALENDARIUM
CHARM
22 jan
KATALOGSLÄPP
3-4 feb
MÄSSA
Bulten 18:00
Nu närmar sig årets mässa med
stormsteg! Se till att förbereda dig
inför CHARM genom att komma på
vårt katalogsläpp. Kom förbi Bulten
vid 18.00 under pubrundan för att
lägga vantarna på din alldeles egna
katalog. Mat utlovas till de 80 första
besökarna!
Om du missar katalogsläppet kommer katalogerna finnas utspridda på
campus innan och under mässan
den 3-4 februari. Dessutom kommer
samtliga evenemang runt mässan finnas på vår facebook och hemsida. Vi
ses!
LP 3
LV 1
LV 2
LV 3
IAESTE
6
2 feb
INTERNSHIPSLÄPP
I början av februari släpps IAESTE internships och du som är intresserad av att praktisera utomlands bör inte missa chansen att
ansöka. Ett internship via IAESTE en
utmärkt möjlighet för dig att få roliga livserfarenheter samtidigt som
du skaffar praktisk kunskap inom
ditt område och får nya kontakter
runt om i världen. Mer information
finns på våran webbsida: www.
iaeste.se och facebooksida: www.
facebook.com/iaeste.goteborg
CKG
12 feb
LUNCHFÖRELÄSNING
HA2 12:00
Chalmers kristna grupp bjuder
in till lunchföreläsning på temat Vetenskap och tro i harmoni med Ivar
Gustafsson, docent vid avdelningen för Beräkningsmatematik inom
Matematiska Vetenskaper här på
Chalmers. De 50 första bjuds på
baguette!
6
LV 4
LV 5
LV 6
LV 7
LV 8
TENTAVECKA
VILL DU OCKSÅ SYNAS
HÄR?
Mejla [email protected]
Chalmersspexet Vera – Jeanne d’Arc
Nypremiär för Chalmersspexet Vera Jeanne d’Arc. Spexet ger er en historisk berättelse i ny tappning där stämsång och ordvitsar står i centrum. Nu har ni chansen
att få veta vad som egentligen hände när Jeanne skulle rädda Frankrike från engelsmännen. Men varför rör sig den engelska drottningen i landet? Och vem är den
där Håkan? Köp din biljett här: http://www.chalmersspexet.se/biljetter/
The Spex is a comic musical that gives a new interperpretation of the story Jeanne
d’Arc. The show is filled with famous songs with new lyrics, dramatic intrigues, professional singing and most of all lots of puns and jokes. Now you have the chance
to get to know what really happened when Jeanne tried to save France from the
English occupation. But why is the English queen in the country? And who is Håkan? Buy your ticket here: http://www.chalmersspexet.se/biljetter/
TOFSEN #1 • 2015
14 feb
NYPREMIEREFÖRESTÄLLN.
27 feb
FÖRESTÄLLNING
RunAn 18:00
RunAn 19:00
21 feb
SHOW
(ENGLISH SUBTITLES)
28 feb
FÖRESTÄLLNING, BUSK
OCH KALAS
RunAn 18:00
RunAn 18:00
7
Notiser
Chalmersvinst i Venture Cup Väst
FOTO: JAN-OLOF YXELL
• I höstens Venture Cup Väst, en tävling
där nya företag tävlar om chansen att utveckla sina affärsidéer och starta företag,
stod två lag från Chalmers som vinnare.
I kategorin Life Science & Teknik vann
Ida Herbertsson, Robert Moberg och Niklas Johansson med företaget Vibrika, som
utvecklar smart kroppsburen sportutrustning inom ridsporten.
I kategorin Miljö & Energi vann WaterWeave, startat av Maria Knutsson & Sandra Melin. De använder biomassa bunden
till textil för att filtrera tungmetaller från
dricksvatten. WaterWeave blev även totalvinnare i Venture Cup Väst och vann därmed 120 000 kr som hjälper dem att testa
och vidareutveckla sin produkt.
Chalmersuppfinning i London
• Strokefinder, ett nytt instrument som
med hjälp av mikrovågor hjälper läkare
att snabbt skilja på olika stroketyper, ställs
just nu ut på London Science Museum –
Europas största vetenskapsmuseum.
Mikael Persson som är en av skaparna
av Strokefinder var på plats när utställningen öppnades och är både glad och
stolt att den ställs ut.
Forskningsstipendium för gästforskning vid Stanford
• Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons Forskarstipendium har delat ut totalt 1,5 miljoner
kronor till sex forskare och fem entrepenörer. Bland dessa finns Chalmersforskaren Marcus
Holgersson som mottagit 150 000 kr för att gästforska vid Stanford för att fördjupa sina kunskaper om immateriella tillgångar.
Bakom stiftelsen står bland Knut Jacobsson, grundare av Atlet truckar och före detta chalmerist, med familj.
Tofsen har mottagit
tofs från Maria
Montazami
• ”Vi på Tofsen har uppmärk-
FOTO: ERIK ÖHRN
8
sammat att vi och Maria har
en gemensam passion, d v s
tofsar, eller tazzles. Nu har det
blivit dags för oss att göra om
vårt kontor och vår dröm skulle vara att pricken över i blev
en tofs från Maria Montazami,
den självklara ambassadören
för prydnadstofsar!”
Detta kan tyckas vara en
”long shot”, men inte för en
tofsambassadör. Plötsligt en
dag hade Tofsen ett paket i
postfacket, och däri låg den
finaste tofs vi nu kan kalla oss
stolta ägare till.
Tack, Maria. Vårt kontor har
aldrig varit vackrare, och vår
redaktion sällan gladare.
Ny konst i
Origohuset
• Den 25 november invigdes ljudinstalation ”Le
Jardin d’Englert” (Englerts
trädgård). Det är en serie
träd, blommor och strån i
metall och papier maché
som är motoriserade och
skapar diverse ljudsekvenser. Tanken är att studenter ska kunna programmera konstverket att spela
olika ljudsekvenser.
Konstverket, som sträcker sig genom fyra våningar i ett trapphus, är skapat i
Nobelpristagaren François
Englerts ära. Englert vann
Nobelpriset i fysik 2013 tillsammans med Peter Higgs
för deras teori om hur partiklar får massa.
TOFSEN #1 • 2015
rman
Enkla fi
100%
rabatt
t
studen
Designstuderande med frilansuppdrag?
Få stil på ditt företagande.
Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga
dina drömmar. Som student får du Enkla firman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde
600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och firmans pengar. Dessutom
ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna.
Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent
Högskolans sida
CHALMERS BLIR GLOBAL KUNSKAPSSPRIDARE
I början av 2015 startar Chalmers sin första mooc; massive open online course.
Sådana öppna nätkurser är gratis och tillgängliga för vem som helst med en
dator. Kursen blir världens första mooc om supermaterialet grafen.
TEXT: INGELA ROOS FOTO: OSCAR MATTSSON
F
rån och med 2015 blir Chalmers en
global kunskapsspridare. Då startar
ChalmersX, samlingsnamnet för alla
Chalmers mooc.
– Det är ett annorlunda och nytt sätt
för oss att ta den kunskapsspridande
rollen i samhället, säger Maria Knutson
Wedel, vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor på Chalmers.
Med en uppkopplad dator som redskap
kan kursdeltagare över hela jordklotet ta
del av videoföreläsningar, diskussioner,
lösa uppgifter och skriva tentamen.
– Tidigare har vi spridit kunskap
främst regionalt och nationellt. Nu möjliggör tekniken global kunskapsspridning
– vi kan nå de som behöver kunskapen,
oavsett var i världen de befinner sig, säger
Maria Knutson Wedel.
Mooc, efter engelskans massive open
online courses, är en växande trend inom
universitetsvärlden. Framstående univer-
10
Chalmers X-kurserna kommer att vara
speciellt anpassade för sitt sammanhang
– det blir inga traditionella 45-minuters
föreläsningar inspelade på film. Lärarna
som utvecklar kursen analyserar noga
vilka koncept de vill att deltagarna ska få
med sig. Innehållet kokas sedan ner till
kortare videosnuttar på 5–7 minuter.
Chalmers första mooc blir en introduktion till supermaterialet grafen. Det är
ett ämne som ligger i forskningsfronten,
som Chalmers tror på och är framstående
inom.
– Det finns ett stort intresse för grafen
och på det här viset kan vi nå ut med kunskaper om grafen till riktigt många, säger
Maria Knutson Wedel.
Därefter står en mooc om hållbarhet i
vardagen på tur, med planerad kursstart
i maj 2015.
sitet som till exempel Harvard, MIT och
Tokyo universitet erbjuder redan kurser.
Intresset är stort – varje kurs drar ofta
tiotusentals deltagare.
ser att mooc kan vara
mycket användbara som påbyggnad eller
vidareutbildning för någon som redan befinner sig i arbetslivet. Däremot tror hon
inte att de helt kan ersätta en traditionell
campusutbildning. Campusutbildningar
är väl sammanhållna och utformade för
att motsvara förväntningarna från bland
annat industrin. Dessutom ger de en examen och titel, vilket företag bland annat
tittar på när de anställer.
– Men det beror nog delvis på att de
som anställer inom företagen tänker traditionellt. I framtiden kan vi komma i ett
läge då kunskap, oavsett var man fångat
upp den, blir viktigare än certifiering och
betyg, säger Maria Knutson Wedel.
MARIA KNUTSON WEDEL
VAD ÄR MOOC?
Till skillnad ifrån traditionella distansutbildningar har MOOC inga antagningskrav.
Kurserna ger inga högskolepoäng, men väl
ett certifikat på genomförd kurs. Examineringen sker maskinellt, med tusentals
deltagare är det omöjligt för läraren att
ge indviduell återkoppling. Däremot finns
plattformar där deltagarna kan ha kontakt
och diskutera med varandra.
VAD ÄR EDX?
ChalmersX kommer att finnas på edx.org,
samma utbildningsplatform som MIT, Harvard, Berkeley, Karolinska Institutet och
andra framstående universitet erbjuder
sina MOOC på.
TOFSEN #1 • 2015
En händelserik höst är nu bakom oss (se en
sammanfattande film på http://bit.ly/halvleksrapport)
och våren ligger för kårens fötter. Här är några
saker att hålla ögonen på.
TOFSEN #1 • 2015
11
Chalmers Advances
INNATE BEHAVIOUR DETERMINES
HOW WE STEER OUR CAR
Researchers at Chalmers have solved a 70 year old mystery in
traffic research: an until now inexplicable jerkiness when we steer
a vehicle. The discovery may lead to safety systems in cars that can
correct dangerous steering movements before they occur.
TEXT: JOHANNA WILDE PHOTO: HENRIK SANDSJÖ
T
he ability to predict what a driver is going to do in the near
future and to be able to prepare the car’s system for this
sounds a little bit like science fiction, and it would naturally be a dream come true for the safety departments at car manufacturers. The dream is now one step closer to becoming reality.
– With the driver model I have developed, it is possible to predict what drivers are going to do with the steering wheel before
they do it. It is possible to predict how far the driver is going to
turn the wheel, right when the person starts a wheel-turning
movement. It’s like looking into the future, says Chalmers researcher Ola Benderius.
As a result of the recently published discovery, several applications for car support systems can be developed to make our
cars safer. Smarter anti-skid systems and systems for fatigued
drivers are two examples of potential usage areas.
– Imagine a fatigued driver on the verge of running off the
road. He or she suddenly wakes up and reflexively initiates a
very large corrective manoeuvre, a potential misjudgement that
can lead to something very dangerous. Since we are now able to
predict how far the driver is going to turn the wheel, the vehicle’s support systems can identify potential misjudgements and
intervene, which means a serious accident, such as the car travelling into approaching traffic, can be avoided, says Ola Benderius.
12
What is the mystery that Ola Benderius has solved? As early as 1947, the well-known British researcher Arnold Tustin
(1899-1994) produced the first model for how a person steers
towards a target. He identified a continuous and linear control
behaviour. When a car is driven, this corresponds to the driver
gently and continuously following the road with the steering
wheel. This behaviour is known as tracking within control theory, and it has been the prevailing theory for car driving ever
since. However, when comparing the linear model with actual
measured data, some deviations become apparent, namely jerkiness in the steering signal.
TUSTIN SAW THESE deviations from the continuous prediction as well,
but the mystery has remained unsolved until now. Ola Benderius
and his colleague Gustav Markkula got the idea while they were
attending a lecture on neurocognition at Sahlgrenska University Hospital. The lecture addressed the behavioural theory of
reaching, which concerns the basic human behaviour when we
reach for something.
When studying how we humans move our hand from Point A
to pick up something from Point B, the speed of the movement
has a direct relationship with the distance – the longer the distance, the quicker the movement. The interesting effect of this
TOFSEN #1 • 2015
LICENSE: HTTP://CREATIVECOMMONS.ORG/LICENSES/BY/3.0
When manoeuvring a steering wheel, both children and adults demonstrate a jerkiness that researchers have previously been unable
to explain. A new discovery shows that the jerkiness is due to an innate behaviour humans have when reaching for a target with their
hand.
is that the time for the movement is the same regardless of the
distance.
– We immediately recognised this pattern from our measured steer signals,” says Ola Benderius. ”It was a bit of a eureka
moment. Was it possible that this basic human behaviour also
controlled how we steer a car?
WITH THE IDEA in mind, Ola Benderius extracted over 1,000 hours
of car and truck driving from real driving data, which resulted
in 1.3 million steer corrections. It turned out that 95 per cent
of these correspond with the reaching theory. Ola Benderius
and Gustav Markkula had discovered that steering is not linear
when the driver follows the road, but rather that the driver turns
the wheel according to the special reaching pattern.
– We were able to use the theory to explain what researchers
had been trying to solve for a long time. This was the answer
to the previously inexplicable jerkiness in the control signal.
Rather than looking upon steering as continuously following the
road, steering corrections seem to be applied in a very predetermined manner, says Ola Benderius.
– The control behaviour has also proven to be very natural; I
saw this in an earlier study where I examined driving behaviour
in 12 year olds and their parents.
TOFSEN #1 • 2015
FACTS ABOUT THE RESEARCH
The research has been conducted within the Adaptive systems
research group at the Department of Applied Mechanics at Chalmers. It has been financed by the Safer Vehicle and Traffic Safety
Centre at Chalmers and the FFI research programme.
With this new knowledge, he was able to develop a mathematical model that can explain many observed steering behaviours,
which means that the driver response to different situations can
be predicted before it occurs. Ola Benderius believes the discovery will have an impact on an entire research field.
– This might completely change how we regard human control of vehicles, crafts and vessels. I hope and believe that many
researchers will utilise the findings and start to think in new
ways. Control behaviour has traditionally been studied on the
basis of control theory and technical systems. If it is instead
studied on the basis of neuroscience with focus on the human,
an entire new world opens up. This could push the research field
in an entirely different direction, says Ola Benderius.
13
Alumnus
Working in the Paper Industry
Technical and Strategic
Management
TEXT: JENNY-YUE ZHENG PHOTO: SANNA WELINDER
Anton Kullh graduated from the Quality and Operations Management master’s program
in 2013.Today Kullh works as an operations manager at Stora Enso and believes that along
with the technical skills that he acquired from university, being part of various social experiences at Chalmers has also contributed to his professional development.
Why did you choose to attend the
mechanical engineering program and
later the Quality and Operations Management master’s program, while you
were at Chalmers?
I started off on the mechanical engineering program because it felt like a natural
choice for me. Knowledge-wise, I wanted
to focus on acquiring a good theoretical
base. After I graduated with a bachelor’s
degree I wanted to improve my operational skills, which is why I chose to attend
the Quality and Operations Management
master’s program. The combination of
having strategic as well as technical skills
has proved to be very useful in my current
job.
What are your most vivid memories
from your time at Chalmers?
I most vividly remember all of the interesting people that I got to know and
a lot of fun activities, some more serious
than others. The process of completing
my master’s thesis for a company in South
Africa is also something that I remember
quite vividly. That was a very valuable experience in many ways, both from project
perspective as well as cultural perspective.
Can you describe what you liked about
Chalmers and some aspects that could
be improved?
14
I appreciated that we were given the
opportunity to be in touch with industry.
It helped my learning process and allowed me to apply the theories that I had
acquired in class on real life situations.
However I still think that Chalmers could
improve on getting students and industry
to work together to a greater extent.
”I was on the trainee program, which I think is a
good way to start a career
in a company.”
What have you been doing since you
graduated?
After I graduated, I started working
with Supply Chain Management at Stora
Enso. I was on the trainee program, which
I think is a good way to start a career in a
company. It has helped me build my own
network in the company and I’ve learned
a lot about an industry that I was previously not very familiar with. After a year in
the company I was given the opportunity
to work with something that was quite
the challenge for me and today I have an
operations management position at Stora
Enso’s largest production unit, located in
Imatra, Finland. We run 8 production li-
nes and produce more than 1 million tonnes of consumer board each year.
What skills that you acquired at Chalmers do you consider to be the most
useful in your career?
Problem solving: to be able to analyse and solve completely new problems
while never having encountered similar
situations before. I have also had a great
advantage through being given the opportunity to meet people from all over
the world during my time at Chalmers. It
has made it easier for me to interact with
different people while working in a multinational company. I have also made use
of some of the courses that I studied, but
generally speaking it is the problem solving skills that I acquired and the ability
to learn new things quickly that have helped me the most.
What is the most interesting aspect of
your current job?
The dynamic work environment, challenges and opportunities all make it very
interesting to go to work every day. We
belong to an industry that is undergoing
a great transformation, so being able to
make this journey with so many skilled
and driven colleagues and a very competent team makes me feel privileged and
motivated. I enjoy the combination of
TOFSEN #1 • 2015
daily operational challenges, some of
which involve working closely with many
stake holders such as the production and
the market. It has helped me develop my
skills and I am very grateful for having
been entrusted with this responsibility.
Do you have any advice for current students?
Go travelling; work or study abroad as
much as you are able to during your time
as a student. There is such an incredible
amount of opportunity for students to go
abroad on exchange programs or internships. Get involved in your student union
associations and clubs to build yourself a
network outside your department at Chalmers. It is also great fun! Amongst other
things, I found being part of the mechanical engineering department’s sports association (MISS) to be a very rewarding
experience. I also enjoyed working for
RASP-magazine and being a board member of Café Bulten. These opportunities
allowed me to work with a lot of great
people and I have made friends for life.
Is there anything that you regret not
doing during your time at Chalmers?
I regret not utilizing more of the opportunities to spend time abroad when I
was a student.
”The combination of having
strategic as well as technical skills has proved to be
very useful in my current
job. ”
ANTON KULLH
Department at Chalmers/Master’s Program: Mechanical Engineering/Quality and
Operations Management
Year of Graduation: 2013
Current Position: Demand & Operations
Planning Manager at Stora Enso
TOFSEN #1 • 2015
15
Artikel
CHALMERSFÖRDOMAR
A:are är röda och V:are är blå, andra har fördomar och du likaså. Tofsen har
undersökt fördomarna om de olika programmen och kan nu presentera hur en
typisk teknolog på just ditt program är.
TEXT: LINN HANSEN BILD: ANGELIKA GABRIELSSON
När vi bestämt oss för att skriva den här artikeln satt vi och pratade på redaktionen om hur det ena och det andra programmet var.
Visst hade vi föreställningar om de flesta av dem – det märkte vi snabbt – men vi är också en liten grupp. Vi insåg därför snart att
vi skulle behöva ta in fler röster för att få ett bra resultat. Sagt och gjort, vi skickade ut en skribent för att intervjua några tiotal
studenter under pubrundan. In vino veritas.
AT
Arkitektur och
teknik. Dessa
människor kan
inte bestämma sig
och därför väljer
de linjen som är
skitsvår att komma
in på, och ut från.
Typiskt ambitiösa
människor. Trots
att de läser teknik
har de ingen respekt för funktionalitet; varenda chans
att göra en rund
form tas tillvara.
A
Arkitektstudenter är lite speciella människor som gillar att
rita fina teckningar som de
hänger upp på sin innergård.
De är med största sannolikhet
veganer och står för införandet
av ordet “hen” i SAOL. Trots att
sektionsfärgen är röd så är nationaldräkten svart polotröja.
D
Æ
Datateknologen har onekligen
lyckats med en sak, och det är
att göra karriär av sin hobby.
När de inte sitter i en källare
och hackar allt på internet
sitter de och super, står och
super eller går och super.
D:aren är orange och borde ha
duschat. Igår.
Æ-tjejerna (ja, det är absolut
uteslutande tjejer) kom inte in
på Handels. De är samhällsbyggnads I:are – högljudda och
finklädda köper de lunch varje
dag. Oavsett vad man tycker
om dem måste man hålla med
om att de är snyggast på Chalmers.
16
TOFSEN #1 • 2015
E
F
E=EKAK. Samtliga E-killar (ja,
det är absolut uteslutande
killar) är bäst på att häfva
øhl. Dessa serieläsare och
kretskortslödare har stark
sammanhållning och är trevliga att festa med. Om du är
på jakt efter en E:are ska du
hålla utkik efter de praktiska
elektrobyxorna med många
dragkedjor.
Fysikerna har
medvetet
valt Chalmers
svåraste linje
för att visa sig
smarta. Att
dras till saker
som oändliga
dimensioner
och annat
skumt är ett
tecken på
starkt nörderi.
F:are bor hos
sina föräldrar,
är totalt ointresserade av
sitt utseende
och tycker allra bäst om att
spela schack.
H
DS
Dessa låtsasingenjörer ses i allmänhet ned på för att de inte
orkar läsa en riktig linje, trots
att de är sköna människor. Den
typiska H:aren är osynlig. Dock
finns en grupp rosa (seriöst,
kan H:are ens stava till cerise?)
skrikande människor som syns
överallt. Och hörs. Överallt.
Doktoranderna är de chalmerister som gick ut från sina program och inte kunde (eller ville?)
få ett riktigt jobb. Hela dagarna
sitter de instängda på sina
kontor och verkar ha glömt bort
hur man festar. Måste man bli
så seriös bara för att man fått
lön? Är faktiskt trevliga, när de
lämnar korridorerna.
I
På I är det svårt att komma in och lätt att komma ut. Dessa stekare ska
bli chefer allihop, men vet inte inom vad eller hur de ska ta sig dit. Med
aktieportföljen i hand och kavajen perfekt matchad till slipsen eller
blusen köper de lunch varje dag. I:aren är lite bättre än alla andra och
mycket bättre än vissa.
TOFSEN #1 • 2015
17
K
Kemister gillar att spränga
saker. Faktum är att det är
det enda de gör. De smyger omkring i labbrockar
(som lätt misstas för byggrockar om det är säsong)
och smäller smällare i
korridorerna. Hade inte
uppfattats som lika coola
om inte “Breaking Bad”
funnits.
IT
IT:are är snälla människor som
gillar att kramas, men tillbringar för mycket tid framför
skärmen. Detta gör dem bleka
och solskygga. Som blivande
IT-supportarbetare kommer de
ställa frågan “har du provat att
starta om den?” hundra gånger
om dagen medan de ångrar investeringen i högskolestudier.
KFKB
Är inte de kemister? Eller? De
är ju gröna. Lite. Jaja, okej, inte
bara kemi, men typ. Smäller
inte lika mycket grejer, utan
består egentligen av jätteblödiga tjejer som vill bota cancer
och uppfinna nya mediciner
mot allt farligt. Var Kf kommer
in i det är det ingen som vet.
TD
M
Maskinare är bilmekaniker som
fattat att man kan få mer betalt
om man pluggar lite matte också.
Därför pluggar de. Som fan. De
hänger mest med varann i sin fina
studiehall vid sitt fina café och
skålar i kaffe på pluggträffarna.
Alla som börjar M får ett par hipsterglasögon och en rutig skjorta.
18
TD:are är
snyggflummiga
hipstrar som
spenderar fem
år med att bygga
modeller med
glasspinnar och
piprensare. De
pratar uteslutande om färger
i form av sifferkombinationer
och har som
ambition att hela
världen ska vara
mattsvart eller
kromad.
TOFSEN #1 • 2015
Krönika
SJÖ
Sjöarna är överallt under
mottagningen och när
den slutar så försvinner de. Efter att ha
blivit sjökaptener
(allihop) så får de
jobb utanför Sverige och försvinner
för gott. Sjö är
Chalmers praktiska utbildning,
lite som bygg
var på gymnasiet, och folk
beter sig
därefter.
V
V:are vill bygga hus men
inte spika själva. De är ett
gäng perfekta svärmorsdrömar som pluggar åtta
till åtta men ändå hinner
träna och laga egna näringsriktiga matlådor. Alla
V:are drömmer om att bo
i ett hus som formgjutits
av betong i en enda form –
det ultimata mästerverket.
Z
Z-teknologerna har
hemliga planer på att
ta över världen, ett
whiskyproducerande
land efter ett annat,
vilket har lett dem
till att börja plugga
robotlinjen. Den
populära snusnäsduken är egentligen
inte i syfte att se bra
ut utan används för
att kommunicera sitt
sektmedlemsskap.
...eller?
Är det så här det är? Det finns
stereotyper för alla olika sektioner,
men var kommer de ifrån?
S
jälvklart finns det folk på programmen som
(delvis) uppfyller stereotyperna, men det kryllar också av dem som inte alls gör det. När vi
tänker efter har vi nog alla träffat I:aren som är intresserad av samhällsbyggnad, elektroteknologen
med börskunskaper som slår de flestas eller kemisten
som spenderar fritiden på havet.
När folk frågar mig vilket program jag läser brukar
jag be dem att gissa. Det har inte hänt hittills att de
har gissat rätt på första försöket, och många gånger
har de gett upp efter ett antal gissningar. Jag tycker
att det, i det lilla, är ett bevis på att det inte finns fog
för att kunna säga att vissa är si och andra är så.
Nu är det ju inte en hemlighet att jag har gått
tre år på I, så jag tänker prata lite om det eftersom
det är det jag känner till. När vi började så kände vi inte varandra, så det är svårt att avgöra vilka vi egentligen var, men jag vill påstå att vi inte
var färdiga I:are med aktieportfölj i hand, alla vi
hundra-något som stod där på Götaplatsen första dagen med lila pappersfluga om halsen. Inte heller var
vi det när vi gick ut, men jag vågar påstå att vi som
grupp lutade mer åt det hållet.
Jag tror att det handlar om att man som student
omedvetet tar till sig en del av den bilden som andra
verkar ha om en. Uppfyller lite av det som förväntas.
Och jag tror att den bilden som man omedvetet tar till
sig av till viss del sprids medvetet i det som slentrianmässigt kallas att skapa sammanhållning, speciellt
under mottagningen.
Jag tror också, eller vet, att det kan vara väldigt
jobbigt att inte uppfylla stereotypen. Att få sin personlighet dömd baserat på sin utbildning. Det skapar
en känsla av att inte höra till och inte vara rätt. Det
kan få en att tvivla på sitt val av utbildning fastän
själva innehållet i den är rätt för en.
Jag tycker att det är dags att börja fundera på vad vi
säger om andra program, och inte minst om vårt eget
program inför andra. Det är vi tillsammans som är
ansvariga för att stereotyperna lever vidare.
LINN HANSEN
TOFSEN #1 • 2015
19
Krönika
En fördomsfull förklaring
Det var ett djävla tjat om fördomar...
J
ag finner allt att svenskar är en aning nojiga
vad gäller fördomar. Lite sådär extra nervösa
runt ämnet. Kanske har det med dåligt samvete efter Uppsalas experiment med rasbiologi att
göra. Att vara fördomsfull eller, gud förbjude, rasist är sedermera något av det fulaste man kan vara
i Sverige – ja, strax efter att vara utlänning eller
rik såklart.
KRÖNIKA
En krönika är en kort
text där en person delar
med sig av en anekdot
eller en åsikt i syfte att
ge läsaren ett intryck
som stannar kvar. Den
skrivs från skribentens
eget perspektiv.
ÅSIKT?
Har du också en åsikt du
vill dela med dig av? Hör
av dig till info@tofsen.
chs.chalmers.se innan
25 februari.
Det folk, i min mening, tråkigt nog misstar sig om
med fördomar är att de enbart skulle vara dåliga.
De kan också hjälpa oss att överleva, även i informationssamhället, genom att underlätta för oss att
kategorisera och förstå vår värld. Varje förutfattad
mening vi har hjälper oss att generalisera och förenkla vår världsbild, nog för oss att kunna bearbeta och reagera på den. Fördomar som att norrlänningar är fåordiga eller att ryssen är farlig och vill
ta över världen, hjälper oss att tolka och förstå vår
omvärld. Vare sig de är sanna eller ej.
Det är omöjligt för oss att skaka hand med och
lära känna varje indier i världen, till exempel. Därmed kan det vara lönsamt för oss att extrapolera
en stereotyp av indier från en handfull konfrontationer, för att lättare förstå och vara förberedda
på vad vi har att förvänta oss från nästkommande
möte. Exempelvis vad man får och inte får skämta
om, eller hur man beter sig vid matbordet utan att
reta värden.
Man säger att man inte ska döma boken efter omslaget, och det är förvisso sant. Men alla gör det.
20
Alla gör vi ett omdöme om en person förstå gången vi träffar den. Det är inget konstigt eller fel
med det. Fördomarna baserade på kläder, hållning,
ålder, kräm i handskakningen (eller till och med
nationalitet) hjälper oss att bedöma människans
karaktär. Göra antaganden om hur vi ska bete oss,
och vilket beteende vi har att vänta.
Där de verkliga problemen uppstår är när dessa
fördomar cementeras och inte utmanas. När personer, av antingen ovilja eller oförmåga, inte kan
revidera sina fördomar allt eftersom de intar mer
information. Här uppstår främlingsfientlighet, diskriminering och i värsta fall folkmord. Verktyget
som hjälper oss att förstå och destillera vår bild
av omvärlden blir istället mallen för hur vi förstår
den. Ett ramverk som vissa människor vägrar att
uppdatera, oavsett vilken ny information de får ta
del av.
Då blir det fel. Riktigt fel. Ibland katastrofalt fel.
Men skyll inte fördomarna för det. Fördomar är
bara verktyg. Skyll på människorna som inte kan
hantera sina fördomar. Att vara fördomsfull borde
inte vara något brott. Det betyder inte nödvändigtvis mer än att man försöker skapa sig en förståelig bild av en annars på tok för komplex värld. En
förståelig bild som man förhoppningsvis utvecklar
och gör mer komplex allt eftersom. Att vara fast i
sina fördomar är dock en helt annan femma...
Sebastian Lindberg
BY ANDRES ROJAS. LICENSE: CC BY-SA 3.0 (HTTP://CREATIVECOMMONS.ORG/LICENSES/BY-SA/3.0)
TOFSEN #1 • 2015
Debatt
VI PRATAR OM HEM
– inte sovplatser
Tänk dig att du aldrig tidigare har bott hemifrån, men kommer in på din
drömutbildning i en annan stad. Staden är Göteborg – en av de städer i Sverige
med störst studentbostadsbrist – men du hittar ett rum i en lägenhet, där du
kan vara inneboende. Vilken tur! Eller?
JOSEFIN SÖDERPALM OCH HENRY DREFELDT, ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER
AIDA HADZIC, CARL ODHNOFF, MARTINA ENGHARDT OCH JOHAN JENSEN, HEMJAKTEN – EN DEL AV HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Just detta hände Maria. Hon fick tag i ett rum i en heterogen grupp, med olika typer av behov och
centrala Göteborg för 6 000 kr/månad, där del i förutsättningar: de är gamla, unga, föräldrar, gifta,
kök, badrum och vardagsrum skulle ingå. I början singlar och så vidare. En annan fråga vi lyfte är
fungerade det bra: hyresvärden verkade trevlig och kvaliteten på studentbostäderna – en studentbomån om att Maria skulle trivas.
stad är ett hem och inte bara någonstans att sova.
Successivt började dock nya förutsättningar I diskussioner om studentbostäder blir det lätt
dyka upp. Vilka tider Maria fick använda köket be- mycket fokus på hur mycket det går att tumma på
gränsades och hon fick inte lämna disk i diskstället; storlek och kvalitet. Studietiden må förefalla kort
hon fick inte ha en lampa eller dator på i sitt rum i allmänhetens ögon, men för en student kan det
om hon lämnade det; hon fick inte låsa sitt rum, under den aktuella tiden röra sig om en femtedel av
då hyresvärden ville ha tillgång hela tiden ”om en livet. Det är inte en försumbar period.
nödsituation skulle uppstå”. Hon fick ej heller använda internet efter kl. 22. Dessutom anklagade
Successivt började
hyresvärden Maria för att ha gjort skador i rum
och gemensamma utrymmen som Maria visste
dock nya förutsättfanns där då hon flyttade in.
ningar dyka upp.
Maria är tyvärr inte ensam. Varje terminsstart
blir problemen med studentbostadsbristen uppenVilka tider Maria
bara. De studenter som inte får tag på ett förstafick använda köket
handskontrakt hänvisas till andrahandsmarknaden, eller till att bli inneboende. Det är förvisso
begränsades och
fantastiskt att göteborgarna öppnar sina hem för
[...] hon fick inte
nyanlända studenter, men GFS Studentjurister
stöter tyvärr på många fall där det inte fungerar.
låsa sitt rum”
Dåligt upprättade avtal, ockerhyror och problem
i relationen med hyresvärden är bara några av de
risker studenter tvingas ta i och med den här typen
Under samtalen var alla överens om att komav bostadslösningar. Det är inte rimligt.
munpolitikerna måste samarbeta över partigränserna för att komma framåt i frågan. Vi hoppas
UNDER ÅRET HAR Hyresgästföreningen och Göteborgs att samarbetsviljan inte försvann efter valspurten.
förenade studentkårer (GFS) uppmärksammat Kommunvalet är över men bostadsbristen består,
bostadsbristen på olika sätt, bland annat med en och oavsett vad som händer på riksdagsnivå måste
tältaktion i Hagaparken. I samband med aktionen Göteborg fortsätta framåt. Därför vill vi fortsätta
bjöd vi in till samtal där politiker och andra aktörer påminna, uppmana och samarbeta runt frågan om
möttes för att diskutera studentbostadsbristen med studentbostadsbristen. Vi fortsätter kämpa för att
oss. Nu är det dags att gå från ord till handling.
kunna välkomna de nya studenterna till ett hem
En fråga vi lyfte i samtalen är att studenter är och inte bara till sovplatser!
”
TOFSEN #1 • 2015
21
Chalmeristhyss
CHALMERISTHYSS
Tofsen har fått tillåtelse att återpublicera sidor från Chalma Mater – en
antologi av Chalmershistoria. Här
till höger finns ett utdrag ur Chalma
Mater, del 5, sida 889.
VET DU MER?
Har du hört om andra Chalmeristhyss
som du vill att vi tar reda på mer
om? Hör av dig till [email protected].
chalmers.se
22
TOFSEN #1 • 2015
Vinjett
Join the queer
revolution
– we have glitter!
SFQ Göteborg är en
studentförening som
jobbar för att befria
Göteborgs Universitet
och Chalmers från
heteronormen. Vi gör
det genom att diskutera,
utbilda, lyfta frågor och
helt enkelt vara väldigt
jobbiga. Vi anordnar
också en massa grymma
aktiviteter!
SFQ Göteborg is a student
organization who are
trying to liberate Goth­
enburg University and
Chalmers from the
hetero norm. We do that
by discussing, educating,
bringing up important
issues and simply by being
really annoying. We also
arrange lots of awesome
events!
Hjälp oss
att rädda dig.
SFQ Göteborg
[email protected]
habeteku.blogspot.se
h b t q s t ud en t er n a . s e
www.wcj.se
Vi är en ideell förening utan bidrag från staten.
Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss.
Ge ett bidrag eller bli medlem på sjoraddning.se.
Du kan också ringa 077-579 00 90.
Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
23
-------- LINDY HOP -------- BALBOA -------- BOOGIE WOOGIE -------- BLUES ------
Article
Swedish Winter: A Survival
Guide for Beginners
It’s dark, it’s cold and there’s white stuff on the ground. Once a year it seems
that the ice age has returned to Sweden. If you’re an exchange student, or just
from Skåne, you might wonder how the Swedes have managed to live here for
all these years and still be able to look cheerful during winter. But don’t worry, if
you follow this guide you’ll have no problem surviving until spring comes. These
are the Swedes’ insider tips.
TEXT: ERIK ÖHRN ILLUSTRATION: SARAH JOHANSSON
Clothing
Although you sometimes can see a student from Norrland
walking around in shorts and t-shirt when it’s freezing cold, this
isn’t really recommended. In order to be comfortably warm all
day, whether walking on your way from home, on the tram or in a
class, dressing accordingly to the layer-on-layer principle is key.
It simply means that instead of wearing a few number of thick
clothes you wear a lot of thin ones. An example is a shirt under
a woolen sweater and long johns under your trousers. This will
keep you warm enough if you top it all with a warm coat and
thermal pants. A nice warm hat, gloves and woolen socks in your
boots finishes the job.
– Gloves
Choosing the right gloves is a bit of a science in itself. The
main thing to remember is that if you still want to be able to feel
your fingers, you want proper mittens rather than fancy leather
gloves. Wool or sheep hide are the preferable materials, where
gloves made out of the fomrer material are cheaper and tend
to be plenty enough for the standard Gothenburgian winter. A
word of advice though, they tend to be difficult to throw snowballs with.
– Shoes
When picking a pair of boots, make sure that they are comfortable and large enough that you can wear thick socks in them.
The shoe shops often have socks you can borrow in order to try
this. Leather is a very good material, but if you really want to be
able to tackle that snow hill make sure that they are completely
watertight, have some decent lining fabric and are high enough
to cover your ankles. The soles need to be properly patterned to
keep you upright on the ice, but if you’re unsure that that’ll be
enough you can also buy shoe spikes.
24
TOFSEN #1 • 2015
”
Not the sporting
type? Get some
friends together
and have a snowball fight!”
Activities
So, now that you’re properly dressed you need something to
do. Sitting inside in the warmth watching a movie is for beginners. If you want to be a Swede you need to embrace the cold.
If you ask any Swede what they did during winter when they
were kids, sledge riding will most likely be one of the most common answers. Go to a store, get yourself a sled and locate a
largish hill. Even though it might seem a bit childish it’s really
fun, and even though some chalmerists may be to “adult” to admit it, they probably secretly love it. The next step up from this
is skiing or snowboarding. Alebacken is a central ski slope, but to
really experience Scandinavian skiing you need to head further
north. The Norwegian town Trysil, some 530 km away, is one
of the largest ski areas somewhat close to Gothenburg. Branäs,
about 400 km north, is a fair alternative for beginners. Buses go
from Gothenburg during the ski season, and it’s possible to rent
equipment on site.
If you’re not too fond of slopes, ice skating might suit you.
Heden in central Gothenburg is a good place to try it out.
Remember that you probably will look like Bambi on ice and fall
quite a lot before you get the hang of it, so take it easy when
you first start out.
Not the sporting type? Get some friends together and have a
snowball fight! Naturally this requires that there’s some snow on
the ground, but otherwise it’s pretty straight forward.
Naturally, since this is Gothenburg, it’s quite possible that
there actually won’t be any ice or snow outside, just rain and
slush. Some alternatives for days like those are indoor beach volleyball, for example at Beach Center in Kviberg, and going for a
swim in Valhallabadet or some other swimming pool.
Last but not least, no Swedish winter is complete without
a sauna bath and a swim in an ice-cold lake. Check with CBK,
Chalmers’ Sauna Committee, for current events at the Härryda
sauna.
TOFSEN #1 • 2015
Getting around
Västtrafik tends to have some problems when the snow
comes. For some reason the trams seem to become utterly confused when it becomes too cold and promptly derail or fail to
start. Therefore you shouldn’t rely too much on them during
winter. Even if it’s cold it’s recommended to take a walk to Chalmers, preferrably wearing the warm clothes you’ve just bought.
This also has the advantage that you’ll look all rosy-cheeked
and healthy when you arrive and can brag to your friends that
you’ve faced the morning cold and lived to tell the tale. Biking is
still a possibility, but be careful if it’s below freezing. “Count the
falling cyclists” is a popular winter game for a reason.
How to not get depressed
As you’ve probably noticed, the days are short this time of
year. In order to stay happy and healthy and avoid winter depression, which is a real and pretty common occurance among
Swedes, it’s important to savour every bit of light there is.
Going on a stroll at lunch time to get some sunlight can do
wonders. Embrace the sun as an old friend.
If all else fails and all winter clothes are sold out, the sky is
constantly gray, the darkness is overwhelming and the temperature never goes above 5 or below 2 degrees celsius, consider
trying out the secret Swedish winter activity. A charter trip to
the sun..
25
Tekniskt kåseri
Häfva A-dammen
Vi har fått för oss att häfva A-dammen. Det kan kanske verka som en lite märklig
sak att få för sig, men nu ska det göras och vi måste räkna ut hur det ska gå till.
OBS! Det här är bara ett räkneexempel...
TEXT: JONAS LINDBERG FOTO: SIMON PEDERSEN
A
-dammen är 13 meter bred, 37 meter lång och 0,4 meter
djup. Vi behöver alltså en behållare som rymmer 192
kubikmeter vätska. När folk tänker häfv på Chalmers
så tänker de oftast på flaskhäfv, så hur stor skulle denna flaska
behöva vara?
För att rymma en A-damm behövs en flaska med en innervolym på minst 192 m3. En Flaska med en höjd på 20 meter och en
diameter på 4 meter borde räcka. Om flaskan approximeras som
en 14 meter hög cylinder med en 6 meter hög kon ovanpå så ger
detta oss 176+70= 201 m3 att jobba med. Perfekt!
Flaskan måste palla trycket från allt det här vattnet. 20 meter vatten ger oss ett tryck på 296 kPa. I brist på den blekaste
aning om hur man räknar ut hur tjockt glas man behöver för att
det ska hålla, gick jag ut på internet där jag hittade TheAquaToools.com, vars fiffiga verktyg berättar att ett akvarium med
samma höjd skulle behöva en tjocklek på 941 mm. Eftersom
att vi ska hävfa och häfv innebär kolsyretryck så avrundar vi
uppåt till en meter. Så för att flaskan inte ska spricka behöver
På Bamses rum är det högt till tak...
26
vi lägga till en meter i botten och en runtom, så att flaskan blir
21 meter hög och 6 meter i diameter. Vi kommer alltså behöva
255 kubikmeter glas.
FLASKAN KOMMER VÄGA en del, utöver de 192 ton som A-dammens
vatten väger, kommer glaset, med en densitet på hela 2,52 g/
cm3, lägga till 643 ton till. Det hela landar på 835 000 kilo, som
vår stackars hävfare ska svinga runt.
Så nu när vi har flaskan är det dags att preparera vattnet.
Först ska det värmas till den häfvänliga temperaturen 320,65 K
(47,5 grader C). Om vi väljer en trevlig vårdag när vattnet redan är 25 grader varmt så måste vi alltså höja temperaturen
med 22,5 K. Vatten kräver 4715 J/kg för att värmas 1 K, så vi
behöver 65 gigajoule. Det kan låta mycket, men om man kan
hitta någon skön snubbe som jobbar med kärnkraft och lyckas
sätta Ringhals reaktor 3 på att bara värma vårt vatten kan vi
använda dess effekt på 1045 MW för att värma vattnet på en
dryg minut.
Bamse kan också häfva akrobatiskt!
(Läs mer på hemsidan)
TOFSEN #1 • 2015
Efter allt detta så har vi en flaska varmvatten. Det sista som
återstår är att kolsyra vattnet. Vid 47,5 grader C kan man lösa
ungefär 0,8 g koldioxid per kilo vatten. Vi behöver alltså 154
kilo CO2, eller 342 Sodastream®-patroner.
Med en flaska häfvbart material så kan vi sätta igång! ”Färdiga... häfv... Klonk”
DET OFFICIELLA VÄRLDSREKORDET på
33 cl flaska är 3,311 sekunder och
sattes 1979 av EKAK emeritus Lennart ”Kalle” Carlsson. Vårt
häfv kommer nog ta lite längre tid. Om vi gissar att Kalle tog
en halv sekund på sig att starta och avsluta sitt häfv, så tömde
han flaskan på 2,811 s. Om vi skalar upp det till vårt lite mer
ambitiösa drickande skulle det ta 18 dagar, 17 timmar, 45 minuter och 36 sekunder.
Under denna långa strapats är det mycket möjligt att lite
spiller ut, men det är inget att oroa sig för. Under ett häfv til-
låts max en promille av vätskan att hamna utanför mun eller flaska, vilket i vårt
fall innebär att man kan
Flaskan måste
drälla 192 l, motsvarande 29 röda drickabackar
palla trycket från
fulla innan man blir disallt det här vattkad. Men tyvärr gynnas vi inte enbart av
net. 20 meter
reglerna. Har man mer
vatten ger oss ett
än 50 ml kvar i flaskan
efter ett häfv får man
tryck på 296 kPa.”
0,1 s strafftid tillagt per
extra ml. Vilket i vårt fall kan bli en del.
”
Tack Petra Forsmark och Sissela Nyberg i Bamse!
Bamse är Chalmers Studentkårs øhlhäfvarförening. De gillar att dricka øhl snabbt!
Föreningen arrar medlemsmöten med häfv, och även medlemskvällar och annat
skoj för både medlemmar och andra. Vill du lära dig att häfva som ett proffs kan
du hyra in Bamse för en kväll så lär de dig allt du behöver veta. Mer information
finns på deras hemsida och inför arrangemang finns även info på anslagstavlorna
runtom på Chalmers.
www.bamse.chs.chalmers.se
TOFSEN #1 • 2015
27
Reportage
I juni förra året skulle jag åka över till Morgantown, West
Virginia, för att jobba under sommaren. Jag behövde en
bostad i stan för två månader. Att hitta en bostad för ett
par månader i en liten stad med ett stort universitet, även
under sommaren, är inte lätt. Jag gick in på Craigslist
där precis allt finns. Jag hittade en andrahandsuthyrning av ett studentrum i ett studenthemskomplex som
heter Campus Evolution Villages, CEV...
”Perfekt”, tänkte jag när jag såg hur det
var organiserat. Det var en lägenhet med
fyra rum med toa och dusch i varje rum,
gemensamt komplett stort kök i toppklass, tvättmaskin och tumlare bakom köket och ett gemensamt vardagsrum. Det
fanns gym, kafé, stor utomhusjacuzzi, ett
litet kontor och en pool på området. Dessutom fanns det mycket gott om P-platser.
Det var svårt att tro att detta var ett studenthem och inte en semesterort i Spanien.
Jag bestämde mig snabbt för att ta den.
Den kostade 450 dollar/månad, vilket får
28
anses relativt billigt. Kontoret sände mig
hyresdokumenten. 37 stycken! Jag har
aldrig sett något liknande, jag skulle ju
för katten inte köpa stället! Efter att ha
harvat mig genom alla regler gällande
katter, hundar, kaféregler, sopcontainerrutiner och hur man på ett juridiskt korrekt sätt hanterar tvättmaskinen tecknade jag på och sände tillbaka dokumenten.
I BÖRJAN AV juni hämtade jag min Cheva
som jag har stående hos en god vän och
f.d. professorskollega vid Chemical Engineering. När jag lastat in mina grejor kom
TEXT OCH BILD: ROBERT SVENSSON
hans fru med en säck med lakan, örngott,
en tvål och ett par rullar toapapper. Jag
fick en stark flashback från en scen ur en
amerikansk collegefilm där föräldrarna
sänder med det nödvändigaste när grabben lastar sin gamla Ford och åker till
college för första gången. Jag körde till
studenthemmet och installerade mig. Eftersom det var sommar så var det långt
från fullbelagt. Det var bara en IT-student och jag i vår fyrapersoners-lägenhet.
Det var verkligen ett flashigt studenthem, men byggnaderna var tyvärr mest
Potemkinkulisser. De var byggda efter
TOFSEN #1 • 2015
Vinjett
typisk amerikansk standard. Efter skandinaviska mått var de rena skiten. Väggar
och bjälklag saknade totalt akustisk isolering. Dörrarna till korridoren var av
tunnplåt. Trapporna mellan våningarna
var också gjorda av plåt. Fyra rum delade ett kombinerat AC- och värmeaggregat. Detta väsnades av bara satan, vilket
är mer regel än undantag här i USA. Vill
man ändra temperaturen så ändrar man
för hela lägenheten med alla fyra rummen, även vardagsrummet. När grannen
spolade på toa första gången höll jag på
att skita på mig. Det lät mer som en 737
som missat landningsbanan och drog om
på låg höjd över studenthemmet. Dessutom fanns en tjej i övervåningen som envisades med att klampa fram och tillbaka
efter midnatt i lägenheten! Kort och gott,
allt hördes och förstärktes, det var som att
bo i en bastrumma.
Med ett par öronproppar så var de
problemen lösta. Som vanligt så konfererar man med sina ”roomies” när det gäller utrymmet i kylen och frysen. Det var
bara en kille till i våningen, och han fyllde
sin halva av kylen och frysen med cola,
läsk och processad skräpmat, till exempel
TOFSEN #1 • 2015
29
Vinjett
färdiga pizzor och tacos. Burr! Jag hade
mjölk, apelsinjuice ”not from concentrate”, irländsk øhl och riktiga färska matråvaror i kylen. Jag hade fri sikt över parkeringen till poolområdet, så jag såg direkt
om det pågick något kul där. Det gjorde
det tämligen ofta.
DE SENA KVÄLLARNA var mörka, men mycket
varma. På parkeringen stod en sopcontainer. Eftersom mamma inte jobbar här
måste man gå ut med soporna själv och
lägga dem i containern. Detta kunde tydligen vara ett jätteproblem, för allt som
oftast låg sopor bredvid containern. Nä,
den var inte full, man orkade bara inte
gå till inkastet på baksidan där det fanns
plats.
Kaféet, som låg intill gymmet och poolarean, erbjöd diverse snacks. I kaféet arrangerades ibland lite poolfester med mu-
30
sik, diverse mat och dryck. Stora dörrar
kunde öppnas till poolarean. Varma dagar
var det livat där, och studenterna gick
mellan fiket och poolarean. Företag hade
ibland visning av sina, mestadels studentrelaterade, produkter i caféet. Även när
det var stängt fanns det alltid en termos
med kaffe till oss på disken. Det var bara
att gå in och hälla upp en kopp, sätta sig i
den jättemysiga ”kudd-soffan” och blänga
på den stora vägg-TV:n.
När jag en vacker och varm afton rullade in på området såg jag en bunt studenter som tjoade glatt vid poolen. Det
var alltför frestande för att bara låta det
passera. Jag parkerade Chevan, gick upp
på rummet satte på mig badbyxor, tog ett
par av mina Guinness och begav mig till
poolarean. Jag möttes av ett glatt lagom
øhl -påverkat gäng som tyckte att det
var roligare att slänga varandra i poolen
än att bara sitta på kanten och ha djupa
diskussioner om Schrödinger eller Shakespeare. Jag kröp ner i den stora jacuzzin
och väntade på huruvida jag skulle bli
accepterad eller ej. Nu kom min ekvation, Richardson-Dushmans elektronemissionsekvation, på högerarmen väl till
pass. Den var den bästa introduktionsattiraljen jag kunde ha. Snart var diskussionen i full gång om allting.
Solen hade just gått ner över Appalacherna och lämnade en imponerande
röd solfjäder av cirrusmoln efter sig. Det
var runt 30 grader varmt. Trots att jag
var en 40 år äldre f.d. ”Research Professor” kändes det precis som jag hamnat i
en typisk amerikansk collegefilm där jag
satt med de ölande och ylande ungdomarna.
TOFSEN #1 • 2015
Vi söker traineer
–framtidens samhällsutvecklare
som vill vara med och utveckla
samhället och hjälpa oss att nå
vår vision ”Alla kommer fram
smidigt, grönt och tryggt”.
Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcontroller, projektingenjör, planerare, markförhandlare
eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett
intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har
förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare!
Ansök n
senast de
15 feb
Läs mer på
www.trafikverket.se/trainee
Sofia Nyberg, trainee,
Malin Knutsson,
en av oss i Trafikverket
en av oss i Trafikverket
Teknik/Technology
KITCHEN SCIENCE:
TEXT: SIMON PEDERSEN
Polywhat?
You’re at the supermarket to supply yourself with everyday items necessary for survival.
Food, that is. Typically contained in polyethene bags or polystyrene trays, if not in paperboard
cartons or glass jars. Soft drinks are special: they get a polyethylene terephthalate bottle. You
stroll casually down the aisles, filling your polypropene shopping basket with edibles and their
packaging. When you’re done you approach the self-service checkout and procure your fakeleather wallet, possibly made partially from polyvinyl chloride, and find your polyvinyl chloride
acetate debit card. Finally, you perhaps choose to pack your groceries in a plastic bag which,
with great certainty, is made from polyethene.
Plastics are nearly always named after the
polymer they contain, but one should be careful with the distinction: a plastic is always
made from a polymer, but a polymer is typically not the same as a plastic. A plastic material will contain one or more polymers as well
as fillers, dyes, stabilizers, softeners et cetera.
Still, they are mostly referred to by the name
of the polymer (or an acronym derived thereof) and those names are not always easy
to understand.
Polyethene (PE, or polyethylene) is the king
of plastics. Nearly all bags are made from PE,
and most bottles that do not contain a carbonated drink. Lotions and soaps, ketchup
and mustard, frozen veggies and cut meat all
come in PE packaging with bottlecaps made
from its close relative PP, polypropene. Both
of these are made exclusively out of fossil
material (save for a small amount of PE derived from sugar cane) and with a combined
annual production of well over 100 million
metric tons one can imagine that a lot of oil is
required. This is a selling point for our next in
line: polyvinyl chloride.
PVC is a controversial material despite holding a strong third place on the most produced plastic scoreboard and is a favourite
material in pipes of different kinds. As its
name suggests it contains chlorine – actually,
only 43 % of its weight is organic and stems
from oil, with the other 57 % deriving from
Teknikexperiment:
Ett 400 år gammalt problem
om att stapla apelsiner
Hur staplar man frukt på det effektivaste sättet?
TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON
På bild 1 ser du hur frukter ligger staplade i
en affär. Men hur ligger frukterna egentligen
rent geometriskt? För att göra analysen, börjar vi med en enklare situation. På bild 2a ser
du hur jag på Fysikaliska leksaker, Chalmers,
har packat 6 x 8 = 48 burkar inom en ram.
Burkarna står i ett kvadratiskt mönster och
täcker cirka 78.5% av ramens yta. Tror du det
är möjligt att i ramen också få in de två burkarna till höger? Fundera lite på detta innan
du läser vidare. Jo, det går att få in burkarna
om du istället gör packningen som på bild 2b,
32
d v s i ett sexkantigt mönster. Då fyller burkarna cirka 90.7% av ytan och vi har alltså en
tätare packning.
till exempel pyramiderna på bild 1. Vi får då
en densitet på cirka 74.0 %.
Nu är vi redo för fruktproblemet. Man kan
starta med att först lägga till exempel apelsiner i ett lager på samma sätt som burkarna
på bild 2b. På detta lager lägger vi sedan ett
likadant lager, men förskjutet så att apelsinerna där ligger rakt över hålrummen i det
undre lagret. Vi fortsätter sedan att stapla flera lager med samma princip och kan bygga
Bild 2
TOFSEN #1 • 2015
GUESS THE GIZMO!
BY: ROBERT SVENSSON
What is this? Most of us DO NOT use it. Send your guess to
[email protected]
table salt which is in nearly endless supply. Good in theory, but
chlorine production carries with it other environmental concerns. PVC applications typically also require additives which
may have adverse health effects; many have heard about the
phthalates which act as softeners in PVC materials.
Styrofoam is a brand name for a polystyrene (PS) foam, with
Frigolit being the corresponding Swedish trademark. This bubbly material is an excellent thermal insulator since it contains
so much air and you can find it in for instance take-away boxes. When not made into a foam it’s hard and brittle and can
be transparent: disposable drink glasses, cups and cutlery are
made from non-foamy PS. An interesting phenomenon can be
observed with such glasses if they are filled with a hot liquid. In
an instant the stiff walls become soft and flabby as the molecules suddenly gain freedom to move around a bit when heated
up.
You have a chance to win a lunch with me, Robert, at Kårhusrestaurangen or at L’s kitchen at Lindholmen Campus. One person can win the
lunch twice consecutively. The third time the honor goes to that person,
but the lunch will be munched by the second one to send in his/her
reply. When the chain is broken, a frequent winner is back in the game.
Winner #4-2014 was Eric Eriksson, MI2. He figured out very quickly that it was a beer can.
Most polymers are quite resistant to degradation, both chemical and biological. They survive in nature for hundreds of years.
Most are excellent fuels (but don’t burn PVC if you like your
lungs!) and our recycling methods are constantly evolving, so do
us all a favor and dispose of them where they belong.
Johannes Kepler gissade år 1611 att den beskrivna packningen är den som har den största densiteten av alla
möjliga packningar. Men det visade sig mycket svårt att
teoretiskt bevisa att detta är sant. Kanske skulle man kunna flytta apelsinerna lite från sina lägen så att man fick
en ännu större densitet? Thomas Hales på University of
Pittsburgh i USA publicerade år 2005 en artikel där han
hävdade att Keplers antagande var korrekt och att man
alltså inte kan hitta en tätare packning än den vi beskrev
för apelsinerna. Beviset är på 300 sidor och det tog 12 utvärderare hela 4 år att fastställa att beviset var ”till 99 %
korrekt”. Så Hales fortsatte att leta efter ett 100 %-igt bevis.
Nyligen (augusti 2014) fastställde han att Kepler hade rätt.
Ett 400 år gammalt problem var löst!
Bild 1
Om man undersöker packning av sfärer med högre dimension (hypersfärer) finner man något märkligt för dimension
24, där densiteten är nere i 0.19 %. Mönstret delar enkelheten och elegansen hos dimension 2, se bild 2b. Vi har en
mycket symmetrisk och helt låst konfiguration med stort
”kissing number” (beröringspunkter), nämligen 196 560,
och största möjliga densitet av sfärer. Denna kunskap är
mycket användbar för att generera felkorrektioner i binärkoder vid kommunikation.
TOFSEN #1 • 2015
33
Pyssel/Puzzles
Crossword
Puzzle: Sarah Johansson
mean
vertical
is afraid
way to to permit literaof north
say old
again
ture
korea
people
storage
wants to
phone home
rather
stay here
when it’s
cold
E
spin
silver
martin
a
and tolkpositive
ien share
answer
this
not
assigned
a specific
value
lights up
las vegas
boss
octopiprotection
shrek is
this
preposition
hack
victim
door
openers
assign-
swedish
car going
downhill
most ment
abundant in
the universe
digitigrades
walk on
these
everyone
gets one,
one ...
fish
of japan
national
basketball association
nairobi
is the
capital
here
transport
layer
security
oxygen
detect
cousin
in the
adams
family
youth
service
america
S.J.
boron
Mathdoku
OBJECTIVE
• 4x4 tables use only numbers 1-4
• Each row contains exactly one of each digit with no repeats
• Each column contains exactly one of each digit with no repeats
• Each bold-outlined group of cells contains a clue with a number and symbol. The symbol represents the mathematical operation and the number
represents the result.
• For example, if the clue for a group of 2 blocks is ”7+”, some possible
answers could be 1+6, 3+4, or 2+5
mathdoku.com
34
TOFSEN #1 • 2015
Nonogram
Puzzle: Karin Sahlin
TOFSEN #1 • 2015
35
BILD: JOEL VIGREN