Tidningen:el en tidning från 8 Nummer 2-2010 | årgång 64 Kunglig star t på värmeverk Laddat möte på Kolmården energibok för unga s7 12 Unga spelar om energi 11 Hisnande resa på Globen 10 Elringning på årets bröllop Kont@kt med vindkraftverken För att de förnybara energikällorna ska kunna utnyttjas till max, krävs att vindkraftverken kan prata med apparaterna i ditt hem. Snart kopplas Falbygdens elledningar upp mot internet tack vare ett samarbete med mobiloperatören Icenet. Text: Elin Andersson Foto: FEAB K limatproblemen triggar den tek niska utvecklingen. Många tror att framtidens elnät med alla dess finesser ligger långt fram i tiden, men så är det inte. Tekniken är på gång här och nu, säger Lars Ohlsson vd på Falbyg dens energi, Feab. Dagens elnät har utvecklats under 100 år och är anpassade efter centraliserade, stor skaliga energikällor där produktionen kan anpassas efter behoven. Under morgontim marna är elbehovet som störst, och därför är detta den tid på dagen då det produceras mest el i vatten- och kärnkraftverken. Med de förnybara energikällorna är det annor lunda. Det går inte att kontrollera när det ska blåsa eller vara soligt. Eftersom energi i princip inte kan lagras, måste i stället sam hället styras om för att använda elen när den finns tillgänglig och framtidens elnät – så kallade smart grids – är det viktigaste verktyget för att detta ska bli möjligt. Ett smart grid har, förutom ett el transporteringsnät, ett omfattande itsystem som gör det möjligt för elkunder att se när under dagen som tillgången på elektricitet är god. Då blir den också bil ligare att använda. Såväl privatkunder som industrier kommer att kunna programmera 2 energikrävande maskiner till att köras när elen är som billigast. För ett hushåll kan det handla om att använda tvättmaskinen när det blåser som bäst i stället för när det är vindstilla. – Med hjälp av ett smart grid kan vi bli självförsörjande på el på Falbygden. Falbygden har så goda vindförhållanden att vi skulle kunna producera mer el än vad som gå åt, men i dagsläget klarar vi oss ändå inte utan vattenkraft och kärnkraft eftersom energibehovet inte stämmer överens med mönstret för hur det blåser, förklarar Lars Ohlsson. ett långvarigt strömavbrott, vilket övriga mobilnät gör, säger Lars Ohlsson. I samband med utbyggnaden av smart grid kan kunder erbjudas mobilt bredband genom Icenet. Dessutom kommer man som kund kostnadsfritt att få tillgång till en webbaserad informationstjänst som gör det möjligt att se elförbrukningen timme för timme. Tjänsten är ett redskap för att du som kund enklare ska kunna analysera och förstå hur du förbrukar effekt och energi. I förlängningen kommer även avbrottsinfor mation vid störningar att kunna förmedlas via webben och mobiltelefonen. För att bygga om Falbygdens elnät till ett smart grid har Feab startat ett samarbete med mobiloperatören Icenet. – Det är oerhört viktigt att kommunika tionen är säker och robust så att den klarar störningar, säger Lars Ohlsson. Icenet har bra täckning även i glesbygds områden, där inga andra mobila bred bandsnät fungerar. Förklaringen är att man använder 450 MHz frekvens, ett nät med större räckvidd än 900 och 1800 MHz som används av gsm- och 3g-systemen. – Dessutom har alla Icenets sändare reservkraft i form av dieselgeneratorer. Det gör att nätet inte riskerar att släckas ner vid Icenet uppgraderar nätet Icenets mobila bredband har redan i dag täckning i 90 procent av Sveriges yta och turbo 3G-prestanda i glesbygdsområden där inga andra operatörer har täckning. Nu fördubblar man kapaciteten i det mobila bredbandsnätet i Skandinavien och ökar täckningen ytterligare. Inför satsningen har Icenet valt Ericsson som teknikpartner när befintliga basstationer i nätet skall bytas ut. nummer 2:2010 det ringer för bröllop M onarkist är inte en benämning som passar mig särskilt bra. Samtidigt är det svårt att inte ryckas med av hysterin kring kronprinsessan Victoria och hennes Daniel Westlings bröllop nu i juni. Själv vänder jag dock hela spektaklet ryggen. Just den dagen, den veckan, befinner sig frun och jag i en alphydda i Schweiz. Vi hade faktiskt tänkt åka tåg dit. Men det skulle kosta drygt 10 500 kronor. Så mycket för att vara miljövänlig. Nu blir det tyvärr flyg i stället och tåg sista biten. Det blir mer än hälften så dyrt. Schweiz blir den enda åka-iväg-semestern för mig i sommar. Ja, det blir nog förresten några augustidagar i Espnäs utanför Strömsund också. Dit har jag åkt varje vecka sedan över tjugo år tillbaka för att dra storöring i Ströms vattudal. Annars är det lilla stugan på Väddö i Roslagen som gäller i sommar. Där bytte jag i höstas ut ett par gamla element mot ett par effektivare och energisnålare. I sommar är det dags att slänga ut åbäket kyl/frys och ersätta det med en nättare och mer miljövänlig variant. Och kronprinsessbröllopet lär jag väl få läsa om lagom när jag kommer hem till midsommar. Hoppas ni får en ljus och trevlig sommar! Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! chefredaktör Lars Abelin, 08-610 06 30 [email protected] layout Madelene Olsson [email protected] Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. ansvarig utgivare Eva Elfgren [email protected] projektledare Marie Wiklund [email protected] Chefredaktör Lars Abelin omslagsfoto Jerry Lövberg/Scanpix tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2010 administratör Jenny Åkerberg [email protected] Den goda elen upplaga ca 400 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. Elen har höjt vår levnadsstandard och förbättrat vår hälsa. Elektricitet, eller kort och gott el, är en förädlad form av energi som vi i Sverige använt i drygt 100 år. Den har i grunden förändrat samhället och höjt vår levnadsstandard. Hela dagen omges vi av elektriska apparater. Men så har det inte alltid varit. Den öppna härden var förr i tiden ofta enda ljuskällan i hemmen och här samlades människorna när mörkret ruvade utanför. Människor har i alla tider betraktat ljuset som något gott, och mörkret som något hotfullt. Vår nordiska folktro innehöll många olika väsen som tomtar, troll och vättar som alla trivdes bäst om natten eller i skumma vrår. Den danske kulturhisto rikern Troels-Lund har formulerat sam bandet så här: ”En följd av mörkrets övermakt blev en stark mörkrädsla och motsvarande böjelse för övertro. Det råder ett intimt samband mellan den materiella och den andliga upplysningen.” Elens intåg vände upp och ned på människans tillvaro. Den förändrade inte bara hemmen och arbetsplatserna utan påverkade även människans tankemönster och sätt att leva. Tack vare elektriciteten fick vi större nummer 2:2010 livsrum och högre livskvalitet. Den märkliga och mäktiga kraften förvandlade natt till dag, och nu för tiden är vi nästan hjälplösa en dag med strömavbrott. Även om vi kanske sällan tänker på det, så har elens användbarhet gjort oss beroende av den: • El driver de maskiner som tagit över tunga och besvärliga arbetsuppgifter och därmed bidragit till ett bekvämare liv och på flera sätt en bättre hälsa. • Utan el stannar tåg, pumpar, hissar, reningsanläggningar, spisar, kylskåp, tvättmaskiner, datorer, cd-spelare, tv-apparater och allt annat som vi ser som självklarheter i det moderna samhället. • El värmer oss och våra hus. Största elförbrukarna i världen räknat per invånare är Norge, Island, Kanade och Sverige. Det är länder med god tillgång till vattenkraft och kallt klimat. • Utan el skulle vi leva i ständigt mörker. Källa: Voltimum, Vattenfall 3 Elen på Kolmårdens djurpark är inte bara till för att skydda besökarna från de vilda djuren. Den skyddar även träd, staket och djuren själva! Tidningen El besökte Nordens största djurpark och sov över i exotiska Safari Camp. Text: Lars Abelin Foto: lars abelin & roine andersson/Kolmården F örra säsongen var ett rekordår för Kolmårdens djurpark: • Största antalet besökare under en dag (14 551). • Högsta antal besökare under en månad (283 590 i juli). • Högst antal besökare under ett år: över 600 000. Det betyder att djurparken för tredje året i rad noterade över en halv miljon besökare. Kolmården är Nordens största djurpark och fyller i år 45. Och hela tiden utvecklas verksamheten inom det 250 hektar stora området. 4 På djursidan är årets nyheter den lilla noshörningsungen Jala, som föddes den 25 november 2009. Han vägde 70 kilo vid födseln och är en av cirka 300 djurungar som föds varje år på Kolmården. Den 20 maj förra året föddes för andra gången i Sverige en gorillaunge i Kolmårdens djurpark. Sveriges första gorillaunge, den numera riksbekante Enzo som föddes 2006, har nu alltså fått en lillebor. Under 2010 har besökare möjlighet att få se dem busa med sina vänner på Kolmårdens gorillaö. De två delfinungarna Sting och Fenah kan man i år se i delfinshowen i Marine World, även om de inte riktigt hunnit bli lika fullfjädrade artister som sina mammor Lyra och Ariel. Just delfinshowen är den största attraktionen på Kolmården. 98 procent av alla besökare köar för att få möjlighet att se de skickliga och lekfulla delfinerna uppträda. Kolmården är stort. Terrängen är kuperad. Det finns en hel del att göra förutom att promenera och titta på djuren, på alla från A som i addaxantilop till S som i snöleopard, för att inte nämna de solälskande surikaterna. Förutom delfinshowen finns nummer 2:2010 Text: Ann-Sofie Borglund Foto: Sofia Sabel Brunbjörnar, gorillor och elefanter. Alla finns säkert innanför stängsel på Skyddar hotade djurarter Kolmården är inte enbart en djurpark för besökare. Genom speciella avelsprogram för hotade arter deltar Kolmården tillsammans med andra djurparker med att sköta hotade djurarter. Dessa djur är en reserv som kan användas för utsättning i det vilda. Kolmården ingår i EEP (European Endangered Species), de europeiska djurparkernas bevarandeprojekt för hotade arter. EEP omfattar i dag cirka 150 arter. Kolmården medverkar i arbetet för humboldtpingvin, låglandsgorilla, flasknosdelfin, afrikansk vildhund, sibirisk tiger, snöleopard, järv, asiatisk elefant, kulan, grevysebra, trubbnoshörning, giraff, visent addaxantilop och myskoxe. 2010 är gorillan årets djur på Kolmården. Kolmårdens insamlingsstiftelse samarbetar med Wildlife Conservation Society och deras arbete i Nigeria för att skydda och bevara Cross River gorillan (Gorilla gorilla diehli). Cross River gorillan är den mest hotade av alla gorillor med endast ett par hundra indi vider kvar i Nigeria och Kamerun. även rovfågelsvisning, kamelridning och djurguidningar. I Safariparken har man möjlighet att se vilda djur på riktigt nära håll och i sin rätta miljö. Här kan man åka med egen bil eller med safarituren med buss. Slingan är cirka tre kilometer lång och passerar skandina viska skogen med älgar och hjortar, savannen där zebrorna och de nyfikna girafferna spatserar omkring på den röda jorden, björnarnas och vargarnas skog och förstås de imponerande lejonen i sin egen dal. I Safariparken finns cirka 200 djur och 23 olika arter. nummer 2:2010 I Tiger World bor de sibiriska tigrarna. De lever i en flockgemenskap som är ovanlig bland tigrar. De är väldigt artiga mot varandra. Varje gång de möts hälsar de genom att stångas lite och frusta lätt. Men när det vankas mat glömmer de artigheten, då vill var och en ha alla köttbitar för sig själv. De sibiriska tigrarna härstammar från ryska fjärran östern och kom till Kolmården 2002. Den sibiriska tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. En sibirisk tigerhanne kan bli över tre meter lång och väga över 300 kilo. Livslängden är cirka 15 år. I dag finns bara cirka 5 000 tigrar i vilt Kolmården. Många av stängseln är elektrifierade. tillstånd i världen. Av den sibiriska tigern finns bara cirka 400 kvar. I Aparium går det åt mängder av grönsaker och frukt – inte minst bananer. Här bor nämligen gorillor, schimpanser, dvärgsilkes apor och gibboner. Här är alltid full fart. De väsnas, busar, klänger och klättrar dagarna i ända. Närmare en riktig Afrikaresa än vistelsen på Safari Camp kan man knappast komma. Det är en äkta afrikansk tältby, där campen består av 16 dubbelrumstält med totalt 30 sov- och matplatser. Campen ligger alldels bredvid savannen i safariparken med sebror, giraffer, watussi boskap med sina jättehorn, gnuer, strutsar och antiloper. När vi äter grillade hamburgare och korvar vid grillen på campen kommer giraffhannen Garp fram till staketet och böjer sin långa hals över staketet för att få lite pellets, medan en av strutsarna står med sin lite korkade uppsyn och tittar på oss nyfikna människor. Promenaden senare på kvällen genom Safariparken är en av höjdpunkterna under vistelsen på Safari Camp. Promenaden går längs delar av den väg som bilkaravanerna kör. Där står Sune, alpstenbockshannen som ibland har lite svårt att veta om han är alpstenbock eller människa; under hans uppväxt fick djurvårdarna hjälpa till att nappa honom vilket gjort att han ibland kan ha en tendens att bli mycket närgången. Flocken med afrikanska vildhundar med 5 På jakt efter energibesparing? Nja, snarare efter fiender. Det är alltid en av surikaterna som på en höjd har i uppgift att spana efter hot mot gruppen. sina fläckiga mönster betraktar oss slött. Den uttalade rangordningen märks tydligt. De hundar som står längst ned på skalan får ständiga tjuvnyp. De har många läten, bland annat pratar de med varandra med ett kvittrande ljud som mer påminner om fågelkvitter än hundskall. Promenaden runt Safariparken fortsätter i stallarna, där vi på riktigt nära håll får möta bland annat girafferna, zebrorna och gnuerna. Här vilar en del av djuren på nätterna för att på morgnarna släppas ut i sina hägn. Närkontakt med lejonen ingår förstås inte under promenaden; det skulle nog vara lite för riskabelt, för att inte säga livsfarligt! Men promenaden avslutas med att vi går genom en tunnel för att komma upp i en bur inne i lejonens hägn. Det är alltså vi människor som är i bur, och det är lejonen som kommer fram och tittar nyfiket på oss mellan järngallren. Där kan man snacka om närkontakt: öga mot öga med djurens konung! Den på nära håll gigantiska hanen Mazi är framme och stirrar på oss, liksom flera av honorna. Man kan riktigt känna lejonens andedräkt. Även hanarna Malik, Tembi och Tegene slår sina lovar runt gallerburen. – Stå inte för nära gallret, uppmanar vår guide Martin Jerrskog flera gånger. Risken finns att någon av lejon når in till oss med sina tassar. Vid lägerelden efter den omtumlande promenaden och mötena med alla djur, berättar Martin Jerrskog om en lite annor lunda händelse som inträffade under en av de tidigare camperna. Giraffen Maril6 Närkontakt med giraff. På Safari Camp kommer man verkligen nära djuren. lion bestämde sig för att föda sin unge mitt framför campen ungefär en halvtimme innan gästerna skulle anlända. Företaget som skulle konferera på campen satt runt lägerelden hela dagen och kunde följa den lilla giraffens första stapplande steg i livet. En annorlunda touch på en annorlunda konferens! På morgonen, efter natten i tältet, vaknar vi av ett bröl från Kai, grevysebrahannen. Han är savannens tupp. Det är dags att stiga upp, menar Kai antagligen … Energiförsörjningen för en anläggning som Kolmården är förstås omfattande. En del anläggningar är från 60- och 70-talen och drar onödigt mycket el. Eon äger el nätet, Vattenfall levererar strömmen och Norrköpings vatten äger vattentornet som förser djurparken med vatten. – Här finns mycket att göra, förklarar Harry Olsén, underhållschef på Kolmårdens djurpark. Vi försöker komma ifrån den direktverkande elen och beroendet av olja. Energi- och miljöaspekterna är alltid med när vi diskuterar nya planer. Vi väljer exempelvis alltid energisnåla maskiner när vi köper nytt. – Vi ser nu också över hela Safariparken vad gäller energisidan: varmvatten, uppvärmning, ventilation och värmepumpar. Bara elen kostar KolHarry Olsén mården cirka 7 miljoner kronor årligen. Olja, som används för att värma delfinariet och akvariet, drar cirka 150 kubik/år. Men man tittar på alternativ, som biodiesel, nytt värmepumpsystem och luftvärme. Kolmården är också med i ett vindkraftsprojekt där vertikala vindkraftverk är en av flera intressanta möjligheter. – De investeringar vi hittills gjort på energiområdet har gett en mycket snabb payoff, säger Harry Olsén. Vi har tjänat in pengarna på 2–3 år. El används också i djurhägnen. Bland annat hos visenterna, myskoxarna, elefanterna och noshörningarna. De får sig en rejäl nummer 2:2010 Foto: Vattenfall Världens största vindkraftpark till havs smäll på nosen om de närmar sig de elektrifierade stängslen. Samma gäller i Safariparken hos lejonen, vargarna och björnarna. – Det är enda sättet att skydda staketen, säger Harry Olsén. Annars skulle djuren riva sönder dem. En risk är också att exempelvis älgarna och hjortarna kan fastna med sina horn i Gunnebostängslena. Runt gorillaön finns ett elstängsel i nos höjd med två parallella eltrådar, cirka en meter ovan mark. – Det är mest till för den lekfulla gorillan Enzo. Han är så lekfull att han skulle gå ned i vattnet annars. Gorillor kan inte simma och då riskerar de att drunkna om de inte hindras. Elstängsel finns också för att skydda träd, som i Tiger World. Tigrarna vill gärna riva upp och riva nyplanterade träd. Därför måste de skyddas med el. När jag frågar Harry Olsén vilken han ser som den största utmaningen på energisidan för djurparken, svarar han utan att tveka: – Att energispara! nummer 2:2010 Kolmårdens djurpark Grundad: 1965. Delfinarium öppnades 1969 Drift: Till en början i kommunal regi. Sedan 2001 är djurparken en del av koncernen Parks & Resorts Scandinavia AB, där också Gröna Lund, Skara Sommarland, Aquaria och Abbaworld ingår Antal djurarter: Totalt 80, varav 38 är utrotningshotade Antal djurindivider: Omkring 750 Areal: Nordens största djurpark med 250 hektar Anställda: 72 heltidsanställda och cirka 350 under högsäsong Läge: Vid Sveriges östkust, nordost om Norrköping (närmast större stad) Övrigt: Aktiviteter och utbildning för skolbarn, events för företag Hemsida: www.kolmarden.com Världens största vindkraftpark till havs ligger i Nordsjön, på danskt vatten. Vindkraftparken ska kunna leverera ström till 200 000 hushåll eller till hela ön Fyn. Anläggningen heter Horns Rev 2 och finns cirka sex mil ut i havet från Esbjerg. Horns Rev anses ha idealistiska förutsättningar för vindkraft. Här blåser det i genomsnitt 10 m/s, vilket är idealiskt för energiproduktion genom vindkraft. Ett inte alltför stort vattendjup är också viktigt för att det inte ska bli orimligt dyrt att bygga en vinkraftpark. Ju djupare det är, desto dyrare blir det. Vid Horns Rev är djupet mellan 6 och 14 meter. Den gigantiska vindkraftparken ägs av danska energibolaget Dong Energy och Vattenfall. Det består av totalt 80 vindsnurror på vardera 2 MW som är utplacerade på ett cirka 20 kvadratkilometer stort område. Horns Rev 2 invigdes hösten 2009 och är dessutom den första vindkraftparken till havs som har bostadsplattform. Vattenfall är också ägare till världens tredje största havsbaserade vindkraftspark, Lillgrund i Öresund med 48 vindkraftverk. Lillegrund togs i drift i slutet av 2008. Danmark är det land i Europa som har störst vindkraftskapacitet. En ny rapport från organisationen Ewea visar att Danmark producerar 0,074 MW/kvadratkilometer. Tyskland och Nederländerna är tvåa och trea. Sverige ligger på 15:e plats med 0,002 MW/kvadratkilometer. Energibok för unga Många skolelever har mycket begränsade energikunskaper – men tycker det är viktigt att lära sig mer om energi. Bland annat av denna anledning kommer boken ”Energi – möjligheter och dilemman” nu ut i en ny utgåva. Boken vänder sig främst till lärare – men även till beslutsfattare, journalister och en intresserad allmänhet – och ger grundläggande energikunskaper och knyter också an till klimatdebatten. Den ingår i projektet ”Aspekter på energi” som startade 2005 och är ett samarbete mellan IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, och KVA, Kungl. Vetenskapsakademien. 7 Foto: Stig Almqvist A+++ Söderenergis ord förande Anders Lago tackade Kungen med en present. Bättre märkning av energiåtgång Nu ska det bli lättare för konsumenter att se hur mycket energi en produkt drar. Europarådet har nått en politisk överenskommelse med EU-parlamentet om märkning av alla energirelaterade produkter. Tidigare har energimärkningen bara gällt för hushållsapparater. De mest kända är kyl/frys, tvätt/disk, ugnar och lampor. Många har lyckats nå nivå A eller mer och det har varit svårt för konsumenterna att verkligen veta vilken produkt som är den mest energisnåla. Den redan kända energimärkningen med skalan A till G kommer att kompletteras med ytterligare steg. Det nya blir nu möjligheten att höja det högsta energimärkningsläget från A till A+++. Etiketten blir internationell. Den som vill köpa mest energisnålt ska välja produkter som ligger i det mörkgröna fältet. – Med den nya överenskommelsen öppnar sig snart möjligheten att få många fler produkter energimärkta. Hittills har märkningen bara gällt energianvändande produkter, men nu gäller den även för produkter som inte själva drar energi men som påverkar energianvändningen ändå. Typiska exempel är fönster och kranar, där det också finns stora möjligheter att spara energi, säger Peter Bennich, som bevakat förhandlingarna från Energimyndighetens sida. Miljoner till energispar inom industrin Kar Industrin behöver kostnads effektiv energi som också är bra för miljön. Därför satsar nu Energimyndigheten 82 miljoner kronor under 2010–2014 för forskning och utveckling av industrins energianvändning. Det finns en stor potential i energieffektivisering inom industrin. Förutom effekten på miljön bidrar bättre användning av energin till ökad konkurrenskraft genom lägre produktionskostnader samtidigt som utrymme skapas för ökad produktion. v e ns ta : S d k v in ener gi 8 Kungen invigde kraftvärmeverk Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk har invigts i Södertälje av Kung Carl XVI Gustaf. Igelsta kraftvärmeverk producerar 200 mw värme och 85 mw el. Det motsvarar värme för 50 000 hushåll och hushållsel för 100 000 villor. Pannan i det nya verket eldas med biooch returbränslen. När pannan går för fullt förbrukar den cirka 17 000 ton bränsle i veckan. För att klara logistiken med bränsle har man dessutom byggt en bränsleterminal intill Svealandsbanan i Nykvarn för att ta emot skogsflis från hela Sverige. – Det goda samarbetet mellan kommunerna för att göra denna gemensamma satsning för miljön är ett föredöme inte bara här utan också i världen, sade Kung Carl xvi i sitt invigningstal innan han drog i en stor spak som satte i gång ett pyrotekniskt skådespel. Igelsta kraftvärmeverk drivs av Söderenergi, som i sin tur ägs av kommunerna Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Nya värmeverket är de tre kommunernas största miljösatsning någonsin. Vindkraften ökar kraftigt Vindkraften fortsätter att öka kraftigt i Sverige. Under 2009 installerades 512 MW vindkraft fördelat på 269 vindkraftverk. 2009 var ett bra år för vindkraften i Sverige. Totalt var 1 419 vindkraftverk i gång. Den installerade effekten ökade med 512 mw till 1 560 mw, en ökning med hela 49 procent. Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande 3 TWh på årsbasis, eller drygt två procent av den totala elkonsumtionen i Sverige. Den största delen av all el från vindkraft produceras i södra Sverige. Skåne län hade i särklass mest installerad effekt, 33 mw. Flest vindkraftverk, 156 stycken, finns däremot på Gotland. under byggnad Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 140 vindkraftverk som är anslutna till elcertifikatsystemet. Alltså är det fortfarande 150 kommuner i Sverige som inte har någon vindkraft. Sverige behöver bygga cirka 500 mw vindkraft per år i tio år för att produktionen från vindkraft ska komma upp i 15 TWh 2020. För detta behövs 250 vindkraftverk på 2 mw vardera per år, ungefär ett stort vindkraftverk per arbetsdag fram till 2020. – Den fortsatta utvecklingen för vindenergin i Sverige blir stark, säger Gunnar Fredriksson, vice vd hos Svensk Vindenergi. Även om det finns vissa oroande hinder. Exempelvis är tillståndsprocessen och det kommunala vetot några sådana hinder. Branschen måste få tydligare och förenklade krav och spelregler samt en mycket snabbare process för tillståndsgivningen. i drift nummer 2:2010 Elmontör är ett ganska säkert val om du vill slippa skilsmässa. Det visar Du&jobbets lista över yrkena där man skiljer sig mest och minst. Renhållningsoch återvinningsarbetare toppar listan på yrkena där man skiljer sig mest. Över 7 procent av dessa yrkespersoner skiljde sig under ett år. Det visar den rapport som Statistiska centralbyrån (scb) tagit fram åt tidningen Du&jobbet. Säkraste förhållandet är att vara gift med en brunnsborrare, där är skilsmässostatistiken under ett år 0,6 procent. Matematiker, smeder och lantmästare ligger också under 1 procent. Elmontörer ligger bra till i statistiken, med bara 2,9 procent skilsmässor under ett år. Sämre är det med piloter, resevärdar, städare och köksbiträden. De ligger alla i högsta skilsmässoskiktet med över 6 procent på listan som toppas av renhållningsarbetare på 7,2 procent. Gitarrhjältar drar olika el TV-spelkonsolers elanvändning skiljer stort. Vissa konsoler drar nästan tio gånger så mycket energi som andra, visar ett test som Energimyndighetens Testlab har gjort. En amerikansk undersökning visar att nästan vartannat hem har en spelkonsol och Sverige ligger inte långt efter. I sitt test av konsoler har Testlab gjort beräkningar räknat på att spelkonsoler finns i en miljon hushåll i Sverige. Testlab har testat elanvändningen hos fem olika konsoler vid spel med Guitar Hero, bilspel och äventyrsspel. Guitar Hero World Tour finns för alla fem konsolerna. Elmätningarna visar att den fyra år gamla X-boxen drar 164 W, Playstation 3 drar 135 W, Playstation 3 Slim drar 90 W, den åtta år gamla Playstation 2 drar 32 W och Nintendo Wii drar 18 W. Nintendo Wii är alltså energisnålast medan en X-box från 2006 är testets värsting! För ett hushåll med 10 timmars speltid i veckan kan det skilja mellan 9 kWh/år (14 kr/år) och 85 kWh/år (128 kr/år). Räknat på en miljon hushåll och 10 timmars speltid i veckan kan det skilja mellan 9 och 85 miljoner kWh per år, vilket motsvarar hushållselen för 3 000 respektive 28 000 lägenheter. De äldsta och de nyaste modellerna är alltså de som är energisnålast, medan energianvändningen toppades i den fyra år gamla konsolen. Även bilspel och äventyrsspel visar samma mönster. – De tidiga spelkonsolerna var inte så avancerade, men i takt med att tekniken utvecklats, har elanvändningen ökat, säger nummer 2:2010 Vad som bör vara en av landets första elbilsp ooler har startats i Stockholm. Det är Fortum och Skanska som startat poolen avsedd för de boende i ett nybyggt flerfamiljshus på Lind hagensterassen. Den norskbyggda bilen Buddy, som är motorcykelregistrerad, har en maximal körtid på 4–8 mil. Fordonet laddas i vanliga 16 A-uttag eller laddstolpar i Stockholm. – Det är spännande att vi nu kommer igång med elfordonspoolen som delvis kommer att få sin el från solpaneler på taket, säger Emilia Käck, affärsutvecklare på Fortum. Foto: Stefan Sjödin Fortum Elmontör säkert val Elbilspool rullar i gång Kina bygger världens största solkraftverk Kina planerar att bygga ett solkraftverk som ger samma effekt som ett mindre kärnkraftverk. Markytan som krävs mäter 64 kvadratkilometer. I Ordo ska miljontals hushåll få el från solen. Effekten blir 2 000 megawatt, vilket är nästan lika mycket som ett svenskt kärnkraftverk genererar. Leverantör av solcellerna blir det amerikanska företaget First Solar som ska bygga en fabrik i Kina för att tillverka solc ellerna till kraftverket. Källa: Ny teknik, Bloomberg Spelar du tv-spelet Guitar Hero World Tour på en Nintendo Wii är du en vinnare. Den spelkonsolen är energisnålast. Upplyst stad hälsofara Pernilla Ohlsson som lett testet. I de senaste modellerna verkar tillverkarna ha arbetat med att få konsolerna energisnålare. Kraven på tillverkarna att minska energianvändningen i sina produkter ökar nu. – Spelkonsoler finns med bland de produkter som kan komma att få ekodesignkrav, säger Peter Bennich, handläggare på Energimyndigheten. Då bestämmer eu en nivå för hur mycket el en konsol får dra om den ska säljas inom eu. En ständigt upplyst stad kan vålla hälso problem. Det visar studier i Hongkong där människor blivit sjuka av att hela tiden få in ljus i sina lägenheter när de allt större neonskyltarna lyser nätterna igenom. Invånarna får helt enkelt inte tillräckligt med sömn. Att ge staden lite nattvila, åtminstone några timmar, har så hög prioritet att regeringen nu tagit fram en nedsläckningskampanj. Den har två syften: att förbättra människors livsmiljö och att få ned landets elförbrukning. Källa: Vårdfacket 9 Foto: Scanpix Laddat bröl När bröllopsklockorna ringer i sommar för kronprinsessan Victoria och hennes Daniel är det ett klockspel som drivs av el. Det var länge sedan Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm slutade använda klockringare. S torkyrkan ligger i centrala Stockholms, strax intill Stortorget som under hela medeltiden och lång tid framöver var Stockholms verkliga hjärtpunkt kring vilken maktens boningar var lokaliserade. Förutom kyrkan låg här förr den gamla rådstugan, som på 1770-talet ersattes av Börshuset. Strax nordost om kyrkan låg slottet Tre Kronor på samma plats som det nuvarande slottet byggdes upp efter branden 1697. På dess höga och strategiska plats i Gamla stan har en kyrka legat sedan lång tid tillbaka. Redan 1279 omnämns Bykyrkan, som Storkyrkan kallades under medeltiden. På samma plats invigdes 1306 en större kyrka: S:t Nicolai kyrka (namngiven efter handelns och sjöfartens skyddshelgon), eller Storkyrkan som den kallats sedan 1600talet. Under århundradens lopp har kyrkan 10 byggts till och förändrats många gånger. Sin nuvarande utformning fick den på 1700-talet. Årets stora begivenhet i den renoverade Storkyrkan, och hela Sverige, är förstås bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. De gifter sig med pompa och ståt den 19 juni. Det är för övrigt samma plats och datum som Kung Karl XVI Gustav gifte sig med Silvia Sommerlath 1976. I kyrkans torn finns sex kyrkklockor, varav två är av medeltida typ. Två är gjutna på 1600-talet, en på 1700-talet och den yngsta från 1921. Den äldsta, Storklockan, väger 4,4 ton och är två meter i diameter. Den göts om 1632 efter en 48-timmars ringning då den sprack i samband med beskedet att Gustav II Adolf stupat vid Lützen. Sedan 1638 har den imponerande klockan hängt i Storkyrkan. Och det är alltså dessa klockor som ska ringa in för Victoria och Daniel. Först blir det klockringning strax innan vigselgudstjänstens början och sedan när brudparet går ut ur kyrkan efter vigseln. Klockringning i kyrkor är känt ända från antiken och förkristna orientaliska religioner. Den tidigaste funktionen var att kalla till gudstjänst. Inom kristendomen infördes klockringning på 500-talet i Italien. Traditionellt har ringning skett i Sverige genom att en klockare satt klockorna i rörelse genom att dra i rep kopplade till klockorna. Det var ett riktigt hantverk där det beroende på ändamålet gällde att få fram de rätta klangerna ur de olika klockorna. Trampmaskin användes också för att nummer 2:2010 t llop Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig i Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm. få klockorna i gungning. Kyrkklockorna i Sverige började elektrifieras i början av 1900-talet. Klockorna i Storkyrkan sköts elektriskt sedan 1907. Hisnande tur på Globen Automatiserad klockringning i våra Att åka i gondol utanpå Globen kan bli sommarens stora attraktion i Stockholm. Många tar nog chansen att bestiga världens största sfäriska byggnad. kyrkor är inlagd för ringning i samband med högmässan klockan 10 och 10.30. Inringningen vid högmässans start klockan 11.00 sköts av en vaktmästare. Kyrkklockans ringning är en signal på att något händer i kyrkan. Förutom högmässa kan det även röra sig om dop, bröllop, julotta eller annan sammankomst. Samtidigt fungerar ringningen också som en sammankallande signal vid exempelvis större eldsvådor. Två gondoler går på räls längs fasaden för att nå toppen av Ericsson Globe, 130 meter över havet. Gondolerna är av glas, byggda av en skidlifttillverkare i Östersund, och väger var och en sju ton och rymmer 16 personer per tur. Första spadtaget togs för ett drygt år sedan. Sedan dess har 42 ton stål monterats in för att stärka Globens bärande konstruktion. 70 ton räls har monterats på utsidan nummer 2:2010 av arenan, med hjälp av bergsklättrare och helikopter. Resan upp mot Globens topp tar tre minuter. Gondolen stannar högst upp i cirka tio minuter innan den tar samma väg ned igen. Under den tiden får man fri panoramautsikt över den kungliga huvudstaden, dess förorter och skärgården. De båda gondolerna är eldrivna. Den bromskraft som genereras när gondolerna går nedåt förs tillbaka till den kraft som krävs vid uppstigning. Gondolerna alstrar nästan lika mycket el som de förbrukar. Mer info: www.globearenas.se/skyview 11 re! An vä nd vatt en ko ka det ene rgis nål aste En vat ten kok are är på. En van lig spi ssät tet att kok a vat ten mycket ene rgi som så t bel platta dra r dub en vat ten kok are. er du inte En vat ten kok are använd ten till ditt te elle r vat a kok att för art enb du ska lag a kaf fe. Så här gör du när elle r pot atis: ta pas ris, is elv mp exe näs tan allt vatBö rja me d att kok a upp der tide n sät ter du ten i vat ten kok are n. Un d lite vat ten i och me sen kas trul len på spi sta sät ter plattan på hög vär me n. Då är kas trul m var ttan pla och len I när vat tnet kok at upp n. are kok ten vat Hä ll det kok ta vat tnet i kas trul len och for tsätt kok a maten som van ligt. Det min ska r ene rgi åtg ång en och det går mycket for tare. Förenkla för egen el! Gör det enklare för de som producerar egen el! Det är budskapet till politikerna från elbranschens företag. Branschorganisationen Svensk Energi tycker att kundernas vilja att bli sin egen elproducent bygger på ett värdefullt personligt engagemang och bör tas på allvar. Därför måste onödiga hinder tas bort i det regelverk som finns i dag. Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, främst solpaneler eller mindre vindkraftverk. Kraven på dessa små producenter av egen el är lika höga som för större kraftverk, som exempelvis Harsprånget. Det är en kostsam och omfattande hantering för den enskilde elproducenten. Den som producerar mer än förbrukningen tvingas nämligen betala en avgift för timvis mätning av förbrukningen. Så här borde det vara, enligt Svensk Energi: En villaägare med solpanel på taket, som under en månad producerar el som matas ut på elnätet borde få kvitta den inmatningen mot sin förbrukning under månaden. Foto: Anna Gerdén iEnerg ipset t r a p s Designat i stamnätet Svenska Kraftnät satsar på särskilt utformade kraftledningsstolpar och ställverk i några projekt. Stolparna ska vara karakteristiska landmärken och tilltalande inslag i landskapsbilden. De ska också vara kopplade till platsen där de står. Den första designade stolpen invigdes i Åre november 2009. Stolpens namn är ”Assymetrisk tvåsamhet – tillsammans följs vi åt” och är en del i den nya 400 kV-ledningen mellan Järpströmmen i Sverige och Nea i Norge. Andra projekt är stolpen Yggdrasil, som kommer att stå i norra Stockholm vid Norrortsleden. Ett designat ställverk placeras i Danderyd. Förslag finns också på att placera ett antal stolpar vid passagen av Göta kanal och Motala ström strax öster om Borensberg. Stolpens namn är Pulse och ska symbolisera ett sjömärke på land med röd respektive grön markör på vardera sidan av vattendragen. Designade stolpar vid passagen av Göta kanal och Motala ström strax öster om Borensberg 12 Genom fysiska experiment och dataspel lär sig unga om el. Unga spelar om energi Barns frågor om hur man kan hjälpa till att rädda klimatet har blivit en utställning på Tekniska museet i Stockholm: ”Spelet om energin”. Vi kan alla hjälpa till att rädda klimatet – men hur ska vi egentligen göra? Under ett års tid har barn från 400 skolklasser ställt energi- och klimatfrågor till Tekniska museet. Frågorna har inspirerat museet i arbetet med utställningen där besökaren får experimentera och leka sig fram till ökad kunskap om hur stora och små energival i vardagen påverkar vårt klimat. I början av utställningen får besökaren ett uppdrag: Vi svenskar släpper ut tio ton växthusgaser per år och person, men vi måste ner till två ton för att rädda klimatet – vad kan du göra? Besökaren får sedan på ett roligt sätt testa hur deras egna val påverkar utsläppen Utställningen består av både fysiska ex- periment och dataspel som engagerar och väcker tankar. Besökaren får producera el, experimentera och fundera över hur vi ska använda och producera energi. De får också göra vardagsval om transportmedel, boende, mat och shopping. – Alla beslut som besökaren fattar under utställningen – äta vegetariskt eller kött, åka bil eller ta bussen, handla många saker eller få – påverkar besökarens koldioxidutsläpp. Vid slutet av utställningen visas ett landskap som formas efter de val som besökarna gjort, säger utställningens projektledare Lars Paulsson. Utställningen vänder sig till skolklasser från årskurs fyra till nio samt till barnfamiljer och är uppbyggd på ett sätt som minskar energianvändningen och med material som ger minsta möjliga påverkan på klimatet, till exempel Svanen-märkt plywood. Mer info: www.tekniskamuseet.se nummer 2:2010 Avfall är inte skräp – följ soppåsens väg till nytta text: Ann-Sofie Borglund Illustration: Oscar Alarik När locket på soptunnan åkt igen är soppåsen slängd och glömd, åtminstone för dig. Men det du ser som skräp är en resurs för andra. Varje svensk slänger i genomsnitt 518 kg hushållssopor per år. Detta tas tillvara och blir till värme, vatten och el i ditt hem, men görs också om till bilbränsle. I Sverige är vi duktiga på att använda sopor till nya produkter och som bränsle i avfallsförbränningsanläggningar. Här finns det inte längre några stora soptippar där allt slängs på en enorm hög. Det är sedan flera år tillbaka förbjudet att lägga sopor på tipp. Det som vi betraktar som skräp ska numera sorteras i olika fraktioner som glas, plast, tidningar med mera. Det kan sedan återvinnas och bli nya produkter. Allt går dock inte att användas på nytt och det blir då bränsle i stora avfallsförbränningsanläggningar eller omvandlas till biogas. Om det är biologiskt avfall (rester från kött, fisk, frukt eller grönsaker) kan det läggas i en kompost eller förgasas. I komposten förmultnar resterna och blir till fin jord. Om resterna i stället förgasas i en biogasanläggning bryts materialet ner av bakterier och blir till gas, som sedan bland annat kan användas som bränsle till bilar och bussar som drivs med fordonsgas. Ett annat alternativ är att bränna upp so- porna i stora förbränningsanläggningar där man utvinner avfallet till energi. Det finns ett 30-tal avfallsförbränningsanläggningar runt om i landet. Till avfallsförbränningsanläggningarna kommer varje dag mängder av sopbilar med sopor. Avfallet töms i stora utrymmen där det sedan tas upp med hjälp av en stor klo och placeras i en panna. Klon styrs av driftpersonal som arbetar på förbränningsanläggningen. De ser till att det är rätt sorts avfall som läggs i de stora pannorna. Vått och torrt avfall blandas till en bra mix. Men att elda avfall är inte helt okontroversiellt. Framförallt har det kommit kritik från miljörörelsen som menar att det sker utsläpp av miljöskadliga ämnen och att avfallsförbränning leder till att mindre mängder avfall återvinns. Företrädare för fjärrvärmebranschen och avfallsbranschen anser däremot att genom nummer 2:2010 att bränna avfallet kan man bryta avfallskedjan och förhindra att gifterna skadar miljön. På alla förbränningsanläggningar är det höga miljökrav. Det finns dessutom teknik som gör att rökgaserna och aska från förbränningen kan tas hand på ett säkert sätt. Men var tar då all energi från soporna vä- gen? Jo, på avfallsförbränningsanläggningen ser man till att energin kommer till nytta. De flesta anläggningar ägs av energibolag som har kraftvärmeverk. Det är en anläggning som producerar kraftvärme, det vill säga el och värme. Avfallet används då som bränsle och gör att vatten kan koka och få en turbin att snurra och producera el. Den värmen som blir över vid elproduktionen används för att värma hetvatten i fjärrvärmenäten. I fjärrvärmevärmda hus finns det en fjärrvärmecentral med en värmeväxlare som överför värmen till fastighetens varmvattensystem. Det heta vattnet värmer upp husets element och även varmvattnet i kranarna. Det är alltså inte samma vatten som strömmar genom de olika systemen utan det avsvalnade vattnet går tillbaka till kraftvärmeverket. Där värms det återigen upp och leds tillbaka till ditt hus. På så sätt kan en enda panna värme hela samhället. Allt tack vare nyttigt skräp. Fjärrvärme för 700 000 villor • Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme, som motsvarar värmebehovet för cirka 700 000 villor. Samtidigt produceras el till att täcka årsbehovet för drygt 200 000 villor. • Hälften av uppvärmningsbehovet i bostäder och lokaler täcks i dag av fjärrvärme och avfallsförbränningen svarar för drygt 20 procent av fjärrvärmeproduktionen i landet. • Avfallsförbränningsanläggningarna svarar för cirka 0,3 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Detta är i nivå med elproduktionen från vindkraft. • Cirka 47 procent av hushållsavfallet i Sverige behandlas genom förbränning. Källa: Avfall Sverige 13 Svävande bänk på Rådhustorget Rådhustorget är ett av Helsingborgs mindre torg och det har en central placering, men den tidigare gestaltningen nådde inte riktigt den nivå på material och originalitet som ett Rådhustorg förväntas ha. Ett nytt koncept med en ö-liknande central sittplats har förverkligats och det innefattar bland annat en speciell belysningslösning med led. Torget är byggt ovanpå ett garagetak som inte tål någon större belastning, vilket medförde begränsningar för vad som kunde göras på platsen. Huvudtanken med hela gestaltningen var att skapa ett grönare och mer inbjudande torg, som ger förutsättningar för folkliv både dag- och kvällstid. En helt unik identitet skapades genom en kombination av vatten, ljus och blomsterplanteringar, med tåliga och vackra material som grå granit, röd marktegel från Helsingborg och mörkt trä. Under hela träbänken sitter en speciallösning med led monterad, som ger antingen ett neutralvitt eller rött ljus och som får bänken att visuellt sväva. Det är HighPower-dioder utan linser som ger en jämn ljusbild och som bidrar till att göra bänken inbjudande att slå sig ner på. Foto: Thomas Wingstedt/Flux 14 nummer 2:2010 Energilexikon 1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1,30 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh. 1 GWh (gigawattimme) Motsvarar ungefär elåtgången för 40 elvärmda normalv illor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kWh. 1 TWh (terawattimme) Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energi råvaror är olja, kol, gas och bio bränslen. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783–1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Källa: Svensk Energi nummer 2:2010 15 Elkunder som ska byta elhandelsföretag kan ibland behöva information från sin elnätsägare. Den informationen ska lämnas ut kostnadsfritt! Den överenskommelsen har nu träffats mellan Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket och branschorganisationerna Svensk Energi och Oberoende elhandlare. Spansk armaturdesign Kolla dina produkter Mycket eller lite energi? På Energimyndighetens hemsida kan du få svaret om du funderar på att köpa en energikrävande produkt. Från B som i Bergvärmepumpar till Y som i Ytterdörrar. På Energimyndighetens hemsida för testresultat hittar du det mesta om hur bra en produkt är ur energisynpunkt. Här finns exempelvis resultat för energiprodukter som tv-apparater, pelletskaminer och de flesta av de energimärkta hushållsapparaterna. En utmärkt guide för dig som tycker det är viktigt med miljön och att spara energi. Bakom testerna står Testlab. Fokus i testerna är energianvändningen, men resultaten visar också om produkterna fungerar bra, är lätta att använda och hur mycket de bullrar. Till de flesta tester finns förutom en tabell även ”Information om testet” och ”Bra att veta”. I anslutning till tabellen hittar du även en tabellguide. Energimyndighetens testsida: www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/ Tester/ Spanska Vibia är duktiga på snygg och funktionell design. Nu har de tagit fram takarmaturen Citrus, som har en kraftig skärm av skinande blank polyetylen – samma material som känns igen från tidigare Vibia-favoriter som Jazz och Samurai. Genom tunna slitsar i skärmen tränger ett mjukt och diskret allmänljus ut, samtidigt som de tre eller fyra kompaktlysrören ger ett rejält nedljus. Det finns två storlekar av Citrus. Den större har diametern 70 cm och är avsedd för fyra kompaktlysrör med E27-sockel, max 30 W. Den mindre med diametern 50 cm är avsedd för tre likadana ljuskällor, men med maxeffekt 20 W. Citrus kan dimras om den är bestyckad med max 20 W. Citrus finns som standard i tre färger, alla högblanka: vit, svart och röd. Återförsäljare är Flux, www.flux.nu. Ny ljusdesign Gratis byta elhandlare Bordslampa Retro Retro är ett passande namn på de här bordslamporna från danska House Doctor. Lampan är av stål med tung fot, vilket gör att den står stadigt, och modellen passar lika bra på skrivbordet som på sängbordet. Finns i flera retrofärger och lackat stål. Nya energiutbildningar Hösten 2010 startar två nya yrkeshögskoleutbildningar inom energiområdet: vattenkraftteknik och elkonstruktör. Utbildningen i vattenkraftteknik finns i Jokkmokk och elkonstruktörutbildningen finns på Campus Varberg. Den nya utbildningsformen yrkeshögskolan inrättades den 1 juli 2009 i Sverige. Utmärkande för Yh-utbildningarna är att de ska svara mot ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet. 16 Blandare med vattenspar Coloric heter en serie blandare från Gustavsberg. De är tillverkade i färgat, vattentålig aluminium och är återvinningsbara. De är också utrustade med vattensparteknik. Mer info: www.gustavsberg.se nummer 2:2010 Kulturarv i nytt ljus Tyska staden Meran i Sydtyrolen har återtagit sin framstående plats på kartan över europeiska kuror ter med ett 4-stjärnigt hotell och kurbad. I anläggningens designkoncept spelar intelligenta ljuslös ningar en stor roll. Belysningskonceptet går ut på a tt integrera ljuset som arkitekto niskt element i byggnaden. Det som framför allt fångar ögats uppmärk samhet i kurbadet är plexiglasring arna i olika färger som tycks hänga fritt i rummet. Medan ringarna rör sig långsamt fångar de upp ljuset från de ballongformade metall halogenlamporna och projicerar det som ett komplext färgspel på glasväggarna och vattenytan. Bakom belysningskonceptet står ljusföretaget Zombotel. Merans tradition som badort går tillbaka till Karl V. Staden upplevde sin blomstringstid som mondän kurort mellan 850 och 1914. LED-belysta plexiglas Isabel presenterar nya produkter i serien av svenskdesignade produkter av plexiglas med LED-belysning. Fönstersmycket Stjärnklar är som tre svävande stjärnor i fönstret och passar lika bra året runt som till advent. Tågsättet Tuff Tuff passar utmärkt i barnrummet. Vinga är en stilren växt/väggbelysning i vitlackat stål och ger effektfulla prismatiska strålar på väggen. Kruka från Vinga ingår. Mer info: www.isabelproducts.se Böjbar lampa En av den tyske belysningsmästaren Ingo Mauers senaste produkter heter Zufall. Det är en 110 centimeter lång lampa av silikon som går att vrida, vända och knyta. Elsnålt torkskåp Eco Dryer saluförs som världens miljövänligaste torkskåp. Den sägs dra 40 procent mindre el än tradi tionella torkskåp. Med hjälp av sensorer avgör maskinen automatiskt när innehållet är torrt, varpå strömmen stängs av direkt. I snitt förbrukas max två kWh (kilowattimmar) per torktillfälle. Det designade torkskåpet är av åter vinningsbart material. Eco Dryer tillverkas av svenska Nimoverken. nummer 2:2010 17 korsord: Lasse Widlund Krysset 2:2010 nyttiga länkar Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: • Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se • Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmnings system och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se • Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. www.konsumenternas.se • Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. www.elsakerhetsverket.se • Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energi kostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.energimyndigheten.se • Energilexikon En skattkista fylld med energi relaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu • Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com kupong Lösningen sänds senast den 18 juni 2010 till: Elkrysset nr 2-10, Tidningen EL, Pristagare & lösning 101 53 Stockholm eller e-posta orden i färgade Krysset 1:2010 rutorna till [email protected] 1:a pris Energimätare AnneMarie Hurtig, Mjölby Namn Adress Postadress Priser: 1:a pris Vattenkokare från Bosch 2:a–10:e pris En lågenergilampa 18 2:a–10:e pris En lågenergilampa Hanna Dahlström, Rimbo Elsie Viklund, Hofors Bengt Lindskog, Älvängen Ove Johansson, Källby Margareta Gustavsson, Götene Åsa Norberg, Ekerö Bent Larsson, Malung Susanne Saaranen, Nol Berit Sigfridsson, Norrtälje nummer 2:2010 frågor & svar Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgivningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan variera hos enskilda elföretag. I Konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Hur lång tid i förväg ska företaget avisera en prishöjning? I de allmänna avtalsvillkoren finns en regel som säger att företaget ska meddela prisförändring senast 15 dagar innan den börjar gälla. I praktiken gäller denna regel för ändringar av tillsvidarepriser för kunder som inte träffat avtal om fast eller rörligt pris. 15-dagarsregeln gäller också för ändring av nätavgifter. Har elföretaget rätt att kräva deposition eller förskott för min el? När du ska ingå avtal med ett nätföretag eller en elhandlare kan de i vissa fall begära att du ska ställa godtagbar säkerhet i form av en deposition eller begära att du ska betala i förskott. Detta förutsätter att företaget har anledning att befara att du inte kommer att fullgöra dina betalningsförpliktelser. Det kan vara fallet om du har skulder till företaget, har skulder registrerade hos kronofogdemyndigheten eller om du har upprepade betalningsanmärkningar. Depositionen får motsvara den skuld som kan uppstå gentemot företaget om du inte betalar dina räkningar. Den begärda depositionen får dock aldrig överstiga kostnaden för sex månaders beräknad kostnad för el respektive nät. För förskottsbetalningen är motsvarande begränsning fyra månaders beräknad kostnad. Du har rätt att återfå depositionen eller slippa förskottsbetalning om du skött dina betalningar under åtta månader. ? Mitt tidsbestämda avtal upphör snart. Jag har inte fått någon information från elhandlaren. Bör jag inte få det? Enligt ellagen måste en elhandlare informera de kunder som har ett tidsbestämt elavtal tidigast 90 dagar och senast 60 dagar före det att avtalet löper ut. Kunden ska då informeras om exakt när avtalet upphör och vad konsekvenserna blir av att det upphör, det vill säga vad som gäller om kunden inte säger upp sitt avtal eller träffar ett nytt avtal som tar vid när det gamla upphör. Vad innebär elcertifikatsystemet ? Systemet innebär att producenter av el från förnybara energikällor får elcertifikat av staten i proportion till hur mycket el som producerats i anläggningen. Varje producerad MWh el (megawattimme) ska ge ett certifikat. Den el som produceras säljer producenten som vanligt på elmarknaden och får därmed en intäkt från elförsäljningen. Men producenten säljer också sina certifikat och får på så sätt en extra intäkt. Certifikatsystemet innebär alltså att en innehavare av en elproduktionsanläggning som använder förnybara energikällor får intäkter från både sin elförsäljning och sin försäljning av certifikat. Syftet är att elproduktion baserad på förnybara energikällor ska bli mer lönsam för producenterna. Elhandelsföretagen är skyldiga att köpa in elcertifikat för en viss andel av kundernas förbrukning. Kostnaden för det debiteras kunderna, för fastprisavtal brukar kostnaden ingå i det avtalade elpriset. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se nummer 2:2010 19 Dubbelt så mycket närodlad Falbygdsel Foto: Ingemar Sandblom Sedan mitten av januari har det pågått ett stort anläggningsarbete strax utanför Falköping längs med riksväg 47. Det är Falbygdens Energi som lägger ner kablar till de nya vindkraftsparkerna Källeberg och Backgården. Vid Källeberg i Mularp bygger Eolus vind fem nya vindkraftverk och vid Backgården och Björstorp nära Kälvene byggs det två. Ägare blir, förutom markägare och närbo ende, bland andra Falköpings kommun och Göteborg Energi. De nya vindkraftverken innebär att den lokalt producerade elen inom Feab:s nät kommer att öka, från 9 procent till över 18 procent av den totala elöverföringen. Anslutningen av de båda vindkraftspar kerna är det största projektet som Feab har gjort i egen regi. 37 kilometer grova 20 000 volts-kablar har grävts ner i marken. Mottagningsstationen har byggts om och utrustning för att övervaka elkvalitet har installerats. Total kostnad är cirka 30 miljo ner kronor. Maskinparken vid vinterns kabelförlägg ning har bestått av bandgrävmaskin med kabelplöjningsutrustning, två traktorgrä vare, skotare och bandvagn. Kablarnas exakta läge och djup mäts in med GPS och dokumenteras i digitala kartsystem. Den gångna vinterns rikliga snötillgång har gjort att det i princip inte varit någon tjäle i marken, utan arbetet kunnat framskrida i gott tempo vilket hade varit omöjligt om det varit barmarksvinter. Planering för anslutning av vindkraft Kabelplöjning mot Källeberg med Ålleberg i bakgrunden parker tar normalt flera år på grund av alla tillstånd som krävs. Det här projeketet har gått betydligt snabbare tack vare ett samar bete mellan Feab, markägare, myndigheter och Eolus Vind. Samarbetet initierades av målet att ersätta fossilt bränsle med lokalt producerad vindkraft så snart som möjligt. Feabs arbete med att koppla in de nya vindkraftparkerna beräknas vara klart till sommaren. Efter inkoppling kommer tester och igångkörning av vindkraftverken att göras av Vestas, därefter kommer höstvin darna att omvandlas till el i våra vägguttag på Falbygden. Lars-Eric Andersson Vindkraft inom på Falbygdens Energi Vindkraft Falbygdens Energi Effekt kW Elöverföring på falbygdens energi nät Inmatning 2009 (GWh) Från regionnät Lokal vattenkraft Lokal vindkraft 315,3 1,6 29,2 SUMMA 346,1 Prognos inmatning 2011 (GWh) Från regionnät Lokal vattenkraft Lokal vindkraft 280 2 65 SUMMA 347 60000 50000 40000 30000 20000 10000 20 pr 10 og no s 20 pr 11 og no s 20 12 20 09 20 08 20 07 20 06 20 04 20 03 20 02 19 98 19 97 19 90 0 Postadress: Box 684, 521 21 Falköping Besöksadress: Åslegatan 1, Falköping Telefon: 0515-77 75 00 Kundtjänst: 020-62 62 62 Driftstörningar: 020-62 60 60 Hemsida: www.feab.nu