1. No category

Samv
verkkans
stra
appa
an
En gu
uidning till rätt hjälp
p
Monik
ka Torste
ensson, utvecklin
ngssamo
ordnare barn/ung
gdom Socia
alförvaltn
ning
Pia W
Widegren,, utvecklingsleda
are - Bild
dningsförrvaltning
g
Datum: 2014-11--19
Innehåll
Samverkanstrappan .................................................................................................................... 0 Inledning..................................................................................................................................... 2 Om Motala.............................................................................................................................. 2 Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan? ......................................................................... 3 Förankring .............................................................................................................................. 3 Handlingsplan......................................................................................................................... 3 Om arbetet på/med de olika trappstegen fram till och med augusti 2014. ................................. 4 Basen = upptäckt
Trappsteg 1 – Information
Trappsteg 2 – Vägvisarfunktion
Trappsteg 3 – Stafettpinne
............................................................................. 4 ............................................................................... 4 .................................................................. 5 ............................................................... 6 Trappsteg 4 – Samordnad Individuell Plan (SIP)................................................................... 7 Trappsteg 5 - Samordnat Stöd
.................................................................. 7 Resultatet – Samverkanstrappan ................................................................................................ 9 Information ......................................................................................................................... 9 Vägvisare ............................................................................................................................ 9 Samordnad plan ................................................................................................................ 10 Implementering ........................................................................................................................ 11 Film 1 ............................................................................................................................... 11 Film 2 ............................................................................................................................... 11 Film 3 ............................................................................................................................... 11 Film 4 ............................................................................................................................... 11 Vad har arbetet med Psynktrappan fört med sig? .................................................................... 12 1
Inledning
Senhösten 2013 fick vi i Motala besök av SKL:s Psynkprojekt temat för ”sammansatta
behov”. Vi hade blivit tillfrågande, om vi skulle vilja ställa upp och ”testa en metod”, en
teoretisk modell, som skulle innebära, att de som sökte vårt stöd skulle få en bra guidning att
ta sig fram i vårdutbudet. Man kallade modellen Psynktrappan. Vi som var samlade för att få
närmare information om uppdraget, var vår ledningsgrupp för Psynkarbetet i Motala det vill
säga verksamhetschefer och nyckelpersoner från olika delar av landstinget och kommunen.
Det uppdrag, som senare formulerades var att vi, med Psynktrappan som utgångspunkt, skulle
skapa en modell, som visar hur barn/ungdomar och deras vårdnadshavare utifrån individuella
behov guidas till den vård och behandling barnet/ungdomen behöver.
OmMotala
Motala ligger i Östergötland, vid norra Vättern och har drygt 42 000 innevånare. I tätorten bor
ca 30 000 personer. Antal barn mellan 0 och 18 år är ca 8 300 och unga vuxna mellan 19 och
24 år är ca 3 700. Östergötlands läns landsting är indelat i tre länsdelar, där Motala tillhör den
västra länsdelen. Motala har ett lasarett och såväl barnmedicin, habilitering som barnpsykiatri
finns stationerade på orten. Samarbetsklimatet mellan olika verksamheter som arbetar med
barn och ungdom upplevs generellt som gott.
Motala är med i två teman i Psynk och har inom kommunen dessutom ett särskilt prioriterat
uppdrag från politiken kring ”Barn och ungas uppväxtvillkor”. Vi har därför valt att arbetet
med Psynktrappan utgår ifrån den styrgrupp som redan fanns. I styrgruppen ingår förutom
bildnings- och socialchef även närsjukvårdsdirektören. Även ledningsgruppen för Psynk med
åtta verksamhetschefer eller motsvarande från såväl kommun och landsting har varit ett
dialogforum.
2
Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan?
Övergripande
I och med avtalet med SKL hade vi möjlighet att avsätta tid för två personer på vardera 25 %,
som skulle hålla ihop uppdraget. Den ena har haft ett övergripande ansvar och den andra har
arbetat mycket med informationsdelen. Vi tror, att det är svårt att driva ett utvecklingsarbete
utan att ha särskild tid för detta, då det handlar om att skaffa information från olika
verksamheter, såväl kommunala som inom landstinget och ta och hålla ihop nya initiativ. Det
är också viktigt att arbetet är förankrat i den högsta ledningen, eftersom det under resans gång
kommer att finnas behov av att samverka, förändra mm på sätt, som kanske inte alla tycker är
bra. Vår styrgrupp i Psynkarbetet har då kunnat fatta ett beslut, som alla ska följa.
En annan framgångsfaktor har varit att samla en liten ”arbetsgrupp” cirka en gång/månad med
representanter från Bildnings- och Socialförvaltning, Kommunledningsförvaltning
(folkhälsosamordnare) och en nyckelperson inom närsjukvårdens stab. Där har vi fått stöd och
en öppen och rak feedback kring innehållet i arbetet och en nödvändig kunskap om olika
förvaltningskulturer.
Förankring
För vår del skedde den huvudsakliga förankringen, att vi skulle ta oss an uppgiften att prova
trappmodellen, i princip vid det första mötet med SKL. Till detta var ledningsgruppen för
Psynk samt en del nyckelpersoner inbjudna och alla var positiva till tanken att kunna skapa en
bra struktur. Frågan fördes till styrgruppen för Psynk, som gav klartecken. Dessa beslut gav
oss möjlighet att kunna inhämta uppgifter och föra dialog med verksamheter på olika sätt i
vårt arbete.
Handlingsplan
Vi började vårt arbete med att göra en grov handlingsplan (se bilaga 1) utifrån varje
trappstegs begrepp, där vi utgick från den ”definition” som tagits fram av SKL. Först beskrev
vi vad vi behövde undersöka för att få en bild hur det fungerade i Motala och skissade på
olika arbetssätt. Det tydliggjordes vem som ansvarade för olika delar av arbetet och en första
tidplan för de olika delarna upprättades. Handlingsplanen har följts upp kontinuerligt
förändrats och kompletterats.
3
Om a
arbetet på/med
d de olika trap
ppstegen
n fram till och
h med
augu
usti 2014
4.
Basen=upptäcckt Mot sluutet av arbettsprocessen
n kände vi aatt vi alltmeer började prata
p
om ”U
Upptäckt”. Vi
V kände
att det vvar en sorts bas som geenomsyradee hela tanken med Sam
mverkanstrapppan. Därfö
ör lade vi
till dennna del som en bas und
der trappan.. I texten tilll denna del betonade vi vikten av
a att de,
som mööter och arbbetar med barn
b
och unngdomar, tid
digt upptäccker dem soom behöverr särskilt
stöd eller hjälp. Många gånger förståår man intte själv vaad som kaan vara hjälpsamt.
Till hjällp för och vid
v upptäck
kt hänvisar vvi då till saagamotala.se och Samvverkanstrapp
pan. Där
menar vvi att man fåår väglednin
ng om vart m
man kan väända sig om
m barn och uunga mår dååligt. Där
finns ävven kontakktuppgifter till de verkksamheter som finns i broschyreen på Inform
mationssteget.
Trappsteg1–In
nformatio
on I Motalaa har vi anvvänt oss av SKL:s sagaa-modell (Sa
amarbete Gemensamt
G
A
Ansvar för barn
b
och
unga) föör att uppfyylla PRIO-krravet att läm
mna information om veerksamheterr för barn och unga.
Detta har inneburitt att vårt ”ttänk” har ut
utgått från hur
h sagamottala.se skullle kunna uttvecklas.
Pia är dden av oss, som också har goda kuunskaper om
m hur sakerr och ting hhänger ihop ”bakom
dataskärrmen”, ochh har haft en massa kontakter med verkssamheter innom komm
mun och
landstinng om hur innformationeen ska form
muleras. Hen
nnes arbete har
h också vvarit fokuserrat på att
hitta en struktur huur landsting och kommuun kan få deel av varand
dras uppdateeringar.
Ett annaat mål har varit att tex
xten, översäättningar mm
m ska fung
gera för oliika målgrup
pper och
sagamottala.se har testats av t ex ungddomar av olika
o
nation
nalitet på H
Hallen, kom
mmunens
”fritidsggård” för älldre ungdom
mar, av vuxxna på sfi-u
undervisnin
ngen och i gymnasiesäärskolan.
Alla harr varit posittiva.
I vår traappa har ww
ww.sagamotala.se bliviit ett slags nav
n och maarknadsförinng av siten har varit
och är ffortfarande en
e viktig deel i arbetet. V
Vi har gjortt ett kort i plånboksstor
p
rlek, som vii delat ut
brett tilll verksamheeter, skolungdom med flera.
Vi har också gjorrt riktad rek
klam på Faacebook tilll alla medllemmar bo ende i Mo
otala och
Vadstenna kommun under somm
maren, sam
mt gjort en del presentattioner i olika
ka arbetsgrup
pper.
4
Trappsteg2–V
Vägvisarfu
unktion När dett gäller ”Väägvisarfunk
ktionen” så gick vi igeenom i vilk
ka fall vi beedömde attt det var
angelägget med en mer
m handfasst vägvisninng och hur gjorde
g
man i olika verkksamheter. Metoden
M
vi använnde var att samla repreesentanter ffrån olika veerksamheter inom det vi benämneer Första
Linjen. De frågor vi
v ställde och diskuteradde kring vaar:
mhet?
 Hurr kan man nåå er verksam
 När kan man nåå den?
 Funngerar ni som
m en hänvissningsfunktiion?
e budskap till dem ni vill? Om ej: Vad skulle kunna förb
rbättra dettaa?
 Når ni ut med ert
 Har ni några krreativa idéerr om info i aallmänhet?
 Hurr säkerställer ni att förän
ndringar i vverksamheteens arbete når
n ut till alllmänheten?
De verkksamheter som
s
inte kun
nde närvaraa lämnade in
i skriftliga svar. Vi annalyserade dialogen
och svaaren och kom
m fram till hur vi vill ddefiniera occh underlätta att hänvissning sker. Dels har
vi tagit fram en beeskrivning hur
h vi vill aatt var och en som mö
öter personeer med prob
blem ska
agera:
Vad sk
ka du som vägvisare göra när någon rin
nger till diig och någ
gon annan kan ge
bättrehjälpochsstöd?
1. Allttid: Tydligtt förmedla till vilken vverksamhett man borde vända sigg och varfö
ör denna
bedööms bättre. Erbjuda attt ta en kontaakt och be någon
n
ringa upp….
2. Om
m svaret bliir nej trots att det beddöms finnass behov och
h det kännss tveksamt om man
kom
mmer att ta egen kontak
kt: Fråga om
m man får återkomma till personeen om en tiid för att
höraa hur det lycckats.
3. Om
m det uppleevs myckett tveksamtt om man kommer attt ta en egeen kontakt och det
sam
mtidigt kännss mycket an
ngeläget attt man erbjud
ds någon fo
orm av stödd och hjälp: Ta själv
ta em
mot personeen för en första kontakt
kt och vid beehov insistera på att få vara ”stafetttpinne”.
(Se nnästa trappstteg!)
Som väägvisare är det
d dessutom viktigt aatt ha god kännedom
k
om sagamottala.se för att
a kunna
hänvisaa vidare tiill denna sida.
s
Vi ssåg också ett behov av en bbroschyr med
m
kort
mhetsbeskrivvning, målg
grupp, teleffonnummer mm. Detta dels utifrånn vetskapen
n att alla
verksam
inte är bbekväma med
m att anväända datorerr och dels för
f att ge den samladee bilden av var man
man få hhjälp och sttöd. Den kommer att övversättas till andra språåk. Nedan siid 2 – 3:
5
Trappsteg3–Stafettpinn
ne
Metoden för att koomma till slutsatser vaad man gör som stafettpinne var densamma som för
vägvisaare. Samma arbetsgrup
pp fick funddera över ett
e antal fråg
gor med diialog resp skriftliga
s
svar.
 Hurr gör ni för att
a se till att personer fåår stöd av an
ndra än er om
o detta behhövs?
ngerar bra/ m
mindre bra?
 När upplever nii att det fun
 Idéeer om hur evv svagheter kan förbätttras.
Våra sluutsatser var att det fann
ns två olika situationer att beskrivaa.
Vadgördusom””stafettpinn
ne”?
A. När det handlarr om en öveerflyttning
När du uppfattar att
a någon annan
a
verkssamhet skullle kunna ge
g ett bättree stöd än din
d egen,
förklaraar du hur occh varför deetta är fallett. Ni har en
n dialog om
m hur kontakkten ska skee och på
vilket säätt du ska kunna
k
stödjaa. Kanske kkan det ske genom att du
d beställerr en tid eller är med
på ett föörsta gemennsamt möte. Hör alltidd av dig tilll personen och
o kontrolllera att möttet blivit
av.
B. När du bedömeer att flera verksamhete
v
er behöver träffas
t
och gemensamt
g
ge hjälp och stöd
Blir beddömningen att det hand
dlar om att flera verksaamheter beh
höver samvverka tar du initiativ
till att beskriva ett SIP-/Ressursmöte occh ser till att en inb
bjudan skerr. Se särskiild rutin
Resursm
möte /SIP
6
Trappsteg4–Samordna
adIndivid
duellPlan(SIP)
Det laggstadgade kravet
k
på att
a en SIP
P ska görass om en familj
f
har kontakt med
m
flera
verksam
mheter och insatserna/h
i
hjälpen behhöver samorrdnas, stimu
uleras genom
m de PRIO
O-pengar,
som Socialstyrelseen fördelar. För att kom
mmunen gemensamt sk
kulle få kunnskap om fakta
f
och
utformnning, hade vi
v tidigt ett möte
m med rrepresentantter från skola, socialtjäänst (myndig
ghet och
utföraree) tillsammaans med teemaledare P
Psynk. Syfftet var att ”hitta rätt bland begreppen”.
Landstinnget bedöm
mde sig ha en bra kunnskap kring
g sakfrågan. Efter dettaa möte bild
dades en
arbetsgrrupp, där även
ä
landsttinget ingårr. Uppdrag
get är att skapa
s
rutineer, ta ställn
ning till
implem
mentering mm
m. En viktiig del av arrbetet har också
o
varit att beskrivaa hur metod
den med
möten (se biilaga) blir en
n del av ruttinen.
Resursm
Arbetsggruppen haar träffats regelbundett och kom
mmit fram till en prreliminär rutin
r
för
Socialföörvaltningenn i Motala och
o en handdlingsplan för
f hur det ska
s säkerstäällas att allaa i behov
av SIP ska erbjuddas detta från
f
och m
med 2015. Att den är preliminäär beror påå att ett
länsövergripande arbete
a
med gemensam
g
rrutin, blankett mm pågår under höösten 2014. I Motala
erbjuderr vi också förskolan/sskolan och i vissa fall polisen möjlighet
m
attt påtala attt en SIP
behöverr göras. Desssa, liksom de icke myyndighetsuttövande delarna av soccialtjänsten anmäler
behov aav Resursmööten till vårr verksamheet BarnCenttrum. Resurrsmöte 1 pllockar fram resurser
och behhov och Ressursmöte 2 formulerar
f
ggemensamt en SIP.
För att underlätta för de verk
ksamhetsförreträdare so
om ska ta initiativ
i
tilll SIP, har vi
v börjat
v placerar under en flik
f
på sagamotala.se. När det gäller
g
de
skapa eett hjälpmeddel, som vi
samordnnade planerrna håller vi
v bl a på at
att formulera en del meed ”Vanligaa frågor”. Frågorna
F
och svaaren har vi till
t största delen
d
hämtaat från en Powerpoint
P
från
f
Psynkss hemsida av
a Maria
Nyström
m Agback, jurist
j
på Soccialstyrelsenn.
Trappsteg5‐S
Samordna
atStöd Vi börjjade med att ställa oss frågann vad som egentligen
n menades med koordinator.
Samtalsspartner varr i huvudsak
k den arbettsgrupp krin
ng Samman
nsatta behovv som finnss som en
del i Pssynkarbetett. Gruppen har represeentanter fråån skola, fö
örskola, eleevhälsa, soccialtjänst
myndighet och utfförare, fritid
d, barnpsykkiatrin och habilitering
h
en. De fråggor vi inled
dningsvis
ställde ooss var





För vilka målgrrupper skullle en koordiinator kunn
na vara till hjälp.
h
Beskkriv i vilkeen omfattnin
ng i tid ochh längd och
h i vilka olika typer avv situationerr kan de
anväändas.
Olikka kompetenns för olika typer av upppdrag?
Vem
m/vilka ger uppdrag?
u
Möjjliga anställningsformeer och organnisering.
manfattades för återkooppling fråån bl a styrgrupp
s
– ledningsgrupp i
Dialogeerna samm
Psynkprrojektet. ”Sllutprodukteen” kan form
muleras enliigt nedan:
 En ddel av dem som vi mö
öter i arbeteet har mångaa kontakter, något som
m kan bli bååde svårt
att hhålla ordninng på och vara tidskrävvande. Det är viktigt attt se till att planansvarrig, utses
vid bbåde SIP-reesp Resursm
möten i syftee att hjälpa till med dettta.
7


För en del barn, unga och föräldrar, med ett sammansatt behov av stöd, krävs en insats
utöver det som kan ges utifrån befintliga verksamheter. Ett stödteam kan bistå med delar i
en SIP för att underlätta för berörda att hålla ihop sin dagliga tillvaro. (En skrivning kring
detta presenteras för politikerna i Bildnings- och Socialnämnden inom kort)
För barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar/funktionshinder finns ett
samverkansforum, Nätet, där gemensamma planer för dessa barn behandlas.
8
Resultatet – Samverkanstrappan
När vi har arbetat med Trappan har vi, efter att i tanken och med varandra fört olika
resonemang, kommit fram till att den inte är till för att förklara för brukarna, utan är ett
hjälpmedel för professionella. Den kommer att vara nåbar från sagamotala.se, där den i och
för sig är åtkomlig för alla. Vi har döpt om den och skälet till detta är, att vi bedömer att
Psynk är en benämning som lever just nu medan Samverkan är ett tidlöst begrepp. Psynk kan
också vara utmanande i förhållande till brukare som ev tar del av begreppet. En trappa som
förklaringsmodell till våra brukare bedömde vi likaså vara mindre bra. Hur hjälpsamt är det
om man upplever att man står på översta trappsteget……?
Samtal i vår arbetsgrupp har även lett fram till att Trappan inte fångar in en av de viktigaste
delarna när det gäller hjälpbehov, nämligen att upptäcka. Det finns en stor grupp människor
som inte själva tar initiativ till att få hjälp och stöd av olika skäl. En del av dem kommer att
hitta rätt i o m marknadsföringen av sagamotala.se, men fortfarande finns det många som inte
riktigt kan se att de skulle kunna vinna på att familjen får stöd utifrån. En viktig grupp att
fokusera på är därför ”upptäckarna” som oftast inte tillhör de ”professionella". Dessa är
baspersonal från t ex BVC, förskolan, lärare med flera inom skolan, polis och aktiva i olika
föreningar som möter unga. Just för denna grupp ser vi sagamotala.se och Samverkanstrappan
som särskilt viktig och ett stort fokus kommer att läggas på implementeringen till denna
grupp.
Arbetet på de olika stegen kommer att gå vidare:
Information
Vi strävar mot ett minimum av extra broschyrer. De som finns ska vara aktuella, enhetliga och
finnas på webben. Ett uppdrag att ta fram riktlinjer/checklista för detta kommer att ges till
webbredaktörer till hösten, Broschyrerna ska också kvalitetssäkras genom att använda
brukargrupper. Landstinget har redan gjort detta arbete.
Vägvisare
Vi ska arbeta med att försöka förtydliga olika verksamheters ansvarsområden bl a med hjälp
av resultaten från de mätningar som f n pågår i första linjens verksamheter. Kanske går det att
9
få fram ett underlag, som kan leda till ett beslut kring ”huvudfåror” och nedtecknas i ett
samverkansavtal. På betydligt längre sikt skulle man kunna utveckla informationen om olika
verksamheter om vilka metoder man använder och för vilka målgrupper de passar osv. Detta
skulle kunna underlätta för professionella med hänvisning eller remisser.
Samordnadplan
Arbetet med att utforma rutin för Samordnad Individuell Plan fortgår ytterligare en tid.
Nedan visas ett exempel på hur Samverkanstrappan ser ut just nu på sagamotala.se
10
Implementering
Ingenting av det vi arbetat fram får ett värde förrän vi fått ut det i våra organisationer, inte
minst bland basarbetarna. Vi har därför valt att försöka se till att alla får en kort information
kring det som vi upplever viktigast. Vi kommer att använda oss av den digitala tekniken
genom att göra ”filminspelningar” 5 – 10 minuter kring fyra viktiga punkter.
Se nedan:
Film1
Allmän introduktion om Psynk samt det politiska uppdraget Barn och ungas uppväxtvillkor.
( 5 min)
 Enskilda ”intervjuer” med styrgruppens medlemmar
 Något på webben av Ing-Marie Wieselgren
 2 – 3 Power Point med muntlig beskrivning vad Motala gjort.
Film2
Beskrivning av Samverkanstrappan med fördjupning sagamotala.se. (10- 15 min)
 Powerpoint på hela trappan
 En titt på varje trappsteg
 Ev ett kort inslag från webbinspelningen i Stockholm
 Genomgång av uppbyggnad och olika funktioner på sagamotala.
Film3
Om SIP och resursmöten (6 – 7 min)
 Vad är SIP – använda lite av webbfilm på skl:s hemsida
 Powerpoint på rutiner och var man kan hitta hjälp hur man gör…
Film4
Skolnärvaro (ca 5 min)
 Lite bakgrund – viktigt varför osv
 Arbetsgruppens resultat
 Hur gör man om man vill göra likadant?
Filmerna kommer att lämnas ut en och en alt de två första vid samma tillfälle och de ska visas
på samtliga arbetsplatsträffar. Starten beräknas till oktober. Efter genomgång kommer de att
finnas på intranätet.
När det gäller t ex de samordnade planerna kommer en mer djupgående utbildning att ges till
dem som är initiativtagare. Det finns också planer på att göra en avslutningskonferens för hela
Psynk-projektet för chefer, politiker och nyckelpersoner.
11
Vad h
har arbe
etet med
d Psynk
ktrappa
an fört med
m sig ?
Arbetet med Psynnktrappan som
s
modelll har inneb
burit att vi fått möjligghet att uttifrån en
tankemoodell ta fram
m en beskriivning av saamverkan med
m en tydllig struktur.. Den har in
nneburit,
att vi fåått möjlighett att tänka ännu
ä
tydligaare med barn
net i fokus. Arbetet harr också tillssammans
med annnat Psynkkarbete förtt med sig att vi gemensamt sett
s
nya m
möjligheter. Genom
omstrukktureringar och nya verksamhete
v
er skulle vi
v kunna fåå till arbette/metoder, som vi
bedömeer är ”smaartare” och
h effektivar
are än det vi gör id
dag. Bl a har arbettet med
Samverrkanstrappann också medfört
m
att vi tänkt nytt
n
kring olika funkttioner bl a utifrån
genomggångarna avv vad vi had
de och vad vvi behövde. Detta betyd
der att vi deels har tagitt fram en
skiss påå en samm
manslagning av två verrksamheter,, en särskilld undervissningsgrupp
p och en
verksam
mhet inom socialtjänste
s
en, som bl a kartläggeer barn med
d neuropsyk
ykiatriska sttörningar
eller funnktionshindder. Vidare har
h vi lagt eett förslag tiill en funktion vi kallarr stödteam som
s
med
en gemeensam bred kompetenss ska kunna stödja famiiljer och ungdomar praaktiskt och konkret
k
i
olika sittuationer. Deras
D
arbete ska utgå frrån en SIP. Båda
B
dessa förslag stårr i begrepp att
a lyftas
till polittiken med önskan
ö
att fåå ett uppdraag att gå vid
dare.
Vi har oockså kunnaat se att sam
marbetet meellan olika vårdgivare
v
och
o organissationer har gynnats
utifrån att vi haaft Psynkarrbetet och arbetet med
m
Psynk
ktrappan soom en geemensam
arbetsupppgift. Kliimatet i de
d olika ggrupperna, som Psynks ledninggsgrupp occh olika
arbetsgrrupper har blivit
b
friare och öppnarre.
Med vännlig hälsninng till ”Psyn
nken” för stöödet i arbetet
Monikaa Torstenssoon
Utveckllingssamorddnare b/u
Pia Widegren
Utvecklin
ngsledare
Versionn 2014-11-19
12