Ladda hem nummer 1/2012 som PDF

Green
room
psss
Allt t!
kicko om
ffen
!
För oss som jobbar inom Parks anD resorts 1-2012
Fantastiska
framtidsvisioner
Parks and Resorts
tänker stort och långt
Glödheta trender
från IAAPA-mässan
We
want
you!
Rekryteringschef
Kaj Holmgren vill ha
artister i världsklass.
Säsongsjobb 2012:
• Så går rekryteringen till
• 18 år och chef – Lina berättar
• 5 svarar – så fick vi drömjobbet
Tema djurvård och forskning:
Tumlare tackar Kolmården
Djurgurun Ken Ramirez på besök
Forskningsrapport: Så lik är du en apa
Fiskodling mitt i stan
Hälsoti
psen
gör dig som
pigg
Säg He
j till
och Nic Emma
klas!
•
gästerna •
Långväga julgäster
gabriel liljevall
Många har gjort det till
en tradition att besöka
Furuviks julmarknad år
efter år. Men för irländske
Damien Smyth var det
först­a gången. Han hade
sällskap av sin flickvän
Angelik­a Appelqvist, som
gjorde sitt andra besök på
julmarknaden.
– Det blir så härlig jul-
2
stämning med ljusen i
t­räden och med eldarna
där man kan värma sig,
säger Angelika.
Paret bor i Dundalk i
Irland, där liknande julmarknader är sällsynta. Angelika
var hemma i Sverige för att
fira jul och ville visa Damien
julmarknaden.
− Jag ville visa honom en
riktig julmarknad i Sverige
och han uppskattade den
väldigt mycket. Även om
han trodde att det skulle
vara mer snö, men överlag
tyckte han att det var jättemysigt, säger Angelika.
Dagen till ära var det barmark och snöblandat regn
toppat med hård vind. Ändå
blev vistelsen i parken
ly­ckad och några saker fick
följa med hem till Irland.
– Damien köpte ett förkläde till sin syster. Vi köpte
också lite marknadsgodis
och några prydnadssaker.
Julmarknader som här i
Furuvik finns inte i Irland,
säger Angelika.
joakim mattsson
green room 1-2012
Ett gott skratt
smittar av sig
Jan roy
20
24
22
15
7
Marie-Therese Karlberg
För dig som läser detta är Parks
and Resorts kanske en alldeles ny
bekantskap. Då undrar du säkert
med vilken filosofi vi driver vår
verksamhet. Det hela är mycket
enkelt: Genom att erbjuda världens roligaste jobb får vi världens
bästa medarbetare.
Vi är beroende av många saker.
Väder, vind och läget i världsekonomin är saker vi inte kan
påverka. I stället fokuserar vi på
det vi kan påverka. Våra gäster
kommer för att uppleva en
magisk värld, men i den världen
räcker det inte med hisnande
at­traktioner, vackra
parkmiljöer och
fascinerande
djur. Det är
mötet med våra
artister som
skapar den verkliga magin. Att
rekrytera, utveckla och
vårda världens bästa medarbetare
är därför det viktigaste vi kan
ägna oss åt.
Har du världens roligaste jobb
kommer du att kunna förmedla
den glädjen till våra gäster. Glädje
smittar och skrattvirus, ja, det har
vi massor av på det här företaget.
Med världens roligaste jobb
kommer också stolthet. Den som
känner stolthet tar ansvar och
delar kunskap och idéer. Det tror
jag är en utmärkt utgångspunkt
för en framgångsrik relation.
Till dig som är på audition vill
jag säga lycka till! Du har fått träffa några av de fantastiska stjärnor
vi redan har och fått en känsla för
vår filosofi – den som gör att jag
ser fram emot ännu en sagolik
säsong!
28
7
22
innehåll 1/2012
4 ENTRé: Rykande nyheter
och tävling för badsugna.
6Nya attraktioner och
­fantastiska planer i Parks
and Resorts kristallkula.
8 Framtidens trender.
9Säg hej till Nicklas!
10 säsongsjobb 2012: Så
här får du drömjobbet hos
Parks and Resorts!
12 Ung och chef. 19-åriga
Lina Emmesjö tipsar.
13Säg hej till Emma!
14 gänget: Rekryterarna med
ögon för artisttalanger.
16Djurvård & forskning: Djurgurun Ken Ramirez lär
ut sina knep.
18 Världsunik öringslek – en
fiskodling mitt i storstaden.
19Tumlare kan få en frizon på
Kolmården.
20Genetiskt lika som bär.
22en dag på jobbet med vd-
assistenten Eva Rundfelt och
en alltid påslagen telefon.
24tänkvärt: Hälsosammare
högsäsong med tid för paus.
26kickoff på Kolmården.
28zoologik: Fnurrande
­snö­leoparder.
Green Room produceras av Spoon Publishing på uppdrag av Parks and Resorts Ansvarig utgivare: Jan Roy
Redaktör: Christina Bild Art director: Erik Westin Kontakt: [email protected], 08-442 96 20 Tryck: Elanders
Omslagsfoto: Bsmart Medverkande i detta nummer: Jesper Anhede, Marie Blomgren, Siv Engelmark Cederborg,
Anne-Charlotte Eriksson, Elsa Larsson, Gabriel Liljevall, Matilda Maersk Möller, Joakim Mattsson, Samir Soudah, Johan Åberg.
green room 1-2012 3
Frans Hällqvist
proslide
Vinn !
Tänk dig att du ligger på mage och glider med huvudet före
ner för en 90 meter lång vattenrutschkana. Bredvid dig susar
tre av dina bästa vänner i högsta fart. Vad skulle du kalla
den upplevelsen för?
Tävla med Green Room och hjälp Skara Sommarland att
namnge sin nya fantastiska vattenattraktion. Skicka in ditt
namnförslag till [email protected] före den 15 mars
så har du chansen att få åka det allra första åket i den nya
attraktionen. Som bär just det namn du hittat på.
3 frågor
Eric på tapeten
I förra numret lottade vi ut signerade affischer från s­ommarens
Grönankonserter. Jenny Eastham Nordenberg på Kolmården och
Alastair Mead på Gröna Lund blev de lyckliga vinnarna. Era Eric
Saade-­affischer är på väg. Grattis!
Årets gröna inspiratör
Gabriel Liljevall
Sofia
Erickson­ från
Gävle besökte
julmarknaden
med
d­öttrarna
Ester och
Selma.
”Barnen tyck­
er att det är
väld­igt roligt
här, det finns
mycket att
göra”, säger
Sofia.
Christian Svensson,
Julmys i Furuvik
4
de i ordningen, hade ett 70-tal
försäljare, vilket är flest hittills.
Här kunde gästerna frossa i
mat och dryck och kolla på
vackert hantverk.
– Det är så klart väderkänsligt men trots regnet hittade
många hit och vi är väldigt
nöjda, berättar Erika Rydstrand, marknadschef i Furuvik.
JM
att vi kan klappa geten som
ger oss vår getost!
Vad betyder priset för
dig?
– Det är en bekräftelse på
mitt arbete. Det känns bra
att det uppmärksammas och
det inspirerar till att arbeta
ännu hårdare.
Hur ser framtiden ut?
–Jag ska försöka få in
samma tänk i djurparken som
i Vildmarkshotellet. Bland
annat ska restaurang Safari
bli mer ekologisk. Vi siktar
även på att öppna ett helt
ekologiskt bageri i anslutning
till restaurangen så att vi kan
erbjuda gästerna ekologiskt
mat- och fikabröd.
MM
Visste du att …
Vildmarkshotellet har certifierats av
Safehotel. Det innebär att hotellet
håller en hög nivå inom bland annat
brandskydd, konferenssäkerhet
och har handlingsplaner för extraordinära händelser.
Samir Soudah
Furuviks stämningsfyllda julmarknad var välbesökt trots
att december bjöd på regn och
rusk. I den ljusdraperade parken fick besökarna krypa upp i
tomtens knä, besöka nissarnas
verkstad och mata djuren tillsammans med tomtemor. Den
modige kunde även klappa
ormar eller ta en karuselltur.
Årets julmarknad, den åtton-
Vildmarkshotellet firade nyligen två ärofyllda gröna
utmärkelser. Hotellet fick än
en gång diplom som Grönt
hotell vilket innebär att 20
olika miljökriterier är uppfyllda. Samtidigt fick kökschefen
Christian Svensson pris som
Årets gröna inspiratör 2011
av Norrköpings kommun. Priset går ”till en person som är
en eldsjäl och inspirerar övriga till att bli lite mer hållbara
på arbetsplatsen”.
Varför får du det här
priset?
– Det grundar sig i mitt
arbete med ekologiska och
närproducerade råvaror. Vi
har en nära relation med
leverantörerna – nästan så
green room 1-2012
Rickard Bender blir försäljningsansvarig på
Skara Sommarland. Han
har tidigare drivit eget
aktivitetsföretag bland
annat i Sälen, samt arbetat med Swedish Open.
Hans Rönnefeldt är ny
som attraktionstekniker på
Skara Sommarland. Han
var tidigare elektriker på
Danish Crown.
Park-PR i
Sälenbutiken
Sedan 2008 har Kolmården vintertid
drivit en butik på Sälfjällstorget i
Sälen, där bland annat gosedjur,
pussel, spel och t-shirtar sålts. I vinter tog Parks and Resorts över butiken som därmed fick ökat fokus på
att även locka till kommande parkbesök. Bland annat kan kunderna
svara på frågor om Parks and
Resorts anläggningar med familjebiljetter som lockande vinster. För
barnen finns också ansiktsmålning,
Bamsedisco och barnbio.
artin
Louise Enhörning/B.M
Fullt ös på scenen
Sommaren 2011 var en enda lång fullsatt
succé på Grönans och Furuviks scener. Kan
det gå att toppa 2012? Just nu är många
bokningsbollar i luften men ett antal namn
är klara, bland annat Iggy Pop & The
Stooges och Lenny Kravitz som kommer
till Gröna Lund.
– Det laddas för den bästa artistsommaren hittills i parkerna. Jag längtar tills
allt ska sätta i gång, säger programchefen
Kenny Mattsson.
Publikmagneten Lars Winnerbäck beräknas dra storpublik och uppträder två dagar
i rad på Gröna Lund.
I Green Room 4-2011
intervjuas Henrik
Stensvad på sidan 17,
men det är Christian
Karlsson på bilden!
Redaktionen ber om
ursäkt.
Den fina bild­en på
Ola Salo på sidan 14
tackar vi Mari Dahlén
för som plåtade.
Parkliv
2012
Februari
2 Lennie Skifs – Still crazy, show på
Tyrol. Pågår under hela våren.
23–26 Sportlovsöppet i Kolmården.
Mars
1–4 Sportlovsöppet i Kolmården.
April
6–15 Påsklovsöppet i Kolmården.
28 Premiär för Gröna Lund.
28 Premiär för Kolmården, därefter
helgöppet till 13 maj.
Maj
4 Årets första konsert på Gröna Lund:
LMFAO.
17 Start för dagligt öppethållande i
Kolmården.
26 Säsongspremiär på Furuvik.
26 Bilutställning i Sommarland med
800 fordon, mestadels 50-tal och
entusiastbilar.
Juni–juli
2 Sommarland öppnar för säsongen.
4–5 Sommarland stängt.
12 Lenny Kravitz på Gröna Lund.
13 Stolt och nykter, skolavslutning i
Furuvik.
22 Midsommarfirande i Furuvik.
29–1 juli Bilutställning med Street
Rods i Sommarland.
Augusti
19 Sommarland stänger för säsongen.
26 Sista dagen för dagligt öppethållande i Kolmården.
27–28 Lars Winnerbäck på Gröna
Lund.
September
1–30 Helgöppet i Kolmården.
10 Iggy & The Stooges på Gröna Lund.
23 Gröna Lund stänger för säsongen.
Med reservation för ändringar. Ytterligare
programpunkter kan tillkomma.
Calle Stoltz
Varumärke i världsklass
Det är ingen ände på prisregnet över Gröna Lund!
Nu senast är det marknadsavdelningen, med marknadschef Kicki Kollstedt i spetsen, som får sträcka
på sig. Gröna Lund kammade nämligen hem årets
Signumpris den 26 januari. Priset ges till det nordiska
företag som bäst förvaltar och vårdar sitt varumärke med fokus på långsiktighet. Grönan vann i
hård kamp mot bland andra Blocket och SEB. CB
Rättelse
NNNNNNNNN
NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN
Fia Westerberg är ny rektor för Parks and Resorts
Academy – men hon är
ändå ett välbekant ansikte
i koncernen. Som utvecklings- och utbildningschef
på SJ Service Academy har Fia sedan
2008 ansvarat för Parks and Resorts serviceutbildningar. Fia kommer att ansvara
för gästmötet och serviceutbildningarna
medan Ida Einarsson nu riktar in sig mot
kompetensinventering och utveckling för
de tillsvidareanställda.
NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN
• nytt om folk •
Gröna Lund
hela mars
Sommarland
26 maj
green room 1-2012
5
” ag kan inte
J
vänta på att
i dag ska bli
i morgon”
Ett nytt Aquaria. En unik attraktion på ett utbyggt Gröna Lund.
En ny upplevelse i världsklass på Kolmården. Och kanske en
sjätte park. Green Room har blickat in i Mattias Banker och
Johan Tidstrands kristallkula för Parks and Resorts framtid.
A
tt höra Mattias Banker
prata om Parks and
Resorts framtid är fascinerande. Ingen idé tycks
för vild. Inga drömmar
för stora. Entusiasmen är smittande.
När Green Room träffar honom på
Lilla Allmänna Gränd berättar han inlevelsefullt samtidigt som han fyller en
whiteboardtavla med pilar, ringar och
attraktioner. Det märks att Mattias Banker brinner för framtiden.
Men vi ska ta det från början. Det blir
inga nya Twister eller Safari 2012. Årets
investeringar handlar i stället om att förädla befintliga anläggningar.
– På kort sikt kanske det inte verkar
jättespännande att plocka bort asfalt eller
klä om stolpar till troll – men på lång sikt
skapar vi en magisk plats där besökarna
kan tänka på annat än det vardagliga,
förklarar Mattias.
– Vi måste hela tiden fråga oss vad
som gör att besökarna vill betala för att
gå på Gröna Lund eller Furuvik. Jag tror
att svaret är illusionen om en annan
värld. Därför måste allt vi gör handla om
det, om det magiska, fortsätter han.
6
gruppen för strategisk utveckling –
Mattias Banker, Johan Tidstrand och
Peter Osbeck – ansvarar för koncernens
framtidsplaner. För varje park finns
detaljerade tioårsplaner där det som ligger nära i tid är genomarbetat och budgeterat, medan idéerna längre fram är
otydligare i konturerna.
Tidigare var strategin att hålla planerna hemliga så länge som möjligt för att
skapa ”wow-upplevelser” när de offentliggjordes. Men inte längre.
– Vi missade viktig input från medarbetare och gäster. Vi på strategisk utveckling vet inte och kan inte allt såklart. Som
en jämförelse har Disney 2 000 personer
på sin utvecklingsavdelning. Därför är
det mycket bättre att involvera medarbetare och andra riktiga experter: ”Om två
år vill vi göra det här och det här – vad
ska vi tänka på?”. Dessutom finns ett
värde i att skapa snackisar.
– Sedan kan det hända att vi får skjuta
vissa projekt framför oss ett tag. Allt från
väder och föregående säsong till ekonomi och kundundersökningar påverkar
när olika projekt kan genomföras.
Ett projekt som har tagit tid är Aqua-
ria. Sedan länge har det stått klart att
lokalerna är i så dåligt skick att något
rejält måste göras. Men att få bygglov för
ett nytt Aquaria är komplicerat, eftersom
marken delvis är ägd, delvis arrenderas
av Stockholms stad.
– Nu har vi tagit fram skisser och ritningar för att visa Stockholm att vi är
måna om att bygga något som passar in i
stadsbilden och samtidigt erbjuder våra
gäster något helt fantastiskt. Jag hoppas
att vi snart får tillstånd, så vi kan sätta
igång och förverkliga det nya Aquaria.
Det ska bli Sveriges bästa akvarium med
fler och större utställningar. Samtidigt
ska vi behålla nischen som ett akvarium
som tar hand om och lär ut om djuren,
berättar Mattias.
För att snabba på bygglovsprocessen har Aquaria separerats från planerna
på att bygga ut Gröna Lund på parkeringstomten mellan Grönan och Aquaria,
något som tidigare var ett gemensamt
projekt. När det gäller Gröna Lunds
utbyggnad presenterades skisser redan
för något år sedan men som inte godkändes av byggnadsnämnden.
green room 1-2012
Vid ritbordet. Peter Osbeck, Mattias Banker,
Johan Tidstrand och Jan Roy synar de senaste
skisserna på ”nya Gröna Lund” i sömmarna.
samir soudah
– Nu har vi en ny plan som är helt fantastisk. Vi tänker oss att man kan ta sig
lätt mellan ”gamla” och ”nya” Gröna Lund
som förhoppningsvis kan vara ett åretrunt-öppet inomhusområde på den
nuvarande parkeringen. Under ska vi ha
inte stör djurlivet.
Dessutom drömmer Mattias Banker
om ett hotell på Kolmårdens savann.
– Tänk dig att vakna med en zebra
utanför fönstret. Men det ligger en bit
fram i tiden. Vad som däremot är på plats
”Det är ett hemligt projekt som vi håller
på med när vi har tid över. Det kommer
att bli en mycket liten extrempark.”
garage, sophantering och förvaring. Alltså behöver vi något riktigt fantastiskt
ovanpå. Något som drar folk. Något
som är ”unheard of ”…
Just ”unheard of” kommer det att
förbli ett tag till. Men några ledtrådar kan
Green Room bjuda på. Inomhus. Åka.
Jagad. I en unik kombination. Och på tal
om nya attraktioner:
– Tanken är att Kolmården får en ny
fantastisk upplevelse till 2014. Topp­tioklass i världen. Vi vill kombinera bevarandet av djur i deras naturliga miljö
med publikdragande attraktioner som
green room 1-2012 redan 2013 är en ny delfinföreställning
som tas fram av programchef Kenny
Mattsson och delfinariets personal. Att se
vad som växer fram är häftigt. Den här
föreställningen blir något som alla kommer att vilja se, säger Mattias Banker.
På Furuvik bäddas för en destination i
världsklass med ett utvecklat ”Apornas
värld” och ett storslaget tivoli. Inför 2012
har Parks and Resorts köpt en kontorsbyggnad av kommunen och en ny parkering ska anläggas.
– Det kanske inte är de roligaste investeringarna, men väldigt viktiga för att nå
vårt och parkens mål. Förutom ”Apornas
värld” och tivolit vill vi även utveckla
Furuviks brygga och campingen. Och
fortsätta satsningen på konserter, med
minst tre stora namn till årets säsong.
En av årets stora nyheter återfinns på
Skara. Efter flera år av satsningar på
”torra” åkattraktioner är det dags för en
ny, 90 meter lång, vattenrutschbana där
fyra personer kan åka samtidigt.
– Jag ser Skara som Sveriges bäst bevarade parkhemlighet. Det gäller att få folk
att upptäcka det. Och vi har lite idéer om
hur. Kanske kan det behövas något nytt
område i parken.
Mattias Banker avslöjar också
drömmar om en sjätte park.
– Det är ett hemligt projekt som jag
och Johan håller på med när vi har tid
över. Det kommer att bli en mycket liten
extrempark, allt annat än en familjepark.
Och den kommer inte att ligga på något
av de befintliga områdena. Mer kan jag
inte säga. Men när jag tänker på allt
spännande vi har framför oss, känner jag
att jag inte kan vänta tills i dag blir i morgon …
johan åberg
7
s
n
e
d
i
t
fram
r
e
d
n
e
r
t
Christer Fogelmarck
Parks and Resorts var givetvis
på plats när nöjesparkernas
stora branschorganisation
IAAPA anordnade sin årliga
mässa i Orlando i november.
Green Room bad några som
var där dela med sig av sina
viktigaste trendspaningar.­
Peter Osbeck, ­attraktionschef Parks
and Resorts, om tivolitrender:
– Bland mindre och mellan­stora parker är satsningar på
barnområden med små attraktioner en stark trend för att
attrahera familjerna. 3D, 4D och till och med 5D-biografer
kommer också starkt i takt med att tekniken utvecklas och
upplevelserna blir bättre och bättre. Hos de riktigt stora är
tematisering efter filmer hett. Harry Potter på Universal
­Studios exempelvis, en makalös attraktion. Inom kort öppnar Cars Land på Disney i ­Kalifornien som ska bli väldigt
spännande att följa. Till sist måste jag nämna berg- och
dalbanor som fortsätter att vara nöjesparkens motor.
­Trenden i trenden är att man skjuts iväg i stället för att
dras upp på ett uppdrag. Dessutom har trä­banor fått en
renässans på senare tid.
fredrik dahlbeck, VD aquaria, om
­akvarie- och djurparkstrender:
– Branschorganisationen Association of Zoos and Aquariums ordförande Patricia Simmons talade sig varm för
parker som bedriver bevarandeprojekt och undervisar om
djuren – vilket var kul att höra eftersom det ligger helt i
linje med Aquarias vision. En angränsande trend är så
kallade ambassadörs­program, där man ger ett utsatt djur
lite extra uppmärksamhet för att fler människor ska få
upp ögonen för det aktuella djurets situation. En tredje
snackis handlade om hur man kan hitta nya intäkter bortom själva entréintäkten. Om hur man kan förlänga gästernas besök och samtidigt maximera deras upplevelse,
exempelvis genom att erbjuda bra shopping och trevliga
restauranger.
8
Tom Widorson, VD
Furuvik, om trender för kombinationsparker:
– Att försöka förlänga
besöken i parken är en
tydlig trend. Djurparker
bygger tivoliom­råden,
nöjesfält bygger djuravdelningar – och alla bygger
vattenland och bad.
Tematiseringar bidrar och
förstärker gästernas
upp­levelse, varför man
måste göra den fullt ut och
till 100 procent. Är temat
Afrika, då ska det se ut som,
lukta och låta som Afrika.
För många år sedan
definierade Disney att en
upplevelse kräver att minst
tre sinnen aktiveras – och
det är precis det som
tematisering handlar om.
Det tar vi med oss hem från
IAAPA och adderar service
och gästbemötande – för
sitter inte de bitarna spelar
det ingen roll hur bra
tematiseringen är.
Johan Hedihn, VD
Skara Sommarland, om vattenlandstrender:
– Tematisering är en stark
trend, med äventyr och
sub­tropiska klimat i fokus.
Det ska kännas som man
är utomlands med allt vad
det innebär av värme,
stränder, regnskog och
palmer. Dessutom är det
tydligt att vattenparker
som inte ligger i ett varmt
klimat för­söker bli mer
väderoberoende genom
att bygga in delar av verksamheten. Satsningar på
”torra åkatttraktioner” är
ett annat sätt att skapa
väder­oberoende. En tredje
trend är att allt fler vattenattraktioner växlar tempo.
Med hjälp av vattenjet
eller elektromagneter får
farkosten man färdas i ny
fart. Som en berg- och dalbana alltså.
green room 1-2012
Hej Nicklas!
samir soudah
Namn: Nicklas Timholt.
Ålder: 37 år.
Jobbar som: Souschef på
V­ildmarkshotellet.
Började på Kolmården: 2002.
Favoritdjur: Schimpanserna.
Man blir ju äldre och får inte
säcka ihop totalt i köket! Ungefär tre till fem gånger i veckan
kämpar jag på ­i gymmet, men alltid före
arbetspassen, efteråt är jag helt slut. Det är
högt tempo och ibland händer det att jag
går hem och kommer på att jag inte ätit på
hela dagen. Men det är väldigt bra stämning i köket här.
Efter treårig restaurangutbildning gjorde
jag lumpen som kock och därefter blev det
tre jobbsäsonger i Ö­sterrike. Jag hade fullt
upp på res­­t­aurang Gasten i Norrköping när
jag blev uppringd av köksmästaren här, men
det var aldrig någon tvekan om att tacka ja.
Jag visste att Kolmården är en bra arbetsgivare. Det bästa är att man får vara kreativ
och testa nya rätter eller förnya klassikerna,
det är inte som att jobba på McDonalds
p­recis. Folk är här för att ha kul!” MB
green room 1-2012 9
Säsongsjobb 2012
J a kt e n
t
a
j
r
ö
b
har
Vill du bli en artist i
världsklass? Så här
får du drömjobbet
hos Parks and Resorts!
Bsmart
V
Årets rekryteringsprocess
har budskapet ”Ett gott
skratt förlänger karriären”.
Kaj Holmgren, rekryte­
ringsansvarig, tar budska­
pet på allvar och bjuder på
sig själv i kampanjens bilder.
10
arje år söker 15 000 pers­
oner säsongsjobb inom
Parks and Resorts. 2 200
får ett kontrakt i sin hand.
Inte konstigt att det krävs
en expertgrupp för att hitta de bästa
bland alla ansökningar.
– Sedan januari har ett 20-tal personer
jobbat hårt för att gallra bland alla stjärnor som söker jobb, säger Kaj Holmgren,
rekryteringschef på Parks and Resorts.
I år har alla koncernens anläggningar
ingått i en gemensam annonskampanj för
att hitta personal. På Facebook finns
också en gemensam sida för jobbsökande. Här kan man nominera någon som
man tror passar för jobben, eller mäta
hur bra man själv passar som artist.
Alla som är sugna på ett jobb inom
koncernen ansöker via hemsidan. Bland
dessa ansökningar görs en första gallring
baserad på ålder och grundläggande krav.
En viktig egenskap för rekryterarna är
engagemang, vilket kan vara svårt att
utläsa genom en skriftlig ansökan. Därför
genomförs telefonintervjuer med de
sökande.
– De flesta av våra tjänster kan man
lära sig, men engagemang är avgörande
för att man ska ha kul på jobbet. Redan
green room 1-2012
under telefonaudition märker man om den energi och
vilja som vi letar efter finns, förklarar Kaj Holmgren.
De som går vidare efter telefonintervjuerna kallas
till gruppaudition. Under februari–mars är koncernens rekryterare ute på auditionturné för att träffa
engagerade jobbsökare. Under dessa audition som
görs gruppvis, testas egenskaper genom rollspel och
iscensättningar av olika situationer. Rekryterarna
gör också enskilda avstämningar med de sökande.
– Vi vill att våra audition ska vara en kul upp­
levelse, oavsett om man får jobb eller inte. Det är ju
inte bara vi som väljer artister, de ska också välja oss
som arbetsgivare. Därför försöker vi vara tydliga
med vad vi förväntar oss och vår värdegrund, säger Kaj.
”Det är ju inte bara vi som
väljer artister, de ska också
välja oss som arbetsgivare”
Målet är att snabbt återkoppla till dem som del­
tagit i en audition och en månad före första arbetsdagen ska anställningen vara klar.
Hälften av alla säsongsanställda är dock inga
nykomlingar, utan har tidigare jobbat inom koncernen. De behöver bara fylla i ett formulär på hemsidan.
– De återvändande artisterna är fantastiska mentorer för våra nyanställda, så vi försöker få tillbaka
så många som möjligt. Om man är välkommen tillbaka till sin ursprungspark så är man välkommen
tillbaka till alla koncernens parker, säger Kaj.
elsa larsson
*Parks and Resorts kallar alla sina
anställda för artister. Eftersom det är
precis det de är, artister – i världsklass!
Och sen då?
När du klarat alla steg i ansökningsprocessen, och
erbjudits ett jobb inom Parks and Resorts börjar det
roliga! Alla anställda får gå en introduktionsutbildning,
bestående av en praktisk del där arbetsuppgifter och
regler gås igenom och serviceutbildningen ”Gästen i
fokus”. Den anpassas efter de olika parkerna, men
huvudbudskapet är detsamma.
– Som gäst ska man känna igen sig, oavsett om
man kommer till Kolmården eller Gröna Lund. Därför
satsar vi mycket på service och på att lära ut vår
gemensamma syn på hur gästerna ska bemötas,
säger Fia Westerberg som tillsammans med Ida
Einarsson är ansvarig för ”Gästen i fokus”.
När ”Gästen i fokus” är avklarad är de säsongs­
anställda fullfjädrade artister, redo att ge service i
världsklass!
green room 1-2012 Hur fick du drömjobbet på
Parks and Resorts?
Ditt bästa tips till den som
söker säsongsjobb?
Josefin Einarsson, 23 år,
parkvärd, Furuvik
– Jag ville ha ett spännande sommarjobb
medan jag pluggade. När jag gick vidare
efter första uttagningen kände jag att
det bara var att köra. Det här var ett jobb
jag skulle ha!
– Se jobbet som något som kan
utveckla och stärka din personlighet,
annars blir det svårt att göra ett bra jobb.
Var dig själv och förklara varför du är rätt
för jobbet.
Tim Malmborg, 22 år,
femkampsvärd, Gröna Lund
– Jag såg på Gröna Lunds hemsida att de
sökte folk, och efter intervjuer och audition fick jag jobbet. Jag har varit spelvärd,
entrévärd, jobbat med parkvård och event
och stått i butik.
– Våga sticka ut och lita på din kompetens. Det är också viktigt att du har roligt
och kan skratta, både med gästerna och
kollegorna!
Kristoffer Löwdin, 18 år,
badattraktionsvärd,
skara Sommarland
– Jag ansökte via hemsidan och fick
komma på audition. När de frågade om
jag ville ha jobbet som badattraktionsvärd tackade jag ja direkt!
– Våga bjuda på dig själv och gör ditt
bästa. Se till att visa de sidor som de
efterfrågar och som gör att de kommer
välja just dig!
Alexandra Johansson,
20 år, djurvårdare,
Kolmården
– Jag gick på naturbruksgymnasium och
gjorde praktik på Kolmården. När jag
sedan såg att de skulle anställa djur­
vårdare så sökte jag direkt!
– Visa vem du är, att du är social och
glad, för det är en viktig egenskap när
man jobbar med många olika människor.
Caroline Braun, 23 år,
Aquaria
– Jag började som praktikant via Sensus
(jobbcoach hos arbetsförmedlingen) och
har sedan dess arbetat som timanställd.
Nu ska jag gå på ett vikariat för en mammaledighet.
– Som på vilket jobb som helst är det
viktigt att visa att man är glad, framåt
och entusiastisk.
Elsa Larsson
11
jesper anhede
Säsongsjobb 2012
Lina Emmesjö
Teamledare för två restauranger
på Skara Sommarland.
Jobbat sedan: 2008.
Ålder: 19 år.
Gör annars: Pluggar till
sjuksköterska.
Att som 18-åring bli chef och
plötsligt bestämma över sina
kompisar är inte alltid lätt.
Lina Emmesjö, teamledare
på Sommarland, vågade ta
utmaningen.
Ung och chef
S
ommaren 2008 började
Lina Emmesjö jobba som
restaurangbiträde på Saloonen på Skara Sommarland.
Hon kände sig genast som
hemma, och efter tre säsonger i samma
tjänst utnämndes Lina till ”Årets stjärna”
på Sommarlands avslutningsfest 2010.
Samma kväll kom uppmaningen från
restaurangchefen: ”Sök tjänsten som
teamledare till nästa sommar!”.
– Det var förstås smickrande, speciellt
eftersom chefen hörde av sig igen under
vintern och påminde mig om att söka,
säger Lina.
Efter dubbla anställningsintervjuer
fick Lina jobbet, och när säsongen drog i
gång hade hon ansvar för två restauranger. Som teamledare ska hon se till att gästerna får sin mat i tid, men framför allt
dirigera de andra medarbetarna så att allt
fungerar som det ska. En helt ny arbetsuppgift för Lina.
– Eftersom jag fick gå en ledarskaps­
utbildning, och har några år på nacken
12
här, så kände jag mig väl förberedd, även
om jag till en början hade svårt att se mig
själv i chefsrollen, säger Lina.
En av de största utmaningarna var att
plötsligt ge order åt personer som både
var äldre och hade jobbat längre än Lina.
Samtidigt var det en trygghet att ha erfaren personal på plats, eftersom de inte
krävde lika mycket ledning som de nyanställda.
Linas chefstips
Var dig själv!
Försök hitta något positivt i alla
situationer.
Pigga upp dina kollegor när du känner att energin blir låg.
Hitta någon att ventilera med. En
av mina bästa kompisar var team­
ledare på en annan restaurang. När
det blev jobbigt låste jag in mig på
toaletten, ringde henne och babblade av mig.
– De flesta som jag jobbade med var
helt nya, och med dem var det lätt att ta
ledarrollen. Det absolut svåraste var att
jobba med personer som man verkligen
tyckte om och kände att man kunde bli
kompis med.
– Det är såklart lättare att vara
bestämd och hård mot folk som man inte
umgås med privat, man vill ju inte trampa sina kompisar på tårna. Men man får
göra en avvägning och försöka skilja på
jobb och privatliv, säger hon.
Trots diverse svårigheter är Lina
glad att hon sökte jobbet och hon fortsätter även nästa säsong.
– Det är världens roligaste jobb! Det är
fantastiskt att stanna upp, mitt under
stressigaste högsäsong, och se hur allting
plötsligt fungerar. Att se hur alla har
utvecklats, trots att man i början av sommaren trodde att det aldrig skulle gå. När
man också inser att man själv bidragit till
allt detta, då vet man att man är duktig,
och det är en härlig känsla!
elsa larsson
green room 1-2012
Hej Emma!
Namn: Emma Nyberg.
Ålder: 24 år.
Jobbar som:
Arbetsledare i butik.
Började i Furuvik: 2003.
Favoritdjur: Sakiaporna.
sälja och har pluggat till kommunikatör och dekoratör. Efter
det fick jag jobb på Twilfit men
det kändes för litet för mig, så
jag tackade nej till ett fast jobb.
När man är ung ska man göra
det som är roligt och parken ligger mig varmast om hjärtat.
Det bästa med jobbet är att
man träffar mycket folk – inte
en dag är den andra lik. Det
passar mig eftersom jag är en
sådan person som alltid är på
väg till något, det är inte en
lugn stund.
Min högsta dröm är att få en
årsanställning men min säsong
är ändå längre än många
andras. I början av november
måste jag till exempel börja
fixa inför julen. Våra butiker har
lite olika sortiment och jag och
Nina Tano brukar göra inköp på
Formex-mässan.
Under högsäsong är det
överfullt här uppe på mitt kaoslager på Magasinets vind. Jag
kallar det kaoslager men det är
ett organiserat kaos, jag vet
precis var allt är.” CB
green room 1-2012 13
samir soudah
Eftersom jag är
uppvuxen i Furuvik
var det nästan en
självklarhet att börja sommarjobba just här.
Jag har gjort olika saker
genom åren, de senaste två
säsongerna har jag jobbat som
butikschef och arbetsledare för
våra tre butiker. Jag älskar att
”Kaoslager” kallar
Emma lagret ovanpå butiken i Furuvik
– mest för att
andra tycker det ser
ut som kaos. Själv
har hon örnkoll på
vilka lådor som
innehåller vilka
gosedjur och stortrivs vid skrivbordet
uppe på vinden.
Gänget
Redo att rekrytera
Innan det är dags att slå upp portarna för
säsongen 2012 är det mycket som ska hinnas
med. Ett av de viktigaste uppdragen har det
här gänget, Parks and Resorts rekryterare.
Deras uppgift: att fylla anläggningarna med
artister i världsklass!
text: elsa larsson foto: samir soudah
2
3
8
1
7
14
14
green room 1-2012
4
5
10
6
12
13
9
11
15
Bakre raden, från vänster:
1. Kristofer Sandström, 25 år, jobbat sedan 2010.
2. Evin Candan Stenmark, 23 år, jobbat sedan 2008.
3. Ylva Nordmark, 27 år, jobbat sedan 2004.
4. Anton Knopff, 25 år, jobbat sedan 2006.
5. Jonas Lundmark, 23 år, jobbat sedan 2006.
6. Cecilia Palmberg, 25 år, jobbat sedan 2011.
Andra raden, från vänster:
7. Liselotte Sydh, 26 år, jobbat sedan 2012.
8. Karl Aspengren, 26 år, jobbat sedan 2007.
9. Cilia Personne, 25 år, jobbat sedan 2010.
10. Sebastian Hillerström, 27 år, jobbat sedan 2005.
11. Katarina Lundstedt, 27 år, jobbat sedan 2010.
12. Liza Axén, 30 år, jobbat sedan 2009.
13. Hanna Blomstrand Martén, 23 år, jobbat sedan 2012.
green room 1-2012
15
samir soudah
På golvet, från vänster:
14. Gabriella Löwström, 25 år, jobbat sedan 2009.
15. Martin Lindvall, 23 år, jobbat sedan 2006.
Med i rekryteringsgänget, men inte med på bild är också: Erika
Gustavsson, Liivi Lepisk, Christine Lundh och Selvi Olgac.
samir soudah
Djurvård & forskning
nilla
Mats Höggren och Per
rden var
Mosesson från Kolmå
ildnings­
mer än nöjda med utb
ez impo­
mir
Ra
n
Ke
h
Oc
a.
dagarn
ks and
Par
a
tig
duk
nerad av hur
är.
Resorts djurvårdare
Konsten att
väga en gorilla
Säker och effektiv djurträning. Det har djurvårdarna på Kolmården, Aquaria
och Furuvik fått lära sig i vinter av djurgurun från USA, Ken Ramirez.
P
ositiv förstärkning kallas det;
djurträning som bygger på
förståelse, förtroende och att
lära sig se vad det är som
motiverar djur. Syftet är att
djurvården ska bli säkrare och effektivare
– för bägge parter. Tidigare i vinter tränades Parks and Resorts djurvårdare under
en vecka av gurun på området, amerikanen Ken Ramirez.
– Detta är världens vitamininjektion
för Parks and Resorts. Vi har skitduktiga
djurtränare, men alla har varit duktiga på
respektive kammare. Det här är första
gången som alla parker gör något tillsammans. Nu kan vi hitta en gemensam
16
plattform att utgå ifrån, säger Mats Höggren, zoologisk chef på Kolmården.
Ett 60-tal djurvårdare från Kolmården,
Aquaria och Furuvik fick genomgå en
omfattande grundkurs i ämnet, med teori
på Kolmårdens forsknings- och utbildningsenhet och praktik hos parkens djur.
Detta följdes av en fördjupningskurs
för dem med störst erfarenhet. Pernilla
Mosesson är operativ chef på Marine
World på Kolmården.
– Ken Ramirez har 30 års erfarenhet
inom ämnet. Därför kan han visa det han
berättar om så konkret – trots att det kan
vara väldigt avancerat. Han ger oss verktyg som vi måste anpassa till olika förut-
sättningar på olika parker och, givetvis,
upprätthålla även sedan han åkt hem.
Detta är en stor gest av Parks and
Resorts, säger Pernilla.
Det finns flera anledningar till utbildningssatsningen.
– Vi gör det för att djuren ska vara
lättare att hantera. För att en gorilla självmant ska sätta sig på en våg, eller att ett
gäng noshörningar ska gå ut och in ur
stallet när man vill. När djuren är mer
samarbetsvilliga går arbetet effektivare,
vilket gör att det inte blir så mycket övertidstimmar. Och det är förstås en bonus,
säger Mats Höggren och skrattar.
green room 1-2012
Jonathan Leijonberg
Mannen som
talar med djuren
I 30 år har han kommunicerat med ormar, primater,
fiskar och insekter. Nu delar Ken Ramirez med sig av
sina kunskaper till Parks and Resorts djurvårdare.
samir soudah
Vad lär sig eleverna på kursen?
– Djurbeteende och träning, med
fokus på positiv feedback. Ofta har djurvårdare zoologisk eller biologisk bakgrund, men saknar utbildning i hur djur
beter sig. Jag lär dem vetenskapen om
djurens inlärningsförmåga, så att de bättre kan förstå djurens bästa. Djurs inlärningsförmåga är principiellt densamma
oavsett djur.
Vilka djur har du jobbat med?
– Marina djur, elefanter, tigrar, lejon,
primater, fåglar, reptiler och fiskar.
Vilka är lättast att kommunicera med?
– Det är alltid lättare att träna djur
som har utvecklat en god relation till sin
vårdare. Arter spelar ingen roll. Allt
handlar om tillit.
”Det är alltid
lättare att träna
djur som har
utvecklat en
god relation
till sin vårdare”
… och vilka är svårast?
– Ibland kan djur med mindre hjärnor,
som ormar och insekter, vara lite svårare
eftersom de inte har samma beteende­
repertoar. Men principen är densamma:
du måste lista ut vad som motiverar dem.
Det finns till exempel två saker som
motiverar en orm: mat och värme. Eftersom de bara äter en gång i veckan, eller
varannan vecka, måste du anpassa träningen efter det.
Ibland kan djur vara svåra att träna
beroende på deras storlek. Med en giraff
måste du hitta på ett sätt att komma upp
Oskar Häger, Allt-iallo, Aquaria.
Ken Ramirez är biolog och beteendeveta­
re och jobbar som träningsansvarig på
Shedd Aquarium i Chicago. Han började
karriären med att arbeta med ledarhun­
dar för synskadade.
till samma nivå som den – du vill inte
tvinga giraffen att komma ned till dig.
Sådant kräver lite påhittighet.
Om jag har problem att kommunicera med min hund, vilka
råd skulle du ge?
– Att lära dig lärandets lagar. Fråga dig
vad som motiverar djuret: leksaker, mat,
trygghet. En skicklig tränare kan få ett
djur att göra tusentals saker med dessa
verktyg, eftersom djuret kommer att
njuta av er relation. Det är exakt samma
sak, oavsett om det handlar om en fisk –
eller din fru. Alla varelser lär sig på
samma sätt: genom motivation.
När har vårdarna bäst nytta
av sina nya lärdomar?
– När de ska få djuren lugna och förstå
sitt eget bästa, till exempel när de ska ta
ett blodprov eller genomgå en ultraljudsundersökning. Dessa stunder kan vara
avgörande för att rädda djurets liv eller
förhindra svåra sjukdomar. Genom att
träna djuret kan man få det att må bättre.
Berätta om något av dina
andra uppdrag.
– Nyligen åkte jag till Alaska för att
”Det är häftigt att lyssna
till Ken och ta del av alla
hans erfarenheter. Det
är fantastiskt lärorikt
och ger mig mer kött
på benen i jobbet.”
Natalie Magnusson, Primatskötare, Furuvik.
”Att träffa alla kollegor från de
andra parkerna. Och att få inspiration och kunskap som jag
kan använda i mitt arbete med primaterna. Nu
känner jag att jag kan
fånga in småapor på
ett bättre sätt och
överlag handskas med
djuren med mer förtroende.”
Jimmy Persson, Djurvårdare, Kolmården.
”Att få en ny inblick i vad djurträning kan innebära. Vi har 300 djur
och är ungefär elva i personalen. Att nu kunna hantera djuren på ett
säkert och bra sätt
– både för oss och
djuren – är förstås
väldigt välkommet.”
hjälpa en by från ovälkomna besök av
isbjörnar. Eftersom de är utrotningshotade ville man inte skada djuren, så jag
kallades in för att få isbjörnarna att självmant lämna byn.
Jag ryckte även ut efter oljekatastrofen
i Mexikanska golfen. Havssköldpaddornas ägg skulle kläckas, men ingen kunde
hitta dem, eftersom alla sköldpaddor
flytt. Då tränade jag hundar till sköldpaddsspårare. De letade rätt på 30 000
ägg som vi kunde placera i säkerhet från
oljan. Det var rätt spektakulärt.
Jonathan Leijonberg
green room 1-2012 17
Djurvård & forskning
FAKTA
1 liter rom
kan befrukt
as
av endast
ett knappn
ålshuvud med
mjölke.
Rommen kl
äcks efter
cirka 450
dygnsgrad
er,
till exempe
l 5 grader
= cirka 90
dagar.
När personalen håvat upp fiskarna torkar
de av dem ordentligt. Detta för att undvika
att rommen och mjölken kommer i kontakt
med vatten.
samir soudah
Världsunik
öringslek
Varje år i november får Aquaria besök av
öringar som kommer för att leka. Robban
Tranefalk hjälper dem på traven i det
världsunika projektet – en fiskodling mitt i
storstaden!
Allt började 1994, när den sista spiken
sattes i Aquarias laxtrappa och öringar
släpptes ut i området. Laxtrappan byggdes med förhoppningen att fiskarna skulle återkomma för att leka. Till personalens glädje kom öringarna också simmande i november året därpå. Då insåg
man att det fanns ett problem; vattnet var
för salt för naturlig lek.
Robban Tranefalk, utställningstekniker
på Aquaria och ansvarig för öringarna,
experimenterade under flera år för att
hitta en lösning. Att fiskarna skulle kramas på rom och mjölke och att Aquaria
18
sedan skulle föda upp ynglen stod klart.
Hur kläckningsprocessen skulle gå till var
svårare att lösa. En behållare som i stor
utsträckning simulerar ett strömmande,
syrerikt vattendrag skulle vara optimal
för de befruktade äggen. År 2000, efter
flera misslyckade försök, var behållaren
färdig. Robbans egenpåhittade kläckare
gav tusentals yngel.
I dag kan museets besökare följa
utvecklingen från att fiskarna kramas på
rom och mjölke till att de nya fiskarna,
två år senare, släpps ut i Östersjön.
Rommen och mjölken kramas sedan ut i
varsin bunke. Lite av mjölken blandas
sedan försiktigt med äggen. Nästa steg är
att hälla kallt sötvatten över äggen. Först
då sker befruktningen.
Äggen läggs nu i kläckaren. Det är en
behållare som gör att vattnet hela tiden är
i rörelse och håller en temperatur på fem
grader. I kläckaren stannar äggen i cirka
tre månader tills de är kläckta.
Matilda Maersk-Möller
När öringarna är två år gamla är det slut­
ligen dags att få komma ut i Östersjön.
Fiskarna släpps ut i laxtrappan som deras
föräldrar besökte två år tidigare.
green room 1-2012
scanpix
Djurvård & forskning
Tumlare som
hoppar är en
ovanlig syn.
a
nde fakt
Omtumla
180 cm och
ir upp till
Tumlaren bl
a. Den är
minsta valarn
de
är en av
ofta lever
n
äcka då de
pt
up
t
at
år
sv
upp ur
llan hoppar
ensam och sä inen gör. Arten är
lf
de
vattnet som
att den
på grund av
de
bå
d
ta
ho
h en krafoc
ap
eredsk
fastnar i fisk
rubbat ekottrafik som
tigt ökad bå
ersjöns
st
Ö
.
stersjön
systemet i Ö
hotad av
sas som akut
tumlare klas
for
on
ational Uni
IUCN, Intern
e.
ur
at
n of N
­Conservatio
Mats Amundin servar
en detektor som kart­
lägger tumlarnas
bestånd och var de
befinner sig.
Kolmården
kartlägger tumlare
Kanske får vi snart se tumlare på Kolmår­
den. Parken driver ett EU-projekt som
kämpar för den hotade arten i Östersjön
och forskningschef Mats Amundin vill ge
skadade tumlare en frizon på Kolmården.
Tumlare har länge legat Kolmården, och
framför allt parkens forskningschef Mats
Amundin, varmt om hjärtat. Arten är
hotad i Östersjön och Kolmården har
därför tidigare varit med och utvecklat så
kallade pingers. Pingers fästs i näten, där
de ger ifrån sig ljud som skrämmer bort
tumlarna, som därmed kan undvika att
fastna i näten och drunkna.
Och nu är parken koordinator för ett
projekt som håller på att räkna tumlarna;
SAMBAH, Static Acoustic Monitoring of
the Baltic Sea Harbour Porpoise.
– Det är viktigt att veta hur många
tumlare som finns och i vilka områden de
trivs i Östersjön, för att kunna avgöra
green room 1-2012
vilka områden som ska skyddas och se
vilka andra insatser som krävs, säger Mats.
Mats intresse för tumlare började när
han studerade zoologi vid Stockholms
universitet i början av 70-talet. Åren som
följde tillbringade han på en tumlar­
station i Danmark innan han började på
Kolmården.
Alla EU-länder med kust mot Östersjön är med i projektet. Totalt har 300
detektorer utplacerats, varav 99 på
svenskt vatten. Detektorerna registrerar
tumlarnas ekolodsljud, visar var tumlarna
befinner sig och – efter avancerad statistisk bearbetning – hur många de är.
Tillsammans med forskningsassistenterna Cynthia Ljungqvist och Daniel
Wennerberg ger sig Mats var fjärde
månad ut på Östersjön för att byta batterier och minneskort i detektorerna på
svenskt vatten.
– Vi har redan konstaterat att detektorerna fungerar och att det finns tumlare i
svenskt vatten. Det är väldigt glädjande
men det är alldeles för tidigt att säga hur
många de är, menar Mats.
I framtiden kan det även bli möjligt att
se tumlare även på Kolmården.
– Det är ett avtal på gång med en holländsk park som tar hand om strandade
och skadade tumlare. Men det kommer
inte att bli av under nästa år utan det är
ett långsiktigt åtagande, säger Mats.
Tumlare som inte blir tillräckligt återställda för att kunna släppas ut i havet
igen kommer då att få möjligheten att
flytta in till sälarna i Bråddjupet.
Matilda Maersk-Möller
19
Djurvård & forskning
Lika som bär?
Likheten mellan dig och en häst är större än du tror. Faktum är att
de flesta av våra gener har vi gemensamt med andra däggdjur. Men
bara fem procent finns hos samtliga djur. Just den gemensamma
arvsmassan är till stor hjälp för forskning om sjukdomar.
T
rots enorma skillnader i
storlek och sätt att leva,
finns många likheter mellan människor och andra
däggdjur. Vi är alla ryggsträngsdjur med ryggrad, vi har fyra
extremiteter, liknande andningsorgan,
matspjälkning, nervsystem och blodomlopp. Däggdjur är jämnvarma och diar
sina barn och nästan alla föder levande
ungar.
Likheterna finns också på DNA-nivå.
Det visar en stor internationell studie där
människans arvsmassa har jämförts med
DNA från 29 andra däggdjur. De flesta av
våra gener finns hos de andra djuren.
Men inte mer än cirka fem procent av
arvsmassan är gemensam för samtliga
djur i studien. Detta gemensamma DNA
har bevarats genom hela evolutionen och
är speciellt viktigt.
Det är nämligen här reglerelemen-
ten finns – gener som slår på eller av
andra gener, så att det bildas mer eller
mindre av ett protein i en viss cell. Regleringen gör att våra celler fungerar och är
även involverat när de inte fungerar och
vi blir sjuka.
– Dessa reglersignaler är otroligt viktiga för att göra oss människor till de komplexa organismer vi är, trots att våra
gener är ganska lika andra ryggradsdjurs
gener, säger forskaren Kerstin LindbladToh vid Broad Institute i Boston, som har
lett studien.
Djuren i jämförelsen har valts för att
20
så många slags däggSveriges lantbruks­
djur som möjligt ska
universitet och univara representerade.
versitetet i Uppsala
– Nu vet vi var vi
hittat en rad exempel
ska leta för att hitta
på sådana gener.
DNA med viktiga regBenskörhet som
lerande funktioner
drabbar taxar till
och kan titta mycket
exempel, beror på en
mer specifikt på var i
mutation som också
arvsmassan de mutafinns hos människan.
tioner finns som orsaOch samma gen orsakar människans sjukkar nervsjukdomen
domar, säger hon.
ALS hos hund som
Kunskaper om djuhos människa.
rens genetik ökar förÄven hästens
ståelsen för gener
DNA kan lära oss
bakom människors
mer om människan.
sjukdomar. Forskarna Professor Kerstin Lindblad-Toh,
har lärt sig mycket om chef för Science for Life Laboratory Det finns mer än 100
vid Uppsala universitet och för
sjukdomar som är
människor genom att
avdelningen för ryggradsdjurens
samma hos hästar
jämföra arvsmassan
genomik vid Broad Institute vid
MIT och Harvard i Boston.
och människor, till
hos friska och sjuka
exempel allergier.
hundar.
Nio av djuren i den nya studien, samt
Fördelarna med att studera djurs
människan, har fått sitt DNA kartlagt
gener i stället för människans är många.
tidigare. De resterande 20 djurens arvsRashundar är avlade för att få fram vissa
massa har samlats in från blod- eller vävegenskaper. Det urvalet gör vissa genvanadsprover. Från djur som finns i parker
rianter vanligare och även att vissa raser
har det lämnats blodprov i samband med
drabbas av speciella sjukdomar. Därför är
veterinärbesök, som till exempel elefantdet lättare att hos hundar hitta gener
honan Swazi på San Diego zoo.
kopplade till sjukdomar som drabbar
Andra prover man utgått från i stubåde människor och hundar, till exempel
dien fanns sparade i laboratorier eller
cancer, diabetes och epilepsi.
biobanker. Ytterligare något DNA kom– Nästan alla sjukdomsgener vi hittar
mer från vävnader från djur på biologishos hund hittar vi efter en tid också hos
människa, berättar Kerstin Lindblad-Toh. ka museer.
Siv Engelmark
Hon har tillsammans med kollegor vid
green room 1-2012
70 %
69 %
98 %
En jämförelse mellan människans och andra
däggdjurs arvsmassa visar att det finns stora lik­
heter. Forskarna har letat efter de delar av DNA
där byggstenarna sitter i samma ordning hos oss
som hos de andra djuren.
Procentsatserna kan skilja sig något mellan
olika studier, till exempel anges ibland att schim­
pansen till 98 procent är lika oss, ibland 99 pro­
cent. Skillnaderna beror på att man jämför olika
delar av arvsmassan. Ibland tittar man bara på de
gener som bildar proteiner, ibland också på gener
som har en reglerande funktion.
67 %
68 %
Gemensamma gener i parken
98, 70 respektive 67 procent. Så många gemensamma gener har vi
människor med schimpans, delfin och elefant. Djurvårdare på Kolmården
och Furuvik är inte förvånade över undersökningens resultat.
Många av de 29 djur, vars DNA
forskningsgruppen har jämfört med
människa, finns i våra svenska djurparker. Ett exempel är elefanterna på Kolmården: Saba, 43 och Bua och Saonoi,
14 respektive 15 år gamla.
De yngre elefanterna väger två och ett
halvt ton var, Saba tre och ett halvt. De
äter mer än 200 kilo färskt gräs och gren­
ar varje dag sommartid och dricker
200 liter vatten per dygn. Inte mycket
som påminner om en människa.
Men vi är ganska nära släkt. Två tredje­delar av vår arvsmassa liknar elefantens.
– Det är egentligen inte särskilt överraskande. Vi är alla däggdjur, det är klart
att det finns likheter. Och elefanterna
påminner om oss på många sätt. De lever
i familjer och lär sig att bli elefanter av
föräldrar och syskon, liksom vi lär oss att
bli människor. De är sociala och indivi-
der med unika personligheter. Snälla,
elaka, klumpiga eller smidiga, säger
­elefantskötaren Stefan Aspegren.
Bua och Saonoi är särskilt tajta, berättar han. De går tillsammans i stallet och
hagen. De följer varandra på promenader
med elefantskötarna i skogen där de får
välta träd och annat som de gillar – hela
tiden med ett beskyddande öga på varandra. Om en av dem blir upprörd över
något, kommer den andra i rask fart.
Det däggdjur som har flest gemensamma gener med människan är schimpansen.
– Vi har enorma likheter med
­män­niskoaporna, speciellt schimpansen.
De har familjer, visar känslor, kan bli
deprimerade av sorg och kramas när de
blir glada, precis som vi. Vi har liknande
händer och fötter och hjärnorna är nästan identiska, fast vår är större. Jag tycker
det är häftigt, säger Ing-Marie Persson
som är primatansvarig på Furuvik.
Schimpansen är till och med mer lik
oss människor genetiskt än vad den liknar gorillan, berättar hon. Vi kan ge varandra blod, men schimpansen och gorillan kan inte göra det på samma sätt. Och
när schimpanser blir sjuka, behandlas de
med mediciner som är för människor.
Delfinen representerar den enda vattenlevande ordningen av däggdjur i studien, valarna. Och trots den annorlunda
levnadsmiljön delar delfinen hela 70 procent DNA med oss. Att vi är ganska lika
det smarta och sociala djuret är inte så
svårt att förstå.
Kanske kan andra resultat vara svårare
att acceptera. Som att vi till exempel är
något mer lika katten än hunden. Åtminstone när det handlar om vårt DNA.
Siv Engelmark
green room 1-2012 21
en dag
på jobbet
med eva rundfelt
Ingen dag är den andra lik för Eva Rundfelt. Som
vd-assistent planerar hon affärsmöten, pratar
ständigt i telefon och håller koll på evenemang.
Telefonen slår hon aldrig av. Inte ens på natten.
Text: elsa larsson Foto: samir soudah
Många uppfattar förmodligen Eva Rundfelt som koncernchefen Jan Roys högra
hand. Och det stämmer precis. Som vdassistent för Parks and Resorts och kvalitetsansvarig för Gröna Lund håller hon
hundra bollar i luften. Dag som natt.
Klockan åtta varje morgon kliver Eva in
på Parks and Resorts kontor på Gröna
Lund. Det gamla trähuset med sina kakelugnar, knirrande trätrappa, bekväma soffor
och stora tavlor känns mer som ett hem
än som ett kontor.
Inne på Jan Roys arbetsrum börjar Eva
dagen med frukost, samtidigt som hon och
Jan går igenom dagens schema. De prioriterar, planerar och stämmer av. Men redan
efter några timmar faller ofta planeringen.
– Helt plötsligt händer något otippat,
och då gäller det att vara flexibel. Någon
kommer in och behöver hjälp med något,
eller jag måste springa iväg på ett snabbt
22
kallat möte. Ingen dag är den andra lik.
Under vinterhalvåret är tempot lugnare
men under sommarsäsongen är det, utöver
hennes vanliga arbete, ofta konserter och
specialevenemang på Gröna Lund. Som
kvalitetsansvarig är Eva oftast på plats för
att hålla koll.
Som om inte det vore nog är hon alltid
tillgänglig på telefon. På natten ligger den
påslagen bredvid sängen.
– Jag stänger aldrig av jobbet helt. Om
det händer en olycka eller något annat på
någon av anläggningarna måste jag veta
det, eftersom journalisterna börjar ringa
på en gång. Då är det viktigt att jag och
Jan är informerade, säger hon.
Oplanerade händelser, ständig tillgänglighet och mycket ansvar. Det låter som ett
krävande jobb?
– Ja, det är det, men jag älskar det. Det
är världens roligaste jobb! skrattar Eva.
GÅNGAVSTÅND. Med kontoret
mitt i parken är det lätt att hålla
sig uppdaterad om alla detaljer.
green room 1-2012
TIVOLITAJM. I
glatt samspråk
med Jens Olsson
på Gröna Lund.
TELEFONKONTAKT. Eva hälsar på hos djur och
personal på Aquaria. Och telefonen ringer igen. Och igen.
SOFFHÄNG. I loungen
diskuteras högt och
lågt med ägarna Johan
Tidstrand och Mattias
Banker.
LUNCHDAGS.
Dags att fylla på
energiförrådet
med Gröna Lunds
informations­
ansvariga,
­Annika Troselius.
FRUKOSTMÖTE. Eva
checkar av dagens agenda
med koncernchefen Jan Roy.
GOTT SÄLLSKAP. Provsmakning av
menyn för Björn Skifs och Lennie
Normans show på Tyrol, tillsammans
med bland andra ensemblen och Vera
Tjärnå från Blixten & Co.
Vad gör du på jobbet? Mejla Green Rooms redaktion på
[email protected], så kanske nästa reportage handlar om just din dag!
green room 1-2012 23
Hälsosammare
högsäsong
När de flesta varvar ner för semester,
varvar personalen på Parks and Resorts
upp. Och under rykande het högsäsong
gäller det att tänka på hälsan så man inte
kör slut på batterierna. Därför har Parks
and Resorts utsett 2012 till hälsoår.
Har du vad som krävs? Frågan
avslutar rekryteringsfilmen som visas på
audition hos Parks and Resorts. Och den
är befogad. Mer än två miljoner gäster
besöker Parks and Resorts anläggningar
varje år och artisterna ska se till att de får
en helhetsupplevelse i världsklass, trots
trängsel, värmeslag och borttappade barn.
Vad krävs för att man ska orka en hel
säsong? Eller som heltidsanställd, orka
varva upp när perioderna för återhämtning blivit allt kortare?
24
– Det är viktigt att man är social och
gillar utmaningar, säger Tim Malmborg,
22 år, som i år gör sin tredje sommar på
Gröna Lund.
Han får medhåll av Nina Tano, 47 år,
fast anställd affärsområdeschef och personalansvarig på Furuvik.
Under sommarmånaderna jobbar de
båda på högvarv. Nina Tano håller dessutom högt tempo resten av året, utom i
januari och februari när arbetsbelastningen är mer normal och det finns tid
för en längre, sammanhållen semester.
För att kompensera de anställda för
kortare återhämtningsperioder har företagsledningen prioriterat hälsofrågor
2012. Det innebär att en hälsoplan sammanställs till nästa år, att alla får samma
företagshälsovård och vid medarbetarsam­talen är hälsa och återhämtning en av
nyckelfrågorna.
Dessutom jobbar Anja Ringdahl, som
är HR-specialist, heltid med arbetsmiljöoch hälsofrågor från och med i år.
– För att vi ska kunna leverera i världsklass är det en förutsättning att vi mår
bra och tycker det är roligt att gå till jobbet. Därför kommer vi att ha extra fokus
på arbetsglädje och balans, säger Anja.
Nina Tano gillar initiativet, även
om hon själv inte har några problem med
att jobba mycket. Hon är bra på att vila
och tar mikropauser när systemet börjar
bli överhettat.
– Jag tar inte med mig jobbet hem och
är noga med att avsluta bråttomgrejer
innan jag går för dagen. Behöver jag en
paus, går jag ner till havet en stund och
andas in lugnet. Dessutom är jag bra på
att bara vara när jag väl är hemma, berättar Nina.
Hon understryker också hur mycket
energi hon får av samarbetet med alla
fantastiska artister och kollegor.
– Alla glada skratt under dagen ger
green room 1-2012
Catharina Tham
små energikickar som jag lagrar och tar
fram när det blir stressigt.
Tim har också ett sätt att få distans till
intensiteten. Han börjar varje arbetsdag
med samma spända förväntan som han
får inför en viktig handbollsmatch.
– Jag tränar ofta på morgonen och laddar alltid upp med att vara på jobbet en
halvtimme innan jag börjar, för att dricka
kaffe och lyssna på musik. Under dagen
måste jag äta var tredje timme för att
orka ligga på topp.
Både Tim och Nina är noga med att
dricka mycket och äta lagad lunch mitt
på dagen. De pausar också med ett rejälare mellanmål på eftermiddagen.
Men hur funkar det att varva ner
efter en lång, intensiv arbetsdag? Nina
går långa promenader med hunden och
Tim, som jobbar till sent på kvällen, försöker varva ner i takt med att Gröna
Lund gör det.
– Men vissa kvällar är jag speedad som
en Duracellkanin och ligger där i sängen
klarvaken. Men till slut lär sig kroppen
att slappna av även efter extra tuffa pass,
för jag klarar mig inte utan sju, åtta timmars sömn per natt.
Att ha vad som krävs för att klara jobbet på Parks and Resorts handlar alltså
inte bara om att ta hand om andra. Det är
lika viktigt att ta hand om sig själv.
anne-charlotte eriksson
green room 1-2012 Så orkar du!
Tips från sömn- och matexperterna
ov 7–8 timmar per natt så hinner
S
kroppen återhämta sig. Enstaka
dagar med för lite sömn är ingen
fara, så länge det inte blir en vana.
Sov ut lediga dagar. Mindre sömn än
5 timmar per natt är farligt för hälsan
och något är fel om du regelbundet
behöver mer än 11 timmars sömn per
natt.
Lämna jobbet på jobbet. Måste du ta
med jobb hem, ta bara med sådant
som är roligt och i begränsad omfattning.
Varva ner två timmar före läggdags –
ät eller träna inte hårt sent på kvällen.
Drick inte för mycket kaffe! Överdosering av koffein hos friska personer
ger liknande symtom som hos patienter med kroniska insomningsproblem,
till exempel att det tar tid att somna,
man vaknar ofta och har ont och är
trött i kroppen.
Svalt, mörkt och tyst sovrum är
viktigt för att sova bra.
Källa: Torbjörn Åkerstedt, professor,
Stressforskningsinstitutet vid Stockholms
universitet.
Hoppa
inte över frukost och lunch.
Kroppen mår bäst när maten kommer på bestämda tider. Annars blir
suget lätt för stort och risken ökar
att vi stoppar i oss godis, bullar och
mackor i väntan på middag.
Ät inte på natten. Då sjunker nämligen ämnesomsättningen och blodtrycket för att hjärta och kärl ska få
vila. Det gör att kroppen inte har
samma beredskap att ta hand om
mat. Om du måste äta på natten, ät
små portioner och låt bli vitt bröd,
socker och läsk, eftersom kroppen
har svårt att hantera blodsocker då.
Kroppen behöver kolhydrater på
morgonen (grovt bröd, müsli, gröt,
mjölk, bär); proteiner, grönsaker och
fiberrika kolhydrater till lunch samt
proteiner och lite fett till middag
(kött, fisk, kyckling, bönor). Mellis
håller blodsockernivån i balans mellan måltiderna.
Källa: Maria Lennernäs, professor i matoch måltidskunskap vid Högskolan i
Kristianstad.
Läs mer om hälsoåret i nästa nummer.
25
f
f
o
k
c
Ki
rivstart 2012
alla bilder samir soudah
310 förväntansfulla och laddade kollegor
från Sveriges bästa djur- och nöjesparker.
Kan det bli annat än succé? Den 24 januari samlades alla årsanställda inom Parks
and Resorts i Kolmården för en hejdundrande kickoff inför sommaren 2012.
Förra året fokuserades konferensen på
att svetsa samman koncernens anläggningar. I år vändes perspektivet mot gäst-
mötet, de anställdas kompetens och ägarnas kärlek till företaget.
David Hellenius lotsade än en gång
publiken med lika säker hand som slagfärdighet. I hans ”Skavlanhörna” berättade bland andra Ing-Marie Persson, Anna
Björn och Pernilla Mosesson om sin passion för djuren. Peter Osbeck talade om
tematisering, Camilla Cederquist presen-
terade det nya intranätet och Silvy Bohlin
avslöjade allt om när Zlatan kom till
Kolis med helikopter. Avslutande allsång
med Hanna Hedlund fick taket att lyfta
innan det blev mingel, spa, prisregn, middag och ett party som sent ska glömmas.
PS. Har Mattias Banker och Johan
Tidstrand återhämtat sig efter Hellenius/
Magnussons grymt roliga parodi?!
Henrik Stensvad, köks­
mästare, Gröna Lund:
– Maten är helt fantastisk
i dag, över all förväntan!
Tillsammans
Djurskötare, attraktionstekniker, ekonomi­
chefer, snickare, receptionister, HR-specialister, marinbiologer, säljare. Ja, det är bara
några av alla yrkesgrupper som möttes
under vår kickoff. Jag imponeras av vilken
kunskap och bredd det finns i den här koncernen och inser vilken dynamik som uppstår när vi alla får tillfälle att träffas.
Vår samling i Kolmården blev kickstarten
på ett år då vi på allvar kommer samman
som koncern. I mars får vi vårt intranät
som ger oss helt nya möjligheter att kommunicera med varandra, och snart kommer
även personal- och ekonomihandböckerna
som ska säkerställa gemensamma och
effektiva rutiner. Försäljningsavdelningen
har nu även Furuvik och Sommarland under
sina vingar och med gemensamma riktlinjer
för inköp blir vi en starkare förhandlingspart. Inte minst viktig är satsningen på
Parks and Resorts Academy som ska se till
att vi fortsätter ha världens bästa med­
arbetare.
Tillsammans. Det är ett fint ord.
Fredrik Dahlbeck, vd, Aquaria:
– Det märks att det är andra året vi kör,
folk har knutit fler kontakter och det är ett
välproducerat program.
Christer Fogelmarck, marknadsdirek­
tör, Parks and Resorts:
– Dagen har varit fantastisk, härligt att så
många olika människor får komma till tals.
Bertil Persson,
attraktionstekniker,
Skara Sommarland.
– God mat och bra
gemenskap är aldrig
fel! Man bara njuter av
allt. Men lite för kort
tid för spa tyvärr…
26 green room 1-2012
N N N N N N N N N N N N N
David Hellenius, konferencier för
andra året i rad:
– Jag börjar bli en del av koncernen.
Det är lockande att komma tillbaka
eftersom alla på Parks and Resorts är
glada och det känns inte påklistrat,
det är en publik som vill ha kul!
N N N N N N N N N N N N N
Koncernstjärnor
med strålglans
Oscar och Grammis – släng er i väggen. Parks
and Resorts Scandinavia Awards slår det
mesta. Priset delades ut för första gången på
kickoffen och ska återkomma årligen. Juryn,
Mattias B­anker, Eva Rundfelt, Jan Roy och
Johan T­idstrand, förärade fem anställda
lyxig plakett, champagne och blommor som
tack för extra goda insatser 2011. ­­Vinnare
blev: Årets nykomling: Johan Nordén,
­teknikchef, K­olmården. Årets kvinnliga
huvudroll: Anna Björn, djuransvarig,
Aquaria. Årets manliga huvudroll:
To­rsten Möller, chefsveterinär,
­Kolmården. Årets regi: Louise Fröjdh,
rest­aurangchef, Skara Sommarland.
Årets pr­estation: Peter Osbeck,
­attraktionschef, Gröna Lund.
till
Det blev rusning låtning.
P-p
VI
s
om
Ro
n
Gree
alla
bilde
r sam
ir so
udah
Villstdjuärsnea?
en
green room 1-2012 27
k
i
g
o
l
zoo
k
i
g
o
l
o
o
z
snöleopard
(Unica unica)
Ursprung: Centralasiens
bergstrakter.
Längd: 120–150 cm
(mankhöjd 60–70 cm).
Vikt: Hane 45–55 kg.
Hona 35–40 kg.
Föda: Vilda får och getter,
hjortar, gaseller, harar,
fåglar och gnagare.
Livslängd: 5–15 år.
Pälsen
Snöleopardens päls är vacker, välkamouflerad och inte minst värmande
när temperaturen sjunker ned mot
minus 50 grader på Himalayas bergstoppar. Att smälta in perfekt i sin
omgivning är inte så dumt för ett rovdjur, men att vara vacker skulle den
nog helst slippa. Det gör nämligen att
den fridlysta snöleoparden jagas flitigt
av tjuvskyttar.
Svansen
Snöleopardens randiga svans är nästan lika lång som resten av kroppen.
Svansen har två huvudsakliga funktioner. Dels hjälper den till att hålla
balansen i de jättehopp (upp till 16
meter!) som snöleoparden gör mellan
klipphyllorna, dels kan snöleoparden
svepa in sig i svansen när den vilar. På
så vis skyddas ansiktet och andra
utsatta kroppsdelar mot den stränga
kylan.
Tassarna
… Marie Erlandsson, djurvårdare på Kolmården,
som sedan tre år har snöleoparder som kolleger.
I det vilda är snöleoparden en
med sina artfränder i fångenenstöring. På Kolmården bor
skap. De leker ihop och man ser i
de ihop – hur fungerar det?
deras kroppsspråk att de får ut
– Det går fint. Vi har en hona
något av att vara tillsammans.
och en hane som trivs jättebra
Så är det med snöleoparden
ihop. Dessutom har vi en ny hona
också.
som just nu får vara för sig själv
Är de även sociala mot er
för att vänja sig vid miljön på
djurskötare?
Kolmården, innan hon så små– Jadå. Framför allt honorna.
Marie Erlandsson
ningom flyttar in till de andra. Vi
De kommer ofta springande mot
håller tummarna för att de ska
gallret och söker kontakt med
fungera ihop. Kan vi ha sju tigrar ihop,
oss skötare. De stryker sig mot gallret och
borde det gå att ha tre snöleoparder tillpratar med oss. Vi brukar kalla deras prat
sammans.
för att de fnurrar. Men vi kan absolut inte
Så snöleoparden har även en social
gå in till dem – då skulle de döda oss på
sida?
direkten. Det är trots allt vilda djur vi talar
– Absolut. Generellt märker vi att även
om.
djur som är ensamlevande i det vilda trivs
johan åberg
BONUSINFO. Snöleoparden används ofta som symbol. En bevingad snöleopard
återfinns exempelvis i den ryska delrepubliken Tatarstans statsvapen och i Kirgizistan
är snöleoparden symbol för landets flickscoutförbund. Ett annat exempel hämtas från
forna Sovjet. Där delas snöleopardsordern ut till bergsbestigare som bestigit landets
samtliga fem bergstoppar på 7 000 meter eller mer. En något mer välkänd referens är att
snöleoparden gett namn till Apples operativsystem Snow Leopard.
Snöleopardens tassar är stora som
snöskor vilket underlättar när den är
på jakt. Dessutom är tassarna utrustade med långa klor för att ge bra fäste
under själva jakten men också för att
hålla fast bytet när det väl är infångat.
Och på tal om infångande så är snöleopardens främsta jakt­metod bakhåll –
inte sällan genom attack ovanifrån.
Tänderna
Dessvärre är det inte bara snöleopardens vackra päls som gör att den
jagas av tjuvskyttar. Dess tänder och
ben används inom asiatisk alternativmedicin enligt den korkade devisen ”ju
mer sällsynt djur, desto bättre potensmedel”.
Fortplantning
I dag finns endast 4 000–7 000 vilda
snöleoparder. Risken för inavel är betydande då individerna är utspridda över
extremt stora bergsområden. En dräktig snöleopardshona föder 1–5 ungar.
Ungarna lever med sin mamma i
knappt två år innan de kan klara sig
ensamma. Just ensamhet är något
som den skygge snöleoparden uppskattar. Ordet enstöring ligger nära
tillhands för att beskriva snö­
leopardens sociala liv.