1. No category

VIS
Tidningen för vuxendöva - Utgiven av Vuxendöva i Sverige
LEDAREN:
Låt oss behålla
medlemmarna i VIS
I DETTA NUMMER:
TOLKUTBILDNINGAR PÅ DISTANS
ANNIKA REHN SKRIVER BÖCKER MED TSS
VÅRD PÅ LIKA VILLKOR
3/2008
www.visriks.nu
Li
nn
hu ea
D O
är nd B elv M
ut sig am ert SLA
åt na s bo G
sig . Lä lhu e i Ö r m SB
na s m nd re ed IL
D
l e , b
på hun r o är L ro. sin EN
sid da m B inn Bamfam :
an r fö am ea se ilj
10 r d se s ö , s och
öv o ro om s
in
a ch n
...och mycket mer
VIS
INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
utkommer fyra gånger per år
och ingår i medlemsavgiften
för fullbetalande medlemmar i
riksförbundet VIS, Vuxendöva i
Sverige.
”N
u måste vi slå våra kloka huvuden ihop för
det finns många ute i landet som har egna bra
idéer” : Ledaren
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
63505 Eskilstuna
Tel: 016-912 01
Mobil: 0739-89 33 72
[email protected]
3
4
6
8
10
12
13
Ledaren - Låt oss behålla medlemmarna i VIS
Utan räls på skärets vägar - VIS Västernorrland
Styrelsemöte - april - maj - juni
30 tryck och blås - VIS Dalarna
Bamse - människans bäste vän?
Fakta Signalhundar
Vård på lika villkor - om dövhet och psykisk ohälsa
16
20
21
22
Årets sommarvecka på Sigtuna Folkhögskola
Kryssa med VIS
Minnesord - Lillian Ström
Tolkutbildningar på distans - ”alternativet är att er gärna att ni medlemmar sänder in egna artiklar
om allt som rör vuxendöva i
Sverige, gärna med fotografier
eller illustrationer.
Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera i inkommet
material.
lägga ner”
Material till VIS 4/2008 ska
Prenumeration
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 3/2008
Folke Nordung
Anita Nilsson
bjarne sundström
Kerstin Tynderfeldt
Riesenfeld
Lis Persson
Agneta Forsberg
Lena Munck
Bo Andersson
Lennart Tjärnström
Mikael Gustavsson
Monica Wolf
Tryck
Vidamus Grafiska, Bureå
VI S
ha inkommit senast den 10
november 2008.
helår 150 kronor
F
25 Om SVTs textning under OS
26 Barnböcker med TSS - lär familjen dina tecken
29 Krönika: Near deaf experiece - Apelsin-kaffe-
metoden
30 Rättelser och ändringar i ”1700 tecken för TSS och teckenspråk”
32 Äntligen är den här...
ör prenumeration och
annonsering kontakta kanslist
Susanne Roslund
VIS
Fack FH29
80130 Gävle
e-post: [email protected]
2
VIS 3/2008
Ändringar i bildtexter
V:3
51:1.
51:3.
60:12.
67:12.
71:10.
123:7.
ska vara böjda 8:handen
ändra till hållhand
ändra till hållhand
bilderna omkastade
felstavat: kors ska vara kort
bilderna omkastade
bilderna omkastade
Ordlistan
akta
tillägg till 113:11
anorak
ska vara 46:5
bekymmer
tillägg till 8:7
blixtlås
ska vara 46:6
döma
ska vara 130:6
försiktig
även 113:11
försäkring
även 65:8
glas (mtrl)
tillägg till 71:3
handskar
ska vara 46:4
halsduk
ska vara 46:3
hatt
ska vara 46:2
internationell
ska vara 128:10
huva
ska vara 46:5
i går
ska vara 29:11.
kamp
ska vara 113:9
kapuschong
ska vara 46:5
kista (begravn.) tillägg till 42:1
kämpa
ska vara 113:9
kängor
ska vara 46:7
långkalsonger
ska vara 46:12
maskin
nästan
overall
pjäxor
projekt
rädda
skomakare
skor
skydd, skydda
sockor
stövlar sticka (m garn)
strumpor
studera
tangentbord
tofflor
tom
vantar
verktyg
tillägg till 52:11
ska vara 10:10
ska vara 46:6
ska vara 46:7
även 124:10
ska vara 113:7
ska vara 46:7
ska vara 46:7
ska vara 113:8
ska vara 46:11
ska vara 46:8.
ska vara 46:10
ska vara 46:10
tillägg till 121:3.
tillägg till 91:11
ska vara 46:9
tillägg till 9:14
ska vara 46:4
ska vara 56:1.
Förbundet satsar på dig...
... som är eller kan tänka dig att vara cirkelledare i TSS ute i din länsförening.
På kursen får du råd och stöd i din roll som cirkelledare.
Lärare för kursen är Annika Elfstedt.
Beroende på hur stort intresset är planerar vi för en cirkelledarkurs till våren.
Anmäl ditt intresse till:
Anita Nilsson
Jacob Ulfssons väg 8 B
647 32 Mariefred
e-post: [email protected]
Fax/Texttel: 0159-219 67
Välkommen med din anmälan!
VIS 3/2008
31
Rättelser och ändringar i
Rättelser ochTECKENLEXIKON
ändringar
1700 tecken för TSS och teckenspråk
i TECKENLEXIKON 1700 tecken för TSS och teckenspråk
Nya bilder
synd om, stackars
tjäna, inkomst
J-h förs uppåt ett par ggr under
kontakt m. bröstet
Kloh. förs i båge inåt under kontakt m. J-h. ändras samtidigt till G-h.
okänd, obekant, främmande, känner inte
N-h. kontakt m. andra N-h. förs mot kroppen, vänds förs framåt.
30
VIS 3/2008
ledaren:
Låt oss behålla medlemmarna i VIS
Under åren så har vi inte
kunnat öka medlemsantalet med särskilt många.
Vi ligger ungefär på samma nivå år efter år, vad
kan nu detta bero på?
med lite pengar och en morot så tat med ungdomarna och att
kommer vi nog att lyckas. Var- man själv talat om att man är
för är det så svårt att få fler med- hörselskadad. Varför tror man
lemmar? Det beror
att det är bara äldre
säkert på många sa- ”Bra jobbat men som har problem
ker, Vi har många
med sin hörsel? Man
medlemmar som är det räcker inte” pratar inte om proäldre och kanske
blemen med varaninte längre orkar vara så aktiva dra för att man tror att man är
i måste noga tänka ige- men gärna är med i VIS ändå. ganska ensam om det.
nom det här, VIS behö- Lokalt jobbar vi med att hitta
Om vi skall få med yngre medver många fler medlem- lämpliga aktiviteter att erbjuda lemmar i VIS så måste vi kunna
mar och de måste komma till våra medlemmar, det kan vara erbjuda något som intresserar
oss inom en snar framtid. Stads- allt från utflykter, teater, föreläs- dem, så det gäller att vi är innobidragen vi får beräknas på ningar, TSSkurser, fjällvand- vativa hela tiden.
medlemsantalet och man måste ringar, spa med mera. Bra jobbat
vara minst 700 medlemmar och men det räcker inte.
Medlemmarna viktiga
det är vi i dag. Vårt mål är 1500
Vi har startat en värvningsVIS har en fin blå folder och
inom en femårsperiod.
kampanj och den hoppas vi ska dessutom har vi ett mycket bra
kunna ge ett bra resultat med intressepolitiskt program som vi
Olika förutsättningar
ökat antal medlemmar inom en kan använda oss av när det gälDe lokala föreningarna måste snar framtid, en intressant hän- ler värvning av fler medlemjobba för att värva nya medlem- delse i VIS. Nu måste vi slå våra mar. Dessutom får man agera
mar samtidigt
kloka huvuden som en försäljare och alla knep
som vi också ”Kan vi nå nya yngre ihop för det finns är bra.
måste värna om
många ute i lanNu är det inte bara de yngre vi
medlemmar?”
våra gamla meddet som har egna ska försöka få med utan alla som
lemmar och det
bra idéer.
vill ska få bli medlemmar. Även
är inte så lätt alla gånger. Vi har
Kan vi nå nya yngre medlem- om VIS i första hand värnar om
ju olika förutsättningar lokalt mar? Det tror jag nog att vi kan, vuxendövas och gravt hörselskaeftersom det ser olika ut över det är ju många yngre som har dades intressen så är naturligthela landet. En del kämpar för problem med sin hörsel. Tinni- vis alla hörselskadade välkomna.
att överhuvudtaget kunna exis- tus och nedsatt hörsel är ett van- Varje medlem är viktig för VIS
tera. Det är ett jättejobb som vi ligt problem. Men det kommer framtid!
kommer att ha framför oss, men oftast inte fram förrän man praText: Gith Holmgren
V
Redaktörens ruta
H
Som Ni ser har tidningen ändrat utseende och innehåll en del.
Tanken och förhoppningen är
att den ska innehålla vad NI vill.
Förhoppningsvis får vi på redaktionen höra just detta och Ni är
mer än välkomna att skicka in
egna texter, allt från dikter till
debattartiklar, såväl som komma med idéer kring vad vi på
redaktionen ska ta upp i tidningen. Jag hoppas på en tidning för
och av Er och många möten med
spännande människor framöver.
oppas Ni alla haft en
bra sommar. Pessimistiskt kanske, men för
mig, i skrivande stund, gör sig
hösten påmind utanför fönstret.
Men att sommaren lackar mot
sitt slut behöver inte vara av
ondo, för när Ni läser detta betyder det att VIS nummer tre 2008
är klar. Det har varit en del jobb
för mig att sätta mig in i rutiner
och annat. Dessutom fortsätter
jobbet att lära mig alltmer om Kanske ses vi...
VIS framöver. Något jag verkligen ser fram emot!
VIS 3/2008
Lisa Wadin
ETT STORT TACK
Tack till Stenringen intresseförening som består av tre norrbottniska stensliparföretag
KRISTALLEN Lannavaara
STENSTUGAN Norrfjärden
TURMALINEN Luleå
De har donerat intresseföreningens innestående
medel till
VIS
Än en gång tack!
3
Utan räls Tågresan gick utan räls på ”Skärets” vägar och förde oss
”Utan räls
skärets vägar ”
till hållplatser på strategiska ställen där guiden, som TSStolkade,
förmedlade historia och miljö.
på
I midsommarveckan tog
VIS Västernorrland färjan
över sundet från Norrbyn
och vistades en halv dag
på Norrbyskär.
museum. Där imponerade den
stora modellen av hela industrisamhället på de många öar som
sammanfattas i begreppet Norrbyskär.
et blev en stark upplevelse att erfara miljön
som där bevarats från
sågindustrins storhetstid. En tågresa gick utan räls på ”Skärets”
vägar – med guiden som lokförare – och förde oss till hållplatser på strategiska ställen där guiden förmedlade historia och
miljö. Resan fullbordades i det
före detta såghuset, som nu är
Sällskapet av tretton ”VISare”
och två underbara skriv- och
TSS-tolkar avrundade samvaron
med lunchbuffé i ”Restaurang
Såghuset”. Mer än så ska dagen
inte beskrivas – den bör upplevas!
Belåtna med dagen tog vi våra
bilar tillbaka till Örnsköldsvik,
Sollefteå, Lunde, Ramvik och
Härnösand.
D
4
Lunch i Såghuset
Vi tackar Anna-Lisa, Marianne
och Henry, som gjorde verklighet av våra planer för sommarresan och ser fram emot den
höstaktivitet som Folke och Henry har i uppdrag att ordna. Allra
närmast kommer ”När hörseln
tryter …” – den information om
TSS, som hålls torsdag 11 september 2008 klockan 14:30–16:30 i
Hörselvårdens lokaler på Härnösands sjukhus. HRFs och VISmedlemmar har redan fått inbjudan.
Text och foto: Folke Nordung,
VIS Västernorrland
VIS 3/2008
Krönika: near deaf experience
Apelsin-kaffe-metoden
Det har blivit trendigt
att blogga. För dig som
inte känner till begreppet
så skulle man kunna säga
att det finns två typer av
bloggare, ja kanske flera
egentligen. Det finns de
som har ett syfte med sin
blogg, typ politiker, sådana som vill beröra, typ
poeter och sådana som
bara vill röra om, ungefär
som jag själv.
det i särklass mest lästa. Hade Den ska vara färskpressad och
jag själv fått välja hade jag kan- innehålla fruktkött. Gör detta
ske hellre sett en stor läsekrets omedelbart efter att du svept din
runt något annat inlägg, men kaffemugg.
nu blev det just detta om tips för
Du kommer nu mycket snart att
riktigt hårda magar. Det finns lägga kabel, du bör vara väldigt
helt klart tusentals där ute som nära en ledig toalett när du gör
lider av parkerade magar. Kan- det här. Den första gången du
ske har några av dem fått lind- provar kan det vara bra att som
ring just tack vare min apelsin- backup boka tvättstugan bara för
kaffe-metod.
säkerhetskull. Först händer ingNu tror jag inte
enting sen uppstår
att vi vuxendöva ”Nu tror jag inte att det ett gutturalt
är mer hårda i ma”gurgel” ungefär
gen än andra men vi vuxendöva är mer som en gammal
hundratals ”goog”bigblockjänkare”
lare” kan inte ha
hårda i magen än på tomgång. Man
hör det inte så
onåringar för mest dag- fel... sökandet efter
mycket men man
bok och visar upp sitt lindring är stort.
andra...”
Därför tänkte
känner vibratioocensurerade inre för
alla de som eventuellt orkar läsa. jag helt sonika bjuda på detta nerna. Något slags kombination
av högt vridmoment och allt för
Vi lite äldre håller en mera sund inlägg från den 19 februari.
mjuka motorfästen.
distans till våra läsare.
”Ibland finns det lägen när man
I bloggen är det fritt fram att
tycka och slå fast utan att egent- vill bli klar på en gång. Du kanske Likt en tekniker
Gosse... sen ”varvar” det upp...
ligen ha ett gram kött på benen. har ett tidigt tåg att passa eller
Du kan inte överklaga eller göra rent av en lång flight framför dig. utan att du med tån ens nuddat
Det kan oxå vara gasen. Fallförgasare med öppna
någ ra konsument-köp-mässi”Ofta är det bäst så att toaletten spjäll.. vådligt ryter det bara till,
på jobbet är då- driven ligger och det bär iväg.
ga anspråk. Det
Nu är du passagerare i din egenär som att dricka med en snabb och lätt ligt ventilerad och
en arbetskamrat kropp. Mycket snart är du färdig
ur en vattenpöl,
alltid verkar hinna med det du skulle göra.
ingen har varit
”download”
dit först. Ofta är
Skulle det här bära överstyr så
där och mätt upp
det bäst med en ta ett blåbär eller i värsta fall två.
och klorerat på
snabb och lätt ”download” för att Inget parkerar en mage som blåett vetenskapligt sätt.
sen vara fri resten av dagen.
bär. När du lär dig den här tekniDet är inte alla förunnat att kun- ken kan du själv styra när det är
Det mest lästa inlägget
När man fört sin blogg en tid na lägga ”bredband” på beställ- lämpligt att göra dina bestyr. Du
är det intressant att studera sta- ning. Många får finna sig i mo- tränar din kropp att lyssna på ditt
tistiken över sökmotorindexe- demmässiga harpluttar och ett kommando. Även om du alltid
ring. En sökmotor är en robot otal besök på ställen man inte kommer vara passagerare i själva
processen så kan du kontrollera
som inte gör något annat än att önskar sig.
den likt en kärnkraftstekniker
läsa allt som finns på internet.
styr sin reaktor. Efter en tid kan
Det tar den så där en 6-7 veckor Kur för vedermödor
Då vill jag ge dig en kur för att det räcka med att du efter din
att läsa allting och när den är
klar så börjar den om från bör- lösa din vedermöda. Ät frukost, kaffemugg bara läser lite på juijan. Allt detta gör den bara för det är viktigt. Gör du inte det så cepaketets etikett.”
Tänk nu på att detta kan vara
att försöka hjälpa dig komma är den här metoden som att sätta
lite närmre det du söker när du tändhatt på en tomhylsa. Okey, både en klar källa och en vatdu har tagit din frukost. Drick nu tenpöl.
rör dig i cyberspace.
Det hände sig i februari att jag en mugg kaffe. Det behöver inte
skrev en artikel om tips för dig vara oanständigt starkt men inte
som är riktigt hård i magen. Det för svagt. Nu kommer vi till nästa
är inget speciellt med just det steg vilket är det som triggar själText: Mikael Gustavsson
här inlägget förutom att det är va processen. Drick apelsinjuice!
T
VIS 3/2008
29
Minnesord
Ove Jansson
VI Ska ut och resa!
Tanken har slagit oss, att vi behöver pröva våra vingar…
Tanken är att det blir en weekendresa av något slag…
Tänkta resmål är England, Baltikum eller Moskva.
Tänk om Ni kunde komma med önskemål och visa Ert intresse
genom att att skicka ett mail till mig, [email protected]…
Så ska jag tänka vidare när jag vet vad NI vill…
Gith Holmgren
Larma 112 via SMS
Försökstjänsten 112 via SMS är ett tvåårigt projekt som drivs för att
döva, tal- och hörselskadade ska kunna kontakta SOS Alarm via
SMS.
Tjänsten kräver att man registrerar sig på www.112.se/aktuellt/
anmalan.asp
Därefter upptecknas ett avtal varpå du får ett SMS som bekräftar
att tjänsten är klar för användning.
Vid en nödsituation kan man sedan sända ett SMS till 112 och då
ange så mycket informaiton som möjligt. Första meddelandet bör
innehålla vad som inträffat och var. SOS-operatören kommer sedan
att via SMS ställa kompletterande frågor.
Jul- och nyårshälsning
Enligt tradition går det bra att få med en jul- och nyårshälsning
till vänner och bekanta genom en liten annons i decembernumret
av tidningen VIS.
Sista datum för inlämning är den 1 november.
F
ör några månader sedan gick vår sekreterare och allt i allo, Ove
Jansson så tragiskt bort från
oss.
Han var en härlig person,
humoristisk, glad och en verklig entusiast i VIS Kalmar.
Han ställde alltid upp och
fixade träffar, möten och annat.
Vi saknar honom och tänker
på vad det nu skall bli av vår
förening...
Sist vi hade glädjen att träffa
Ove var på vårt årsmöte 2008
på Härrestads Vandrarhem i
Småland. Han var märkt av
sin sjukdom men ville ändå
vara med oss, vilket var beundransvärt.
Precis sådan var han,
vår Ove Jansson.
Jag kommer ihåg när jag
blev tillfrågad om jag ville
vara ordförande i föreningen.
Jag var ovan men Ove sa ”Det
här klarar vi tillsammans”.
Det kändes tryggt, han stöttade och hjälpte mig tillrätta
så att det fungerade och det
gjorde han med den äran.
Alla i VIS Kalmar och även
andra som haft med Ove Jansson att göra, kommer aldrig
att glömma hans livsglädje
och den glöd han hade i allt
han företog sig.
VI SAKNAR VÅR
Som vanligt vill vi ha en tjuga för införandet och det går bra att
skicka den i ett vanligt kuvert.
OVE JANSSON
Vila i frid!
Skicka hälsningen och/eller tjugan till:
[email protected]
eller
Vuxendöva i Sverige
Att: Susanne Roslund
Fack FH 29
80130 GÄVLE
28
VIS Kalmar
genom ordförande Birgitta Hansen
VIS 3/2008
Åskådare Tretton VISare (den tomma platsen är fotografens) och två tolkar beundrar...
kort & gott
Döv får skadestånd
E
n 21-årig kvinna förlorade
hörseln efter en konsert.
Nu, efter nio år, får hon
ersättning från konsertarrangören på 150 000 kronor. Det skriver Svenska Dagbladet. Ett rekordstort skadestånd i samman-
hanget. Konserten arrangerades
av konsertarrangören Livenation Sweden. Enligt företagets
presschef är det första gången
de betalar ut en så hög summa
till en konsertbesökare för att ha
skadat hörseln. Företaget har
Tillgänglighet ny grund för diskriminering
F
unktionshindrade får ett
starkare skydd när tillgänglighet blir en ny
grund för diskriminering. Exakt
hur lagen kommer att utformas
är ännu inte klart.
Funktionshindrades rätt till
framkomlighet har utretts flera
gånger tidigare, utan att det lett
fram till någon förändring och
nu är alltså ännu en utredning
på gång. Den här gången är den
tillsatt av vår integrations- och
VIS 3/2008 jämställdhetsminister Nyamko
Sabuni, folkpartiet.
- Det har gjorts en hel del utredningar tidigare, men samtliga har fokuserat på om tillgänglighet ska vara en diskrimineringsgrund eller inte. Alla
utredare har sagt ja till detta.
Men det finns ingen regering
som utrett hur en sådan lag ska
se ut och vad den skulle kunna
innehålla, säger Nyamko Sabuni
till Svenska Dagbladet.
valt att inte kommentera summan eller varför skadestånd betalats ut. Nu ligger ärendet hos
försäkringsbolaget If.
Psst... TIPSA OSS!
Vad vill du läsa om i
tidningen? Maila oss
dina idéer och
synpunkter.
[email protected]
5
sammandrag: VIS Riksförbunds
Styrelsemöten
Plats: Ibis Hotell, Hägersten
7-8 april 2008
V
i började med att de nya
ledamöter berättade lite
om sig själva. Fotografier togs av oss alla för dokumentation i tidning och arkiv.
Ansvarsplanen gicks igenom.
Förslag lades på hur löpande,
gamla och nya uppdrag bör fördelas mellan ledamöterna.
migruppen består av Kerstin geläget om samarbete med CIKjellberg, Monica Wolf, Agneta föreningen. Kerstin Tynderfeldt
Forsberg, som återRiesenfeld reprekommit till grup”Vi konstaterade senterade VIS vid
pen och Kerstin
C I-f ören i ngens
Tynderfeldt Rie- att vi som utgör den årsmöte. VIS komsenfeld, sammanmer att ha ett CIkallande.
nya styrelsen har fått tema vid rikstinget
Arbetet med att
i november.
skapa en ny redak- ett positivt intryck av Det finns en eu700 medlemmar - 30 nya tionsgrupp för tidropeisk organisaArbetsutskottet (AU) består ningen fortsätter. varandra och ser fram tion för CI-operesom tidigare av ordförande, vice Flera personer har
rade, EACIU, Euordförande och kassör. Kanslis- anmält intresse emot ett gott nytt ropean Association
ten Susanne ansvarar för med- och en befattof Cochlear Imlemsregistret. Vi har nu drygt ningsbeskrivning
verksamhetsår” plant Users. Anita
700 medlemmar, varav 30 är för redaktören ska
Wallin kommer
nya. 40 personer har avsagt sig tas fram.
att representera VIS vid en komfortsatt medlemskap, ungefär
Utvecklingskonferensen 2008 mande konferens.
samma antal som föregående sker som tidigare år på HagaLena Perstrand tillfrågas om
år.
bergs folkhögskola i Södertälje. hon vill fortsätta som VIS repreVår kassör Ingegerd Fahller Anita Nilsson är ansvarig. VIS sentant i arbetsgruppen rörande
arbetar med att sätta sig in i upp- Riksförbund inbjuder två med- TSS-lexikonet.
gifter och uppdrag.
lemmar från varje län till konKontaktperson mot länsfören- ferensen. Vill länsföreningarna Positivt intryck
ingarna är Anita Nilsson. Anita sända fler deltagare står de själMonica Wolf tillfrågas om hon
sammanställer länens protokoll va för kostnaderna.
vill fortsätta som VIS represenoch brukarrådsrapporter. Stutant gällande tolkfrågor. Susandieansvarig (externa studier) Samarbete CIförening
ne ansvarar för kontakter med
blir Krister Gustafsson.
TSS-veckan 2008 sker på Sig- och bokning av tolkar hos RTT,
För TSS-veckan 2009 ansvarar tuna folkhögskola. Kerstin Tyn- rikstolktjänsten.
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, derfeldt Riesenfeld ansvarar.
Lena Perstrand tillfrågas om
med Lena Perstrand som resurs- Inbjudan finns i tidningen nr hon vill fortsätta som VIS repreperson.
1/08. VIS har sökt pengar från sentant i samrådsgruppen gälI vårt nordiska samarbete lämpliga fonder. Förberedelser lande anpassningsfrågor.
(Nordiskt Vuxenför veckan fortdövmöte 2007/08; ”30 nya medlemmar - skrider planenVi konstaterade att vi som utNordiska somligt.
gör den nya styrelsen har fått ett
marveckan 2009)
40 har avsagt sig
Riksstyrelsens positivt intryck av varandra och
arbetar Monica
ledamöter ge- ser framemot ett gott nytt verkWolf och Stieg
medlemskap”
nomför Process- samhetsår. Nästa styrelsemöte
inriktad utbild- förläggs på försök till Gävle.
Vennström.
PR-gruppen (Krister Gustafs- ning i samarbete med ABF, i
son, Gertrud Emneus, Mariette mitten av maj. Utbildningen
Text: Kerstin Tynderfeldt
Johnsson), förbereder arbete som påbörjades under den tidimed informationsmaterial efter gare styrelsen gör nu en nystart
Riesenfeld
önskemål från länen vid Utveck- med nya deltagare. CI-frågor
lingskonferensen 2007. Akade- diskuterades. VIS är fortsatt an-
6
VIS 3/2008
Foto: Göran Billesson/
Annika Rehn
FAKTA/ANNIKA REHN´s böcker
Ebba dansar
Ebbas kläder
Ebbas hund
Ebba fyller
Karin och Simon cyklar
Simon och Karin åker taxi
Karin rider på hästen
Simon går till affären
gavs ut av Specialpedagogiska institutet 2004 och finns nu på Hatten
förlag http://www.hattenforlag.se/
gavs ut av Landskrona vision 2007
http://landskronavision.se
Karin kom igång och började
prata när föräldrarna tecknade.
Annika kunde prata med Karin
om när de ridit på en häst utan
att Karin ville involvera sig i
samtalet. Men sakta men säkert
började hon koppla ihop ridningen med tecknet för häst och
idag sätter hon fart och berättar
om hjälmen, om hur hon skyfflade gödsel och om vännerna på
ridskolan när Annika tecknar.
Hemma klistrade familjen in
bilder i pärmar och pratade med
Karin om vad som hände på bilderna. ”Här fyllde du år” säger
Annika, tecknar till Karin och
pekar på bilderna. Så föddes idén
till att Annika själv skulle skriva
de barnböcker hon saknade.
- Tillsammans med en kollega
skickade Annika in provexemplar till Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM, tidigare Specialpedagogiska institutet). De tyckte idén med barnböcker med tydliga bilder och
TSS lät jättebra. Det resulterade
så småningom i att böckerna om
Ebba gavs ut på SPSMs egna förlag.
Alltid läst böcker
Ända sedan Karin var liten har
pappa och mamma läst för henne.
- Vi läste klassiker som böckerna om Max. Jag minns speciellt en bok som handlade om
Max och hans kaka. Kakan var
så liten på bilden och allt runt
omkring kunde Karin inte koppla ihop med det jag läste, säger
Annika och fortsätter:
- Eftersom jag arbetat länge
som journalist har jag haft
många år på mig att reflektera
över sambandet mellan text och
bild. Jag började leta men hittade
inga tydliga barnböcker.
VIS 3/2008
Böcker om Karin
Sedan dess har även böckerna
om Karin och Simon getts ut.
Böckerna är tänkta för barn med
någon form av funktionshinder.
Men vackrare böcker får man
leta efter och som första bok till
ett yngre barn utan funktionshinder är böckerna om Ebba,
Karin och Simon en bra introduktion till TSS för barn som
Älskade barn, särskilda barn
gavs ut av Wahlström & Widstrand
2002
har någon som använder TSS i
familjen.
Annika Rehns bok Ӏlskade
barn, särskilda barn” vänder sig
i första hand till föräldrar som
får barn med något slags funktionshinder. Om att, som i Annikas och Nils fall, lära känna
sitt barn på nytt när man märker
att något inte stämmer.
”...mitt barn dog...”
”…Barnet vi väntat på i nio månader,
barnet som skulle bli en lekkamrat till sin
storasyster, barnet som skulle leka, gå i
skolan, en dag skaffa pojkvän, gifta sig
och kanske få egna barn; bilden av den
Karin fanns inte längre. När den bilden
försvann var det som om Karin också försvann. Karin dog, mitt barn dog…”
Men även om det var känslan
då så är Karin idag mer än bara
levande.
- Ibland när jag ser människor
som jäktar fram i livet tänker
jag att jag önskar dem en Karin
en dag så de får lite perspektiv
på tillvaron.
Text: Lisa Wadin
27
Foto: Lisa Wadin
Barnböcker med TSSge familjen dina tecken
Det som skulle bli ett möte
med samtal kring barnböcker
med TSS blev likväl ett möte
med en person, Karin, som
ögonblickligen gjorde stort
intryck på mig. Att skriva
om hennes mammas böcker utan att först berätta om
Karin vore som att äta bullen
innan man bakat den.
när jag kommer ska hon få bullar. I hallen möts jag av ögon
som får vem som helst att stanna upp. Även om Karins kommunikation inte är som alla
andra barns så ger hennes ögon
uttryck för allt. (Jag läser senare
i mamma Annika Rehns bok
”Älskade barn, särskilda barn”
att jag inte är den första som lägger märke till Karins ögon).
Vi slår oss ned vid bordet och
bullarna dukas fram. Karin älsen villa i Linköping står kar bullar. Jag också. Idag är
Karin i fönstret och väntar Karin tio år. Hon har ingen dipå att jag ska komma. För agnos men hon är ett särskilt
26
I
barn, precis som titeln till Annika Rehns bok lyder. Karin har
det svenska språket men ganska
tidigt kom föräldrarna Annika
och Nils i kontakt med TSS.
- Vi fick veta via barnhabiliteringen att TSS kunde vara bra
som stöd åt Karin, berättar Annika.
Till en början gick det trögt,
mamma Annika blev otålig.
- Hon använde inte tecknen i
den utsträckning jag hade föreställt mig. Men jag hittade andra
fördelar med TSS, berättar Annika.
VIS 3/2008
Styrelsemöten forts...
P
Plats: Folkets Hus, Gävle
17-18 maj 2008
latsen för kommande sty- överblick över budgeten vid näsIT-kunskaper är viktigt för oss
relsemöten diskuterades. ta styrelsemöte.
vuxendöva. En förfrågan har
Lokalen i Gävle passar
Texterna till VIS CI-bok finns gått ut till länen om intresse för
föreningens ekonomi, men det hos Agneta Forsberg som fort- IT-utbildning. Styrelsen komkan vara svårt att ta sig dit för sätter arbeta med layout med mer att genomgå en IT-utbildlångväga resande styrelseleda- mera. Vi hoppas kunna ha boken ning i slutet av september.
möter. Styrelsen beslutade att färdig till rikstinget i november.
Samarbetet med CI-föreningförhandlingarna med Ibis Ho- Titeln blir ”Vuxendöva i tiden”. en fortsätter. Anita Wallin, medtell Hägersten fortsätter men
Anita berättar från utveck- lem både i CI-föreningen och
att styrelsen även fortsätter att lingskonferensen att länen detta VIS kommer att representera
undersöka andra alternativ.
år skickat in fler övergripande även VIS vid en konferens inom
Från och med detta styrelse- frågor. Styrelsen går igenom EACIU, European Association of
möte är Susanne Roslund frågorna för att orientera sig.
Cochlea Implant Users.
adjungerad sekreterare och
Inför TSS-veckan den 4-8 auAnita Nilsson vice sekreterare. gusti fortskrider samarbetet Unga hörselskadade
Styrelsen har bemellan VIS, TSSläUnga hörselskadade har arbeslutat att starta en ”TSS-veckan den rare och Sigtuna tat fram en broschyr om hörselvärvningskampanj.
folkhögskola planen- skadade barns rätt till tvåsprå4-8 augusti” ligt. VIS Gävleborg kighet. VIS ställer sig bakom
Projektbeskrivningen arbetades fram
svarar för fritidsakti- deras åsikter och VIS logga finns
under den processinriktade ut- viteterna.
med i broschyren.
bildningen som styrelsen geInbjudan kommer att skickas
Vuxendövas Nordiska råd har
nomförde i samverkan med ABF. ut till vuxendövorganisationer i bildats. Vi väntar på information
En värvningsgrupp har bildats, Finland och Norge samt till CI- om medlemskap. Stieg Vennsom ska arbeta vidare med stra- föreningen, HRF och SDR.
ström fortsätter som VIS repretegier för länen. Gruppen komNästa etapp av styrelsens pro- sentant i det nordiska samarbemer att träffas innan nästa sty- cessinriktade utbildning sker 3-5 tet.
relsemöte.
oktober i Luleå. VIS Norrbotten
I arbetsgruppen kring TSSfirar samtidigt 10-årsjubileum Lexikon kvarstår Lena Perstrand
Kansliet i nya lokaler?
och styrelsen kommer att del- som representant.
Beslut fattas att undersöka om ta.
Mon ic a Wol f
det finns möjlighet till nya lokaEn kurs för cir- ”VIS-Akademien - kvarstår som VIS
ler för kansliet i samma hus då kelledare i TSS har
representant gälde nuvarande är svårarbetade.
genomförts vid Vuxendöva i tiden” lande tolkfrågor.
Kerstin Kjellberg och Susanne Hagabergs folkLena Perstrand
Roslund kommer tillsammans högskola i Södertälje, under le- kvarstår som VIS representant
att sköta arbetet med arkivering darskap av Annika Elfstedt. Kur- gällande anpassningsfrågor
av VISmaterial.
sen samlade 12 deltagare från med Kerstin Tynderfeldt RiesenStyrelsen letar fortfarande ef- flera län. Man vill gärna ha en feld som suppleant.
ter en ny redaktör för tidningen. fortsättningskurs och förbundsText: Kerstin Tynderfeldt
Redaktören ska leda arbetet i styrelsen beslutade att arbeta
Riesenfeld
samråd med förbundsstyrelsen vidare med detta.
och redaktionsgruppen. Befattningsbeskrivning för redaktören har skrivits och godkänts av
Ett varmt tack!
styrelsen. En ung kvinnlig journalist (hörande) har anmält sitt
Till alla Er som
intresse för arbetet och styrelsen
hedrat minnet av
beslutar att bjuda in henne till
mamma Lillian
sitt nästa möte.
genom blommor vid hennes bår
Ekonomin är en återkommangåvor till VIS
de punkt på dagordningen.
samt omtänksamhet på annat sätt
Ingegerd redogör för hur hon
mer och mer kommer in i arbeKiki med familj
tet. Övertagandet efter den tidigare kassören är ännu inte helt
klart.
Budgetarbetet är påbörjat.
Ingegerd kommer att ha bättre
VIS 3/2008
7
Styrelsemöten forts...
V
Plats: Connect Hotel, Arlandastad 17-18 juni 2008
id detta möte provade vi
en ny sammanträdeslokal på Connect Hotel,
Arlandastad. Det är också ekonomiskt fördelaktigt, men det finns
vissa olägenheter som gör att vi
även detta möte har lokaldiskussion på dagordningen. Förhandlingarna med Ibis Hotell Hägersten är ännu inte avslutade.
Också i övrigt ägnades mötet
huvudsakligen åt att följa upp
punkter från tidigare möte.
Våra resebeställningar sköts av
Resekompaniet. Ingegerd fick i
uppdrag att till nästa möte se
över rutiner och kostnader för
fortsatt diskussion.
Journalisten Lisa Wadin besökte mötet och berättade om sig
själv, sina yrkeserfarenheter och
om sitt intresse för att arbeta
med tidningen. Styrelsen beslutade anställa Lisa Wadin inför
nästa nummer av tidningen.
Ingegerd Fahller redogjorde för
det ekonomiska läget och det är
gott!
TSSlärarna som tjänstgör under TSSveckan är intresserade av
att träffas efter kursens slut för
att diskutera sitt arbete. Anita
och Kerstin TR hör med Sigtuna
Folkhögskola om det är möjligt
att ordna detta.
Värvningsgruppen har haft sitt
första möte. Projektbeskrivningen för värvningskampanjen
kommer att gå ut till länsföreningarna för information. Länsföreningarna uppmanas utse en
kontaktperson, som ska leda arbetet med värvningskampanjen
i det egna länet och fortlöpande
hålla kontakt med förbundsstyrelsens värvningsgrupp.
Planeringen av rikstinget fortsätter. Första dagen kommer att
ägnas åt CI-frågor. Föreläsare engageras och därefter blir det
grupparbete kring CI - frågor
som är angelägna för oss.
Styrelsen diskuterade skillnaden mellan teckenspråk och TSS.
Det är viktigt att vi själva har
klart för oss vad som gäller. Styrelsen beslutade att be Lennart
Tjärnström, före detta journalist
på Dövas tidning, att skriva en
förklarande artikel i tidningen.
Många i styrelsen är nya och
behöver material för att sätta sig
in i länsföreningarnas arbete.
Därför delas länsföreningarnas
årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner ut till samtliga styrelseledamöter. Vi bör läsa på inför diskussion om länens arbete vid
nästa styrelsemöte.
Vår förre ordförande Stieg
Vennström har fyllt 70 år. Styrelsen beslöt enhälligt att uppvakta
honom.
Text: Kerstin Tynderfeldt
Riesenfeld
30 tryck och blås - VIS Dalarna
Cirka 20 personer i vårt
land drabbas av hjärtstillestånd varje dygn. 2/3 av
dem kan räddas genom
rådligt ingripande med
hjärt/lungräddning. Om
detta fick 14 av Dalarnas
TSSanvändare lära sig vid
vårens kurstillfälle.
D
et var inte så lätt att samtidigt som man praktiserade på sin docka, titta
på tolkarna för att uppfatta vad
instruktören sa. 30 jämna kompressioner, två inblåsningar, 30
kompressioner och två inblåsningar… Inte var det lätt att få
”igång andningen”. Men det gick
bättre när man väl lärt sig den
rätta tekniken och att lägga över
i framstupa sidoläge var inga
problem!
Vi fick också veta att man numera kan larma SOS via sms
men man måste registrera sig
8
först. Det är viktigt att så många
som möjligt gör detta för om det
inte finns tillräckligt med intresse så tas tjänsten bort. Det diskuteras också om att man ska kunna få information om händelser
som gasläckor och dylikt via SMS
men det är ännu inte klart. Det
var, som vanligt, en mycket givande dag.
Det var bra att få lära sig livräddning och tillfredsställande
att se hur mycket TSS betyder för
oss vuxendöva.
Text & foto: Lis Persson
VIS 3/2008
om svts textning under os:
Jag saknar Åke Holmberg!
M
edaljerna har inte varit många för Sverige vid Olympiska spelen i Peking. Idrottsbiten som
jag är, har jag med stort intresse följt med det mesta av Sveriges televisions, SVT:s, sändningar från tävlingarna. Stefan Holm, Carolina Klüft, Ara Abrahamian och Sanna Kallur
har intervjuats. Men inget får jag veta, glor istället på deras ansiktsuttryck, och undrar vad de pratar
om.
Jag är likt många andra döva och hörselskadade ute i landet sportintresserad. Men känner mig
utslängd från denna fest. Det har jag svårt att acceptera. Jag slår på text-tevesidorna och hoppas att
några informativa rader ska tränga sig fram, men nix, textningen är mycket sällsynt. Jag får snällt
vänta till klockan åtta på kvällen för att få en glimt av vad som hänt under dagen.
Varför ska jag inte kunna få direktinformation när tekniken idag har möjlighet till det? Jag betalar
ju tevelicens…
Jag är dessutom inte ensam… Ungefär 800 000 döva och hörselskadade är liksom jag beroende av
textade sändningar.
Är det okunskap från de som beslutar på SVT? Eller tänker de så här ”Vi sänder ett textat sammandrag från tävlingarna på kvällen varje dag, det får de som inte hör vara nöjda med”?
Mina tankar har under spelen gått till Åke Holmberg, text-teves första chef. Under uppbyggnaden
påpekade Åke att text-teve var det media som i första hand var till för döva och hörselskadade. Hörselgrupperna var också ständiga gäster på text-teveredaktionen. Det var för dem som Åke Holmberg
kämpade.
Sportintresserad som Åke var förstod han tidigt att många döva och hörselskadade hade ett levande idrottsintresse. När det var olympiska spel och andra större sportevenemang under 80-talet
direktkommenterades tävlingarna i text-teve. Det uppskattades och jag minns att det var oerhört
trevligt att sätta sig ner i tevefåtöljen.
Allt var inte perfekt, men det var något att bygga vidare på. Nu, cirka 25 år senare, finns inte direktkommentering, trots att vi har en mycket avancerad teknik.
Allt fler skaffade sig text-teve, gruppen döva och hörselskadade blev inte längre lika viktig. Det
Åke Holmberg kämpade för finns inte längre. Det är sorgligt!
På något sätt lukar det diskriminering. Att det finns 800 000 döva och hörselskadade som är beroende av texter för att kunna följa större sportsändningar kan inte vara något nytt för beslutsfattarna
på SVT.
BESTÄLL TOLK - VISA PÅ BRISTEN
V
id bland annat senaste utvecklingskonferensen visade det sig att tolkbristen är stor
i hela landet.
Jag vill nu uppmana alla, att alltid beställa tolk.
Jag har hört medlemmar säga ”Det är ingen idé
att beställa tolk, man får ju ändå ingen”.
Om DU låter bli att beställa, noteras inte tolkbristen och då ser det ut, som om behovet av
tolkar minskar.
Kom ihåg, att alltid beställa tolk så att den verkliga bristen blir synlig.
Du som klarar av att använda TSStolk, beställ
det.
Text: Lennart Tjärnström
En undersökning har visat att behovet av TSStolkning är litet i landet.
Risken finns att TSSutbildningen i tolkutbildningen minskar eller försvinner, då står vi kanske
helt utan TSStolkar i framtiden.
Vi blir ju fler och fler som lär oss TSS och använder det dagligen.
Glöm inte att också använda TSS som tolkmetod. Det är fantastiskt bra.
Det fungerar överallt, även vid visningar och
annat där man flyttar på sig.
Tolkanvändare
Besök oss gärna på www.visriks.nu
VIS 3/2008
25
Tolka via datorn Ja, så ser
framtiden ut på utbildningar
för TSS-tolkar. Misan Ålander,
lärare vid tolkutbildningen
på Strömbäcks Folkhögskola,
är kritisk och menar att en
distansutbildning skulle försämra
kvalitén på framtidens tolkar.
Illustration: bjarne sundström
24
I dagarna är det skolstart
för elever vid tolkutbildningen på Strömbäcks
folkhögskola utanför
Umeå. Men det är få elever
och nu ska delar av utbildningen alltså läggas ned.
Hela utbildningen riskerar
att dö ut de närmsta åren.
som Strömbäck folkhögskolas
sida har varit dålig.
- Jag tycker att det skulle behöva satsas mer på marknadsföring av utbildningen. Visst har
den marknadsförts men inte tillräckligt eller på rätt sätt. Många
av de som sökt har inte ens vetat
vad det är de har sökt till utan
trott att det handlat om teckenspråk, säger Ålander.
- Vi måste höja statusen på yrket, säger Misan Ålander, lärare
på utbildningen för skriv- och
TSStolkar vid Strömbäcks Folkhögskola.
Misan Ålander har varit verksam som lärare på tolkutbildningen vid Strömbäcks folkhögskola i 15 år. Hon har sett utbildningen förändrats tidigare.
- Tidigare var den ju tre år och
då blev eleverna både skrivtolkar och TSStolkar. Sedan ändrade man till att gå en skrivtolkutbildning på två år med möjlighet att bygga på med ett år för
att bli TSStolk, berättar Misan
Ålander.
Hon tror inte att utbildningen
varit bristfällig utan att anledningen till att så få söker utbildningen är att det är ett så pass
okänt yrke och menar att satsningen på information från såväl TÖIs (Tolk- och översättarinstitutet, se föregående artikel)
Förändring inom yrket
Hon kan se en förändring
inom yrket som TSStolk. Hon
tycker att kraven på tolkarna
förändrats avsevärt under de senaste 15 åren.
- Det är ett helt annat tempo
idag än det var tidigare. Högre
krav ställs på flexibilitet hos tolkarna nu än det gjorde då, säger
hon.
Misan Ålander tror att en
längre utbildning skulle höja
statusen på yrket och på så sätt
locka till sig fler elever. Dessutom skulle en längre utbildning
ge mer kvalificerade och kompetenta tolkar, menar hon.
Trots att intresset för att utbilda sig till TSStolk verkar svalt
har Misan Ålander uppfattningen att arbetsmarknaden är god.
- Jag hör från tolkar runt om i
landet att det finns en klar efterfrågan på TSStolkar. Sedan är
Misan Ålander medveten om att
efterfrågan kan se olika ut på
olika håll i landet.
- Mycket beror ju på hur man
arbetar inom hörselvården på
orten med att lära ut TSS i rehabiliteringen, menar hon.
Ålander är orolig för tolkutbildningarnas framtid och menar att en distansutbildning
skulle försämra kvalitén på
framtidens tolkar.
- Man kan inte träna tolkning
på distans. Att tolka handlar om
att diskutera och där är helheten
viktig, säger hon och fortsätter:
- Att förlägga en sådan utbildning på distans är att underskatta svårigheterna med TSStolkning. Eftersom det inte finns
något direkt undervisningsmaterial för en sådan här utbildning är det kunskapen som delas
mellan elever och lärare som är
själva kärnan i utbildningen.
Misan Ålander talar om den
kamp som först för TSS så
länge.
- Nu känns det som att allt rinner oss ur händerna, det känns
som att TSS trängs undan, säger
hon och poängterar att hon vet
att hon talar i egen sak som lärare på den utbildning som är
nedläggningshotad men menar
att det är viktigt att den här diskussionen förs.
Text: Lisa Wadin
VIS 3/2008
VIS STARTAR EN MEDLEMSVÄRVNINGSKAMPANJ...
NU!
En av de största utmaningarna som VIS har just nu
är att få fler medlemmar.
Vi måste bli fler än nuvarande cirka 700 för att synas i samhället,
nå fram till myndigheter och
få fram vårt budskap till dem som behöver det.
Vårt mål...
...är att fram till 2011 öka medlemsantalet till 1500 personer.
Alla medlemmar ska involveras i rekryteringen.
Länsföreningarna ska lägga in projektet i sin planering.
Vad behöver vi?
För att lyckas med detta arbete behöver vi
kunskap om VIS,
kunskap om hur man informerar och
vi behöver informationsmaterial att dela ut.
Tidningen,
vår blåa broschyr och
visitkort kan rekvireras från kansliet.
Vi måste också tänka igenom vilka vi ska vända oss till.
Exempel på tänkbara målgrupper är hörselvården,
övriga sjukvårdsmottagningar,
pensionärsföreningar,
andra föreningar,
servicehus,
studieförbund,
folkhögskolor och
anhöriga….
Det finns säkert fler.
Vi behöver också en tidsplan för arbetet.
Hur gör vi?
Varje länsförening har fått ett brev om värvningskampanjen.
Läs det!
Uppdraget är att genomföra värvningskampanjen i det egna länet
med dess förutsättningar.
För VIS i tiden!
Projektgruppen
Krister Gustavsson
Gith Holmgren
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
Ingegerd Fahller
Länsföreningen ska utse en kontaktperson som ska hålla kontakt med förbundsstyrelsens projektgrupp. Kontaktpersonen ska också engagera övriga medlemmar i rekryteringsarbetet.
Senast den 19 september vill vi ha namnet på kontaktpersonen.
Meddela vem det är till Anita Nilsson, e-post [email protected].
VIS 3/2008
9
S
ignalhunden Bamsemänniskans bäste vän?
Linnea Delvert bor med sin man Tomi, två barn och två katter i en
villa i Örebro. JA! och så med Bamse förstås, hennes signalhund.
“Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen”
L
innea har alltid tyckt om
hundar. Innan hon skaffade Bamse har hon haft
en annan schäfer tidigare.
- Men jag visste inte så mycket
om hundar och det blev aldrig
bra. När jag skaffade Bamse visste jag att jag ville göra något
nyttigt med hunden, säger hon.
Signalhund
Efter ett tag kom hon på idén
med att utbilda Bamse till signalhund. Hon började kolla runt
om hur det i så fall skulle gå till
och sporrades hela tiden av att
kunna tillföra något även till sin
äldsta dotter, som också hon är
döv.
Linnea sökte pengar från en
fond och fick ett anslag på 15 000
kronor. Det betalar inte på långa
vägar hela utbildningen men
det gjorde tanken lättare att förverkliga. Hon uppskattar att det
totalt kommer att landa på omkring 60 000 kronor innan Bamse är färdigutbildad. Mycket
pengar, men det är det värt.
10
- Bamse tillför så otroligt
mycket i mitt liv. Han är inte
bara min bästa vän utan också
en stor hjälp i vardagen och
kommer förhoppningsvis att
tillföra ännu mer ju längre tiden
går, berättar Linnea.
För Bamse är inte fullärd. I köket hemma i villan visar Linnea
hans färdigheter. Maken Tomi
får agera uppringare och efter
att Linnea satt på Bamse hans
”arbetsväst” börjar träningen.
Telefonen ringer för inkommande sms. RING! Först ser Bamse
lite förbryllad ut men snart är
han med på noterna och går
fram och ”puffar” Linnea på ena
låret och visar henne till telefonen.
uppskattar att det kommer att ta
omkring två år till innan han är
färdig signalhund.
- Han ska kunna tala om när
det ringer på dörren, om min
dotter gråter, om det brinner,
om jag tappar något eller om
någon ropar på mig när vi är ute
och går.
Inte vanligt - ännu
Ännu så länge är antalet signalhundar inte i närheten av
lika många som antalet ledarhundar. Linnea tror att det är för
att det än så länge är väldigt
nytt.
- Sen är ju behovet inte lika
stort för döva som för blinda
kanske. Men jag känner mig
tack vare Bamse redan nu trygInte fullärd
gare när jag rör mig ute bland
- Till en början hade jag en folk, säger Linnea.
lapp på benet. Successivt tog jag
Reaktionerna på Bamse som
en allt mindre lapp och nu vet signalhund är olika.
han var han ska ”puffa” utan
- En del tycker att det är larvigt
lapp överhuvudtaget.
medan andra är mer positiva.
Bamse har som sagt en bit kvar Men Bamse är bra, har han västen
innan han är fullärd. Linnea får han gå med mig överallt.
VIS 3/2008
gga ner”
Grefvenberg kan vara ett sätt
att vända trenden och få fler att
intressera sig för yrket.
- Det är stor efterfrågan på
mer lättillgängliga utbildningar idag. Eleverna vill gärna
kunna kombinera studier med
jobb och bo kvar på sin hemort.
Förhoppningen är att det ska bli
möjligt till viss del nu, säger Karin Andrée-Heissenberger.
Christina Grefvenberg fortsätter:
- Vi insåg under försöksutbildningen på Strömbäcks Folkhögskola att sista utbildningsåret
även måste kunna vara för de
som redan är verksamma tolkar
idag. Eftersom de är spridda
över landet och kanske inte har
möjlighet att ta tjänstledigt och
flytta från familjen ett helt år
så tror vi att det här är en bra
lösning.
Stockholm naturligt
Grundutbildningen kommer
alltså att förläggas till Stockholm. Detta av flera olika skäl.
Dels för att man hoppas på fler
sökande då men även av andra
orsaker.
- Eftersom även utbildning av
veyboardskrivning ingår känns
Stockholm naturligt. Veyboarden är en väldigt smal produkt
som endast används inom tolkvärlden och på Sveriges television, SVT, vid textning av teveprogram.
Ett samarbete med SVT är
också på gång.
- För att kunna bibehålla veyboarden är detta en nödvändighet, säger Karin Andrée-Heissenberger.
Att det skulle finnas några risker med att bedriva tolkutbildningen på distans tror inte Karin Andrée-Heissenberger och
Christina Grefvenberg.
- Nej, jag tror det handlar om
en tröskel vi måste över. Det är
ju inte så att de som går utbildningen aldrig kommer att träffas men vissa delar kommer av
VIS 3/2008
olika anledningar att förläggas
på distans, säger Karin AndréeHeissenberger.
- Det enda som skulle kunna
sätta käppar i hjulet för den här
utbildnignen på distans är om
lärarna inte kan tillvarata den
tekniska utrustningen som
krävs med webkameror och dylikt, säger Grefvenberg.
Att utbildningen kräver att
eleverna själva måste ha ganska
avancerad teknisk utrustning
tror de inte är avskräckande.
- Nej, utvecklingen har gått så
långt och många ungdomar har
webkameror som en självklarhet hemma. För de som inte har
det finns möjlighet att sitta på
ett lärcentra i sin hemkommun
och arbeta.
Tillgängligt - för vissa
Tidningen VIS ringde upp Eskilstuna kommun för att se hur
förutsättningarna ser ut om
man bor där och vill studera.
Eskilstuna har inget lärcentra.
Enligt lärcentras hemsida finns
de på omkring 250 platser i landet. Det framgår inte om det är
i 250 av landets totalt 290 kommuner eller om fler lärcentra
kan finnas på samma ort.
Karin Andrée-Heissenberger
fortsätter:
- Vi får se hur det går, vi måste prova det här med utbildning
på distans. Alternativet att helt
lägga ner utbildningen vore katastrof, det är det ingen som vill
och det här något vi hoppas ska
öka intresset för utbildningen.
Exakt hur utbildningarna för
skriv-och TSStolkar kommer att
se ut i framtiden vet inte Karin
Andrée-Heissenberger och
Christina Grefvenberg.
- Vi måste starta upp det här
nu först så får vi se efter hand
exakt hur det kommer att bli.
Huvudsaken är att vi får fram
de tolkar som vuxendöva behöver, säger Karin Andrée-Heissenberger.
Text: Lisa Wadin
FAKTA/UTBILDNINGEN
N
u i september sker ytterligare förändringar
i utbildningen till skrivtolkar och TSStolkar. Som utbildningen ser ut idag är det för
få sökande. Från och med september i år kommer det sista
utbildningsåret att försvinna.
Istället kommer ett fortbildningsår att vara beläget på två
av landets folkhögskolor, Härnösand Folkhögskola och Nordiska
Folkhögskolan i Kungälv.
Grundutbildningen kommer
att vara i Stockholm. Exakt hur
den utbildningen kommer att se
ut vet man ännu inte på TÖI,
Tolk- och översättarinstitutet,
vid Stockholms universitet. Men
den kommer att innebära TSS på
kommunikationsnivå men fokusera på skrivtolkning där behovet är som störst, enligt TÖI.
På Nordiska Folkhögskolan i Kungälv kommer
fortbildningåret i TSS att vara
upplagt på 300 timmar. Cirka
140 timmar kommer att vara lärarledda lektioner på plats och
cirka 160 timmar på distans.
Rent praktiskt kommer eleverna
att få arbetsuppgifter med sig
hem. De ska sedan filma in uppgifter som skickas till läraren,
kommenteras och skickas tillbaka.
Krav: Eleven ska ha genomgått
en godkänd vuxendövtolkutbildning, ha TSSkunskaper på kommunikationsnivå och tillgång
till internet och webkamera.
På Härnösands Folkhögskola i Härnösand kommer kursen att drivas på halvfart under 38 veckor. Av dessa
kommer fyra veckor att vara på
plats. Då kommer man att arbeta med bland annat tolkövningar, inspelningar, digital
språkbox och etik.
Krav: Eleven ska ha datorvana,
tillgång till internet och webkamera, treårig vuxendövtolkutbildning alternativt tvåårig
skrivtolkutbildning eller motsvarande kunskaper. Sökande
ska klara enkel vardagskommunikation med TSS.
Tolkutbildningar
på distans
Läs mer på nästa sida...
23
Tolkutbildningar på distans:
”Alternativet är att lä
Många uttrycker oro för
att kvalitèn på vuxendövtolkutbildningen kommer
att försämras, med sämre
tolkar som följd.
Men på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet ser man
inga risker med att förlägga vuxendövtolkutbildningen på distans.
P
å Stockholms universitet
hittar man TÖI, Tolk- och
översättarinstitutet. Här
arbetar Christina Grefvenberg,
handläggare, och Karin AndréeHeissenberger, biträdande föreståndare.Såväl Christina Grefvenberg som Karin AndréeHeissenberger anser att man
från TÖIs sida gjort vad man
kunnat för att få upp intresset
för utbildningen vid Strömbäck.
Radioreklam, annonsering och
direktutskick har används för
att locka elever till utbildningen.
Men utan något direkt resultat.
- Det är svårt att säga vad det
beror på. Vi har uppfattningen
att utbildningen varit bra och de
flesta har även fått jobb. Orsaken tror jag är komplex men en
del är nog att det är ett alldeles
för okänt yrke, säger Christina
Grefvenberg.
Ljus framtid Christina Grefvenberg och Karin Andrée-Heissenberger
på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, hoppas att distansutbildningarna
ska öka intresset för yrket.
Jag tror att TSStolkyrket kan
ligga kvar lite där. Det blir ingen
direkt yrkesproffission och mer
Liten arbetsmarknad
fokus på handikappet än på tolkHon tror även att det beror på biten, säger hon och tillägger att
att arbetsmarknaden för skriv- intrycket inte heller är att det är
och TSStolkar är relativt liten någon ”häftig” utbildning då
om man till exempel jämför många av brukarna är äldre och
med arbetsmarknaden för teck- yngre som ska utbilda sig hellre
enspråkstolkar.
vill arbeta i ”yngre sammanÄven Karin Andrée-Heissen- hang”.
berger menar att det finns
Men de är båda ense om att det
många orsaker till att utbild- är tråkigt att man inte hittat nåningen inte lockar elever.
got sätt att vända det här.
- Tidigare hade ju teckenspråk2001 försvann bland andra
stolkyrket en mer ”handikapp- svux och svuxa, ekonomiska
stämpel” än en ”tolkstämpel”. stöd till vuxna som utbildade sig
22
för att komma in på arbetsmarknaden igen. Det märktes på
flera håll.
- För vuxendövtolkutbildningens del hade ju detta en klar negativ påverkan. Det märktes tydligare där än på många andra
utbildningar då många som
gick den utbildningen var äldre.
Det blev ett större steg att ta när
man plötsligt var tvungen att ta
lån och skuldsätta sig för att gå
utbildningen, säger Karin
Andrée-Heissenberger.
Förändringarna som nu sker i
utbildningen tror Karin AndréeHeissenberger och Christina
VIS 3/2008
Förutom att Linnea mår bra av
Bamse, både som vän och livskollega, så tror hon att även
Bamse njuter av att känna sig
duktig.
- Ja, schäfrar är ju arbetshundar och jag ser på Bamse att han
mår bra av att få uppdrag.
Till de som funderar på att
skaffa eller utbilda en signalhund säger Linnea att det krävs
att man är envis.
- Man måste ha gott tålamod.
Men rör man sig mycket bland
hörande är en signalhund till
stor hjälp. Jag upplever att det är
lättare att socialisera, hänga
med och fungera i en grupp.
Väst betyder arbete
Efter några övningar i köket
går vi ut på familjens gräsmatta.
Bamse vill leka men vet att han
fortfarande har västen på sig, då
är det arbete som gäller. Linnea
tar av honom västen och han rusar genast iväg och plockar upp
en leksak från marken.
- Han är så full av energi. Om
jag är sjuk och vi inte tränar på
några dagar kommer han fram
och stöter till mig för att säga
”nu är det dags”.
Nu under sommaren har det
varit en och annan semesterdag
från träningen. Annars är tanken att Linnea själv ska träna
med Bamse minst en gång per
dag. Sedan kommer en instruktör en gång i veckan för att instruera främst Linnea om hur
och vad hon ska jobba vidare
med.
Även om en regel säger att
Bamse är ledig när han inte har
västen på sig så ska det finnas
undantag. Mobiltelefonen ska
han bland andra alltid meddela
Linnea om den ger signal.
- Likaså om min dotter gråter.
Men har hon en dålig dag och är
på dåligt humör kan ju inte
Bamse ”puffa” på mig hela tiden.
Vi får ta det vartefter utbildningen fortsätter.
Men om du går bland andra människor
och någon har en liknande signal på mobiltelefonen, vad händer då?
- Ja, då blir det problem, säger
Linnea och skrattar.
Klicker Linnea använder en så kallad klicker som belöning åt Bamse.
Nu, i början av utbildningen, kombineras den med en godisbit. Men
tanken är att enbart klickern i framtiden ska få Bamse att känna sig
Text och foto: Lisa Wadin
VIS 3/2008
uppskattad och förstå att han gjort rätt.
11
FAKTA/SIGNALHUNDAR
Detta är fakta från Svenska service- och signalhundsförbundets hemsida.
Det finns flera organisationer som utbildar signalhundar. Linnea valde FNA
(Föreningen Nordiska Assisanshundar). Kraven och utbildningen kan
skilja sig något beroende på organisation.
A
lla raser kan provas in arbeta med instruktör för att nå
till utbildningen till målet. När alla hälsokontroller
service- och signalhun- är gjorda på hunden och de är
dar. Genomsnittlig utbildnings- okej så skickar man in ansökan
tid är 1 år. Det kostar i genom- till utbildningsansvarig i försnitt 30 000 kronor
bundet.
att utbilda en signal- ”Föraren gör in- Styrelsen behandlar
hund.
ansökan och ekipaget
Föraren, det vill provning med sin hamnar på en kölista.
säga hundägaren,
När hund och förare
äger sin hund själv hund när hunden genomgått en inprovoch står för alla vanning och godkänts
liga omkostnader i är ett till tre år” börjar själva utbildsamband med hundningen. Hunden bär
ägandet.
ett rött täcke som talar om att
Föraren tränar själv sin hund den är under utbildning till sigunder hela utbildningstiden och nalhund.
får regelbundet handledning av
Täcket bär hunden endast när
en av förbundet specialutbildad ekipaget tränar på offentliga
service- och signalhundsinstruk- platser eller platser där hundar
tör. Föraren gör inprovning med normalt inte får vistas.
sin hund när hunden är ett till
Någon gång under utbildtre år. Därefter sker träning med ningstiden måste ekipaget också
hjälp av SoS-instruktör och eki- gå en obligatorisk förarutbildpaget genomgår en förarutbild- ning om tre dagar tillsammans
ning tillsammans med andra med andra förare under utbildblivande service-/signalhundse- ning.
kipage. Drygt 1 år efter inprovEfter i genomsnitt ett års utning genomgår de ett examens- bildning sker examensprov unprov som de måste klara för att der två dagar där hunden måste
hunden ska bli godkänd signal- visa på en mycket god lydnad
hund.
och kunna alla moment som
Efter examen gör ekipagen den ska hjälpa föraren med. Om
årsprov varje år hunden är i hunden då klarar examensprotjänst.
vet så blir den godkänd signalHunden ska vara höftledsrönt- hund och får då, när den till exgad, med resultatet A eller B.
empel är på stan eller i en affär,
Resultatet på armbågsröntgen bära ett gult tjänstehundstäcke
ska vara utan anmärkning.
som talar om att den är i tjänst.
Hunden ska vara undersökt för
För att man ska få utbilda sin
eventuella rasbundna sjukdo- hund i Service- och Signalhundsmar som ingår i Svenska ken- förbundets regi, så måste man
nelklubbens rasprogram och vara medlem i förbundet.
resultaten ska vara utan anEfter avklarad examen så måsmärkning.
te ekipaget göra årsprov varje år
Hunden ska också vara id- så länge hunden är i tjänst, så att
märkt enligt lagen om registre- förbundet ser att hunden bibering av hundar.
håller sina färdigheter.
Ett annat krav är att föraren
När hunden fyllt 10 år går den
har ett funktionshinder, ett ge- i pension. Är hunden frisk kan
nuint hundintresse och en kun- den fortsätta vara aktiv, men får
skap om hur hunden kan under- ej bära täcke.
lätta i vardagen. Föraren ska
också vara villig att under ett år
12
Kontaktpersoner
i länen:
VIS Norrbotten:
Pentti Nording
Tel/fax: 0920-26 76 60
e-post: [email protected]
VIS Västerbotten:
Lena Perstrand
Tal/texttel: 0930-502 71
e-post: [email protected]
VIS Jämtland:
Gudrun Jonsson Delin
Texttel: 063-217 48
e-post: [email protected]
VIS Västernorrland:
Henry Höglund
Texttel: 0611-122 72
e-post: [email protected]
VIS Dalarna:
Gertrud Emnéus
Tel: 0225-539 55
e-post: [email protected]
VIS Gävleborg:
Katrin Petersson
Texttel: 018-40 46 34
e-post: [email protected]
VIS Stockholm:
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
Texttel: 08-19 46 22
e-post: [email protected]
VIS Örebro:
bjarne sundström
Texttel: 0587-143 95
e-post: [email protected]
VIS Kalmar:
Birgitta Hansen
Tel: 0371-166 59
Svarvaretorpsv 43
334 31 Anderstorp
VIS Halland:
Stig Axelsson
Texttel: 031-93 28 67
e-post: [email protected]
VIS Skåne:
Krister Weidenmark
Tel: 0479-400 05
Texttel: 0479-400 04
e-post: [email protected]
VIS Västra Götaland:
Carl Spalde
Texttel: 031-58 55 53
e-post: [email protected]
VIS 3/2008
Minnesord Lillian Ström
D
öva i Sverige har sorg. Lillian Ström har lämnat oss efter många år
i sjuksängen på Letälvsgården i Degerfors.
Lillian Ström föddes 1934 och växte upp i Skyllberg i Närke. Efter en lång
förhistoria med tumörer och en tidvis svår tinnitus blev hon helt döv på
båda öronen 1980.
Vuxendöva, alltså de som förlorat sin hörsel i vuxen ålder, var då ännu en
mycket försummad grupp. Att situationen idag är så mycket bättre är inte
minst Lillian Ströms förtjänst.
Hon var med när Riksförbundet vuxendöva i Sverige, VIS, bildades 1995.
Vuxendövhet är ett svårt kommunikationshandikapp. Lillian visste vad
som måste göras, snart stod hon på folkhögskolorna landet runt för att lära
oss vuxendöva att kommunicera med varandra. Hon hade då lämnat sin tidigare anställning på Stora Vallaskolan i Degerfors.
Lillian Ström blev en aktiv förkämpe för vuxendövas rättigheter och en
god ambassadör för vuxendövas eget sätt att kommunicera. Med samma
språk och grammatik som i vanlig talad svenska, men med tecken från
teckenspråket som stöd för avläsning. Det kallas idag för TSS, tecken som
stöd.
Lillian var en stark drivkraft i styrelsearbetet, hon var en röst att lyssna
till, klok, beslutsam, full av energi och gott humör. I många år var hon dessutom, tillsammans med bjarne sundström, redaktör för förbundets tidning.
Men sjukdomen gjorde sig gällande på nytt och 2001 förlorade hon mycket
av sin egen kommunikationsförmåga.
Riksförbundet vuxendöva i Sverige försökte tacka Lillian för hennes insats
med en vänbok. Den fick titeln ”Kommunikation” och det gladde oss att alla
som blivit tillfrågade ville vara med och ingen av de medverkande ville ha
något arvode.
Vid årsmötet i år blev Lillian Ström hedersmedlem i förbundet.
Nu är hon död. Vid lunchtid den 1 juli var hennes långa kamp över. Våra
tankar går till hennes familj, hennes anhöriga och till hennes många vänner inom och utanför vuxendövrörelsen.
Text: Bo Andersson
(Texten har tidigare publicerats i Nerikes Allehanda)
VIS 3/2008
21
Kryssa med vis 3/2008
Rätt lösning
på krysset i VIS 2/2008:
Vinnare av VISkryss nr
2/2008 är
Siri Höglund i Härnösand.
Grattis!
Trisslott kommer med posten.
VÅGRÄTT
LODRÄTT
1. Sådan syns inte men finns ändå
1. Ger besk
4. De kan vara förrädiska
2. Kan maska vara
8. Hjärtnupna
3. Träd och sångerska
10. Tjärn
5. Kylig blomma?
11. Blommar blått
6. Kan ge många mm
12. Visans karibacka
7. Har sporre
14. Dansades i Engelska parken
9. Mindre samtalsrum
15. Ädel enhet
13. Underjordiskt virke
16. Hon kan spela sådan
15. Vacker tass?
18. Kallifatides
16. Ystrest
20. Kan man också veta
17. Är vår flora
21. Sås
19. Målande Bror
22. Doftsignaler
23. Kraft
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
Skicka in lösningen senast
den 1 november till:
VISkansliet
Susanne Roslund
Fack FH 29
80130 Gävle
Insänt av:
Adress:
24. Gett vink
25. Suckulent på hög höjd
20
VIS 3/2008
D
u ska beskriva dina innersta tankar, utlämna dig
helt till någon du inte känner och på ett språk du
inte behärskar.
Så ser situationen ut för många döva med psykisk ohälsa.
I Stenkvista utanför Eskilstuna kan de få hjälp.
Här ges stöd och hjälp på de språk patienterna själva
behärskar,
nämligen teckenspråk eller svenska med TSS...
Vård
VIS 3/2008
på lika villkor...
13
O
digos i Eskilstuna är beläget i Stenkvista
gamla lantbrukskolas lokaler. Verksamheten är inhyst i flera olika byggnader. Huvudbyggnaden är ett stort tegelhus. Här ryms
bland annat undervisningssalar och uppehållsrum.
Ett stenkast därifrån ligger en faluröd länga med
lägenheter. Mittemellan ett vitt rappat hus där ett
slags gemensamt boende finns. Precis som namnet
lantbruksskola antyder är omgivningarna minst
sagt lantligt idylliska. Betande kor och böljande
åkrar.
Annika Hinds är platschef på Odigos. Hon har
jobbat här i fem av de sex år som verksamheten
funnits här. När hon kom hit kunde hon inet varesig TSS eller teckenspråk.
- Men jag fick lära mig och har gått olika kurser
vartefter, berättar hon.
Från norr till söder
Tillsammans Boende och personal samtalar
utanför ett av husen i Stenkvista.
Naturligt språk Teckenspråket är första språk
även för flera i personalen.
Tillsammans med Tove Blomberg som är administrativ platschef slår vi oss ner i en av undervisningssalarna. Här bedrivs vanligtvis undervisning
av folkhögskolelärare men just nu ligger det mesta i sommarträda.
- Många av de boende är hemma på semester och
vi har inte riktigt kommit igång med all verksamhet än, förklarar Tove.
Då det här är det enda behandlingshemmet i sitt
slag i landet så kommer det folk från norr till söder.
De boende har olika bakgrund och olika typer av
psykisk problematik. Det enda som för dem samman är att de är döva och att samtliga är här frivilligt.
Oftast söker en uppdragsgivare upp Odigos och
tillsammans med patienten gör man ett första
besök. Uppdragsgivaren är oftast hemkommunen
eller landstinget dit personen ifråga hör. Sen går
en behandlingsgrupp igenom vad Odigos har för
möjligheter att hjälpa. Behandlingsgruppen består
av en socionom, en beteendevetare, en sjuksköterska, en psykoterapeft och en psykolog. Ett tydligt
uppdrag arbetas fram tillsammans med uppdragsgivaren.
- Det kan till exempel vara att bygga upp personens sociala nätverk, komma in i arbetslivet eller
klara av ett eget boende.
Vissa stannar ett halvår, andra behöver flera år
på sig för att uppnå målet.
Kommunikation viktig
Trivs med jobb Tove Blomberg och Annika
Hinds arbetar båda på Odigos Eskilstuna.
14
Många av de som kommer till Odigos har varit
isolerade på något sätt innan. Att vara döv isolerar,
har man dessutom en psykisk problematik är risken ännu större att man skärmas av från samhället
på olika sätt.
- Kommunikationen är jätteviktig. Många berättar för oss om hur de fått skriva lappar till psykologer för att försöka förklara ett dåligt mående som
de kanske inte ens förstår själva alla gånger.
- Ibland märker vi en snabb förbättring i mående
bara de får prata på sitt eget språk.
Vistelsen på Odigos i Stenkvista följer fyra steg.
Oftast behöver patienten mest stöd när den anländer, då bor man i ett hus med personaljour och
VIS 3/2008
Riksting
2008
Var? Östersund
När? Den 8 -9 november
Vi kommer att bo på Scandic Östersund city och ha våra förhandlingar i ABFs lokaler
som ligger cirka 200 meter från hotellet.
Start: Lö kl 0900
På förmiddagen får vi föreläsningar om CI i tiden och information av
representanter för dem som dagligen arbetar med CI-frågor.
Eftermiddagen ägnar vi åt grupparbeten kring frågor som förmiddagen har inspirerat till och som vi själva funderat på.
Syftet är att arbeta fram VIS CI-policy.
På kvällen roar vi oss tillsammans!
På söndagen börjar vi kl 0900
med förhandlingar.
Pris: 600kr i dubbelrum för 2 nätter/person
800kr i enkelrum
Anmälan och betalning
senast 15 oktober till kansliet
Tel/Fax: 026-65 00 06
Texttel: 026-61 13 03
e-post: [email protected]
pg 8399960-7
bg 5713-9420
Vi tar ut förseningsavgift på 50kr. Använd VIS resebeställningsblankett.
Väl mött i Östersund!
VIS 3/2008
19
forts. VIS sommarvecka...
Gemensam oro för TSS-tolkutbildningen
Exempel på inlägg i debatten:
”Vi är några som endast använder
oss av TSStolkning.
”Många av VIS medlemmar är tolkanvändare. Behovet av TSS-tolkning
är stort och måste fram till de som fattar besluten.”
Det finns
en fara att tolkarna hoppar av
när de fått sin skrivtolkutbildning
och att det kommer att bli färre
”Vuxendövtolkarnas kompetens är viktig. Det är viktigt att de får en
bra utbildning så de klarar att göra sitt jobb bra och själva mår bra.
och färre tolkar som behärskar
Att ha TSS i grundutbildningen borde vara självklart.”
TSS.”
”Vuxendöva använder TSS-tolkning
mer och mer. Man blir friare, till
”Vi är ense med SVuF att utbildningen bör
exempel vid guidade turer, musei- och
förlängas och ge den tid som behövs för alla
utställningsbesök, när det är svårt att
momenten. Skrivtolkning, medietextning och TSS.”
bära omkring en skrivutrustning.”
”Vuxendöva behöver både skriv- och TSStolkning. Skrivtolkning är bra när anteckningar ska göras och
man inte kan titta på tolken hela tiden.”
U
nder fredagen föreläste
Terese Turunen och
Kicki Åkerström från
Sveriges Vuxendövtolkars förening, SVuF, en ganska nybildad
förening.
Nu vill de ha kontakt med brukarorganisationerna för att diskutera den förändring av vuxendövtolkutbildningen som är på
gång.
Det framgick att de nu är oroade för att det senaste förslaget
på upplägg av utbildningen,
framlagt av TÖI, Tolk och översättarinstitutet, kommer att för-
18
sämra tolkarnas kompetens och
därmed deras möjligheter att ge
brukarna det stöd de behöver.
Tonvikten kommer att ligga på
skrivtolkning, inkludera medietextning och man får undervisning i TSS endast på ”kommunikationsnivå”. Det finns ett förslag att göra utbildningen kortare.
SVuF har träffat andra tolkanvändarorganisationer, representanter för Talför och tolkcentralscheferna. Nu vill de veta något
om VISarnas behov. De planerar
en skrivelse som även VIS kom-
mer att få ta del av. Den nya utbildningen kommer att börja i
januari 2009. Tiden är knapp att
göra något.
Diskussionen som följde visade
att VISarna delar föreningens
farhågor och är helt ense med
dem att utbildningen måste ge
hög kompetens också i TSStolkning och att utbildningen därför
måste får ta den tid som behövs.
Text: Kerstin Tynderfeldt
Riesenfeld
VIS 3/2008
Skaparglädje I gemensamhetsrummet på Odigos Eskilstuna har
de boende själva fått inreda och måla väggarna.
gemensamma måltider. Därefter flyttar patienten
till en egen lägenhet på området och vissa mål
äts gemensamt medan andra lagas av patienten
själv. Sen flyttar man till en utslussningslägenhet,
oftast inne i Eskilstuna för att slutligen flytta
tillbaka till sin hemkommun och ett eget boende.
På behandlingshemmet finns en dagligverksamhet som bland annat består i vedkapning och
klyvning av ved som sedan säljs vidare. Successivt
påbörjas även en praktik på en arbetsplats. Det
kan vara allt ifrån en hästgård till en livsmedelsaffär. Två dagar i veckan undervisar Mogårds
Folkhögskola. Undervisningen är då anpassad
utefter varje boendes behov.
Skräckexempel
I utbildningen ingår även praktiska moment.
Snart stundar en resa till Frankrike där eleverna
själva fått planera resan, bokat den, kontaktat
dövföreningar i Frankrike, lagt upp en budget
med mera.
Egentligen kan man väl säga att Odigos ger
vård på vårdtagarens villkor, svårare än så borde
det kanske inte vara. Men Tove har hört många
skräckexempel.
- Vi vet ju bara vad våra boende har berättat
genom åren. Vårdpersonal som tycker att ”vi förstår ju varandra så bra genom att skriva lappar”.
Eller att man hyrt in tolk bara några timmar i
veckan för behandling. Men det är ju inte säkert
att det är precis då patienten behöver vård.
Förutom den faktiska bristen på kommunikationsmedel som finns inom den traditionella psy-
VIS 3/2008
kiatrin så går patienten också miste om mycket
socialt inom landstingens vård.
- Absolut, sedan uppstår ofta också missförstånd
och en misstänksamhet. Att veta att andra pratar
om dig och din psykiska hälsa men inte förstå vad
de säger kan nog vara väldigt frustrerande, säger
Annika.
De boende har även en aktiv fritid ihop då de
gärna åker på olika tillställningar anpassade för
döva. Bland andra sportevenemang och kulturella händelser.
- Tyvärr har de som kommer hit ofta gått länge
utan att få rätt möjlighet till vård. Jag tror att
många skulle tjänat på att komma hit långt tidigare, säger Annika.
Totalt har Odigos Eskilstuna cirka 13 vårdplatser.
Alla uppdrag är tidsbestämda men omprövas var
sjätte månad.
- Ibland är uppdragsgivarna optimistiska och
vill gärna veta exakt vad det kostar på förhand.
Det är svårt att säga eftersom det är väldigt individuellt, förklarar Annika.
- Alla är ju olika.
Text: Lisa Wadin
FAKTA/ODIGOS
Odigos i Eskilstuna är ett av tre behandlingshem
i Sverige för döva vuxna med psykisk ohälsa. Här
bedrivs verksamheten för manliga patienter. Liknande verksamhet finns i Ystad för döva kvinnor
och i Finspång för döva barn och ungdomar.
Odigos är ett dotterbolag till koncernen Mogård.
Mogård ägs idag av en stiftelse men har tidigare
ägts av såväl stat som landsting.
15
VIS sommarvecka...
”Ständigt sorl, TSSande, god
Måndagen den 4 augusti
sammanstrålade ett 50-tal
personer, från olika håll i
Sverige, till den årliga TSSveckan.
Det var många återseenden, men det fanns också en
hel del nya ansikten.
V
i började i aulan där Carina Norlén, projektledare och vår kontaktperson, informerade om skolan och
vilken utbildning man erbjuder.
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld,
som övertagit ansvaret för TSS- Koncentration Ulrika
kurserna efter Lena Perstrand, Gustavsson följer med stort
informerade om veckan.
Annika Elfstedt höll en paren- intresse Moa Strinnös boulekast.
tation över Lillian Ström som
gått bort nyligen och det hölls något lag avgick med segern
också en tyst minut till minne och det var säkert spännande
av Lilian.
och intensiva matcher.
Onsdag eftermiddag pågick
Regn och storm
lektionerna ett par timmar på
VIS Gävleborg hade detta år förmiddagen och därefter var
ansvar för fritidsaktiviteterna det dags för den traditionella utoch Elsie Johansson berättade flykten. Detta år blev det ett bekort om vad de planerat för sök på Steninge slott, som kallas
veckan. Därefter vidtog grupp- för den karolinska herrgårdsindelningen. Lärarna Maggan kulturens finaste och mest fullEriksson, Gullan Lindh, Anders ändade smycke. Vi hade både
Nyman, Lena Perstrand, Kristi- TSStolkar och skrivtolkar med.
na Lanthén och Annika Elfstedt En mycket kunnig och trevlig
presenterade deltagarna i res- guide berättade utförligt om
pektive grupp. Efter lunch bör- slottets historia genom tiderna.
jade sedan de olika lektionerna Vi vandrade genom de olika
i respektive grupprum.
rummen, där det bland annat
VIS sommarvecka brukar all- finns fina takmålningar, stuckatid ha tur med vädret. Tyvärr turer, porträtt och annat att titta
blev det rätt mycket regn och på. Men det är omöjligt att beäven storm den här veckan, men skriva allt då Steninges historia
det är något som inte går att pla- går tillbaka till 1200-talet och
nera. Det var därför inte möjligt slottet har haft många ägare.
med utomhusaktiviteter alla
kvällar, men en av kvällarna täv- Uppfört på 1600-talet
lade man i såväl kubb som i
Greve Carl Gyllenstierna börboule.
jade uppföra slottet då han ärvde
Eftersom jag inte ens var åskå- Steninge på 1600-talet. Hovarkidare vet jag inte vad som hände, tekten Nicodemus Tessin d.y. har
16
Skrattsalvor När Eva Gyllenswärd s
tisdagskvällens ”Speakers Corner” var de
ritat slottet, som till slut stod
klart 1705. Axel von Fersen var
slottets ägare från slutet på
1700-talet till 1810.
1997 köptes Steninge slott av
det norska paret
Linn och Atle BryÅre
kursv
nedal och 1999 öpphölls
nades Steninge
Sigtuna
folkh
Kulturcenter, som
ligger vacker
består av Steninge
en
bit från Sigt
slott med tillhöranHuvudmän
för s
de barockpark samt
studiefö
Stenladugå rden
Sigtunas
från 1873. Slottet är
oc
öppet för guidade
Svenska
Kyr
v isninga r å ret
runt.
Efter slottsvisningen var det dags för lunch
som vi fått med oss från skolan.
Just den här dagen var vädret
växlande, vi satt på filtar i parken och åt. Under tiden närmade
VIS 3/2008
mat och trevligt sällskap”
serverade sina drastiska historier under
Talarens hörn Eva Gyllenswärd bjöd på roliga historier under
et få som kunde hålla sig för skratt.
tisdagskvällen.
sig svarta moln, men vi hann äta
klart innan det började regna.
Sedan var det dags för besök i
Stenladugården med en butik
där man kunde inhandla ett och
annat.
ets
Här finns även
vecka
en glashytta där
s på
man kan titta på
högskola som
glasblåsare. Galleri
rt på en höjd
Steninge på övre
tuna centrum. planet i Stenladuskolan är Sensus gården visade ”Steörbund,
ninge World Exhistiftelsen
bition of Art Glass
ch
2008”, som är en
rkans Unga.
utställning i världsklass, där världens
me s t
le d a nde
konstnärer visar sin glaskonst.
En mycket intressant utställning
som är väl värd att se.
Före middagen anordnades
en tipspromenad i omgivningen.
Alla deltagare fick varsin svarsblankett. Lennart Petersson från
Uppsala hade knåpat ihop frågorna.
Under torsdagen pågick lektionerna hela dagen. Mycket intensiva övningar. Men trevligt hade
vi och hela veckan var det ett
ständigt sorl och TSSande, när
vi träffades vid frukost, lunch
och middag. Maten? Ja den var
suverän, vi åt, vi åt, vi fikade och
kvällsmacka var det också.
VIS 3/2008
nu hade personalen dukat vackert i ”lilla matsalen”, ett mycket
vackert rum med målningar på
väggarna.
Sen blev det prisutdelning från
tipstävlingen. Första pris vanns
av Gunhild Eriksson från VIS
Stockholm och det blev också
VIS Stockholm som fick vandringspriset. Ytterligare priser
delades ut till ett antal personer.
Därefter vandrade vi till aulan
där Per Mattsson från Uppsala
Festmiddag och priser
kåserade om ”Döden i grytan”.
Lite motion fick man förstås i En intressant och tankeväckande branta backarna från lek- de föreläsning.
tionssalar och boende. Till Sigtuna stad kunde man promenera
Text: Inger Leandersson
på en kvart, men det gick också
Foto: Agneta Forsberg
buss dit. En mysig stad att vandra i.
Läs Kerstin Tynderfeldt RieTorsdagkväll under kursveck- senfelds referat från fredaan har vi alltid festmiddag och gen på nästa sida...
17
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Att: Susanne Roslund
Fack FH 29
80130 GÄVLE
Äntligen är den här, VIS nummer 3 2008.
Med mig, Lisa, fullt hörande, som redaktör. Hur hänger det
ihop?
Jag har under hela mitt liv brunnit för att arbeta för minoriteter, människor som behöver en höjd röst eller de som inte själva
kan föra sin talan. På dagis var jag alltid den som ”tjallade” för
fröken om någon var dum mot någon annan och den utsatte inte
vågade säga till själv. På låg- och mellanstadiet var jag självklar
som elevrådsordförande och talade minsann om för lärarna hur
vi, eleverna, ville ha det. På högstadiet hände mycket. Jag skulle
förändra världen. Jag såg till att vi fick en återvinningstation på
skolan efter mycket dividerande med kommunpolitikerna, jag
skrev till den uzbekistanska regeringen om förhållandena i deras fängelser, jag gjorde bilblokader och affisherade om miljöförstöringen. Jag startade en ungdomssektion inom Amnesty International. Jag lovade mig själv att ALDRIG låta hjärnan styra
över hjärtats frågor. Till viss del ungdomlig naivitet säkert, men
dock så nyttig.
Mitt engagemang samt intresse för språk förde mig runt runt
under gymnasietiden. Först gick jag en engelskspråkig utbildning. Högt tempo, höga krav och
ständig prestationsångest…
Vi läste om allt jag ville göra men gjorde inget av det vi läste, det var inte rätt för mig.
Journalistyrket har hela tiden grott i bakhuvudet vilket gjorde att jag påbörjade en medieinriktad gymnasieutbildning. Men rastlösheten sprätte i kroppen och för att få någon användning av
mina engelskakunskaper struntade jag i alltihop och reste till London. Arbetade och utvecklade
min engelska ytterligare.
Men jag ville läsa vidare och med miljöintresset som grund for jag från Londons puls till ett hus
i all enkelhet i underbara, vackra Jämtland. Mitt paradis på jorden. Jag fick min gymnasiekompetens på en folkhögskola där med inriktning samspelet mellan människa, natur och miljö.
Nu hade jag bestämt mig tyckte jag, så efter det året påbörjade jag mina journaliststudier.
Jag kände mig upprorisk och redo att ta mig an all världens orättvisor!...
Mitt första jobb var på en landsortstidning i Västmanland med inriktning lantbruksfrågor.
”Vad gör jag här?” tänkte jag. Men jag upptäckte snart att engagemanget för att förändra ger bäst
resultat om man börjar gräva där man står.
Det finns mycket jag skulle vilja förändra.
Successivt under alla dessa år har jag långsamt märkt hur min bästa vän, min pappa, hör allt
sämre. Ibland blir jag irriterad: ”Pappa, vill du veta en rolig sak som hänt idag?” varpå pappa svarar ”Nä, det tror jag inte”. Vad menar han? Det tog ett tag innan jag förstod att han inser att han
har 50 procents chans att svara rätt på en ja/nej-fråga. Han slängde ur sig det han trodde stämde
som svar på den frågan jag ställt, som han inte hört, hellre än att allt som oftast behöva påminna
sig själv och mig, i det här fallet, om att han faktiskt inte hör särskilt bra längre och faktiskt säga
VA?
Vad beror det här på? I hans fall säkert mycket på att han fortfarande klättrar på tak fast han är
80 år och accepterar sin bristande hörsel lika lite som att hans kropp inte är vad den en gång var.
För han vill ju vara delaktig. Han vill orka. Han vill ju kunna leva som han alltid har gjort. Han
vill kunna delta i diskussioner på samma sätt och med samma engagemang som han alltid gjort.
Nu sitter jag här, med alla min tankar och idéer för tidningen framöver. Alla mina förhoppningar om att Ni berättar för mig vad jag kan göra för Er i min roll som redaktör för tidningen. Jag
jobbar FÖR ER!
Vad pappa beträffar? Kanske kan hans nya medlemskap i VIS ge honom chanser och möjligheter
att så långt det går få känna sig delaktig i dagisprat vid middagsbordet på ett eller annat sätt…
Text: Lisa Wadin
32
VIS 3/2008