Ladda hem nummer 1/2012 som PDF
Green room psss Allt t! kicko om ffen ! För oss som jobbar inom Parks anD resorts 1-2012 Fantastiska framtidsvisioner Parks and Resorts tänker stort och långt Glödheta trender från IAAPA-mässan We want you! Rekryteringschef Kaj Holmgren vill ha artister i världsklass. Säsongsjobb 2012: • Så går rekryteringen till • 18 år och chef – Lina berättar • 5 svarar – så fick vi drömjobbet Tema djurvård och forskning: Tumlare tackar Kolmården Djurgurun Ken Ramirez på besök Forskningsrapport: Så lik är du en apa Fiskodling mitt i stan Hälsoti psen gör dig som pigg Säg He j till och Nic Emma klas! • gästerna • Långväga julgäster gabriel liljevall Många har gjort det till en tradition att besöka Furuviks julmarknad år efter år. Men för irländske Damien Smyth var det första gången. Han hade sällskap av sin flickvän Angelika Appelqvist, som gjorde sitt andra besök på julmarknaden. – Det blir så härlig jul- 2 stämning med ljusen i träden och med eldarna där man kan värma sig, säger Angelika. Paret bor i Dundalk i Irland, där liknande julmarknader är sällsynta. Angelika var hemma i Sverige för att fira jul och ville visa Damien julmarknaden. − Jag ville visa honom en riktig julmarknad i Sverige och han uppskattade den väldigt mycket. Även om han trodde att det skulle vara mer snö, men överlag tyckte han att det var jättemysigt, säger Angelika. Dagen till ära var det barmark och snöblandat regn toppat med hård vind. Ändå blev vistelsen i parken lyckad och några saker fick följa med hem till Irland. – Damien köpte ett förkläde till sin syster. Vi köpte också lite marknadsgodis och några prydnadssaker. Julmarknader som här i Furuvik finns inte i Irland, säger Angelika. joakim mattsson green room 1-2012 Ett gott skratt smittar av sig Jan roy 20 24 22 15 7 Marie-Therese Karlberg För dig som läser detta är Parks and Resorts kanske en alldeles ny bekantskap. Då undrar du säkert med vilken filosofi vi driver vår verksamhet. Det hela är mycket enkelt: Genom att erbjuda världens roligaste jobb får vi världens bästa medarbetare. Vi är beroende av många saker. Väder, vind och läget i världsekonomin är saker vi inte kan påverka. I stället fokuserar vi på det vi kan påverka. Våra gäster kommer för att uppleva en magisk värld, men i den världen räcker det inte med hisnande attraktioner, vackra parkmiljöer och fascinerande djur. Det är mötet med våra artister som skapar den verkliga magin. Att rekrytera, utveckla och vårda världens bästa medarbetare är därför det viktigaste vi kan ägna oss åt. Har du världens roligaste jobb kommer du att kunna förmedla den glädjen till våra gäster. Glädje smittar och skrattvirus, ja, det har vi massor av på det här företaget. Med världens roligaste jobb kommer också stolthet. Den som känner stolthet tar ansvar och delar kunskap och idéer. Det tror jag är en utmärkt utgångspunkt för en framgångsrik relation. Till dig som är på audition vill jag säga lycka till! Du har fått träffa några av de fantastiska stjärnor vi redan har och fått en känsla för vår filosofi – den som gör att jag ser fram emot ännu en sagolik säsong! 28 7 22 innehåll 1/2012 4 ENTRé: Rykande nyheter och tävling för badsugna. 6Nya attraktioner och fantastiska planer i Parks and Resorts kristallkula. 8 Framtidens trender. 9Säg hej till Nicklas! 10 säsongsjobb 2012: Så här får du drömjobbet hos Parks and Resorts! 12 Ung och chef. 19-åriga Lina Emmesjö tipsar. 13Säg hej till Emma! 14 gänget: Rekryterarna med ögon för artisttalanger. 16Djurvård & forskning: Djurgurun Ken Ramirez lär ut sina knep. 18 Världsunik öringslek – en fiskodling mitt i storstaden. 19Tumlare kan få en frizon på Kolmården. 20Genetiskt lika som bär. 22en dag på jobbet med vd- assistenten Eva Rundfelt och en alltid påslagen telefon. 24tänkvärt: Hälsosammare högsäsong med tid för paus. 26kickoff på Kolmården. 28zoologik: Fnurrande snöleoparder. Green Room produceras av Spoon Publishing på uppdrag av Parks and Resorts Ansvarig utgivare: Jan Roy Redaktör: Christina Bild Art director: Erik Westin Kontakt: [email protected], 08-442 96 20 Tryck: Elanders Omslagsfoto: Bsmart Medverkande i detta nummer: Jesper Anhede, Marie Blomgren, Siv Engelmark Cederborg, Anne-Charlotte Eriksson, Elsa Larsson, Gabriel Liljevall, Matilda Maersk Möller, Joakim Mattsson, Samir Soudah, Johan Åberg. green room 1-2012 3 Frans Hällqvist proslide Vinn ! Tänk dig att du ligger på mage och glider med huvudet före ner för en 90 meter lång vattenrutschkana. Bredvid dig susar tre av dina bästa vänner i högsta fart. Vad skulle du kalla den upplevelsen för? Tävla med Green Room och hjälp Skara Sommarland att namnge sin nya fantastiska vattenattraktion. Skicka in ditt namnförslag till [email protected] före den 15 mars så har du chansen att få åka det allra första åket i den nya attraktionen. Som bär just det namn du hittat på. 3 frågor Eric på tapeten I förra numret lottade vi ut signerade affischer från sommarens Grönankonserter. Jenny Eastham Nordenberg på Kolmården och Alastair Mead på Gröna Lund blev de lyckliga vinnarna. Era Eric Saade-affischer är på väg. Grattis! Årets gröna inspiratör Gabriel Liljevall Sofia Erickson från Gävle besökte julmarknaden med döttrarna Ester och Selma. ”Barnen tyck er att det är väldigt roligt här, det finns mycket att göra”, säger Sofia. Christian Svensson, Julmys i Furuvik 4 de i ordningen, hade ett 70-tal försäljare, vilket är flest hittills. Här kunde gästerna frossa i mat och dryck och kolla på vackert hantverk. – Det är så klart väderkänsligt men trots regnet hittade många hit och vi är väldigt nöjda, berättar Erika Rydstrand, marknadschef i Furuvik. JM att vi kan klappa geten som ger oss vår getost! Vad betyder priset för dig? – Det är en bekräftelse på mitt arbete. Det känns bra att det uppmärksammas och det inspirerar till att arbeta ännu hårdare. Hur ser framtiden ut? –Jag ska försöka få in samma tänk i djurparken som i Vildmarkshotellet. Bland annat ska restaurang Safari bli mer ekologisk. Vi siktar även på att öppna ett helt ekologiskt bageri i anslutning till restaurangen så att vi kan erbjuda gästerna ekologiskt mat- och fikabröd. MM Visste du att … Vildmarkshotellet har certifierats av Safehotel. Det innebär att hotellet håller en hög nivå inom bland annat brandskydd, konferenssäkerhet och har handlingsplaner för extraordinära händelser. Samir Soudah Furuviks stämningsfyllda julmarknad var välbesökt trots att december bjöd på regn och rusk. I den ljusdraperade parken fick besökarna krypa upp i tomtens knä, besöka nissarnas verkstad och mata djuren tillsammans med tomtemor. Den modige kunde även klappa ormar eller ta en karuselltur. Årets julmarknad, den åtton- Vildmarkshotellet firade nyligen två ärofyllda gröna utmärkelser. Hotellet fick än en gång diplom som Grönt hotell vilket innebär att 20 olika miljökriterier är uppfyllda. Samtidigt fick kökschefen Christian Svensson pris som Årets gröna inspiratör 2011 av Norrköpings kommun. Priset går ”till en person som är en eldsjäl och inspirerar övriga till att bli lite mer hållbara på arbetsplatsen”. Varför får du det här priset? – Det grundar sig i mitt arbete med ekologiska och närproducerade råvaror. Vi har en nära relation med leverantörerna – nästan så green room 1-2012 Rickard Bender blir försäljningsansvarig på Skara Sommarland. Han har tidigare drivit eget aktivitetsföretag bland annat i Sälen, samt arbetat med Swedish Open. Hans Rönnefeldt är ny som attraktionstekniker på Skara Sommarland. Han var tidigare elektriker på Danish Crown. Park-PR i Sälenbutiken Sedan 2008 har Kolmården vintertid drivit en butik på Sälfjällstorget i Sälen, där bland annat gosedjur, pussel, spel och t-shirtar sålts. I vinter tog Parks and Resorts över butiken som därmed fick ökat fokus på att även locka till kommande parkbesök. Bland annat kan kunderna svara på frågor om Parks and Resorts anläggningar med familjebiljetter som lockande vinster. För barnen finns också ansiktsmålning, Bamsedisco och barnbio. artin Louise Enhörning/B.M Fullt ös på scenen Sommaren 2011 var en enda lång fullsatt succé på Grönans och Furuviks scener. Kan det gå att toppa 2012? Just nu är många bokningsbollar i luften men ett antal namn är klara, bland annat Iggy Pop & The Stooges och Lenny Kravitz som kommer till Gröna Lund. – Det laddas för den bästa artistsommaren hittills i parkerna. Jag längtar tills allt ska sätta i gång, säger programchefen Kenny Mattsson. Publikmagneten Lars Winnerbäck beräknas dra storpublik och uppträder två dagar i rad på Gröna Lund. I Green Room 4-2011 intervjuas Henrik Stensvad på sidan 17, men det är Christian Karlsson på bilden! Redaktionen ber om ursäkt. Den fina bilden på Ola Salo på sidan 14 tackar vi Mari Dahlén för som plåtade. Parkliv 2012 Februari 2 Lennie Skifs – Still crazy, show på Tyrol. Pågår under hela våren. 23–26 Sportlovsöppet i Kolmården. Mars 1–4 Sportlovsöppet i Kolmården. April 6–15 Påsklovsöppet i Kolmården. 28 Premiär för Gröna Lund. 28 Premiär för Kolmården, därefter helgöppet till 13 maj. Maj 4 Årets första konsert på Gröna Lund: LMFAO. 17 Start för dagligt öppethållande i Kolmården. 26 Säsongspremiär på Furuvik. 26 Bilutställning i Sommarland med 800 fordon, mestadels 50-tal och entusiastbilar. Juni–juli 2 Sommarland öppnar för säsongen. 4–5 Sommarland stängt. 12 Lenny Kravitz på Gröna Lund. 13 Stolt och nykter, skolavslutning i Furuvik. 22 Midsommarfirande i Furuvik. 29–1 juli Bilutställning med Street Rods i Sommarland. Augusti 19 Sommarland stänger för säsongen. 26 Sista dagen för dagligt öppethållande i Kolmården. 27–28 Lars Winnerbäck på Gröna Lund. September 1–30 Helgöppet i Kolmården. 10 Iggy & The Stooges på Gröna Lund. 23 Gröna Lund stänger för säsongen. Med reservation för ändringar. Ytterligare programpunkter kan tillkomma. Calle Stoltz Varumärke i världsklass Det är ingen ände på prisregnet över Gröna Lund! Nu senast är det marknadsavdelningen, med marknadschef Kicki Kollstedt i spetsen, som får sträcka på sig. Gröna Lund kammade nämligen hem årets Signumpris den 26 januari. Priset ges till det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sitt varumärke med fokus på långsiktighet. Grönan vann i hård kamp mot bland andra Blocket och SEB. CB Rättelse NNNNNNNNN NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN Fia Westerberg är ny rektor för Parks and Resorts Academy – men hon är ändå ett välbekant ansikte i koncernen. Som utvecklings- och utbildningschef på SJ Service Academy har Fia sedan 2008 ansvarat för Parks and Resorts serviceutbildningar. Fia kommer att ansvara för gästmötet och serviceutbildningarna medan Ida Einarsson nu riktar in sig mot kompetensinventering och utveckling för de tillsvidareanställda. NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN • nytt om folk • Gröna Lund hela mars Sommarland 26 maj green room 1-2012 5 ” ag kan inte J vänta på att i dag ska bli i morgon” Ett nytt Aquaria. En unik attraktion på ett utbyggt Gröna Lund. En ny upplevelse i världsklass på Kolmården. Och kanske en sjätte park. Green Room har blickat in i Mattias Banker och Johan Tidstrands kristallkula för Parks and Resorts framtid. A tt höra Mattias Banker prata om Parks and Resorts framtid är fascinerande. Ingen idé tycks för vild. Inga drömmar för stora. Entusiasmen är smittande. När Green Room träffar honom på Lilla Allmänna Gränd berättar han inlevelsefullt samtidigt som han fyller en whiteboardtavla med pilar, ringar och attraktioner. Det märks att Mattias Banker brinner för framtiden. Men vi ska ta det från början. Det blir inga nya Twister eller Safari 2012. Årets investeringar handlar i stället om att förädla befintliga anläggningar. – På kort sikt kanske det inte verkar jättespännande att plocka bort asfalt eller klä om stolpar till troll – men på lång sikt skapar vi en magisk plats där besökarna kan tänka på annat än det vardagliga, förklarar Mattias. – Vi måste hela tiden fråga oss vad som gör att besökarna vill betala för att gå på Gröna Lund eller Furuvik. Jag tror att svaret är illusionen om en annan värld. Därför måste allt vi gör handla om det, om det magiska, fortsätter han. 6 gruppen för strategisk utveckling – Mattias Banker, Johan Tidstrand och Peter Osbeck – ansvarar för koncernens framtidsplaner. För varje park finns detaljerade tioårsplaner där det som ligger nära i tid är genomarbetat och budgeterat, medan idéerna längre fram är otydligare i konturerna. Tidigare var strategin att hålla planerna hemliga så länge som möjligt för att skapa ”wow-upplevelser” när de offentliggjordes. Men inte längre. – Vi missade viktig input från medarbetare och gäster. Vi på strategisk utveckling vet inte och kan inte allt såklart. Som en jämförelse har Disney 2 000 personer på sin utvecklingsavdelning. Därför är det mycket bättre att involvera medarbetare och andra riktiga experter: ”Om två år vill vi göra det här och det här – vad ska vi tänka på?”. Dessutom finns ett värde i att skapa snackisar. – Sedan kan det hända att vi får skjuta vissa projekt framför oss ett tag. Allt från väder och föregående säsong till ekonomi och kundundersökningar påverkar när olika projekt kan genomföras. Ett projekt som har tagit tid är Aqua- ria. Sedan länge har det stått klart att lokalerna är i så dåligt skick att något rejält måste göras. Men att få bygglov för ett nytt Aquaria är komplicerat, eftersom marken delvis är ägd, delvis arrenderas av Stockholms stad. – Nu har vi tagit fram skisser och ritningar för att visa Stockholm att vi är måna om att bygga något som passar in i stadsbilden och samtidigt erbjuder våra gäster något helt fantastiskt. Jag hoppas att vi snart får tillstånd, så vi kan sätta igång och förverkliga det nya Aquaria. Det ska bli Sveriges bästa akvarium med fler och större utställningar. Samtidigt ska vi behålla nischen som ett akvarium som tar hand om och lär ut om djuren, berättar Mattias. För att snabba på bygglovsprocessen har Aquaria separerats från planerna på att bygga ut Gröna Lund på parkeringstomten mellan Grönan och Aquaria, något som tidigare var ett gemensamt projekt. När det gäller Gröna Lunds utbyggnad presenterades skisser redan för något år sedan men som inte godkändes av byggnadsnämnden. green room 1-2012 Vid ritbordet. Peter Osbeck, Mattias Banker, Johan Tidstrand och Jan Roy synar de senaste skisserna på ”nya Gröna Lund” i sömmarna. samir soudah – Nu har vi en ny plan som är helt fantastisk. Vi tänker oss att man kan ta sig lätt mellan ”gamla” och ”nya” Gröna Lund som förhoppningsvis kan vara ett åretrunt-öppet inomhusområde på den nuvarande parkeringen. Under ska vi ha inte stör djurlivet. Dessutom drömmer Mattias Banker om ett hotell på Kolmårdens savann. – Tänk dig att vakna med en zebra utanför fönstret. Men det ligger en bit fram i tiden. Vad som däremot är på plats ”Det är ett hemligt projekt som vi håller på med när vi har tid över. Det kommer att bli en mycket liten extrempark.” garage, sophantering och förvaring. Alltså behöver vi något riktigt fantastiskt ovanpå. Något som drar folk. Något som är ”unheard of ”… Just ”unheard of” kommer det att förbli ett tag till. Men några ledtrådar kan Green Room bjuda på. Inomhus. Åka. Jagad. I en unik kombination. Och på tal om nya attraktioner: – Tanken är att Kolmården får en ny fantastisk upplevelse till 2014. Topptioklass i världen. Vi vill kombinera bevarandet av djur i deras naturliga miljö med publikdragande attraktioner som green room 1-2012 redan 2013 är en ny delfinföreställning som tas fram av programchef Kenny Mattsson och delfinariets personal. Att se vad som växer fram är häftigt. Den här föreställningen blir något som alla kommer att vilja se, säger Mattias Banker. På Furuvik bäddas för en destination i världsklass med ett utvecklat ”Apornas värld” och ett storslaget tivoli. Inför 2012 har Parks and Resorts köpt en kontorsbyggnad av kommunen och en ny parkering ska anläggas. – Det kanske inte är de roligaste investeringarna, men väldigt viktiga för att nå vårt och parkens mål. Förutom ”Apornas värld” och tivolit vill vi även utveckla Furuviks brygga och campingen. Och fortsätta satsningen på konserter, med minst tre stora namn till årets säsong. En av årets stora nyheter återfinns på Skara. Efter flera år av satsningar på ”torra” åkattraktioner är det dags för en ny, 90 meter lång, vattenrutschbana där fyra personer kan åka samtidigt. – Jag ser Skara som Sveriges bäst bevarade parkhemlighet. Det gäller att få folk att upptäcka det. Och vi har lite idéer om hur. Kanske kan det behövas något nytt område i parken. Mattias Banker avslöjar också drömmar om en sjätte park. – Det är ett hemligt projekt som jag och Johan håller på med när vi har tid över. Det kommer att bli en mycket liten extrempark, allt annat än en familjepark. Och den kommer inte att ligga på något av de befintliga områdena. Mer kan jag inte säga. Men när jag tänker på allt spännande vi har framför oss, känner jag att jag inte kan vänta tills i dag blir i morgon … johan åberg 7 s n e d i t fram r e d n e r t Christer Fogelmarck Parks and Resorts var givetvis på plats när nöjesparkernas stora branschorganisation IAAPA anordnade sin årliga mässa i Orlando i november. Green Room bad några som var där dela med sig av sina viktigaste trendspaningar. Peter Osbeck, attraktionschef Parks and Resorts, om tivolitrender: – Bland mindre och mellanstora parker är satsningar på barnområden med små attraktioner en stark trend för att attrahera familjerna. 3D, 4D och till och med 5D-biografer kommer också starkt i takt med att tekniken utvecklas och upplevelserna blir bättre och bättre. Hos de riktigt stora är tematisering efter filmer hett. Harry Potter på Universal Studios exempelvis, en makalös attraktion. Inom kort öppnar Cars Land på Disney i Kalifornien som ska bli väldigt spännande att följa. Till sist måste jag nämna berg- och dalbanor som fortsätter att vara nöjesparkens motor. Trenden i trenden är att man skjuts iväg i stället för att dras upp på ett uppdrag. Dessutom har träbanor fått en renässans på senare tid. fredrik dahlbeck, VD aquaria, om akvarie- och djurparkstrender: – Branschorganisationen Association of Zoos and Aquariums ordförande Patricia Simmons talade sig varm för parker som bedriver bevarandeprojekt och undervisar om djuren – vilket var kul att höra eftersom det ligger helt i linje med Aquarias vision. En angränsande trend är så kallade ambassadörsprogram, där man ger ett utsatt djur lite extra uppmärksamhet för att fler människor ska få upp ögonen för det aktuella djurets situation. En tredje snackis handlade om hur man kan hitta nya intäkter bortom själva entréintäkten. Om hur man kan förlänga gästernas besök och samtidigt maximera deras upplevelse, exempelvis genom att erbjuda bra shopping och trevliga restauranger. 8 Tom Widorson, VD Furuvik, om trender för kombinationsparker: – Att försöka förlänga besöken i parken är en tydlig trend. Djurparker bygger tivoliområden, nöjesfält bygger djuravdelningar – och alla bygger vattenland och bad. Tematiseringar bidrar och förstärker gästernas upplevelse, varför man måste göra den fullt ut och till 100 procent. Är temat Afrika, då ska det se ut som, lukta och låta som Afrika. För många år sedan definierade Disney att en upplevelse kräver att minst tre sinnen aktiveras – och det är precis det som tematisering handlar om. Det tar vi med oss hem från IAAPA och adderar service och gästbemötande – för sitter inte de bitarna spelar det ingen roll hur bra tematiseringen är. Johan Hedihn, VD Skara Sommarland, om vattenlandstrender: – Tematisering är en stark trend, med äventyr och subtropiska klimat i fokus. Det ska kännas som man är utomlands med allt vad det innebär av värme, stränder, regnskog och palmer. Dessutom är det tydligt att vattenparker som inte ligger i ett varmt klimat försöker bli mer väderoberoende genom att bygga in delar av verksamheten. Satsningar på ”torra åkatttraktioner” är ett annat sätt att skapa väderoberoende. En tredje trend är att allt fler vattenattraktioner växlar tempo. Med hjälp av vattenjet eller elektromagneter får farkosten man färdas i ny fart. Som en berg- och dalbana alltså. green room 1-2012 Hej Nicklas! samir soudah Namn: Nicklas Timholt. Ålder: 37 år. Jobbar som: Souschef på Vildmarkshotellet. Började på Kolmården: 2002. Favoritdjur: Schimpanserna. Man blir ju äldre och får inte säcka ihop totalt i köket! Ungefär tre till fem gånger i veckan kämpar jag på i gymmet, men alltid före arbetspassen, efteråt är jag helt slut. Det är högt tempo och ibland händer det att jag går hem och kommer på att jag inte ätit på hela dagen. Men det är väldigt bra stämning i köket här. Efter treårig restaurangutbildning gjorde jag lumpen som kock och därefter blev det tre jobbsäsonger i Österrike. Jag hade fullt upp på restaurang Gasten i Norrköping när jag blev uppringd av köksmästaren här, men det var aldrig någon tvekan om att tacka ja. Jag visste att Kolmården är en bra arbetsgivare. Det bästa är att man får vara kreativ och testa nya rätter eller förnya klassikerna, det är inte som att jobba på McDonalds precis. Folk är här för att ha kul!” MB green room 1-2012 9 Säsongsjobb 2012 J a kt e n t a j r ö b har Vill du bli en artist i världsklass? Så här får du drömjobbet hos Parks and Resorts! Bsmart V Årets rekryteringsprocess har budskapet ”Ett gott skratt förlänger karriären”. Kaj Holmgren, rekryte ringsansvarig, tar budska pet på allvar och bjuder på sig själv i kampanjens bilder. 10 arje år söker 15 000 pers oner säsongsjobb inom Parks and Resorts. 2 200 får ett kontrakt i sin hand. Inte konstigt att det krävs en expertgrupp för att hitta de bästa bland alla ansökningar. – Sedan januari har ett 20-tal personer jobbat hårt för att gallra bland alla stjärnor som söker jobb, säger Kaj Holmgren, rekryteringschef på Parks and Resorts. I år har alla koncernens anläggningar ingått i en gemensam annonskampanj för att hitta personal. På Facebook finns också en gemensam sida för jobbsökande. Här kan man nominera någon som man tror passar för jobben, eller mäta hur bra man själv passar som artist. Alla som är sugna på ett jobb inom koncernen ansöker via hemsidan. Bland dessa ansökningar görs en första gallring baserad på ålder och grundläggande krav. En viktig egenskap för rekryterarna är engagemang, vilket kan vara svårt att utläsa genom en skriftlig ansökan. Därför genomförs telefonintervjuer med de sökande. – De flesta av våra tjänster kan man lära sig, men engagemang är avgörande för att man ska ha kul på jobbet. Redan green room 1-2012 under telefonaudition märker man om den energi och vilja som vi letar efter finns, förklarar Kaj Holmgren. De som går vidare efter telefonintervjuerna kallas till gruppaudition. Under februari–mars är koncernens rekryterare ute på auditionturné för att träffa engagerade jobbsökare. Under dessa audition som görs gruppvis, testas egenskaper genom rollspel och iscensättningar av olika situationer. Rekryterarna gör också enskilda avstämningar med de sökande. – Vi vill att våra audition ska vara en kul upp levelse, oavsett om man får jobb eller inte. Det är ju inte bara vi som väljer artister, de ska också välja oss som arbetsgivare. Därför försöker vi vara tydliga med vad vi förväntar oss och vår värdegrund, säger Kaj. ”Det är ju inte bara vi som väljer artister, de ska också välja oss som arbetsgivare” Målet är att snabbt återkoppla till dem som del tagit i en audition och en månad före första arbetsdagen ska anställningen vara klar. Hälften av alla säsongsanställda är dock inga nykomlingar, utan har tidigare jobbat inom koncernen. De behöver bara fylla i ett formulär på hemsidan. – De återvändande artisterna är fantastiska mentorer för våra nyanställda, så vi försöker få tillbaka så många som möjligt. Om man är välkommen tillbaka till sin ursprungspark så är man välkommen tillbaka till alla koncernens parker, säger Kaj. elsa larsson *Parks and Resorts kallar alla sina anställda för artister. Eftersom det är precis det de är, artister – i världsklass! Och sen då? När du klarat alla steg i ansökningsprocessen, och erbjudits ett jobb inom Parks and Resorts börjar det roliga! Alla anställda får gå en introduktionsutbildning, bestående av en praktisk del där arbetsuppgifter och regler gås igenom och serviceutbildningen ”Gästen i fokus”. Den anpassas efter de olika parkerna, men huvudbudskapet är detsamma. – Som gäst ska man känna igen sig, oavsett om man kommer till Kolmården eller Gröna Lund. Därför satsar vi mycket på service och på att lära ut vår gemensamma syn på hur gästerna ska bemötas, säger Fia Westerberg som tillsammans med Ida Einarsson är ansvarig för ”Gästen i fokus”. När ”Gästen i fokus” är avklarad är de säsongs anställda fullfjädrade artister, redo att ge service i världsklass! green room 1-2012 Hur fick du drömjobbet på Parks and Resorts? Ditt bästa tips till den som söker säsongsjobb? Josefin Einarsson, 23 år, parkvärd, Furuvik – Jag ville ha ett spännande sommarjobb medan jag pluggade. När jag gick vidare efter första uttagningen kände jag att det bara var att köra. Det här var ett jobb jag skulle ha! – Se jobbet som något som kan utveckla och stärka din personlighet, annars blir det svårt att göra ett bra jobb. Var dig själv och förklara varför du är rätt för jobbet. Tim Malmborg, 22 år, femkampsvärd, Gröna Lund – Jag såg på Gröna Lunds hemsida att de sökte folk, och efter intervjuer och audition fick jag jobbet. Jag har varit spelvärd, entrévärd, jobbat med parkvård och event och stått i butik. – Våga sticka ut och lita på din kompetens. Det är också viktigt att du har roligt och kan skratta, både med gästerna och kollegorna! Kristoffer Löwdin, 18 år, badattraktionsvärd, skara Sommarland – Jag ansökte via hemsidan och fick komma på audition. När de frågade om jag ville ha jobbet som badattraktionsvärd tackade jag ja direkt! – Våga bjuda på dig själv och gör ditt bästa. Se till att visa de sidor som de efterfrågar och som gör att de kommer välja just dig! Alexandra Johansson, 20 år, djurvårdare, Kolmården – Jag gick på naturbruksgymnasium och gjorde praktik på Kolmården. När jag sedan såg att de skulle anställa djur vårdare så sökte jag direkt! – Visa vem du är, att du är social och glad, för det är en viktig egenskap när man jobbar med många olika människor. Caroline Braun, 23 år, Aquaria – Jag började som praktikant via Sensus (jobbcoach hos arbetsförmedlingen) och har sedan dess arbetat som timanställd. Nu ska jag gå på ett vikariat för en mammaledighet. – Som på vilket jobb som helst är det viktigt att visa att man är glad, framåt och entusiastisk. Elsa Larsson 11 jesper anhede Säsongsjobb 2012 Lina Emmesjö Teamledare för två restauranger på Skara Sommarland. Jobbat sedan: 2008. Ålder: 19 år. Gör annars: Pluggar till sjuksköterska. Att som 18-åring bli chef och plötsligt bestämma över sina kompisar är inte alltid lätt. Lina Emmesjö, teamledare på Sommarland, vågade ta utmaningen. Ung och chef S ommaren 2008 började Lina Emmesjö jobba som restaurangbiträde på Saloonen på Skara Sommarland. Hon kände sig genast som hemma, och efter tre säsonger i samma tjänst utnämndes Lina till ”Årets stjärna” på Sommarlands avslutningsfest 2010. Samma kväll kom uppmaningen från restaurangchefen: ”Sök tjänsten som teamledare till nästa sommar!”. – Det var förstås smickrande, speciellt eftersom chefen hörde av sig igen under vintern och påminde mig om att söka, säger Lina. Efter dubbla anställningsintervjuer fick Lina jobbet, och när säsongen drog i gång hade hon ansvar för två restauranger. Som teamledare ska hon se till att gästerna får sin mat i tid, men framför allt dirigera de andra medarbetarna så att allt fungerar som det ska. En helt ny arbetsuppgift för Lina. – Eftersom jag fick gå en ledarskaps utbildning, och har några år på nacken 12 här, så kände jag mig väl förberedd, även om jag till en början hade svårt att se mig själv i chefsrollen, säger Lina. En av de största utmaningarna var att plötsligt ge order åt personer som både var äldre och hade jobbat längre än Lina. Samtidigt var det en trygghet att ha erfaren personal på plats, eftersom de inte krävde lika mycket ledning som de nyanställda. Linas chefstips Var dig själv! Försök hitta något positivt i alla situationer. Pigga upp dina kollegor när du känner att energin blir låg. Hitta någon att ventilera med. En av mina bästa kompisar var team ledare på en annan restaurang. När det blev jobbigt låste jag in mig på toaletten, ringde henne och babblade av mig. – De flesta som jag jobbade med var helt nya, och med dem var det lätt att ta ledarrollen. Det absolut svåraste var att jobba med personer som man verkligen tyckte om och kände att man kunde bli kompis med. – Det är såklart lättare att vara bestämd och hård mot folk som man inte umgås med privat, man vill ju inte trampa sina kompisar på tårna. Men man får göra en avvägning och försöka skilja på jobb och privatliv, säger hon. Trots diverse svårigheter är Lina glad att hon sökte jobbet och hon fortsätter även nästa säsong. – Det är världens roligaste jobb! Det är fantastiskt att stanna upp, mitt under stressigaste högsäsong, och se hur allting plötsligt fungerar. Att se hur alla har utvecklats, trots att man i början av sommaren trodde att det aldrig skulle gå. När man också inser att man själv bidragit till allt detta, då vet man att man är duktig, och det är en härlig känsla! elsa larsson green room 1-2012 Hej Emma! Namn: Emma Nyberg. Ålder: 24 år. Jobbar som: Arbetsledare i butik. Började i Furuvik: 2003. Favoritdjur: Sakiaporna. sälja och har pluggat till kommunikatör och dekoratör. Efter det fick jag jobb på Twilfit men det kändes för litet för mig, så jag tackade nej till ett fast jobb. När man är ung ska man göra det som är roligt och parken ligger mig varmast om hjärtat. Det bästa med jobbet är att man träffar mycket folk – inte en dag är den andra lik. Det passar mig eftersom jag är en sådan person som alltid är på väg till något, det är inte en lugn stund. Min högsta dröm är att få en årsanställning men min säsong är ändå längre än många andras. I början av november måste jag till exempel börja fixa inför julen. Våra butiker har lite olika sortiment och jag och Nina Tano brukar göra inköp på Formex-mässan. Under högsäsong är det överfullt här uppe på mitt kaoslager på Magasinets vind. Jag kallar det kaoslager men det är ett organiserat kaos, jag vet precis var allt är.” CB green room 1-2012 13 samir soudah Eftersom jag är uppvuxen i Furuvik var det nästan en självklarhet att börja sommarjobba just här. Jag har gjort olika saker genom åren, de senaste två säsongerna har jag jobbat som butikschef och arbetsledare för våra tre butiker. Jag älskar att ”Kaoslager” kallar Emma lagret ovanpå butiken i Furuvik – mest för att andra tycker det ser ut som kaos. Själv har hon örnkoll på vilka lådor som innehåller vilka gosedjur och stortrivs vid skrivbordet uppe på vinden. Gänget Redo att rekrytera Innan det är dags att slå upp portarna för säsongen 2012 är det mycket som ska hinnas med. Ett av de viktigaste uppdragen har det här gänget, Parks and Resorts rekryterare. Deras uppgift: att fylla anläggningarna med artister i världsklass! text: elsa larsson foto: samir soudah 2 3 8 1 7 14 14 green room 1-2012 4 5 10 6 12 13 9 11 15 Bakre raden, från vänster: 1. Kristofer Sandström, 25 år, jobbat sedan 2010. 2. Evin Candan Stenmark, 23 år, jobbat sedan 2008. 3. Ylva Nordmark, 27 år, jobbat sedan 2004. 4. Anton Knopff, 25 år, jobbat sedan 2006. 5. Jonas Lundmark, 23 år, jobbat sedan 2006. 6. Cecilia Palmberg, 25 år, jobbat sedan 2011. Andra raden, från vänster: 7. Liselotte Sydh, 26 år, jobbat sedan 2012. 8. Karl Aspengren, 26 år, jobbat sedan 2007. 9. Cilia Personne, 25 år, jobbat sedan 2010. 10. Sebastian Hillerström, 27 år, jobbat sedan 2005. 11. Katarina Lundstedt, 27 år, jobbat sedan 2010. 12. Liza Axén, 30 år, jobbat sedan 2009. 13. Hanna Blomstrand Martén, 23 år, jobbat sedan 2012. green room 1-2012 15 samir soudah På golvet, från vänster: 14. Gabriella Löwström, 25 år, jobbat sedan 2009. 15. Martin Lindvall, 23 år, jobbat sedan 2006. Med i rekryteringsgänget, men inte med på bild är också: Erika Gustavsson, Liivi Lepisk, Christine Lundh och Selvi Olgac. samir soudah Djurvård & forskning nilla Mats Höggren och Per rden var Mosesson från Kolmå ildnings mer än nöjda med utb ez impo mir Ra n Ke h Oc a. dagarn ks and Par a tig duk nerad av hur är. Resorts djurvårdare Konsten att väga en gorilla Säker och effektiv djurträning. Det har djurvårdarna på Kolmården, Aquaria och Furuvik fått lära sig i vinter av djurgurun från USA, Ken Ramirez. P ositiv förstärkning kallas det; djurträning som bygger på förståelse, förtroende och att lära sig se vad det är som motiverar djur. Syftet är att djurvården ska bli säkrare och effektivare – för bägge parter. Tidigare i vinter tränades Parks and Resorts djurvårdare under en vecka av gurun på området, amerikanen Ken Ramirez. – Detta är världens vitamininjektion för Parks and Resorts. Vi har skitduktiga djurtränare, men alla har varit duktiga på respektive kammare. Det här är första gången som alla parker gör något tillsammans. Nu kan vi hitta en gemensam 16 plattform att utgå ifrån, säger Mats Höggren, zoologisk chef på Kolmården. Ett 60-tal djurvårdare från Kolmården, Aquaria och Furuvik fick genomgå en omfattande grundkurs i ämnet, med teori på Kolmårdens forsknings- och utbildningsenhet och praktik hos parkens djur. Detta följdes av en fördjupningskurs för dem med störst erfarenhet. Pernilla Mosesson är operativ chef på Marine World på Kolmården. – Ken Ramirez har 30 års erfarenhet inom ämnet. Därför kan han visa det han berättar om så konkret – trots att det kan vara väldigt avancerat. Han ger oss verktyg som vi måste anpassa till olika förut- sättningar på olika parker och, givetvis, upprätthålla även sedan han åkt hem. Detta är en stor gest av Parks and Resorts, säger Pernilla. Det finns flera anledningar till utbildningssatsningen. – Vi gör det för att djuren ska vara lättare att hantera. För att en gorilla självmant ska sätta sig på en våg, eller att ett gäng noshörningar ska gå ut och in ur stallet när man vill. När djuren är mer samarbetsvilliga går arbetet effektivare, vilket gör att det inte blir så mycket övertidstimmar. Och det är förstås en bonus, säger Mats Höggren och skrattar. green room 1-2012 Jonathan Leijonberg Mannen som talar med djuren I 30 år har han kommunicerat med ormar, primater, fiskar och insekter. Nu delar Ken Ramirez med sig av sina kunskaper till Parks and Resorts djurvårdare. samir soudah Vad lär sig eleverna på kursen? – Djurbeteende och träning, med fokus på positiv feedback. Ofta har djurvårdare zoologisk eller biologisk bakgrund, men saknar utbildning i hur djur beter sig. Jag lär dem vetenskapen om djurens inlärningsförmåga, så att de bättre kan förstå djurens bästa. Djurs inlärningsförmåga är principiellt densamma oavsett djur. Vilka djur har du jobbat med? – Marina djur, elefanter, tigrar, lejon, primater, fåglar, reptiler och fiskar. Vilka är lättast att kommunicera med? – Det är alltid lättare att träna djur som har utvecklat en god relation till sin vårdare. Arter spelar ingen roll. Allt handlar om tillit. ”Det är alltid lättare att träna djur som har utvecklat en god relation till sin vårdare” … och vilka är svårast? – Ibland kan djur med mindre hjärnor, som ormar och insekter, vara lite svårare eftersom de inte har samma beteende repertoar. Men principen är densamma: du måste lista ut vad som motiverar dem. Det finns till exempel två saker som motiverar en orm: mat och värme. Eftersom de bara äter en gång i veckan, eller varannan vecka, måste du anpassa träningen efter det. Ibland kan djur vara svåra att träna beroende på deras storlek. Med en giraff måste du hitta på ett sätt att komma upp Oskar Häger, Allt-iallo, Aquaria. Ken Ramirez är biolog och beteendeveta re och jobbar som träningsansvarig på Shedd Aquarium i Chicago. Han började karriären med att arbeta med ledarhun dar för synskadade. till samma nivå som den – du vill inte tvinga giraffen att komma ned till dig. Sådant kräver lite påhittighet. Om jag har problem att kommunicera med min hund, vilka råd skulle du ge? – Att lära dig lärandets lagar. Fråga dig vad som motiverar djuret: leksaker, mat, trygghet. En skicklig tränare kan få ett djur att göra tusentals saker med dessa verktyg, eftersom djuret kommer att njuta av er relation. Det är exakt samma sak, oavsett om det handlar om en fisk – eller din fru. Alla varelser lär sig på samma sätt: genom motivation. När har vårdarna bäst nytta av sina nya lärdomar? – När de ska få djuren lugna och förstå sitt eget bästa, till exempel när de ska ta ett blodprov eller genomgå en ultraljudsundersökning. Dessa stunder kan vara avgörande för att rädda djurets liv eller förhindra svåra sjukdomar. Genom att träna djuret kan man få det att må bättre. Berätta om något av dina andra uppdrag. – Nyligen åkte jag till Alaska för att ”Det är häftigt att lyssna till Ken och ta del av alla hans erfarenheter. Det är fantastiskt lärorikt och ger mig mer kött på benen i jobbet.” Natalie Magnusson, Primatskötare, Furuvik. ”Att träffa alla kollegor från de andra parkerna. Och att få inspiration och kunskap som jag kan använda i mitt arbete med primaterna. Nu känner jag att jag kan fånga in småapor på ett bättre sätt och överlag handskas med djuren med mer förtroende.” Jimmy Persson, Djurvårdare, Kolmården. ”Att få en ny inblick i vad djurträning kan innebära. Vi har 300 djur och är ungefär elva i personalen. Att nu kunna hantera djuren på ett säkert och bra sätt – både för oss och djuren – är förstås väldigt välkommet.” hjälpa en by från ovälkomna besök av isbjörnar. Eftersom de är utrotningshotade ville man inte skada djuren, så jag kallades in för att få isbjörnarna att självmant lämna byn. Jag ryckte även ut efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Havssköldpaddornas ägg skulle kläckas, men ingen kunde hitta dem, eftersom alla sköldpaddor flytt. Då tränade jag hundar till sköldpaddsspårare. De letade rätt på 30 000 ägg som vi kunde placera i säkerhet från oljan. Det var rätt spektakulärt. Jonathan Leijonberg green room 1-2012 17 Djurvård & forskning FAKTA 1 liter rom kan befrukt as av endast ett knappn ålshuvud med mjölke. Rommen kl äcks efter cirka 450 dygnsgrad er, till exempe l 5 grader = cirka 90 dagar. När personalen håvat upp fiskarna torkar de av dem ordentligt. Detta för att undvika att rommen och mjölken kommer i kontakt med vatten. samir soudah Världsunik öringslek Varje år i november får Aquaria besök av öringar som kommer för att leka. Robban Tranefalk hjälper dem på traven i det världsunika projektet – en fiskodling mitt i storstaden! Allt började 1994, när den sista spiken sattes i Aquarias laxtrappa och öringar släpptes ut i området. Laxtrappan byggdes med förhoppningen att fiskarna skulle återkomma för att leka. Till personalens glädje kom öringarna också simmande i november året därpå. Då insåg man att det fanns ett problem; vattnet var för salt för naturlig lek. Robban Tranefalk, utställningstekniker på Aquaria och ansvarig för öringarna, experimenterade under flera år för att hitta en lösning. Att fiskarna skulle kramas på rom och mjölke och att Aquaria 18 sedan skulle föda upp ynglen stod klart. Hur kläckningsprocessen skulle gå till var svårare att lösa. En behållare som i stor utsträckning simulerar ett strömmande, syrerikt vattendrag skulle vara optimal för de befruktade äggen. År 2000, efter flera misslyckade försök, var behållaren färdig. Robbans egenpåhittade kläckare gav tusentals yngel. I dag kan museets besökare följa utvecklingen från att fiskarna kramas på rom och mjölke till att de nya fiskarna, två år senare, släpps ut i Östersjön. Rommen och mjölken kramas sedan ut i varsin bunke. Lite av mjölken blandas sedan försiktigt med äggen. Nästa steg är att hälla kallt sötvatten över äggen. Först då sker befruktningen. Äggen läggs nu i kläckaren. Det är en behållare som gör att vattnet hela tiden är i rörelse och håller en temperatur på fem grader. I kläckaren stannar äggen i cirka tre månader tills de är kläckta. Matilda Maersk-Möller När öringarna är två år gamla är det slut ligen dags att få komma ut i Östersjön. Fiskarna släpps ut i laxtrappan som deras föräldrar besökte två år tidigare. green room 1-2012 scanpix Djurvård & forskning Tumlare som hoppar är en ovanlig syn. a nde fakt Omtumla 180 cm och ir upp till Tumlaren bl a. Den är minsta valarn de är en av ofta lever n äcka då de pt up t at år sv upp ur llan hoppar ensam och sä inen gör. Arten är lf de vattnet som att den på grund av de bå d ta ho h en krafoc ap eredsk fastnar i fisk rubbat ekottrafik som tigt ökad bå ersjöns st Ö . stersjön systemet i Ö hotad av sas som akut tumlare klas for on ational Uni IUCN, Intern e. ur at n of N Conservatio Mats Amundin servar en detektor som kart lägger tumlarnas bestånd och var de befinner sig. Kolmården kartlägger tumlare Kanske får vi snart se tumlare på Kolmår den. Parken driver ett EU-projekt som kämpar för den hotade arten i Östersjön och forskningschef Mats Amundin vill ge skadade tumlare en frizon på Kolmården. Tumlare har länge legat Kolmården, och framför allt parkens forskningschef Mats Amundin, varmt om hjärtat. Arten är hotad i Östersjön och Kolmården har därför tidigare varit med och utvecklat så kallade pingers. Pingers fästs i näten, där de ger ifrån sig ljud som skrämmer bort tumlarna, som därmed kan undvika att fastna i näten och drunkna. Och nu är parken koordinator för ett projekt som håller på att räkna tumlarna; SAMBAH, Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise. – Det är viktigt att veta hur många tumlare som finns och i vilka områden de trivs i Östersjön, för att kunna avgöra green room 1-2012 vilka områden som ska skyddas och se vilka andra insatser som krävs, säger Mats. Mats intresse för tumlare började när han studerade zoologi vid Stockholms universitet i början av 70-talet. Åren som följde tillbringade han på en tumlar station i Danmark innan han började på Kolmården. Alla EU-länder med kust mot Östersjön är med i projektet. Totalt har 300 detektorer utplacerats, varav 99 på svenskt vatten. Detektorerna registrerar tumlarnas ekolodsljud, visar var tumlarna befinner sig och – efter avancerad statistisk bearbetning – hur många de är. Tillsammans med forskningsassistenterna Cynthia Ljungqvist och Daniel Wennerberg ger sig Mats var fjärde månad ut på Östersjön för att byta batterier och minneskort i detektorerna på svenskt vatten. – Vi har redan konstaterat att detektorerna fungerar och att det finns tumlare i svenskt vatten. Det är väldigt glädjande men det är alldeles för tidigt att säga hur många de är, menar Mats. I framtiden kan det även bli möjligt att se tumlare även på Kolmården. – Det är ett avtal på gång med en holländsk park som tar hand om strandade och skadade tumlare. Men det kommer inte att bli av under nästa år utan det är ett långsiktigt åtagande, säger Mats. Tumlare som inte blir tillräckligt återställda för att kunna släppas ut i havet igen kommer då att få möjligheten att flytta in till sälarna i Bråddjupet. Matilda Maersk-Möller 19 Djurvård & forskning Lika som bär? Likheten mellan dig och en häst är större än du tror. Faktum är att de flesta av våra gener har vi gemensamt med andra däggdjur. Men bara fem procent finns hos samtliga djur. Just den gemensamma arvsmassan är till stor hjälp för forskning om sjukdomar. T rots enorma skillnader i storlek och sätt att leva, finns många likheter mellan människor och andra däggdjur. Vi är alla ryggsträngsdjur med ryggrad, vi har fyra extremiteter, liknande andningsorgan, matspjälkning, nervsystem och blodomlopp. Däggdjur är jämnvarma och diar sina barn och nästan alla föder levande ungar. Likheterna finns också på DNA-nivå. Det visar en stor internationell studie där människans arvsmassa har jämförts med DNA från 29 andra däggdjur. De flesta av våra gener finns hos de andra djuren. Men inte mer än cirka fem procent av arvsmassan är gemensam för samtliga djur i studien. Detta gemensamma DNA har bevarats genom hela evolutionen och är speciellt viktigt. Det är nämligen här reglerelemen- ten finns – gener som slår på eller av andra gener, så att det bildas mer eller mindre av ett protein i en viss cell. Regleringen gör att våra celler fungerar och är även involverat när de inte fungerar och vi blir sjuka. – Dessa reglersignaler är otroligt viktiga för att göra oss människor till de komplexa organismer vi är, trots att våra gener är ganska lika andra ryggradsdjurs gener, säger forskaren Kerstin LindbladToh vid Broad Institute i Boston, som har lett studien. Djuren i jämförelsen har valts för att 20 så många slags däggSveriges lantbruks djur som möjligt ska universitet och univara representerade. versitetet i Uppsala – Nu vet vi var vi hittat en rad exempel ska leta för att hitta på sådana gener. DNA med viktiga regBenskörhet som lerande funktioner drabbar taxar till och kan titta mycket exempel, beror på en mer specifikt på var i mutation som också arvsmassan de mutafinns hos människan. tioner finns som orsaOch samma gen orsakar människans sjukkar nervsjukdomen domar, säger hon. ALS hos hund som Kunskaper om djuhos människa. rens genetik ökar förÄven hästens ståelsen för gener DNA kan lära oss bakom människors mer om människan. sjukdomar. Forskarna Professor Kerstin Lindblad-Toh, har lärt sig mycket om chef för Science for Life Laboratory Det finns mer än 100 vid Uppsala universitet och för sjukdomar som är människor genom att avdelningen för ryggradsdjurens samma hos hästar jämföra arvsmassan genomik vid Broad Institute vid MIT och Harvard i Boston. och människor, till hos friska och sjuka exempel allergier. hundar. Nio av djuren i den nya studien, samt Fördelarna med att studera djurs människan, har fått sitt DNA kartlagt gener i stället för människans är många. tidigare. De resterande 20 djurens arvsRashundar är avlade för att få fram vissa massa har samlats in från blod- eller vävegenskaper. Det urvalet gör vissa genvanadsprover. Från djur som finns i parker rianter vanligare och även att vissa raser har det lämnats blodprov i samband med drabbas av speciella sjukdomar. Därför är veterinärbesök, som till exempel elefantdet lättare att hos hundar hitta gener honan Swazi på San Diego zoo. kopplade till sjukdomar som drabbar Andra prover man utgått från i stubåde människor och hundar, till exempel dien fanns sparade i laboratorier eller cancer, diabetes och epilepsi. biobanker. Ytterligare något DNA kom– Nästan alla sjukdomsgener vi hittar mer från vävnader från djur på biologishos hund hittar vi efter en tid också hos människa, berättar Kerstin Lindblad-Toh. ka museer. Siv Engelmark Hon har tillsammans med kollegor vid green room 1-2012 70 % 69 % 98 % En jämförelse mellan människans och andra däggdjurs arvsmassa visar att det finns stora lik heter. Forskarna har letat efter de delar av DNA där byggstenarna sitter i samma ordning hos oss som hos de andra djuren. Procentsatserna kan skilja sig något mellan olika studier, till exempel anges ibland att schim pansen till 98 procent är lika oss, ibland 99 pro cent. Skillnaderna beror på att man jämför olika delar av arvsmassan. Ibland tittar man bara på de gener som bildar proteiner, ibland också på gener som har en reglerande funktion. 67 % 68 % Gemensamma gener i parken 98, 70 respektive 67 procent. Så många gemensamma gener har vi människor med schimpans, delfin och elefant. Djurvårdare på Kolmården och Furuvik är inte förvånade över undersökningens resultat. Många av de 29 djur, vars DNA forskningsgruppen har jämfört med människa, finns i våra svenska djurparker. Ett exempel är elefanterna på Kolmården: Saba, 43 och Bua och Saonoi, 14 respektive 15 år gamla. De yngre elefanterna väger två och ett halvt ton var, Saba tre och ett halvt. De äter mer än 200 kilo färskt gräs och gren ar varje dag sommartid och dricker 200 liter vatten per dygn. Inte mycket som påminner om en människa. Men vi är ganska nära släkt. Två tredjedelar av vår arvsmassa liknar elefantens. – Det är egentligen inte särskilt överraskande. Vi är alla däggdjur, det är klart att det finns likheter. Och elefanterna påminner om oss på många sätt. De lever i familjer och lär sig att bli elefanter av föräldrar och syskon, liksom vi lär oss att bli människor. De är sociala och indivi- der med unika personligheter. Snälla, elaka, klumpiga eller smidiga, säger elefantskötaren Stefan Aspegren. Bua och Saonoi är särskilt tajta, berättar han. De går tillsammans i stallet och hagen. De följer varandra på promenader med elefantskötarna i skogen där de får välta träd och annat som de gillar – hela tiden med ett beskyddande öga på varandra. Om en av dem blir upprörd över något, kommer den andra i rask fart. Det däggdjur som har flest gemensamma gener med människan är schimpansen. – Vi har enorma likheter med människoaporna, speciellt schimpansen. De har familjer, visar känslor, kan bli deprimerade av sorg och kramas när de blir glada, precis som vi. Vi har liknande händer och fötter och hjärnorna är nästan identiska, fast vår är större. Jag tycker det är häftigt, säger Ing-Marie Persson som är primatansvarig på Furuvik. Schimpansen är till och med mer lik oss människor genetiskt än vad den liknar gorillan, berättar hon. Vi kan ge varandra blod, men schimpansen och gorillan kan inte göra det på samma sätt. Och när schimpanser blir sjuka, behandlas de med mediciner som är för människor. Delfinen representerar den enda vattenlevande ordningen av däggdjur i studien, valarna. Och trots den annorlunda levnadsmiljön delar delfinen hela 70 procent DNA med oss. Att vi är ganska lika det smarta och sociala djuret är inte så svårt att förstå. Kanske kan andra resultat vara svårare att acceptera. Som att vi till exempel är något mer lika katten än hunden. Åtminstone när det handlar om vårt DNA. Siv Engelmark green room 1-2012 21 en dag på jobbet med eva rundfelt Ingen dag är den andra lik för Eva Rundfelt. Som vd-assistent planerar hon affärsmöten, pratar ständigt i telefon och håller koll på evenemang. Telefonen slår hon aldrig av. Inte ens på natten. Text: elsa larsson Foto: samir soudah Många uppfattar förmodligen Eva Rundfelt som koncernchefen Jan Roys högra hand. Och det stämmer precis. Som vdassistent för Parks and Resorts och kvalitetsansvarig för Gröna Lund håller hon hundra bollar i luften. Dag som natt. Klockan åtta varje morgon kliver Eva in på Parks and Resorts kontor på Gröna Lund. Det gamla trähuset med sina kakelugnar, knirrande trätrappa, bekväma soffor och stora tavlor känns mer som ett hem än som ett kontor. Inne på Jan Roys arbetsrum börjar Eva dagen med frukost, samtidigt som hon och Jan går igenom dagens schema. De prioriterar, planerar och stämmer av. Men redan efter några timmar faller ofta planeringen. – Helt plötsligt händer något otippat, och då gäller det att vara flexibel. Någon kommer in och behöver hjälp med något, eller jag måste springa iväg på ett snabbt 22 kallat möte. Ingen dag är den andra lik. Under vinterhalvåret är tempot lugnare men under sommarsäsongen är det, utöver hennes vanliga arbete, ofta konserter och specialevenemang på Gröna Lund. Som kvalitetsansvarig är Eva oftast på plats för att hålla koll. Som om inte det vore nog är hon alltid tillgänglig på telefon. På natten ligger den påslagen bredvid sängen. – Jag stänger aldrig av jobbet helt. Om det händer en olycka eller något annat på någon av anläggningarna måste jag veta det, eftersom journalisterna börjar ringa på en gång. Då är det viktigt att jag och Jan är informerade, säger hon. Oplanerade händelser, ständig tillgänglighet och mycket ansvar. Det låter som ett krävande jobb? – Ja, det är det, men jag älskar det. Det är världens roligaste jobb! skrattar Eva. GÅNGAVSTÅND. Med kontoret mitt i parken är det lätt att hålla sig uppdaterad om alla detaljer. green room 1-2012 TIVOLITAJM. I glatt samspråk med Jens Olsson på Gröna Lund. TELEFONKONTAKT. Eva hälsar på hos djur och personal på Aquaria. Och telefonen ringer igen. Och igen. SOFFHÄNG. I loungen diskuteras högt och lågt med ägarna Johan Tidstrand och Mattias Banker. LUNCHDAGS. Dags att fylla på energiförrådet med Gröna Lunds informations ansvariga, Annika Troselius. FRUKOSTMÖTE. Eva checkar av dagens agenda med koncernchefen Jan Roy. GOTT SÄLLSKAP. Provsmakning av menyn för Björn Skifs och Lennie Normans show på Tyrol, tillsammans med bland andra ensemblen och Vera Tjärnå från Blixten & Co. Vad gör du på jobbet? Mejla Green Rooms redaktion på [email protected], så kanske nästa reportage handlar om just din dag! green room 1-2012 23 Hälsosammare högsäsong När de flesta varvar ner för semester, varvar personalen på Parks and Resorts upp. Och under rykande het högsäsong gäller det att tänka på hälsan så man inte kör slut på batterierna. Därför har Parks and Resorts utsett 2012 till hälsoår. Har du vad som krävs? Frågan avslutar rekryteringsfilmen som visas på audition hos Parks and Resorts. Och den är befogad. Mer än två miljoner gäster besöker Parks and Resorts anläggningar varje år och artisterna ska se till att de får en helhetsupplevelse i världsklass, trots trängsel, värmeslag och borttappade barn. Vad krävs för att man ska orka en hel säsong? Eller som heltidsanställd, orka varva upp när perioderna för återhämtning blivit allt kortare? 24 – Det är viktigt att man är social och gillar utmaningar, säger Tim Malmborg, 22 år, som i år gör sin tredje sommar på Gröna Lund. Han får medhåll av Nina Tano, 47 år, fast anställd affärsområdeschef och personalansvarig på Furuvik. Under sommarmånaderna jobbar de båda på högvarv. Nina Tano håller dessutom högt tempo resten av året, utom i januari och februari när arbetsbelastningen är mer normal och det finns tid för en längre, sammanhållen semester. För att kompensera de anställda för kortare återhämtningsperioder har företagsledningen prioriterat hälsofrågor 2012. Det innebär att en hälsoplan sammanställs till nästa år, att alla får samma företagshälsovård och vid medarbetarsamtalen är hälsa och återhämtning en av nyckelfrågorna. Dessutom jobbar Anja Ringdahl, som är HR-specialist, heltid med arbetsmiljöoch hälsofrågor från och med i år. – För att vi ska kunna leverera i världsklass är det en förutsättning att vi mår bra och tycker det är roligt att gå till jobbet. Därför kommer vi att ha extra fokus på arbetsglädje och balans, säger Anja. Nina Tano gillar initiativet, även om hon själv inte har några problem med att jobba mycket. Hon är bra på att vila och tar mikropauser när systemet börjar bli överhettat. – Jag tar inte med mig jobbet hem och är noga med att avsluta bråttomgrejer innan jag går för dagen. Behöver jag en paus, går jag ner till havet en stund och andas in lugnet. Dessutom är jag bra på att bara vara när jag väl är hemma, berättar Nina. Hon understryker också hur mycket energi hon får av samarbetet med alla fantastiska artister och kollegor. – Alla glada skratt under dagen ger green room 1-2012 Catharina Tham små energikickar som jag lagrar och tar fram när det blir stressigt. Tim har också ett sätt att få distans till intensiteten. Han börjar varje arbetsdag med samma spända förväntan som han får inför en viktig handbollsmatch. – Jag tränar ofta på morgonen och laddar alltid upp med att vara på jobbet en halvtimme innan jag börjar, för att dricka kaffe och lyssna på musik. Under dagen måste jag äta var tredje timme för att orka ligga på topp. Både Tim och Nina är noga med att dricka mycket och äta lagad lunch mitt på dagen. De pausar också med ett rejälare mellanmål på eftermiddagen. Men hur funkar det att varva ner efter en lång, intensiv arbetsdag? Nina går långa promenader med hunden och Tim, som jobbar till sent på kvällen, försöker varva ner i takt med att Gröna Lund gör det. – Men vissa kvällar är jag speedad som en Duracellkanin och ligger där i sängen klarvaken. Men till slut lär sig kroppen att slappna av även efter extra tuffa pass, för jag klarar mig inte utan sju, åtta timmars sömn per natt. Att ha vad som krävs för att klara jobbet på Parks and Resorts handlar alltså inte bara om att ta hand om andra. Det är lika viktigt att ta hand om sig själv. anne-charlotte eriksson green room 1-2012 Så orkar du! Tips från sömn- och matexperterna ov 7–8 timmar per natt så hinner S kroppen återhämta sig. Enstaka dagar med för lite sömn är ingen fara, så länge det inte blir en vana. Sov ut lediga dagar. Mindre sömn än 5 timmar per natt är farligt för hälsan och något är fel om du regelbundet behöver mer än 11 timmars sömn per natt. Lämna jobbet på jobbet. Måste du ta med jobb hem, ta bara med sådant som är roligt och i begränsad omfattning. Varva ner två timmar före läggdags – ät eller träna inte hårt sent på kvällen. Drick inte för mycket kaffe! Överdosering av koffein hos friska personer ger liknande symtom som hos patienter med kroniska insomningsproblem, till exempel att det tar tid att somna, man vaknar ofta och har ont och är trött i kroppen. Svalt, mörkt och tyst sovrum är viktigt för att sova bra. Källa: Torbjörn Åkerstedt, professor, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hoppa inte över frukost och lunch. Kroppen mår bäst när maten kommer på bestämda tider. Annars blir suget lätt för stort och risken ökar att vi stoppar i oss godis, bullar och mackor i väntan på middag. Ät inte på natten. Då sjunker nämligen ämnesomsättningen och blodtrycket för att hjärta och kärl ska få vila. Det gör att kroppen inte har samma beredskap att ta hand om mat. Om du måste äta på natten, ät små portioner och låt bli vitt bröd, socker och läsk, eftersom kroppen har svårt att hantera blodsocker då. Kroppen behöver kolhydrater på morgonen (grovt bröd, müsli, gröt, mjölk, bär); proteiner, grönsaker och fiberrika kolhydrater till lunch samt proteiner och lite fett till middag (kött, fisk, kyckling, bönor). Mellis håller blodsockernivån i balans mellan måltiderna. Källa: Maria Lennernäs, professor i matoch måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad. Läs mer om hälsoåret i nästa nummer. 25 f f o k c Ki rivstart 2012 alla bilder samir soudah 310 förväntansfulla och laddade kollegor från Sveriges bästa djur- och nöjesparker. Kan det bli annat än succé? Den 24 januari samlades alla årsanställda inom Parks and Resorts i Kolmården för en hejdundrande kickoff inför sommaren 2012. Förra året fokuserades konferensen på att svetsa samman koncernens anläggningar. I år vändes perspektivet mot gäst- mötet, de anställdas kompetens och ägarnas kärlek till företaget. David Hellenius lotsade än en gång publiken med lika säker hand som slagfärdighet. I hans ”Skavlanhörna” berättade bland andra Ing-Marie Persson, Anna Björn och Pernilla Mosesson om sin passion för djuren. Peter Osbeck talade om tematisering, Camilla Cederquist presen- terade det nya intranätet och Silvy Bohlin avslöjade allt om när Zlatan kom till Kolis med helikopter. Avslutande allsång med Hanna Hedlund fick taket att lyfta innan det blev mingel, spa, prisregn, middag och ett party som sent ska glömmas. PS. Har Mattias Banker och Johan Tidstrand återhämtat sig efter Hellenius/ Magnussons grymt roliga parodi?! Henrik Stensvad, köks mästare, Gröna Lund: – Maten är helt fantastisk i dag, över all förväntan! Tillsammans Djurskötare, attraktionstekniker, ekonomi chefer, snickare, receptionister, HR-specialister, marinbiologer, säljare. Ja, det är bara några av alla yrkesgrupper som möttes under vår kickoff. Jag imponeras av vilken kunskap och bredd det finns i den här koncernen och inser vilken dynamik som uppstår när vi alla får tillfälle att träffas. Vår samling i Kolmården blev kickstarten på ett år då vi på allvar kommer samman som koncern. I mars får vi vårt intranät som ger oss helt nya möjligheter att kommunicera med varandra, och snart kommer även personal- och ekonomihandböckerna som ska säkerställa gemensamma och effektiva rutiner. Försäljningsavdelningen har nu även Furuvik och Sommarland under sina vingar och med gemensamma riktlinjer för inköp blir vi en starkare förhandlingspart. Inte minst viktig är satsningen på Parks and Resorts Academy som ska se till att vi fortsätter ha världens bästa med arbetare. Tillsammans. Det är ett fint ord. Fredrik Dahlbeck, vd, Aquaria: – Det märks att det är andra året vi kör, folk har knutit fler kontakter och det är ett välproducerat program. Christer Fogelmarck, marknadsdirek tör, Parks and Resorts: – Dagen har varit fantastisk, härligt att så många olika människor får komma till tals. Bertil Persson, attraktionstekniker, Skara Sommarland. – God mat och bra gemenskap är aldrig fel! Man bara njuter av allt. Men lite för kort tid för spa tyvärr… 26 green room 1-2012 N N N N N N N N N N N N N David Hellenius, konferencier för andra året i rad: – Jag börjar bli en del av koncernen. Det är lockande att komma tillbaka eftersom alla på Parks and Resorts är glada och det känns inte påklistrat, det är en publik som vill ha kul! N N N N N N N N N N N N N Koncernstjärnor med strålglans Oscar och Grammis – släng er i väggen. Parks and Resorts Scandinavia Awards slår det mesta. Priset delades ut för första gången på kickoffen och ska återkomma årligen. Juryn, Mattias Banker, Eva Rundfelt, Jan Roy och Johan Tidstrand, förärade fem anställda lyxig plakett, champagne och blommor som tack för extra goda insatser 2011. Vinnare blev: Årets nykomling: Johan Nordén, teknikchef, Kolmården. Årets kvinnliga huvudroll: Anna Björn, djuransvarig, Aquaria. Årets manliga huvudroll: Torsten Möller, chefsveterinär, Kolmården. Årets regi: Louise Fröjdh, restaurangchef, Skara Sommarland. Årets prestation: Peter Osbeck, attraktionschef, Gröna Lund. till Det blev rusning låtning. P-p VI s om Ro n Gree alla bilde r sam ir so udah Villstdjuärsnea? en green room 1-2012 27 k i g o l zoo k i g o l o o z snöleopard (Unica unica) Ursprung: Centralasiens bergstrakter. Längd: 120–150 cm (mankhöjd 60–70 cm). Vikt: Hane 45–55 kg. Hona 35–40 kg. Föda: Vilda får och getter, hjortar, gaseller, harar, fåglar och gnagare. Livslängd: 5–15 år. Pälsen Snöleopardens päls är vacker, välkamouflerad och inte minst värmande när temperaturen sjunker ned mot minus 50 grader på Himalayas bergstoppar. Att smälta in perfekt i sin omgivning är inte så dumt för ett rovdjur, men att vara vacker skulle den nog helst slippa. Det gör nämligen att den fridlysta snöleoparden jagas flitigt av tjuvskyttar. Svansen Snöleopardens randiga svans är nästan lika lång som resten av kroppen. Svansen har två huvudsakliga funktioner. Dels hjälper den till att hålla balansen i de jättehopp (upp till 16 meter!) som snöleoparden gör mellan klipphyllorna, dels kan snöleoparden svepa in sig i svansen när den vilar. På så vis skyddas ansiktet och andra utsatta kroppsdelar mot den stränga kylan. Tassarna … Marie Erlandsson, djurvårdare på Kolmården, som sedan tre år har snöleoparder som kolleger. I det vilda är snöleoparden en med sina artfränder i fångenenstöring. På Kolmården bor skap. De leker ihop och man ser i de ihop – hur fungerar det? deras kroppsspråk att de får ut – Det går fint. Vi har en hona något av att vara tillsammans. och en hane som trivs jättebra Så är det med snöleoparden ihop. Dessutom har vi en ny hona också. som just nu får vara för sig själv Är de även sociala mot er för att vänja sig vid miljön på djurskötare? Kolmården, innan hon så små– Jadå. Framför allt honorna. Marie Erlandsson ningom flyttar in till de andra. Vi De kommer ofta springande mot håller tummarna för att de ska gallret och söker kontakt med fungera ihop. Kan vi ha sju tigrar ihop, oss skötare. De stryker sig mot gallret och borde det gå att ha tre snöleoparder tillpratar med oss. Vi brukar kalla deras prat sammans. för att de fnurrar. Men vi kan absolut inte Så snöleoparden har även en social gå in till dem – då skulle de döda oss på sida? direkten. Det är trots allt vilda djur vi talar – Absolut. Generellt märker vi att även om. djur som är ensamlevande i det vilda trivs johan åberg BONUSINFO. Snöleoparden används ofta som symbol. En bevingad snöleopard återfinns exempelvis i den ryska delrepubliken Tatarstans statsvapen och i Kirgizistan är snöleoparden symbol för landets flickscoutförbund. Ett annat exempel hämtas från forna Sovjet. Där delas snöleopardsordern ut till bergsbestigare som bestigit landets samtliga fem bergstoppar på 7 000 meter eller mer. En något mer välkänd referens är att snöleoparden gett namn till Apples operativsystem Snow Leopard. Snöleopardens tassar är stora som snöskor vilket underlättar när den är på jakt. Dessutom är tassarna utrustade med långa klor för att ge bra fäste under själva jakten men också för att hålla fast bytet när det väl är infångat. Och på tal om infångande så är snöleopardens främsta jaktmetod bakhåll – inte sällan genom attack ovanifrån. Tänderna Dessvärre är det inte bara snöleopardens vackra päls som gör att den jagas av tjuvskyttar. Dess tänder och ben används inom asiatisk alternativmedicin enligt den korkade devisen ”ju mer sällsynt djur, desto bättre potensmedel”. Fortplantning I dag finns endast 4 000–7 000 vilda snöleoparder. Risken för inavel är betydande då individerna är utspridda över extremt stora bergsområden. En dräktig snöleopardshona föder 1–5 ungar. Ungarna lever med sin mamma i knappt två år innan de kan klara sig ensamma. Just ensamhet är något som den skygge snöleoparden uppskattar. Ordet enstöring ligger nära tillhands för att beskriva snö leopardens sociala liv.
© Copyright 2024