1. No category

VIStidningen
Utgiven av Vuxendöva i Sverige
Psst...
Sommare
n 2014 fir
a
VIS somm
arvecka m r
ed TSS
20 år!
Läs mer p
å sidan 8.
I DETTA NUMMER:
Branciootorenalt syndrom
Appar som förenklar
... och mycket mer
an
un
de
r
Me
lod
Ou
ina
Am
besök oss gärna på internet:
www.visriks.nu
ah
1/2014
id
oc
hJ
i
fes
sv
am
ar
t
O
ila
i
ig
va
M
pr
Ou
len
SL
od
a
.
h
AG
Lä
uc
id
sm
en
är
SB
tf
e
b
ro
IL
åd
ör
m
D:
aa
de
de
nt
k
t
r
ue
ec
as
ke
lla
ro
ns
l
so
l
oc
pr
m
Me
hm
åk
te
rp
i
ck
g
öt
ås
ad
Fo
en
ä
to
ida
e
v
sp
l
en
:O
en
rå
n
A
18
lle
ks
u
n
nd
ge
.
n
Eri
Ch
er
sta
ks
ar
Me
lta
so
l
o
lod
n
re
tte
ife
Sp
sti
ar
va
by
len
,
.
VIS Cirkelledarutbildning
VIStidningen INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
utkommer fyra gånger
per år och ingår i
medlemsavgiften för
fullbetalande medlemmar
i riksförbundet VIS,
Vuxendöva i Sverige.
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
635 05 Eskilstuna
mobil: 0739-89 33 72
e-post: [email protected]
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 1/2014
Olle Eriksson
Kerstin Kjellberg
Ingela Haglod
Kjell Åkesson
Lennart Petersson
Claes Mattsson
Folke Nordung
Lena Munck
Annika Elfstedt
Birgitta Jernberg
Monica Wolf
Tryck
Vidamus Grafiska, Umeå
Material till VIStidningen
2/2014 ska ha inkommit senast
den 2 maj 2014. Redaktionen
förbehåller sig rätten att redigera
i inkommet material.
”Ge oss impulser, tala om när du tycker att
något behöver förbättras (...) Det är tillsammans som vi kan nå våra mål”
Ledaren
3
4
5
6
7
10
12 14
18
20
22
23 Ledaren - Föreningsliv är inte längre trendigt
VIS Kalmar län - ser fram emot 2014
VIS Uppland - Julfest i lusthuset
VIS Västernorrland - Två TSScirklar
VIS Riksförbunds styrelsemöte - januari
Nekades skrivtolk - anmäler Arbetsförmedlingen
Porträttet: Anne-Marie Persson
BRO - Brankiootorenalt syndrom
Teckenspråksgestaltning under
Melodifestivalen
KRISSKROSS med VIS 1/2014
Appar som förenklar
VIS Cirkelledarutbildning
Nytt nummer till texttelefoni
Ring
020-600 600 från en texttelefon
020-600 650 till en texttelefon
Flyttat?
F
ör prenumerationsärenden
samt kontakt:
VIS kansli
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede
e-post: [email protected]
mobil/sms: 076-800 37 75
2
Glöm inte att adressändra till kansliet!
e-post: [email protected]
VIS 1/2014
ledaren
Föreningsliv är inte längre trendigt
S
å har vi åter klivit in i ett nytt år.
Tiden rinner på alldeles för fort.
Förbundsstyrelsen har redan
hunnit ha sitt första styrelsemöte och
dragit upp riktlinjer för det nya året.
Vi har även fått ett välkommet tillskott i vår lilla styrelse. Anne-Marie
Persson valdes in under VIS Riksting.
Vintern kom till slut trots allt.
Många trodde nog att vi skulle slippa
den i år. Hela Sverige var vitt en kort
tid. Här i Leksand var det minus 20
grader för en vecka sedan, nu är det
plus sex och regn. Vädret är inte som
förr, det har förändrats mycket.
Men snart är det vår igen, det är bara
att utrusta sig med tålamod. Om du
känner efter noga kan du nog känna
en svag vittring av våren. I alla fall om
du bor i södra Sverige. Mörkret håller
på att ge vika, det är ljusare på morgnarna när man går till bussen och inte
heller mörkt som i en kolkällare när
man åker hem. Snart dags att vara utomhus och sätta fart på föreningsaktiviteterna.
Närmaste arrangemang är VISRiks
årsmöte som kommer att hållas i Åre.
Vi hoppas att många kommer att samlas där för att fatta för VIS viktiga beslut.
Sedan har vi TSSveckan att se fram
emot. Den kommer att bli något extra
i år eftersom det är tjugoårsjubileum.
Förbundsstyrelsen arbetar också just
nu med att försöka få till stånd den
kurs om VIS nya Intressepolitiska program som vi så länge diskuterat. Alla
länsföreningar ska få möjlighet till
utbildning. Många frågar sig säkert
”Vad är intressepolitik?” För vår del
betyder det att vi driver frågor som är
viktiga för oss vuxendöva. Då blir det
lättare att förstå.
För en del låter blotta ordet ”politik”
avskräckande. Men det handlar här
om allt det arbete som läggs ner för
att förbättra situationen för vuxendöva
och gravt hörselskadade.
Det har faktiskt gett en hel del resultat under årens lopp. Ta som exempel
slingor i offentliga lokaler, textade TVprogram, bättre hörselvård och rehabilitering.
Mycket av arbetet görs på förbundsnivå men vi behöver allt stöd vi kan få
från våra länsföreningar. En fråga
som förbundet nu kommer att driva
och som även måste drivas i våra länsföreningar, är vuxnas möjligheter att
få bilaterala Cochleaimplantat, som
barn får automatiskt.
Men som vi alla vet återstår det ändå
mycket att kämpa för och där har du
som medlem en viktig roll att fylla.
Ge oss impulser och tala om när du
tycker att något behöver förbättras så
ska vi försöka driva det vidare. Det är
tillsammans som vi kan nå våra mål.
Jag skrev att vädret har förändrats
mycket. Det har även vårt samhälle.
Det har blivit hårdare och mer egoistiskt än förr. Alla måste kämpa, ofta
konkurrera och var och en har tillräckligt med sig själv. Den sociala gemenskapen har blivit mindre viktig än
förr.
Redaktörens ruta
J
ust precis idag känns det som att den här mörka vintern
äntligen är till ända. Då det, i skrivande stund, fortfarande är februari förstår jag att det nog kommer ett
bakslag eller två. Men fåglarna kvittrar och det är tio grader varmt, så efterlängtat.
Tidningen du håller i handen är fyra sidor tunnare än
vanligt. Jag hoppas att det är en tillfällig svacka och att vi
i nästa nummer har mycket att berätta om vad som händer
i föreningen, både på riksnivå och i länsföreningarna.
Förhoppningen är även att det ska lossna kring Tolktjänst-
VIS 1/2014
Idag pratar man inte med varandra
på bussar, tåg eller liknande. Alla sitter nedböjda över sina smartphones
eller sitter och tittar i en dator omedvetna om omgivningen.
Facebook, Twitter och andra sociala
media har ersatt den sociala gemenskap människor har när de träffas och
har roligt tillsammans.
Detta märks i våra länsföreningar, i
vilka många får kämpa för sin överlevnad. Föreningsliv är inte längre
trendigt när det finns så mycket annat
att göra och så många andra sätt att
umgås på.
Men handen på hjärtat, är det inte
roligare att träffa folk än att ha kontakt via datorn?
Trender har som bekant en tendens
att skifta, så det är inte omöjligt att det
blir populärt att gå till föreningen
igen. Men fram till dess behöver VIS
länsföreningar stöd, då det bland annat är svårt att hitta folk till styrelser.
Trots trevliga aktiviteter kommer få
personer på dessa. Dessutom är det
svårt att hitta nya medlemmar.
Förbundsstyrelsen har tagit beslutet
att under 2014 besöka alla länsföreningar för att tillsammans med våra
medlemmar där försöka hitta lösningar på hur föreningen ska kunna bli
aktiv och locka fler medlemmar. Vi
hoppas att det ska ge resultat och stöd
åt alla som kämpar för att hålla sin
förening levande.
Text: Kerstin Kjellberg
utredningen och att vi kan komma med information om
att något konkret faktiskt händer framöver.
Dessutom hyser jag förhoppningar om att vi ska kunna
reda ut hur rättigheterna till tolk faktiskt ser ut, efter att
ha läst om kvinnan som nu DO-anmält Arbetsförmedlingen (läs mer på sidan 10).
Men även inom förbundet finns en hel del höjdpunkter
att se fram emot under 2014. Inte minst sommarveckan i
TSS som firar 20 år. Något att längta till när de där bakslagen kommer.
Lisa Wadin
e-post: [email protected]
tel/sms: 0739-89 33 72
3
VIS kalmar län
... ser fram emot ett händelserikt 2014
VIS Kalmar län har haft ett händelserikt 2013. Till vänster syns Lena Ring,
Elisabeth Bäckström och Marianne
Harpe i en tecknad körsång.
Till höger Dagmar Brostam som besökte föreningen efter att ha flyttat
till Eskilstuna.
V
IS Kalmar län börjar med att få önska alla VISare
där ute i vårt avlånga land en riktigt god fortsättning på vårt nya år. Här på ön i den sydöstra delen
av landet har vintern låtit vänta på sig, även om östanvinden tärt hårt på oss i flera veckor.
Dock inget som stoppar föreningslivet utan vi har startat
årets kurser och bokat in våra möten, träningsdagar, trivselträffar och annat. VIS Kalmar län höll sitt årsmöte den
22 februari på FSO-lokalen i Kalmar. Detta efter denna
tidnings deadline dock.
Men hela vårterminen är fulltecknad, som vanligt.
På Öland har man varje vecka, i Björkviken, sy- och lappteknikcirklar under ledning av sysnillet Carina Andersson
och varje tisdag håller man data- foto- och mobiltelefonkurs på Folkets Hus i Borgholm med Lars-Åke Morell som
uppskattad lärare.
TSScirklar har vi varannan vecka i både Algutsrum och
Borgholm och då är det Marianne Harpe som håller igång
oss.
Vi har dessutom spikat ett par heldagskurser i TSS, 22
mars och 6 september, båda tillfällena håller vi till på
Folkets Hus i Borgholm. Ett annat datum som vi bokat för
den så trevliga grill- och trivselträffen är 26 juli. Den här
gången kommer vi att träffas i Stora Frö på södra Öland
och vi ser, redan nu, med glädje fram emot grillmäster
Peter Harpes jonglerande av vår alltid så goda grillunch.
I år kommer vi att ha vårt tvådagars höstting i november.
Detta på Hotell Corallen i Oskarshamn med teckenträning,
julbord och lite andra festligheter.
Jag ser fram emot ett innehållsrikt 2014 och avslutar med
att berätta om den fantastiska tvådagarsträffen vi alla hade
på Halltorps Gästgiveri i slutet av november. Vi blev ett
stort gäng från hela länet som samlades för att hålla höstting, träna TSS, äta julbord och avsluta 2013 med lite festligheter. Kulturinslag av Taina Boberg, medlem från Borgholm, som berättade om sitt liv från det att hon kom till
Sverige som krigsbarn från Finland. Taina har i sitt vuxna
liv arbetat och undervisat i musik så hon hade med sig sin
keyboard och bjöd på härlig musikunderhållning.
Våra fantastiska skriv- och teckentolkar var inte sämre
än att även de bjöd på underhållande körsång med julen
som tema. Det blev stående ovationer till Lena Ring, Elisabeth Bäckström och Marianne Harpe.
Till kalmarföreningens stora glädje fick vi även besök
av vår trogna medlem Dagmar Brostam, som i början av
det gångna året flyttade till Eskilstuna och som alltid har
varit en flitig kursdeltagare som vi saknat så. Gissa om det
blev ett kärt återseende.
Text: Ingela Haglod
Foto: Kjell Åkesson
Har du en e-postadress...
... men har glömt att ange den till kansliet?
Hör av dig till [email protected] så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet…
Glöm för sjutton gummor inte bort...
...att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 2/2014,
är den 2 maj.
4
VIS 1/2014
VIS UPPLAND
Julfest i Lusthuset i Uppsala
N
är julen för länge sedan dansats ut, de sista resterna av
julskinkan i form av skinklåda också för länge sedan ätits upp och
julklapparna har börjat användas respektive glömts bort... då kommer här
en rapport om hur det var en lördag i
december 2013.
Då stod nämligen julen för dörren
och vi hade inte ens tänt det andra
ljuset i adventsljusstaken.
VIS Uppland hade sin traditionella
julfest i det så kallade Lusthuset på
Seminariegatan i Uppsala.
Vuxendövsektionen av HRF (Hörselskadades Riksförbund) var som vanligt inbjudna och även medarrangör.
Ty här i Uppsala är det mycket samarbete mellan vuxendöva oavsett vad
föreningen har för förtecken i föreningssammanhang.
Maten, en fix och färdig buffé från
en cateringrestaurang, var uppdukad
i det rymliga köket och spisades samtidigt som det bjöds på diverse underhållning av deltagarna själva. Allsång
med TSS (tecken som stöd) under ledning av Katrin, historier berättade av
Vera och lilla Gabriella som hade tagit
fram sin trollerilåda och visade sina
konster för en förväntansfull publik.
Alla rev ner applåder och bifallsrop.
Efterrätten var uppdukad i Lusthusets
stora aktivitetsrum och var en kreation av läckra frukter skapad av vår
egen matkonstnär Beheshteh Motekalemi.
Lusthuset är en lokal ägd av Uppsala kommun avsedd för att ge funktionshindrade upplevelser med alla
sinnen. Här finns till exempel en ljudanläggning, som förutom att den för-
Höstmöte i Ekolsnäs
medlar musiken på audiellt vis också
kan upplevas taktilt i en vattensäng.
I ett annat rum, som är alldeles vitt,
bjuds det på vilsamt ljus i alla färger
som projiceras på väggarna eller bubblar i vattenfyllda glasrör. I övrigt finns
det bollhav, massagefåtölj, en eka att
gunga i och mycket annat. Folkvagnen ”Bubblan” till exempel, som kan
köras omkring på golvet. Sådant här
kan roa och ge avkoppling till alla i
alla åldrar. Lokalen hyrs ut även till
privata fester.
Mätta, belåtna och väl förberedda
inför en annalkande jul avslutade vi
sedan kvällen och önskade varandra
en god jul.
Text: Lennart Petersson
Schackkurs i Uppsala
E
tt gäng medlemmar från VIS
Uppland gick under hösten på
schackkurs sex gånger i ABFs
lokaler i Uppsala.
Vår lärare var Peter, bara 13 år, som
spelat schack sedan han var 6-7 år.
Flera av oss var nybörjare och fick lära
oss grunderna i att spela schack. Peter
började med att visa på tavlan, och sen
satte vi igång och spelade. Vi hade en
trevlig avslutning då några hade tagit
med sig gott till kaffet. Det pratades
också om att gå vidare och lära sig
spela bridge och även kurs i bakning.
Text: Claes Mattsson
I november hade VIS Uppland höstmöte sammanslaget med utbildning
i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det var VIS Upplands ordförande Sonja Calais van Stokkom som
gav oss två timmars orientering och utbildning. Efter lunchen tog höstmötet vid, med verksamhetsplan och budget för 2014.
Här syns de tre VISarna Vera Holgersson, Anita Lundgren och Gunilla
Rickardsson.
Kansliets
telefontider!
Månd, onsd, fred
kl 8.30-11.30
tisd, tors
kl 13-16
Text och foto: Claes Mattsson
VIS 1/2014
5
VIS västernorrland
Två TSScirklar aktuella
S
edan flera år pågår en TSScirkel i lokalerna hos Studieförbundet Vuxenskolan på Brunnshusgatan i Härnösand.
Under 2013 återupptogs en andra studiecirkel i Sundsvall
hos ABF på Östra Långgatan.
Båda cirklarna leds av Jenny Holmqvist.
Vid höstterminens slut gjorde styrelsen hos VIS Västernorrland en visit i Sundsvall och deltog i de livliga övningarna.
Cirkelledaren avtackades med blommor och presenter.
Text: Folke Nordung
Var var VIStidningen 4/2013?
I skrivande stund hoppas jag att alla har fått
VIStidningen 4/2013.
Bättre sent än aldrig heter det ju
och varför förra numret kom på tok för sent
finns det flera orsaker till.
Men förhoppningen är att det var
undantaget som bekräftade regeln
och att vi framöver kan njuta av tidningen
den 15 mars, den 15 juni, den 15 september
och den 15 december.
/Lisa Wadin, redaktör
Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av
hörselimplantat finns att beställa från kansliet?
Kontaktuppgifter på sidan 2.
Annonsera i VIStidningen?
Kontakta [email protected]
Beställ
VIS
värvarbroschyr!
e-post: [email protected]
www.texttelefoni.se
är en sida värd ett besök!
Här kan du läsa om allt som rör tjänsten.
Få nyheter, tips och information...
Psst...
6
Glöm inte bort...
... att skicka in till VIStidningen och
www.visriks.nu när det sker någon förändring i er
länsförening.
Du det väl att du kan beställa
kulspetspennor från kansliet?
Dessutom:
resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr,
kundvagnsmynt 2 kr.
Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse
eller har ni något annat spännande på gång?
Hör av er till [email protected]
Tack på förhand!
e-post: [email protected] tel: 026-65 00 06
/Lisa Wadin, redaktör
VIS 1/2014
Styrelsemöte
Plats: VIS kansli, Stockholm
V
IS förbundsstyrelse har haft sitt
första möte för året och började
med att dra upp riktlinjer för
kommande verksamhetsår. Närmast i
tiden ligger årsmötet i Åre.
VIS lilla förbundsstyrelse har fått en
ny ledamot, Anne-Marie Persson, som
valdes på Riksstinget. (Läs om AnneMarie på sidan 12). Ett välbehövligt
tillskott i styrelsen.
Vår annonssäljare har lämnat sitt
uppdrag och styrelsen diskuterade och
beslutade att Lisa får se sig om efter
en ersättare.
VIS nya hemsida har fått ett positivt
bemötande. Vi kommer även att utveckla Facebook. I skrivande stund
finns 136 så kallade ”gillare”.
Statsbidraget är 8 000 kronor mindre i år än 2013. Styrelsen beslutade att
ta dessa pengar på ”Oförutsedda utgif-
januari 2014
ter” i budgeten. Vi letar efter en ny
medlem till PRgruppen samt efter
medlemmar till jubileumsgruppen
som kommer att arbeta med VIS 20-årsjubileum. TSSveckan fyller 20 år i
sommar.
Stadgegruppen kommer att lämna
sitt förslag på revidering av stadgarna.
Beslut ska fattas på årsmötet.
Styrelsen har nu börjat arbeta med
den kurs om Intressepolitiska programmet som diskuterats så länge.
CIkonferenserna kommer att fortsätta och närmast hoppas vi på en konferens i samarbete med VIS Norrbotten och CIteamet i Umeå.
Tolktjänstutredningen är en stående
punkt på förbundsstyrelsens möten.
Ingen vet ännu hur det kommer att gå.
Ni kan följa utvecklingen i VIStidningen.
Barn får per automatik bilateralt CI.
VIS vill att detta även ska gälla vuxna
som så önskar. Vi beslutade att arbeta
vidare med denna fråga.
För att kunna genomföra vad som
planerats på bästa sätt kommer styrelsen att aktivt söka fondpengar.
VIS länsföreningar diskuterades
noga och vi vet att många kämpar för
sin överlevnad. Styrelsen har beslutat
att alla föreningar ska besökas under
2014.
Ekonomin tillåter inte något deltagande i Almedalen i år om vi inte
lyckas få fondmedel.
Text: Kerstin Kjellberg
Visste du…
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon?
Slå 0771-11 77 99 så kommer du till en sjuksköterska.
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.
För mer information se www.1177.se
Möte med IVO - Inspektionen för vård och omsorg
I
nspektionen för Vård och Omsorg,
IVO, kallade representanter för
funktionshindersrörelsen till möte
i december 2013. IVO bildades ganska
nyligen, den 1 juni 2013, och de ville
berätta om sin verksamhet.
IVO tog över tillsynen över vård och
omsorg från Socialstyrelsen. I uppdraget ingår tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS. De ansvarar
även för att godkänna tillstånd inom
dessa områden. De tar även emot klagomål från patienter och anhöriga; lex
Sarah, lex Maria etc.
IVOs huvuduppgift är att granska så
att befolkningen får säker vård av god
kvalitet som följer de lagar och före-
VIS 1/2014
skrifter som finns. IVO ska också regelbundet analysera de brister man
upptäcker inom hälso- och sjukvård
samt socialtjänst. Myndigheten ska se
till så att upptäckta brister och missförhållanden inte upprepas. Dessutom
ska den tillhandahålla råd och vägledning.
IVO har sex regionala avdelningar.
Olika tillstånd ges dock endast av avdelningen i Stockholm, där även huvudkontoret är placerat.
Generaldirektör är Gunilla Hult
Backlund.
Det tidigare minneskontot
har tagits bort.
Gåvor och pengar till minne
av någon går dock utmärkt
att sätta in på:
Bankgiro 5713 – 9420
(som är ett allkonto för
diverse inbetalningar).
Medlemsavgifter sätts dock
som vanligt in på:
Plusgiro 372325-1
Text: Kerstin Kjellberg
7
VIS
sommarvecka
Kom och fira med oss på Nordiska folkhögskolan i Ku
Platsen
Kungälv ligger 20 km norr om Göteborg efter E 6:an.
I den natursköna omgivningen kan du uppleva orörd natur, vandrings- och cykelleder
samt sju golfbanor.
Det finns också tillgång till ädelfiske, utsiktsplatser och viltreservat.
För kulturintresserade finns bland annat gallerior, konsthantverk, kulturhuset
Mimers hus och hembygdsgårdar.
SKOLAN
Nordiska folkhögskolan startade 1947 och har idag över 200 elever.
Skolan ligger vackert på Fontinberget, omgiven av härlig natur och storslagen utsikt. Den ligger i
anslutning till ett stort härligt friluftsområde. På promenadavstånd finns Bohus fästning och Västra
och Östra gatan med sina pittoreska gamla trähus från 1700-talet.
Då VIS varit här tidigare kan vi också säga att de har trevliga rum och ljusa fina lokaler.
UPPLÄGG
Vi kommer i första hand att använda oss av Mera Koms undervisningsmaterial TSShäfte 1-5 samt
kommunikationsmaterial. Självklart tränar vi även på annat sätt, och kommunikation med TSS sätter vi främst, vilken nivå du än befinner dig på. Vi kommer att ha två kommunikationsgrupper i år
och alla som tecknat ett tag och klarar vardagskommunikation är välkomna i de grupperna.
I anmälan uppger du på vilken nivå du vill jobba. Nybörjare, häfte 1-5 eller kommunikationsgrupp, ta med dig dina egna häften.
Då det är jubileum så planerar vi in olika aktiviteter alla kvällar, tävlingar och skoj som passar
både vuxna och barn.
BARNEN
Barnen har som vanligt en egen grupp,
lägsta ålder är fem år.
SKOLANS KONTAKTUPPGIFTER
Olof Palmes väg 1
442 31 KUNGÄLV
tel: 0303-20 62 00
fax: 0303-648 31
e-post: [email protected]
8
VIS 1/2014
med TSS fyller 20 år
ungälv den 4 – 8 augusti 2014
KOSTNADER
Vuxen i dubbelrum kostar 2 000 kr. Tillägg för enkelrum,
den faktiska kostnaden.
Barn upp till 15 år gratis.
Ungdomar 16–17 år kostar 1 000 kr.
Extranatt med kvällsfika och frukost kostar 300 kr för
vuxna och 150 kr för barn.
Resebidrag utgår från SPSM med max 810 kr/år förutsatt
att resan kostar minst 200 kr.
Om du tar tjänstledigt från ditt arbete får du bidrag från
SPSM med 82kr/tim skattefritt i högst åtta dagar. Totalt
högst 112 timmar och 240 tim/år Ta med intyg om ledigheten från din arbetsgivare.
HITTA HIT
Se karta och vägbeskrivningar på skolans hemsida,
www.nordiska.fhsk.se
De som inte har tillgång till internet kan kontakta kansliet för vägbeskrivning.
ANMÄLAN
Anmäl dig senast den 2 juni till VIS kansli.
e-post: [email protected]
tel: 076-800 37 75
eller per post till:
VIS kansli, Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede
Ange namn, adress, personnummer och på vilken nivå
du vill jobba. Dessutom eventuella övriga önskemål,
till exempel handikappanpassat boende, specialkost,
enkel- eller dubbelrum och med vem du i så fall önskar
dela rum. Det finns även möjlighet att boka en extra natt.
Glöm inte att meddela om du behöver transport från bussen och upp till skolan.
Varmt välkommen !
Välkomstbrev med program, deltagarlista och vägbeskrivning skickas till alla deltagare före kursstart.
Vid frågor kontakta Annika Elfstedt, e-post: [email protected]
VIS 1/2014 9
Nekades skrivtolk - anmäler Arbetsförmedlingen
En döv kvinna har anmält Arbetsförmedlingen i Hässleholm till Diskrimineringsombudsmannen då hon nekats skrivtolk. Ärendet lades först ned men har nu överklagats.
– I den första anmälan handlade det mer om en tillgänglighetsfråga snarare än om diskriminering. Det säger Annika Höög, jurist på DO.
A
nmälaren är en kvinna som
sedan 2011 haft kontakt med
Arbetsförmedlingen (Af) för
en så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, som syftar till att få personer
att kunna arbeta igen. Kvinnan har en
medfödd, numera grav hörselskada på
båda öronen, och är i behov av skrivtolk i alla möten med myndigheter.
Detta har hon enligt sin anmälan till
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
varit tydlig med gentemot Arbetsförmedlingen i Hässleholm.
Vid ett möte på Arbetsförmedlingen
i december förra året hade kvinnan
med sig en kurator som fungerade
som en stödperson vid tillfället. Enligt
anmälan kommenterades detta sarkas-
10
tiskt av en audionom på mötet som
frågade om stödpersonen även skulle
vara med på en arbetsprövning framöver. Kvinnan upplevde sig ”idiotförklarad” och skriver att det ”verkar inte
som anställda på Af förstår min mycket utsatta situation eller ens förstår
konsekvenserna av min grava hörselskada”.
Kränkande
Kvinnan blev senare, med kort varsel, kallad till ett nytt möte på Arbetsförmedlingen. En skrivtolk hade inte
bokats och handläggarna förklarade
att de inte alltid kan ha en skrivtolk
med. Istället ska de ha föreslagit att de
skulle upprepa allt de sade till dess att
de fått klart för sig att den döva kvinnan uppfattat rätt.
”Det är mycket kränkande och diskriminerande för mig att överhuvudtaget komma med ett sådant förslag”,
skriver kvinnan i sin anmälan.
Hon hänvisar också till den lagstiftning som säger att Arbetsförmedlingens verksamhet ska utformas så att
den anpassas efter den enskildes förutsättningar och att den bedrivs på ett
rättssäkert vis.
I slutet av januari 2014 avskrev DO
ärendet. I sitt svar skriver man att de
ärenden som man beslutar att utreda
är de som man bedömer kan ge störst
effekt för att ”påverka utvecklingen
framåt”. DO betonar att man inte tagit
VIS 1/2014
ställning till huruvida kvinnan utsatts
för diskriminering eller ej.
Annika Höög är jurist på DO och var
med och arbetade med den döva kvinnans ärende.
Anmälaren anser att hon inte bemötts med respekt av Arbetsförmedlingen. Hon har inte fått hjälp med
skrivtolk vid möten och har dessutom
fått höra sarkastiska kommentarer
som anspelade på hennes utsatthet.
Varför gick ni inte vidare med denna
anmälan?
– Vi har inte tagit ställning till huruvida det var diskriminering eller
inte. Vi utreder inte alla ärenden, men
detta har nu blivit ett omprövningsärende så nu ska vi ta ställning till om
det är det, säger Annika Höög.
Vad hade behövts för att ni från början skulle ha utrett detta?
–Det vi rent allmänt sett tittar på i
en anmälan om diskriminering är om
det som beskrivs kan vara diskriminering i diskrimineringslagens mening.
Annika Höög menar att i den första anmälan som kvinnan skrivit
hade problemen mer karaktär av en
tillgänglighetsfråga snarare än om
diskriminering, alltså att kvinnan
inte fick det särskilda stöd som hon
behövde.
– En förutsättning för diskriminering är att Arbetsförmedlingen kan
sägas ha behandlat kvinnan sämre än
andra. Diskrimineringslagen ger på
arbetsförmedlingsområdet inte någon
rätt till stödjande åtgärder.
Men är det inte myndighetens ansvar att boka skrivtolk?
– Det vet jag inte riktigt om det är.
Men i så fall handlar det om en anpassning- och tillgänglighetsfråga, avslutar Annika Höög.
Myndigheter är enligt lag skyldiga
att anordna tolk vid behov. I förvaltningslagen § 8 står det: ”När en myndighet har att göra med någon som
inte behärskar svenska eller som är
allvarligt hörsel- eller talskadad, bör
myndigheten vid behov anlita tolk.”
Här gick DO vidare med anmälan och vann:
I oktober 2013 dömdes försäkringsbolaget If Skadeförsäkring AB
att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till en mamma
och dotter som nekats att teckna
sjukförsäkring.
Bakgrunden var att mamman
ville teckna en sjukförsäkring hos
försäkringsbolaget för sin dotters
räkning. Dottern har en hörselnedsättning sedan födseln. Men mammans ansökan avslogs med motiveringen att hon uppbär vårdbidrag
enligt lagen om handikappersättning och vårdbidrag.
Svar från Diskrimineringsombudsmannen om huruvida man går vidare
med anmälan, kommer under februari, efter denna tidnings pressläggning.
Text: Olle Eriksson
Foto: Pressbild,
Arbetsförmedlingen
Vi behöver resurspersoner till
TSSveckan!
Då vi i år firar 20-årsjubileum,
med fler aktiviteter än vanligt,
behöver vi hjälp från er!
Uppgifterna innebär bland annat
att ansvara för utflykten,
viss administration
samt eventuella kontakter.
Viss ersättning utgår.
Är du intresserad så ta snarast kontakt med Anne-Marie Persson på
e-post: [email protected] eller via sms: 0760 – 16 99 94
VIS 1/2014
11
porträttet
På VIS Riksting i höstas fyllnadsvaldes Anne-Marie Persson in i förbundsstyrelsen.
– Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och komma med idéer som driver förbundet framåt. Problem är till för att lösas, säger hon.
Anne-Marie Persson
O
ch erfarenheter har hon. Både av föreningsliv och
hur det är att leva med en hörselskada.
Anne-Marie är född och uppvuxen i Roslagen men
bor nu i Sköndal i Stockholm. Vi träffas i restaurangen i
IRIShuset, där VIS kansli också huserar.
Jag förklarar att mina kunskaper i TSS är måttliga och
får ganska snart klart för mig att Anne-Marie värdesätter
”Min hörselskada har gjort att jag är
den jag är idag och jag har fått många
möjligheter som jag inte skulle ha fått
annars”
en fungerande kommunikation framför vikten av att tecknen blir ”rätt” .
– Trots att jag vuxit upp med en hörselskada var det inte
förrän jag själv fick barn som jag lärde mig att teckna,
tecknad svenska som det hette då, säger hon och fortsätter:
– Men ganska snart upptäckte jag ju att jag själv hade
väldigt stor nytta av att kunna teckna.
En stor del av Anne-Maries familj är antingen hörselskadade eller döva. Orsaken heter Brankiootorentalt syndrom
(läs mer om BOR på nästa uppslag). Hennes pappa var
gravt hörselskadad sedan födseln men blev helt döv vid 40
års ålder. Anne-Maries son är även han döv och av hennes
12
två barnbarn är ett dövt och det andra hörselskadat. Sin
egen diagnos fick hon dock för endast ett par år sedan.
Anne-Maries mamma misstänkte tidigt att Anne-Marie
var hörselskadad men det var först när hon började skolan
som det blev konstaterat. En skolgång som kom att bli tuff
på många vis.
– Jag umgicks inte med andra hörselskadade barn och
som enda hörselskadad i en klass med hörande i en skola
på landet så gick det som det gick. Jag fick dåliga betyg
och hängde inte med på lektionerna, berättar hon.
När hon var 13 år bytte hon skola till den större Alvikskolan. Där fanns fler elever i samma situation och AnneMaries självförtroende steg. Med det också betygen.
– Det var som att komma till himmelriket och jag har
fortfarande, 45 år efter studenten, kontakt med så gott som
alla skolkamrater från den tiden.
Efter studenten flyttade hon tillbaka hem till föräldrarna och gick en ettårig kontorskurs för att sedan börja
arbeta på Stockholms kommun som maskinskriverska.
Arbetsuppgifterna varierade genom de 25 år hon arbetade
där och hon hade bland andra hand om personalfrågor.
Men tills lut gick det inte längre och Anne-Marie gick in
i väggen.
– Det var en jättejobbig tid och jag måste sedan dess,
fortfarande, vara observant på vad min kropp klarar. Det
är svårt ibland när man vill så mycket men kroppen säger
ifrån.
VIS 1/2014
I samband med en omorganisation avgick Anne-Marie
från sin tjänst och startade istället eget företag med huvudinriktning att hålla i TSSkurser (tecken som stöd)- Hon
fick bland andra uppdrag på HRFs (Hörselskadades Riksförbund) rikskansli.
Plötsligt blev din funktionsnedsättning något som
du kunde använda dig av, hur var det?
– Ett otroligt lyft! Jag började i den här vevan även att
föreläsa om hur det är at leva med en hörselskada, berättar
hon.
I takt med att vi smuttar på kaffet inser jag hur AnneMaries hörselskada, hennes yrkesliv och den person hon
är idag är nära sammansvetsade. Hon har bland annat även
utbildat sig till informatör och läst en handikapputbildning
på folkhögskola.
– Mitt funktionshinder har blivit något positivt och jag
har kunnat använda mig av det för att visa och peppa andra
att ”det är inte så farligt att inte höra”, säger hon och fortsätter:
”Man kan inte bara sitta hemma och
gnälla, man måste göra något själv
också”
– Min hörselskada har gjort att jag är den jag är idag och
jag har fått många möjligheter som jag inte skulle ha fått
annars.
Vid sidan av sitt företag började Anne-Marie att ta ströjobb, bland annat hos ett bemanningsföretag.
– Jag var på många olika arbetsplatser och är än idag
tacksam över att de vågade anställa mig. De var noga med
at tala om för sina kunder att jag inte kunde prata i telefon
till exempel men att jag istället var duktig på att skriva.
Under många år fanns en dröm om att bo i hus. Drömmen var förenad med att hitta en man att leva med.
– Men jag hittade ingen karl som ville köpa hus med mig
och tog saken i egna händer istället, säger Anne-Marie och
skrattar.
Huset låg i Sollefteå dit Anne-Marie flyttade utan att ha
någon direkt anknytning alls i trakterna. Hon började
undervisa i TSS på gymnasiet där och när Arbetsförmedlingen öppnade kundtjänst i staden så fick hon jobb och
påbörjade hon en sju månader lång utbildning till arbetsförmedlare.
– Det här blev en väldigt jobbig tid fysiskt och min tinnitus satte igång på allvar. Men jag tog mig igenom utbildningen och började sedan att jobba på Arbetsförmedlingen.
I arbetet ingick att granska platsannonser och plötsligt
en dag så hittade Anne-Marie en annons där Sundsvalls
VIS 1/2014
kommun sökte en person som kunde hjälpa döva att komma in på arbetsmarknaden. Anne-Marie sökte själv jobbet
och fick det.
Efter att, under en period, tidigare veckopendlat till
Stockholm för sitt dåvarande arbete som ombudsman för
HRFs stockholmsdistrikt insåg hon den här gången ganska
snart att hon behövde sälja huset. Sagt och gjort.
Arbetet i Sundsvall blev dock tillfälligt och hon var snart
tillbaka på Arbetsförmedlingen igen. Men med sitt liv i
Sundsvall sökte hon sig istället till Iris Hadars kontor i
Sundsvall och sedan i Härnösand.
– Det var ett väldigt roligt jobb men när vi bytte regering
så la de ner härnösandskontoret och jag blev plötsligt utan
jobb.
I samma veva blev Anne-Marie farmor. Sonen med familj
bodde i Kumla och det blev en anledning för Anne-Marie
att röra sig söderut igen.
Hon hamnade slutligen i Stockholm och startade återigen upp sin firma 2009. Via den har hon sedan hållt TSSkurser på bland andra särskolor och genom HRF.
– Eftersom jag bott på många orter har jag fått många
fina kontakter och erfarenheter som varit väldigt värdefulla för mig, säger Anne-Marie.
Fortsättning på sidan 16
13
Brankiootorenalt syndrom - BRO
B
rankiootorenalt syndrom, BOR,
är en ärftlig sjukdom som kan
ge hörselnedsättning och missbildningar av öron och njurar samt
fistlar och cystor på halsen. (I följande
text koncentrerar vi oss dock främst
på hur hörseln påverkas av sjukdomen.
Red. anm.)
Brankio syftar på gälgångarna från
fostertiden, oto på öronen och renal på
njurarna.
Redan på 1800-talet lade läkare märke till hörselproblem och avvikande
utseende runt öronen i vissa familjer,
men det var inte förrän på 1970-talet
som sambandet med njurmissbildningar blev klart.
Ett annat namn på sjukdomen är
Melnick-Frasers syndrom efter den
brittiske genetikern George R Fraser
och den amerikanske röntgenläkaren
John Melnick, som beskrev den under
1970-talet.
Sjukdomen förekommer i olika varianter. En av dem är brankiootosyndromet (BO), som innebär missbildning av öronen i kombination med
fistlar och cystor på halsen, utan att
njurarna är påverkade.
Förekomst
Någon exakt siffra för hur många
som har brankiootorenalt syndrom är
inte känd, men det har gjorts beräkningar som pekar på att sjukdomen
skulle förekomma hos 2-3 per 100 000
personer. Det skulle betyda att cirka
200-300 personer i Sverige har sjukdomen, men den verkliga siffran antas
ligga något högre.
Orsak till sjukdomen
Brankiootorenalt syndrom orsakas
av en förändring i ett av flera arvsanlag som kodar för proteiner, vilka troligen är inblandade i tidig utveckling
av gälfickor, njurar och ögon. Hittills
har flera olika förändrade gener upptäckts som misstänks orsaka BOR och
BO, och forskning pågår för att hitta
fler.
Ärftlighet
Brankiootorenalt syndrom nedärvs
autosomalt dominant. Det innebär att
om den ena föräldern har sjukdomen,
det vill säga har en normal gen (arvsanlag) och en muterad gen (förändrat
14
arvsanlag), blir risken för såväl söner
som döttrar att ärva sjukdomen 50 procent. De barn som inte fått den muterade genen får inte sjukdomen och för
den heller inte vidare.
Ungefär tio procent av de som har
brankiootorenalt syndrom har symtomfria föräldrar. Troligen beror det
på att sjukdomen har uppstått genom
en nymutation. Detta innebär att en
förändring av arvsanlagen uppträder
för första gången hos personen själv
och inte är nedärvd från någon av föräldrarna. Sannolikheten för att föräldrar till ett barn med en nymutation på
nytt får ett barn med sjukdomen är
cirka tio procent om en av dem bär på
mutationen i sina könsceller.
Den nyuppkomna förändringen i
arvsmassan hos barnet blir ärftlig, och
som vuxen riskerar hen att föra den
muterade genen vidare till sina barn.
Sannolikheten för detta är lika stor
som om förändringen hade varit nedärvd.
Symtom
Brankiootorenalt syndrom kan se
olika ut från individ till individ. Det är
mycket stora skillnader i sjukdomens
svårighetsgrad, också hos medlemmar i samma familj. Alla får inte alla
symtom eller så blir de lindrigare hos
en del. Att öronen och njurarna drabbas av missbildningar beror på att de
utvecklas samtidigt, mellan graviditetsvecka fyra och tio.
Det vanligaste symtomet är hörselnedsättning, som finns av tre slag och
är ungefär lika vanliga: en som är orsakad av ledningshinder på grund av
missbildningar i mellanörat (konduktiv hörselnedsättning), en som orsakas
av förändringar i innerörat (sensorisk
hörselnedsättning) och en blandad
form som omfattar både inner- och
mellanörat.
Vid ledningshinder är innerörats
funktion normal, men något påverkar
ytter- eller mellanörat, med hörselnedsättning som följd. Missbildningar av
innerörat (öronsnäckan) som innebär
att snäckan har färre vindlingar än
normalt förekommer också, kombinerat med utvidgad vestibulär akvedukt
samt missbildade eller inga hörselben
alls.
Hos personer med brankiootorenalt
syndrom är hörselnedsättningen oftast en kombination av båda typerna,
men de kan också förekomma var för
sig. Hörselnedsättningen är medfödd
och kan långsamt förvärras och då
upptäckas senare. Den varierar från
lätt till svår. Balansorganen är ofta
missbildade, vilket kan visa sig genom
att barnet till exempel lär sig gå senare än andra barn.
Ytterörats utseende påverkas också
på olika sätt. Öronen kan ha ett avvikande utseende och till exempel vara
asymmetriskt placerade eller ha en
form där den övre kanten på ytterörat
är mer inåtvikt än normalt. Hos en
stor andel förekommer små gropar
(pits) framför öronen (preaurikulära),
ofta inte större än det hål som uppstår
vid håltagning för örhängen. Ibland
kan missbildningen utgöras av ett så
kallat preaurikulärt bihang i form av
en liten hudutväxt framför örat.
Vätskefyllda hålrum (cystor) och
onormala passager (fistlar) förekommer på nedre delen av halsen framför
den muskel som böjer och vrider huvudet. De finns framför allt på halsens
sidor och kan vara nästan omärkliga
eller ha öppningar i huden och läcka
vätska, med risk för infektioner.
Diagnostik
Att tidigt upptäcka sjukdomen är
viktigt för att skapa de bästa förutsättningarna för framtiden, men den stora
variationen i uttryck och svårighetsgrad kan göra det svårt att ställa diagnos. Sjukdomen kan därför i många
familjer förbli odiagnostiserad tills ett
barn med svåra symtom föds. Brankiootorenalt syndrom eller brankiootosyndromet ska alltid misstänkas om
en person har gropar framför öronen
eller halsfistlar och halscystor i kombination med hörselnedsättning. Njurarna ska då också undersökas.
Orsaken till hörselnedsättningen
kan diagnostiseras med magnetkameraundersökning, datortomografi och
hörselmätning. Alla som misstänks ha
syndromet ska genomgå datortomografi och magnetkameraundersökning av örat och hörselnerven, för att
fastställa hur allvarlig missbildningen
av mellanörat, innerörat och hörselnerven är.
VIS 1/2014
Bilden visar ärftligheten vid brankiootorenalt syndrom.
Graden av hörselnedsättning fastställs sedan med olika hörselprov. Det
kan vara mätning av så kallade otoakustiska emissioner, innerörats förmåga att själv skapa ljud.
Vid hjärnstamsaudiometri, som är
en objektiv metod att uppskatta graden av hörselnedsättning, testas barnet för klickljud i hörlurar.
Impedansaudiometri används för att
undersöka hörselbenens och trumhinnans funktion i mellanörat.
Observations- och lekaudiometri,
där barnet till exempel får flytta klossar när det hör en signal, eller ton- och
talaudiometri, som provar förmågan
att uppfatta toner eller talat språk, är
andra metoder.
Genom att kombinera resultaten av
dessa mätningar kan lokalisationen
och graden av hörselnedsättningen
fastställas.
Det är i dag möjligt att bekräfta diagnosen med DNAbaserad teknik. Fosterdiagnostik är möjlig om mutationen i familjen är känd. Familjen bör
erbjudas genetisk information.
Det finns ännu ingen behandling
som helt kan bota brankiootorenalt
syndrom, men varje symtom kan be-
VIS 1/2014
handlas för sig och mycket kan göras
för att stödja och kompensera för funktionsnedsättningarna.
Om hörselnedsättningen helt eller
delvis beror på missbildningar i mellanörat kan dessa opereras. Hörapparat kan användas både vid missbildningar i innerörat och i mellanörat.
Vid dövhet till följd av skador i innerörat kan i vissa fall cochleaimplantat (CI) användas, men vid brankiootorenalt syndrom kan missbildningar
av snäckan ibland vara så stora att det
inte är möjligt. Avvikande utseende på
ytteröronen kan vid behov korrigeras
med plastikkirurgi.
Om fistlarna eller cystorna på halsen och framför öronen ger problem
kan de opereras av en öron-, näs- och
halsläkare. Fistlar framför öronen
opereras också om de ger besvär, till
exempel vätskar eller blir infekterade.
Det är också möjligt att operera förträngningar i hörselgångar och tårkanaler.
För att stimulera utvecklingen och
kompensera för hörselnedsättningen
behöver barn och ungdomar med syndromet habiliteringsinsatser. Familjen
bör därför tidigt få kontakt med ett
habiliteringsteam med särskild kunskap om hur hörselnedsättning och
dövhet påverkar samspelet med omgivningen och delaktigheten i samhället. Insatserna kan bestå av psykologiskt och pedagogiskt stöd samt
tekniskt stöd i form av hörhjälpmedel
och hörseltekniska hjälpmedel i hemmet och på arbetsplatsen.
Stöd och behandling planläggs utifrån de behov som finns. De varierar
över tid och sker i nära samverkan
med personer i barnets/den unges nätverk. Ett nära samarbete sker också
med kommunen, som utifrån graden
av funktionsnedsättningar kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet. Att träffa andra
familjer med barn i samma situation
och ta del av varandras erfarenheter
är värdefullt.
Vuxna med brankiootorenalt syndrom behöver fortsatt stöd av hörselhabiliteringen.
Text: Socialstyrelsen,
sammanställt av: Lisa Wadin
15
... fortsättning från sidan 13
– Jag finner otrolig avkoppling i att måla och har gått
många akvarellkurser.
När hon var yngre målade hon även en hel del i olja.
Något som hon dock tvingats ge upp.
– Min hörselskada har egentligen varit ett litet problem
i förhållande till min doftöverkänslighet. Förutom att jag
inte längre kan måla i olja så har jag svårt för parfymer,
tvättmedelsdofter, sköljmedel och rakvatten bland annat.
Doftöverkänsligheten, eller sensorisk hyperreaktivitet
som det heter, gör att Anne-Marie inte kan gå på musikaler,
konserter, biografer och liknande.
– Så fort det är tillfällen där människor gjort sig fina och
tagit på sig sprayer och parfymer så måste jag avstå, det är
ett verkligt handikapp.
Anne-Marie upplever att det här med dofter är ett känsligt kapitel för många och hon känner själv att hon ofta
blir sur och förbannad.
– Det vill jag ju inte bli, men blir ändå. Det är så frustrerande.
Anne-Marie har varit medlem i VIS sedan början av
2000-talet. Hon har tidigare varit ordförande i VIS Västernorrland.
Hon är även medlem ibland andra SDR (Sveriges Dövas
Riksförbund) och HRF. Men det var när hon hörde om att
VIS behövde en ledamot till förbundsstyrelsen som hon
valde att engagera sig mer aktivt.
– Man kan inte bara sitta hemma och gnälla, man måste
göra något själv också, säger hon.
Text och foto: Lisa Wadin
VIS kansli ligger på plan 2 i IRIShuset i Enskede.
Du är välkommen att hälsa på!
Vill du besöka kansliet? Ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén.
Kontaktuppgifter på sidan 2.
Du vet väl att VIS finns på Facebook?
I skrivande stund har förbundet över 130 ”gillare” på Facebook
men vi hoppas bli ännu fler.
Gilla Vuxendöva i Sverige på Facebook och ta del av det senaste
som händer i förbundet.
Sidan är öppen för alla!
Medlemmar, anhöriga och nyfikna.
Facebook är ett utmärkt sätt att snabbt få information.
Här får du även tips på evenemang
samt möjlighet att diskutera med andra, ämnen som rör förbundet.
Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker
Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen.
Följande sidor gäller på respektive kanal:
SVTs samtliga kanaler: sidan 199
TV 3: sidan 199
TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890
Kanal 5: sidan 199
Kanal 9: sidan 199
16
VIS 1/2014
DENNA SIDA ÄR EN ANNONS
Scanna annonsen
med applikationen
Layar för att se
mer material!
VIS 1/2014
hearLIFE
17
Melodifestivalen - mu
Namn: Amina Ouahid
Sysselsättning: Regiassistent och skådespelare
Aktuell som: Teckenspråksgestaltare under finalen i Melodifestivalen
– När jag var liten kändes det meningslöst att titta på Melodifestivalen, jag hörde ju ingenting och förstod inte vad låtarna handlade om. Men nu när jag är med är det många
döva som tycker det är kul att titta. Jag vill visa att vi döva också kan syssla med musik
och artisteri.
Det säger Amina Ouahid, som för andra året i följd kommer att arbeta som teckenspråksgestaltare under finalen i Melodifestivalen.
U
nder förra årets final i Melodifestivalen var Amina
och en annan kollega de första döva någonsin att
delta i programmet. I år är även hennes tvillingsyster Jamila med. Amina Ouahid, som är döv sedan födseln, tycker det är viktigt att döva syns i sådana här sammanhang.
– Det är en fråga om identitet. Jag vill vara en förebild
och inspirera andra. Förr var det nästan otänkbart att döva
skulle hålla på med musik. Men nu visar vi att det går,
säger Amina som till vardags arbetar som regiassistent
och skådespelare på Riksteatern.
Tidigare har hon bland annat jobbat med en julkonsert
på tv4 där hon teckenspråksgestaltade två sånger.
Som teckenspråksgestaltare direktöversätter man inte
texterna utan använder kroppen och ansiktsuttryck för att
tolka låten. I ett argt och känslosamt parti av en låt ser
Amina arg ut och gör häftiga utsvävande rörelser. Under
18
förra årets tävling tolkade hon låtar av rockbandet State of
drama och pianospelande Ralf Gyllenhammar.
– Båda var roliga att göra och det var väldigt olika låtar.
Amina hör basen i musiken men behöver hjälp med takt,
rytm och när sången sjungs. En hörande person bakom
kameran signalerar när hon ska börja och när det är pauser.
Som en del i förberedelserna läser hon texterna noggrant.
– Det är inte så viktigt att jag översätter exakt vad artisten sjunger men att karaktären blir liknande och att låtens
budskap går fram. Döva ska få samma upplevelse som
hörande, säger Amina Ouahid.
Finalen i årets Melodifestival gick av stapeln den 8 mars
på Friends arena i Stockholm.
Text och foto: Olle Eriksson
VIS 1/2014
usik för döva?
Namn: Ann Charlotte Sparby
Sysselsättning: Producent på AVE produktion som arbetar med karaktärstolkning och teckenspråksgestaltning i bland annat tv-produktioner som Julkalendern och Melodifestivalen.
Aktuell som: Ansvarig producent för den teckenspråkiga delen under Melodifestivalen.
- Fram för fler döva i tv-rutan!
Det tycker Ann Charlotte Sparby som är ansvarig producent för den teckenspråkiga delen
under Melodifestivalen.
A
nn Charlotte Sparby är själv hörande och tycker att
det är viktigt att döva syns mer i tv.
– De som är hörande har så mycket att välja på
och jag tycker att döva också ska kunna välja och välja bort
i utbudet. I de produktioner där det är möjligt tycker jag
att man ska försöka få in fler döva aktörer. Det är viktigt
att det finns förebilder, säger Ann Charlotte Sparby.
Hon menar att det i så kallade efterproduktioner på tv,
program som inte sänds live, vore enkelt att anpassa programmen för döva personer.
– Det är inga problem, man skulle kunna ha döva teckenspråksgestaltare i varje program.
I rollen som producent utser hon dem som ska arbeta som
teckenspråksgestaltare.
Vad krävs för att bli en bra teckenspråksgestaltare?
– Att man har språket och lite skådespeleri i sig. Man ska
vara uttrycksfull och kunna gå genom kameran.
VIS 1/2014
Ann Charlotte Sparby tycker att teckenspråksgestaltare
förstärker upplevelsen även för hörande personer.
– Jag tycker låtarna blir ännu bättre.
Hon tror och hoppas att Melodifestivalen kan fungera
som en språngbräda för döva in i andra tv-produktioner.
– Melodifestivalen är en enorm produktion och det finns
ett jättestort intresse bland tittarna, även bland döva som
tycker om musik, så förhoppningsvis ger detta genomslag.
Text och foto: Olle Eriksson
Glöm inte att skicka in till
VIStidningen och berätta om vad som händer i din länsförening.
e-post: [email protected]
19
krisskross med vis 1/2014
Rätt lösning
på KRISSKROSS i VIS 4/2013:
Ordet som söktes var
SKIDOR
Vinnare av VIS KRISSKROSS
nr 4/2013 är
Yngve Cronholm, Hässleholm
Grattis!
Trisslott kommer med posten.
Så här gör du:
Ett ord är givet, resten ska in i
de tomma rutorna.
Ordet vi söker läser du uppifrån
och ner i de skuggade rutorna.
Vad är det?
___________________________
EKAR
OROA
STIL
VARM
ALERT
AMÖBA
BLEKA
JAGAR
NYNNA
RENAT
SKARE
TIGER
ANLITA
BEDYRA
DELTAR
HALTAR
ISDUBB
KASKAD
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
Skicka in lösningen senast
den 1 maj 2014 till:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede.
Märk lösningen VISKRYSS
20
LADDAT
RUINER
SNAGGA
TYNGST
UTANPÅ
VANILJ
BARNBOK
BIGARRÅ
BIOGRAF
DILEMMA
ETTRIGA
FILOSOF
INDISKA
KALLBAD
ORSAKAR
LANTLIG
KASSETT
VANLIGT
STRÖVAR
TELEFON
DINGLADE
FANKLUBB
FOTOGRAF
GRÄDDFIL
MUSIKANT
OPTIMIST
ORANGERI
RELATION
ENKÄTERNA
FÖRARGLIG
RINGLEKAR
UTREDNING
GLASSPINNE
RÖSTSEDLAR
Insänt av:
Adress:
Krysset är gjort av Lena Munck
VIS 1/2014
Kontaktpersoner i länen
(för att som hörande ringa texttelefon, ring 020-600 650 och begär numret)
VIS Norrbotten:
Maggan Eriksson
sms: 070-573 21 79
e-post: [email protected]
VIS Jämtland:
Gunilla Kruth
sms: 070-398 63 38
VIS Örebro:
bjarne sundström
texttel: 0587-143 95
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
VIS Dalarna:
VIS Kalmar län:
VIS Uppland:
VIS Halland:
Birgitta Samuelsson
tel: 018-46 33 50
e-post: [email protected]
VIS Stockholm:
VIS Skåne:
Krister Weidenmark
tel: 0479-400 05
e-post: [email protected]
VIS
förbundsstyrelse
Ordförande:
Kerstin Kjellberg
Lekattvägen 17 C
793 30 Leksand
texttel: 0247-144 19 bost.
texttel: 0247-641 58 arb.
fax: 0247-151 03 arb.
e-post: [email protected]
Fyllnadsvald fram till VIS årsmöte 2014:
Anne-Marie Persson
Sköndalsvägen 37, 3 tr
128 66 Sköndal
sms: 0760-16 99 94
e-post: [email protected]
Kontaktperson till länen:
Gith Holmgren
mobil: 070-544 53 16
e-post: [email protected]
Studieorganisatör:
Annika Elfstedt
Kuluddsvägen 38
777 90 Smedjebacken
sms: 0730-27 75 88
e-post: [email protected]
Ledamot:
Gunilla Kruth
e-post: [email protected]
VIS 1/2014
e-post: [email protected]
Kjell Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: [email protected]
Mona Sammens
tel: 0430-131 35
e-post: [email protected]
Sonja Mogert
mobil: 0707-68 54 35
e-post: [email protected]
Margaretha Holmdahl
VIS Västernorrland:
Folke Nordung
tel: 0611-51 11 65
e-post: [email protected]
Göran Möller
tel/texttel: 0243-23 24 33
e-post: [email protected]
VIS Vätternregionen:
VIS förbundsstyrelses kassör har
avgått på egen begäran.
Ny kassör, utanför styrelsen, fram
till årsmötet 2014 är Eva Gyllenswärd.
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
har avgått som ledamot i förbundsstyrelsen på egen begäran
och ersatts av Gunilla Kruth, tidigare suppleant.
PUL* inom VIS
Vid sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för
publicering i VIStidningen samt
på förbundets hemsida,
www.visriks.nu eller på förbundets facebooksida.
Medverkande/närvarande vid
dessa sammankomster kan
alltså komma att synas på bild
i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte
att informera om föreningens
arbete och/eller förehavanden
och hanteras ej i register eller
dylikt.
Skulle du av någon anledning
vara missnöjd med publicering
hör av dig till
e-post: [email protected]
eller till VIS styrelse,
kontaktuppgifter till vänster.
* Personuppgiftslagen
21
Appar som förenklar - tecken i mobilen
M
öjligheterna för vuxendöva och hörselskadade förbättras ideligen på flera sätt. Inte minst tack vare alla dessa
tekniska hjälpmedel. Har du en smartphone öppnas ytterligare dörrar. Bland andra genom ett allt större utbud
av appar.
En av fördelarna med att lära sig tecken direkt i mobilen är att du har dem tillgängliga och kan lära dig tecken när
du väntar på bussen, på lunchrasten eller i kön på mataffären.
En av de nyaste är en teckenspråksapp, framtagen av SDR (Sveriges Dövas Riksförbund). I appen finns omkring 200
vardagstecken. Appen kostar 75 kr och köper du den stödjer du samtidigt SDR.
Här är några fler exempel på appar som kan förenkla inlärningen.
Svenskt teckenspråkslexikon
Appen är skapad av Stockholms universitet. I den finns
det en teckendemonstration till de flesta tecknen. Du kan
även söka på ord och kategori. Appen är gratis.
Teckenlex
Ett teckenlexikon med svenskt teckenspråk och teckenstöd. Gratisversionen innehåller omkring 100 ord medan
betalversionen har omkring 2 000 ord och kostar 139 kr.
Spread signs
Teckenspråkslexikon för flera av världens teckenspråk.
Bland andra amerikanskt, franskt, japanskt och svenskt
teckenspråk. Appen är gratis.
Ritade tecken
En teckenordbok innehållande omkring 2200 tecken.
Appen kostar 28 kr.
Textappen
Med Textappen kan du ringa och ta emot texttelefonsamtal i din mobiltelefon. Appen är gratis men du behöver
registrera dig på www.textappen.se.
Bildtelefoni.net
En videobaserad app för att i mobilen kunna använda
bildtelefon.net. Appen är gratis.
SignitForward
Innehåller omkring 1 500 tecknade vardagsord. Orden
visas i text och bild och tecknen visas i videosekvenser med
tal. Appen kostar 28 kr.
Text och foto: Lisa Wadin
Skicka gärna in material till VIStidningen.
Du behöver inte vara fullfjädrad vare sig skribent eller journalist.
Det är din kunskap om vad som händer i förbundet och din insikt i hur situationen
för vuxendöva ser ut idag som är viktig.
Välkommen med ditt bidrag!
Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material.
e-post: [email protected]
22
VIS 1/2014
Cirkelledarutbildning på Hagabergs folkhögskola
D
et var i september 2011 som steg 1 av kurs för cirkelledare hölls på Hagabergs Folkhögskola. I januari
2014 hölls så äntligen steg 2.
Som Svensson sa i TV-serien Hedebyborna: ”Ingen rast
och ingen ro”. När man är på kurs under Annika Elfstedts
ledning då är det slit och släp som gäller.
”Nä, men inte var det väl så slitsamt?” säger Annika nu.
Nej, okej då, men ifråga om TSSövning så blir det intensivt. I lektionssalen är det ju befogat, men på den här kursen gäller tecken också till kaffet, lunchen, middagen och
varhelst och närhelst man möts. Och för en deltagare i
cirkelledarkurs är det givet att man ska kunna teckna. Det
är ju själva förutsättningen om man ska leda kurser i TSS
(tecken som stöd).
Kursen startade direkt efter middagen på fredagskvällen.
Deltagarna fick redogöra för sina erfarenheter som cirkelledare. Bland annat hur många kurser vi gjort och vem
som har varit arrangör. Det är oftast ABF som anordnat
kurser, men det förekommer också att länsföreningarna i
VIS tar sig an detta. Då är frågan ”Ska ledaren arbeta ideellt
eller få betalt?”. Det finns också den möjligheten att ABF
VIS 1/2014
lånar ut lokaler som VIS får disponera men i övrigt arbetar
på ideell basis. Många tycker att en cirkelledare ska ha
ersättning för sitt arbete. Inte minst för att höja statusen i
uppdraget. Och varför ska en person få gå en kurs gratis
för att skaffa sig kunskaper som senare kan användas kommersiellt?
Svar på sådana funderingar fick vi på lördagen före
lunch. Då fick vi nämligen besök av Christina Hedström,
verksamhetsutvecklare på ABF, förbundsexpeditionen i
Stockholm. Hon informerade bland annat om ABF och dess
organisation, om strategier för att anordna kurser själv
eller via en förening.
Hon är särskilt intresserad av frågor som rör kurser för
funktionshindrade. Skillnaden mellan teckenspråk och
TSS var något som hon fick grepp om för några år sedan
och hon menar att det absolut finns behov av TSSutbildning. Christina Hedström kommer att informera ABFs
lokalavdelningar i kursdeltagarnas respektive närområden
om att vi finns och är redo att leda kurser. Vidare är en
presumtiv cirkelledare berättigad att få en kurs av ABF i
just kursledarteknik och pedagogik.
På söndagen efter lunch redovisades ”slutprovet”. Vi hade
fått i uppgift att visa exempel på en TSSövning utifrån
annat material än det ordinarie kurshäftet eller grundmaterialet. Det kunde bestå av bilder, små lappar med glosor,
artiklar från tidningar och liknande. Det blev roliga övningar och alla fick godkänt.
Efter det var det ”hej då och vi ses”. VIS sommarvecka i
Kungälv i augusti kanske blir nästa tillfälle att råkas.
Jag som skrev detta var den ende manliga deltagaren i
den här cirkelledarkursen och man undrar varför?
Det finns väl fler gubbar som kan tänkas ställa upp? Visst
är det lite nervöst när man anländer. Hur ska det här gå?
Vad ska man säga? Vad tycker de? Men det gick riktigt bra
och de är så snälla och trevliga flickorna.
Text: Lennart Petersson
Foto: Annika Elfstedt
och Birgitta Jernberg
23
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52
122 33 ENSKEDE
Skicka in material till VIStidningen
Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut!
Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten
när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet!
Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening!
VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar,
men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar.
VIS har fått en ny hemsida!
Vi har nu ännu fler möjligheter att utveckla den till en ännu viktigare informationskanal.
Men även här är det upp till DIG!
VIS är sina medlemmar!
Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra
förutsättningarna för vuxendöva!
Bli medlem i VIS!
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter.
PLATS FÖR
FRIMÄRKE
Som medlem får du:
- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år
- möjlighet att delta i kurser
- information om vad som händer på både riks- och länsnivå
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor
med liknande erfarenheter
Ja tack, jag vill bli medlem i VIS (200 kronor/år)
VIS KANSLI
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
Ja tack, jag vill ha mer information om VIS
Namn:
Adress:
Tel/texttel:
E-post:
Välkommen som medlem!
24
VIS 1/2014
VIS 1/2014
25
26
VIS 1/2014
VIS 1/2014
27
28
VIS 1/2014