Tidningen Svensk Polis nummer 6 2013
Svensk Polis EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN NUMMER 6 JUNI 2013 ÅRGÅNG 52 Pust och stön Därför krånglar utredningsstödet Så dämpas krogvåldet i Eskilstuna 5 frågor om Instagramupploppet Kusten är klar! Följ med i jakten på båtmotortjuvar SÅ BEKÄMPAR TUNNELBANEPOLISEN MISSBRUKET 01_omslaget_1306.indd 1 2013-06-19 11:24 Redaktionen Röststyrd avrapportering? ”H åll ut. Det kommer att bli bättre,” lovar Mikael Ekman, enhetschef på Rikspolisstyrelsens polisavdelning. Han syftar på Pust, polisens nya utredningsstöd. Det är troligtvis den största interna snackisen just nu och därför har vi avsatt flera sidor åt just Pust. På sidorna 16–19 får du svar på frågor som ”Varför tar det tar så lång tid att avrapportera?” och ”Hur länge kommer det att krångla?”. 21 Innehåll/ Juni 4–7 Ett pass med av avrapporteringssystem polisen kommer att ha i framtiden. Själv tror jag att de röststyrda programmen kommer att utvecklas. Jag fick själv prova ett sådant när jag för några år sedan drogs med långvarig värk i armen. Istället för att skriva pratade jag in artiklar i en mikrofon, och mina ord omvandlades omedelbart till text på skärmen. Det gick inte så bra. Programmet uppfattade andra ord än dem jag sa. Korrigeringarna blev så många att vinsten uteblev både för armen och i form av tid. Men bättre sådana program är förmodligen inte långt borta. 8–11 Nyheter 8. Polisens arbete mot människohandel med sexuella ändamål har brister. 9. Regeringens satsning på 20 000 poliser har utvärderats. 10–11. De som jobbar treskift är minst nöjda inom polisen, visar medarbetarundersökningen. 12–15 Fångat på bild Glöm inte att vara med i fototävlingen. Senast den 20 augusti vill vi ha dina bilder. Mejla dem till [email protected]. Alla tävlingsregler finns i nr 5 och på Intrapolis – sök på fototävling. Trevlig sommar! Insats mot båtmotorstölder. Inga tjuvar syntes till när polisen i Västra Götaland, Halland och Norge mobiliserade under en insats i småbåtshamnarna. 28–30 Porträttet 16–19 Inblick 31. Skriv mindre byråkratiskt och mer levande, uppmanar språkvårdaren. 32–33. Här är teamet som kan svara på frågor om hedersrelaterade brott. 34. Kan polisen neka en person, som kallats till förhör, att använda sin mobil? Utredningsstödet Pust. Vad är syftet med Pust och varför är det så trögt? 21–25 Reportage Hot spots i Eskilstuna. Gatuvåldet dämpas med kameraövervakning, mobilt poliskontor och fotpatrullering. 26–27 Inblick Johanna Svensk Polis simon barbro Kerstin 28 Tunnelbanepolisen. Narkotika och starka känslor blev temat under ett dagpass med tunnelbanepoliser. Jag undrar vilken typ Stalkning. Två unga tjejer har dömts för att ha stalkat en polis. Nu berättar polisen själv om det som hände. Carina Berghök. Hon letar ledtrådar på internet. Möt en civil it-brottsutredare. 31–34 Aktuellt 35 Fråga & svar 8 Birgitta Dellenhed berättar om utredningen efter Instagramupproret. Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, [email protected], 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, [email protected], 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör, [email protected], 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, [email protected], 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin. Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Fax: 010-563 91 51. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: [email protected]. Grafisk form och layout: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370. Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. 2 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 2-3 innehåll 1306.indd 2 2013-06-19 11:26 Ledare Rikspolischef Bengt Svenson: Stark insats i svårt läge N u är jag tillbaka på jobbet efter att ha varit sjuk sedan i början av maj, då jag fick en spricka på kroppspulsådern. Att vara tillbaka på jobbet är fantastiskt och jag vill tacka för allt stöd jag fått. Att under en tid kunna följa Polisens arbete utifrån, har samtidigt varit intressant och gett perspektiv. Inte minst under de våldsamma upplopp som inträffat under våren, i framför allt förorter till Stockholm. Jag har varit orolig för de risker som både poliser och allmänhet utsatts för. Men jag har också imponerats av det polisarbete som utförts. I media framfördes i början kritik där Polisen utpekades som medskyldig till att upploppen startat och anklagades för att inte ha bemött människor väl. Snart blev dock debatten mer nyanserad. Det har visats förståelse och getts ett erkännande för att Polisen hanterat en svår situation och löst den bra, trots stora påfrestningar. Det var viktigt att debatten om orsaken vidgades. Upploppen grundar sig i problem som varken beror på eller kan lösas enbart av Polisen. I allt brottsförebyggande arbete har vi självklart en viktig roll, men vi kan aldrig ensamma förebygga sådana situationer. Att vi är bra på att hantera oroligheter har vi för övrigt fått ett Innan vi erinrättar nya internationellt kännande för. Efter enheter ska EU-toppmötet i Göteborg 2001 vi alltid utvecklade vi den fråga oss särskilda polistakom det förtiken, SPT. Den har nu lyfts fram som hindrar ett gott exempel eller utreder av det europeiska forskningsprojekbrott.” tet GODIAC. Vi kan med andra ord konstatera att vi internationellt ligger i framkant när det gäller förmågan att hantera större oroligheter och folksamlingar. Det ska vi vara stolta över. ’ ’ Vårens upplopp har krävt stora resurser och under sommaren sker nu på många håll som alltid planlagda kommenderingar för alla olika evenemang under sommaren. Jag har tidigare pekat på behovet av att förstärka kärnverksamheten – och resursbehovet till kommenderingar är en del i det. Innan vi inrättar ytterligare enheter eller funktioner ska vi alltid fråga oss: bidrar det till att vi förhindrar eller utreder fler brott? Vore det bättre att förstärka den befintliga verksamheten? Frågan om Polisens resursanvändning har också studerats av Brottsförebyggande rådet i en ny rapport. Där har man granskat hur de nya poliserna tagits till vara. Vi måste studera rapporten noga, inte minst vad som där sägs om att en stor del av de extra resurserna lagts på specialistfunktioner istället för den händelsestyrda verksamheten. Brottsförebyggande rådets rapport är också intressant läsning därför att den sätter de senaste årens resurstillskott i ett perspektiv. Rapportförfattarna påpekar För övrigt …är det bra att de nya regio nerna följer dagen s s amverkans att den totala anmälda brottsligheten har ökat i områden snabbare takt än Polisens arbetskraft. Lägg till detta vad som tidigare konstaterats, nämligen att brottsstrukturen under senare år förändrats med en kraftig ökning av vissa typer av komplicerade brott, som exempelvis bedrägerier med hjälp av internet. Det är självklart att det ska ställas tydliga krav på resultat, men det är även viktigt att det i debatten tillförs information som breddar perspektivet och sätter våra förutsättningar i ett sammanhang. Till sist vill jag önska dig en fin sommar: såväl bra arbetsveckor som en trevlig semester. Bengt Svenson, rikspolischef [email protected] 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 3 2-3 innehåll 1306.indd 3 2013-06-19 11:26 Alla tunnelbanans linjer möts på T-centralen, där många byter tåg. Andra byter piller och droger. Tunnelbanepolisen arbetar mitt ibland dem. Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin Hemma på T-c –N ’ ’ i är så jävla elaka, gråter en ung, mager man i löparkläder. Poliserna Petra Holmqvist och Tarja Makkonen känner direkt igen honom. Med rinnande, rödsprängda och tomt stirrande ögon sitter han och rotar i sin fullpackade ryggsäck på ett av de nedre trappstegen i den ökända trappan som vetter ner mot Sergels torg. Jag hoppar på grund av dig.” 20-årig man Han är i 20-årsåldern och har tidigare klottrat och stulit. Han missbrukar narkotika och tabletter av olika slag. Petra Holmqvist och Tarja Makkonen kallar honom vid förnamn och ber honom att följa med in i biljetthallen på T-centralen. Alla tittar och många lyssnar när de försöker prata här, ute i den gassande försommarsolen. Med mannen mellan sig går poliserna in i biljetthallen, genom spärrarna och in genom en anonym järndörr mellan rulltrappornas mynningar. ”Trygghetsrum” visar en liten metallskylt. Innanför finns ett kalt rum, med smutsiga betongväggar, där 20-åringen får sätta sig på en bänk. Under tiden som Tarja Makkonen tar av honom jackan och trasslar fram hans tunna armar ur tröjan gråter han högljutt och 4 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 4-7 T-banepolisen_1306.indd 4 2013-06-19 09:24 Ett pass med/ Tunnelbanepolisen Petra Holmqvist blickar ut över Sveriges största narkotikascen, Sergels torg, kallat ”Plattan”, i centrala Stockholm. T-centralen anklagar poliserna för att vara elaka, hjärtlösa och gjorda av plast. Sedan gråter han ännu mer och säger att han kanske hoppar från en bro när de släpper honom. 300 tusen resenärer passerar T-centralen en vanlig dag. Jag hoppar på grund av dig, halvskriker han. – Då kan vi inte släppa iväg dig, säger Tarja Makkonen lugnt och förklarar att det är på grund av – På grund av dig! beroendet som reaktionerna blir så starka. När de beslagtagit hans lösa tablettkartor sätts en serie beteenden igång som poliserna så väl känner igen. Självömkan. Ilska. Uppgivenhet. Hot och aggressivitet. En kort stund verkar den unge mannen helt resonlig och förhandlar överlagt: – Får jag behålla min medicin ska jag gå härifrån. En halvtimmes diskussion senare sitter han istället längst bak i polisbussen på väg till Beroendeakuten på Sankt Görans sjukhus. Tarja Makkonen berättar för en sköterska att han förmodligen sniffat, för i ryggsäcken ligger flera små flaskor med stämpelborttagningsmedel. Hon skriver in mannen och påpekar att många inskrivningar på akuten ger underlag för att använda » 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 5 4-7 T-banepolisen_1306.indd 5 2013-06-19 09:24 Ett pass med/ Tunnelbanepolisen Samtalet med 20-åringen fortsätter inne på T-centralen. Inne i Trygghets- Polisen tar lösa rummet töms fickor pillerkartor i och väskor. beslag. » LVM, det vill säga lagen om vård av missbrukare i vissa fall. På så sätt kan 20-åringen tvångsvårdas för sitt missbruk. – Men även om han är ung till åldern, så är han gammal som missbrukare. Det har gått för långt, tyvärr, säger Tarja Makkonen. Petra Holmqvist berättar att Sergels torg fortfarande är Sveriges största narkotikascen. Oändliga mängder piller byter ägare där, det har hon sett alltför många gånger. Samtidigt bollar hon med två radioapparater i passagerarsätet. Röster sprakar om varandra och berättar just nu om samma händelse – en blodig kvinna har tappat fattningen på Skanstulls tunnelbanestation. Nu är hon på ett tåg på väg mot Tcentralen. Som tunnelbanepolis är man i ständig förbindelse med länskommunikationscentralen samt med trafikledningen och deras trygghetscentral. upp den tunga polisbussen i högre hastighet och ouppmärksamma människor på innerstadens shoppingstråk tvingas titta upp och skynda sig över övergångsstället. Blåljusen är på, men sirenerna behövs inte. De ska inte särskilt långt. Några hundra meter senare parkerar hon bussen strax ovanför tunnelbanenedgången och de småspringer nerför trapporna. Tarja Makkonen pressar Tunnelbanepolisen … l… arbetar mot ordningsstörningar i kollektivtrafiken, i samverkan med SL:s ordningsvakter. l… har särskild utbildning för att arbeta på spårområdet. l… ingår i kommenderingar där många reser med kollektivtrafiken, till exempel vid fotbollsmatcher och demonstrationer. l… arbetar problemorienterat mot narkotikabrott. l… arbetar med inre spaning, utredning och arbetar civilt i tunnelbanan för att motverka stölder, förargelseväckande beteende och ofredande, till exempel blottare. Petra Holmqvist tar vägen över perrongen och hennes långa steg, nära plattformens kant, visar att hon känner sig hemma. Det här är hennes arbetsplats. Hon möter kollegan framför ytterligare en av de anonyma järndörrarna. Där innanför trängs redan fyra ordningsvakter, med bekymrade miner. En storväxt ordningsvakt med flätat skägg står lutad över en hysteriskt gråtande kvinna och baddar försiktigt hennes hand som blöder. Via länskommunikationscentralen får Petra Holmqvist reda på att kvinnan tidigare har varit misstänkt för narkotikabrott. Men hon har inga preparat med sig nu. Såret på handen har slutat blöda. Hon snyter Tarja Makkonen Ålder: 36. Karriär: Började som utryckningspolis 2006, därefter närpolis i Solna i 4 år, utredare supporterpolisen 1 år, och nu på Tunnelbanepolisen. Familj: Sambo och dotter. Intressen: Familj, vänner och träning. 6 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 4-7 T-banepolisen_1306.indd 6 2013-06-19 09:25 Ett pass med Tarja Makkonen och Petra Holmqvist pratar ofta med de hemlösa som håller till på Sergels torg. sig och vill gå till biblioteket för att låna en ljudbok. Petra Holmqvist och Tarja Makkonen kan återvända till dagsljuset på Sergels torg, där de möter kollegerna som de delar bussen med. De har gripit en man som gömt två påsar fulla med nya skor innanför jackan. Han försökte planka, det vill säga åka tunnelbana utan att betala, och fick på så sätt polisernas ögon på sig och sin buktande jacka. Med ett narkotikabrott, en stöld och två utlänningsärenden att avrapportera bestämmer de sig för att få det gjort när de lämnar mannen med de stulna skorna i arresten på Norrmalm. Tunnelbanepoliserna avrapporterar i det distrikt där brottet skett och rör sig över hela länet. De jobbar mycket efter egna initiativ och åker sällan på ingripandejobb om det inte är brott som pågår i just tunnelbanan eller om kollegernas arbetsbelastning är ovanligt hög. Det är med sammanbiten min som Petra Holmqvist sätter sig framför skärmen i avrapporteringsrummet och öppnar ett nytt ärende i Pust. Hon och Tarja Makkonen ska rapportera narkotikabrottet från Sergels torg, med bland annat beslag av flera tablettkartor. – Det är svårt att skriva i ett system som man inte har fått lära sig. Vi har inte fått någon utbildning i den Petra Holmqvist Ålder: 40. Karriär: 5 år som ordningspolis i Norrort, sedan 2006 på tunnelbanan, varav ett år med aktionsgruppen Nova (2009). Familj: Man och två barn. Intressen: Träning, resor, fixa med huset, familjen. här nya versionen av Pust på Siebel, säger Petra Holmqvist. Falska toner från programmets felmeddelanden tjuter på flera håll i rummet. Tarja Makkonen meddelar att det inte finns någon inne som kan hjälpa dem. Petra Holmqvist tar sig an uppgiften att skriva in förhöret, medan Tarja Makkonen försöker skriva ett beslagsprotokoll. Drygt två timmar senare kan de lämna ärendet till granskning. De hinner inte göra mer innan passet är slut. Två dagar senare är den unge mannen med de rödsprängda ögonen tillbaka på Sergels torg. Han har på sig samma löparkläder. Läs mer om Pust på sidona 16–19. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 7 4-7 T-banepolisen_1306.indd 7 2013-06-19 09:25 Nyheter/ Juni Bombskyddet blir nationellt Samordning. Den 1 juli tar Rikskriminalpolisen över ansvaret för polisens bombskydd. Verksamheten har en central del i Stockholm och tre bombskyddsgrupper lokaliseras till Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Varje bombskyddsgrupp ska ledas av en baseringschef. SKL samordnar skoavtryck Uppdrag. Rikspolisstyrelsen har I mindre städer sker idag merparten av sexhandeln på internet i stället för på gatan. gett Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i uppdrag att ta fram en plan för en nationell skoavtrycksverksamhet. Planen ska innehålla förslag på bland annat inrättande av en nationell skospårsdatabas, kravspecifikationer för säkring och bedömning av skoavtryck och beskrivningar av rutiner och arbetsmetoder. Eftersatt arbete mot sexköp Så mycket har antalet anmälda bedrägerier ökat under perioden januari–april i år jämfört med motsvarande period förra året. Det framgår av ny statistik från Rikspolisstyrelsen. Datoroch internetbedrägerier står för 38 procent av ökningen. Informatörerna arbetar effektivt Granskning. Polisens verksamhet med informatörer håller god kvalitet, visar en inspektion från Rikspolisstyrelsen. Något som kan förbättras är hur informatörernas information tas emot och förs vidare till den yttre polisverksamheten. I vissa fall behövs effektivare styrning och inriktning av informatörsinsatserna, men överlag fungerar det väl. Polisens arbete mot människohandel för sexuella ändamål måste bli bättre. Det framgår efter att fem polismyndigheter har granskats. Inspektionens resultat visar att skillnaderna är stora mellan de granskade polismyndigheterna. På många ställen förekommer det bitvis inget arbete alls mot köp av sexuella tjänster. Det tycker inspektionsgruppen är beklagligt, eftersom köp av sexuella tjänster utgör ett led i människohandel och grova kopplerier. Kampen mot människohandeln är beroende av polismyndigheternas arbete mot köp av sexuella tjänster eftersom offren återfinns i prostitution. – Det här är svårutredda brott som många tror kräver mycket tid och pengar, men vi vill peka på att det inte behöver kosta så mycket. Man kan göra ett stort arbete i det lilla, säger Jonas Trolle, vid länskriminalpolisen i Stockholm. Såväl medvetenhet som förståelse för brotten finns, men själva processen kan avskräcka. Får polisen tips om att kvinnor utnyttjas vid ett asylboende till exempel, ser många framför sig ett jätteärende som kommer att kräva omfattande resurser. – Inom de tre storstadsregionerna sker ett mycket bra arbete. Här finns driv, intresse och kunskap, men i småstäderna är det mer eftersatt, säger polismästare Lars Heimbrand vid Polismyndigheten i Hallands län som leder inspektionsgruppen. – Visst är sexhandeln mer framträdande i storstäderna, men faktum är att den är minst lika omfattande i småstäderna. Enda skillnaden är att du hittar dina kontakter på nätet och inte på Malmskillnadsgatan, tillägger han. Merparten av sexhandeln bedrivs numera via internet. Ingen av de inspekterade myndigheterna har någon fullständig bild av omfattningen eftersom de inte bedriver någon kontinuerlig eller strukturerad spaning på nätet. – Nöten vi måste knäcka är hur vi ska kunna få in en strukturerad spaning inom linjeverksamheten utan att övrigt arbete omkullkastas, säger Jonas Trolle. Inspektionsgruppen rekom- menderar polismyndigheterna att skapa sig en lägesbild med internet som en av källorna. Därefter bör de avsätta resurser, tydliggöra ansvar, samt metod och mål för verksamheten inom hela det inspekterade brottsområdet. – Avsätter man en eller två personer som under ett pass i veckan får bedriva spaning på nätet och leta upp kvinnorna som säljs kan man komma långt, säger Jonas Trolle. – Det här är ett brott som väcker engagemang hos allmänheten, fortsätter han. Bedriver polisen spaning skrivs det snart om det i lokalpressen. Plötsligt vet alla att sexhandel inte är en fredad zon, vilket bara det kan verka preventivt. Utnyttja det! Inspektionsrapporten Polisens förmåga att utreda ärenden om människohandel finns på Intrapolis. Foto: Lars Hedelin 28 % Johanna Carlsson 8 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 8-9 nyheter_1306.indd 8 2013-06-19 09:27 Satsningen på 20 000 poliser utvärderad Brottsförebyggande rådet, Brå, har utvärderat regeringens satsning på 20 000 poliser. I en första rapport av tre presenteras de första slutsatserna. Sverige har fått omkring 2 500 nya poliser. I årsarbetskrafter motsvarar det cirka 11 procent. – Vi har också fått en ökad arbetsbörda på grund av att antalet anmälda brott ökat under tiden. Fler poliser leder till fler upptäckta brott, säger Anders Hall, chef för Rikspolisstyrelsens polisavdelning. Enligt Brå har det funnits brister i planeringen för hur de nya poliserna ska användas. – Både RPS och polismyndigheterna hade kunnat vara bättre förberedda på vad Anders Hall vi skulle göra med de ökade resurserna. De har kommit till god användning, men vi kunde ha varit bättre på att prioritera vad de ska användas till, säger Anders Hall. Han framhåller också positiva slutsatser från rapporten. – Vi kan se att tryggheten har ökat, utsattheten för brott har minskat och förtroendet för polisen är fortsatt högt. Anders Hall vill också påpeka ett faktum som inte kommer fram i rapporten: – Brottsligheten har förändrats under de senaste åren, med en enorm tillväxt av internetrelaterade brott och kringresande internationella ligor som gör inbrott. Det har krävt ändrade resurser inom polisen, säger han . Brå presenterar ytterligare en rapport 1 oktober 2013 och en i januari 2014. Ytterligare insats mot ungdomsbrott Regeringsuppdrag. I syfte att effektivisera utredningarna av brott begångna av barn under 15 år trädde under 2010 ett antal lagändringar i kraft, bland annat utökade befogenheter att inleda brottsutredningar och att drogtesta barn. Brå får nu i uppdrag att säkerställa att lagändringarna lett till förväntat resultat. Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2014. 15 132 Så många vapen och vapendelar har lämnats in till polisen under vapenamnestin. Cirka hälften är jaktvapen och cirka 30 procent är enhandsvapen. ANNONS Vill du bli livvakt och arbeta i händelsernas centrum? Sista ansökningsdag 13 september 2013 Informationsträffar 27 augusti och 29 augusti Foto: Lars Hedelin Foto: Lars Hedelin Nyheter Läs om rekryteringsprocessen på Intrapolis 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 9 8-9 nyheter_1306.indd 9 2013-06-19 09:27 Nyheter/ Juni Medarbetarundersökningens resultat granskas i detalj Kerstin Magnusson Första steget i analysen är klar, nämligen att identifiera de grupper som är minst nöjda och de områden som fått lägst omdömen. Dessa kommer att prioriteras i det fortsatta analysarbetet. De som är minst nöjda är de som jobbar treskift, arbetsledare, medarbetare som varit anställda mindre än tio år och de som är under 40 år. Bland de områden som fick lägst betyg har två – ersättning och möjligheter till utveckling – fått låga omdömen av både medarbetare och chefer/arbetsledare. Nästan en tredjedel anser till exempel inte att deras utvecklingssamtal var meningsfullt. Bland chefer och arbetsledare har även arbetstakt och krav fått låga betyg. Enligt Tomas Rosenberg, chef för strategienTomas heten på RiksRosenberg polisstyrelsens HR-avdelning, har framför allt chefer med ett direkt ledarskap svarat att de ofta är stressade i sitt arbete. Information har fått lågt omdöme bland medarbetare. Många håller inte med om påståendet att det är lätt att skaffa den information de behöver, till exempel via polisens intranät. En förklaring borde vara att Foto: Lars Hedelin De som jobbar treskift är en av de grupper som är minst nöjd inom polisen. Det visar den pågående nationella analysen av medarbetarundersökningens resultat. Polisanställda som jobbar skift finns bland de minst nöjda, enligt medarbetarundersökningen. många som jobbar i yttre tjänst bara har tillgång till dator när de ska in och avrapportera. Sedan den förra medarbetarundersökningen gjordes har förtroendet för RPS ledning av polisen minskat. Tomas Rosenberg säger att en förklaring kan vara att polisen är mitt i en period där it-systemen håller på att moderniseras och det tar tid innan allt fungerar fullt ut. Hur ska ni gå vidare med det minskade förtroendet för RPS ledning av polisen? – Vi har tagit till oss denna viktiga signal och kommer att arbeta aktivt med förbättringar och involvera de berörda i arbe- tet, säger Tomas Rosenberg. Ett av påståendena i undersökningen var: ”Jag anser att medarbetarundersökningen ger mig möjlighet att påverka utvecklingen på min arbetsplats.” Endast 18 procent gav höga betyg på det påståendet. Resten gav låga betyg eller medelbetyg. Vad vill du säga till dem? – Att man måste jobba med resultaten på alla nivåer, till exempel på arbetsplatsträffar. Som hjälp finns ett metodstöd för chefer för att hitta förbättringsområden*, säger Tomas Rosenberg. – Det är viktigt att chefer går igenom resultaten tillsammans med sina medarbetare, och att man har ett öppet förhållningssätt till dem. Medarbetarundersökningen är inget betygssystem utan ett utgångsmaterial för att jobba med förbättringar. Nästa steg är att göra en djupare analys och bryta ned resultatet utifrån ålder, anställningstid, personalkategori och utbildningsbakgrund. Vid sidan av den nationella analysen på Rikspolisstyrelsen gör varje polismyndighet en egen analys. * Metodstöd för chefer finns på Intrapolis. Sök på Polisens medarbetarundersökning. 10 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 10-11 medarbetarundersökning_1206.indd 10 2013-06-19 12:03 Nyheter Så används resultaten av undersökningen Hur arbetar polismyndigheterna med medarbetarundersökningen? Vi mejlade två frågor till ett par hundra slumpvis utvalda polisanställda. Här är några av svaren. FRÅGOR 1 Hur har din arbetsgrupp arbetat med resultatet? 2 Vad krävs för att resultatet ska leda till förbättringar i din arbetssituation? 1. Vi har under en APT diskuterat några av resultaten, gett förslag på lösningar och skickat dem till cheferna. 2. Att våra chefer reagerar men även agerar. Att vi, i turlaget och på IGV, också arbetar aktivt för att få de förbättringar vi önskar. Anonym svar 1. Vi har under en APT arbetat i små grupper med områden med lågt index. Arbetet mynnar ut i en handlingsplan som vi ska följa upp under året. 2. Att handlingsplanen blir verklighet. Håkan Boberg 1. Vi har analyserat svaren i vår chefsgrupp, och på en APT diskuterat vad vi bör jobba med. Nu ska vi via mejl be alla medarbetare rösta på två områden som vi ska jobba med. På nästa APT ska vi forma en handlingsplan. 2. Att handlingsplanen är genomtänkt, realistiska mål och engagemang från alla. Linda Brinksäter, gruppchef PKC Västmanland 1. I princip inte alls. Några har läst och spontankommenterat men någon aktiv analys har inte gjorts. 2. Att ledningen tar till sig och tar en dialog och ställer krav på den/de som bromsar trivsel och motivation. Ett i polissammanhang klassiskt ”svårt” arbete som brukar hanteras med att vänta tills vederbörande går i pension eller söker annan tjänst. Anonym 1. A rbetsgruppen har diskuterat svaren och tagit upp viktiga punkter med chefen. Dessa gällde framför allt chefen själv. Chefen ska fundera över kritiken och återkomma till gruppen. 2. E n diskussion om varför resultaten blev som de blev. Alla anställda måste vara ärliga. Detta är dock svårt inom polisen då det enligt mig inte är speciellt högt i tak. Anonym Hallå där ... Thomas Rolén, regeringens särskilde utredare, som är ansvarig för samordningen till en Polismyndighet. ”Diskussionerna har varit öppna” Du och Genomförandekommittén har rest 750 mil och diskuterat framtiden med cirka 1 500 personer. Vilka är dina viktigaste intryck? – Att de flesta ser fram emot att det ska bli en Polismyndighet där det blir mer enhetligt i landet och lättare att samarbeta. Vilka är de största utmaningarna du har stött på? – Många hoppas att it-stödet ska bli bättre och administrationen enklare i en Polismyndighet. Här har vi mycket att gemensamt ta tag i. Flera projektgrupper har redan börjat Thomas Rolén arbeta med de frågorna för att det ska bli mer lättarbetat på sikt. – En annan utmaning är den kultur av revirtänkande inom polisen som många har upp- märksammat oss på. Jag tror att var och en måste bidra och ta ansvar för att gamla kulturer med ”vi och dem”-tänkande inte följer med in i det nya. Oavsett hur indelning i regioner blir, så blir de inte några nya myndigheter. Vad är ditt mest positiva intryck från resorna? – Att diskussionerna varit öppna och raka med alla vi träffat – polisledningar, fack och polisanställda. Det gör att vi har stor chans att göra något riktigt bra. Det finns till exempel ett stort engagemang för och många idéer om hur den nya Polismyndigheten bör arbeta med mål och uppföljning, både lokalt och nationellt. Det arbetet inleds redan i nästa fas och ska bli väldigt intressant. Mats Paulsen Läs mer på Intrapolis: Ompolisen/nypolisorganisation/ aktuellt/ ANNONS W1 – den nya polisbågen från Standby 4 Optimerat blåljus för både kort- och långdistans 4 Bästa materialval för nordiska förhållanden 4 Unikt skyddsljus > 180° sida till sida 4 Made in Trollhättan Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 11 10-11 medarbetarundersökning_1206.indd 11 2013-06-19 12:03 Fångat på bild/ Insats mot båtmotorstölder På sin vakt Om någon gett sig ut i försommarnatten för att stjäla båtmotorer på Västkusten hade de utan tvivel gripits av polisen. Men de enda polisflyget, sjöpolisen och civila spanare möter i hamnarna är båtägare som patrullerar de mörklagda bryggorna. Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin Sjöpoliserna Peter Löfgren och Thomas Flinck deltar i insatsen genom att köra bil mellan småbåtshamnarna och spana efter misstänkta fordon på nätterna. 12 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 12-15 fångat på bild ny 1306.indd 12 2013-06-19 09:32 Operation Archimedes Den 28 maj avslutades en fem dagar lång samverkansinsats mot båtmotortjuvar. Polisen i Västra Götaland, Halland och Norge, Rikskriminalpolisen, Europol, Kustbevakningen och Post- och telestyrelsen deltog. Insatsen inleddes med en två veckor lång underrättelsefas. I maj stals nästan inga båtmotorer, och vid insatsen noterades inte ett enda tillgrepp. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 13 12-15 fångat på bild ny 1306.indd 13 2013-06-19 09:32 Fångat på bild/ Insats mot båtmotorstölder » Sjöpoliserna diskuterar nattens premisser med Thomas Pettersson. Såväl underrättelser som anmälningar talar för att de kända tjuvarna inte är i Thomas Flinck går igenom nattens rutter med planeraren trakten just nu. Tobias Stenström. Insatsen täcker in 40 olika hamnar. 14 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 12-15 fångat på bild ny 1306.indd 14 2013-06-19 09:32 Helikopteroperatörerna Niklas Lindén och Torbjörn Svensson ägnar småtimmarna åt att följa efter en skåpbil på E6:an, utan resultat. Båtmotortjuvarna brukar använda dels skåpbilar för att köra stöldgods, dels mindre bilar för att reka i hamnarna och försöka avleda polisen. Sjöpolisen Peter Löfgren arbetar som kriminaltekniker under vinterhalvåret. Han är bra på att upptäcka spår. 5 spår efter båtmotortjuvar 1 2 3 Fingeravtryck. Gärningsmännen får olja och smuts på händerna när motorerna monteras av. Skoavtryck. Om båten ligger på en strand eller i terräng – leta efter skoavtryck i och runt båten. Eftersom motorerna är tunga lämnar de som bär tydliga avtryck. Hjulspår. Bilarna är tungt lastade – notera alla bilspår. Skåpbilarna som kör stulna 4 5 båtmotorer har ofta dubbelmonterade däck. Lås. Kontrollera låsdelar som finns kvar och säkra verktygsavtryck med Mikrosil. Leta efter låset, det slängs ofta i vattnet eller i ett buskage. Gömmor. Motorer göms ibland i närheten av brottsplatsen, under en presenning eller ris. Närmar du dig en trolig gömma bör du vara försiktig så att du själv inte lämnar spår. Torslanda lagun vilar i mörker. Peter Löfgren och Thomas Båtägarna Daniel Hovdahl och Jakob Ewerstrand håller vakt i Hovås Flinck konstaterar att allt är lugnt. småbåtshamn i natt. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 15 12-15 fångat på bild ny 1306.indd 15 2013-06-19 09:32 Inblick/ Utredningsstödet Pust Det var inte ett ironiskt grepp av grundarna att döpa polisens nya utredningsstöd till Pust. Men säger du ”Pust” till en polis idag får du ofta en djup suck till svar. Text Johanna Orre Vad är meningen med Pust, egentligen? et ska bli ett effektivt utredningsstöd och ett lednings- och styrningsstöd. Det ska vara snabbt, mobilt och användarvänligt. Det säger Mikael Ekman, som är enhetschef på Rikspolisstyrelsens polisavdelning sedan den 1 april. Han kommer senast från Stockholmspolisen där han bland annat arbetat med bedrägerier och hatbrott. Hans enhet har huvudansvar för utvecklingen av Pust. Hur lång tid tar det att avrapportera i Pust? – Vi vet att folk sitter extremt länge med vissa ärenden. Det är svårt att räkna ut en medeltid, för ibland fastnar ärenden i systemet i flera dagar, och ibland går det på 20 minuter. Den snabbaste tiden vi har är ett avrapporterat snatteriärende: 6 minuter och 58 sekunder. Men medeltiden för hälften av alla avrapporterade snatteriärenden är 50 minuter och 53 sekunder. Varför tar det så lång tid? – Pust har defekter, som vi arbetar med att lösa. Det är inte heller tillräckligt användarvänligt. Det finns en plan för dessa båda utmaningar. Men den största orsaken är att poliserna inte har fått någon utbildning. Vi trodde först att det nya systemet skulle vara likt det gamla och en utbildning var planerad, men på grund av tidsfaktorn i projektet var det inte möjligt att ta fram en utbildning före driftsättningen. När vi ser i backspegeln kan vi konstatera att det inte var rätt beslut. Rikspolisstyrelsen som helhet har kraftigt undervärderat behovet av utbildning. Vad gör ni åt det? – Nu har vi påbörjat en tvådagarsutbildning för handledare. Alla polisanställda ska erbjudas utbildning lokalt. Det finns också en utbildningsmiljö nu, där man kan lära sig systemet utan att arbeta i skarpt läge. Vilka defekter finns? – Idag har vi ett 40-tal defekter som vi betraktar som allvarliga. Till exempel att det saknas en brottskod, en felaktig hantering av målsägandekopior, att vyerna ser olika ut i olika steg, eller att spara-knappen dyker Följande brott registreras i pilotdriften lR inga narkotikabrott (innehav och bruk). lO lovlig körning (även grovt brott och tillåtande). lS töld och snatteri (mot juridisk person). lB rott mot knivlagen. lR att- och sjöfylleri (alkohol och narkotika, även grovt brott). upp på olika ställen, fast allt sparas automatiskt. Varför lät ni inte systemet bli mer färdigt innan det sattes i skarp drift? ’ ’ Det uppstod mängder av fel som vi inte kunde ha förutsett.” Mikael Ekman – Det var färdigt, och vi hade inga allvarliga fel i utvecklingsmiljön. Men när vi släppte på i skarp drift uppstod mängder av fel som vi inte kunde ha förutsett. Kunde det inte ha testats i en mindre stad först? – Då skulle vi inte få tillräckligt stort genomflöde av ärenden. Pust är inget system man är inne i dagligen, och det är så pass få brott som avrapporteras i systemet idag. Poliserna i Stockholm har kanske 50 Pustärenden per dag – det blir inte många per polis. Vi måste komma ihåg att systemet är i pilotdrift. Får ni reda på fel och brister via testpiloterna? – Ja, via felmeddelanden, samtal till supporten och webbanmälningar. Två dagar i veckan har vi möten med införandeansvariga från alla polismyndigheter och vi har nyligen anställt fyra poliser för att ta in synpunkter från kollegerna i yttre tjänst. Foto: Lars Hedelin _ D Varför har inte nya Pust ett gränssnitt som poliser känner igen? – Vi har satsat så mycket pengar på att underhålla våra gamla itsystem och det håller inte längre. Det är rationellt att gå över till standardsystem. En standarplattform som Siebel, som påverkar » 16 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 16 2013-06-19 09:34 Inblick Några röster om hur Pust fungerar Det är så svåröverskådligt och ologiskt. I gamla Pust scrollade man nedåt i takt med avrapporteringen, nu är det flikar från vänster till höger.” Salar Mennt, polisassistent, ingripandesektionen Södermalm i Stockholm Kamerorna vi har sparar bilder i ett format. Pust vill ha ett annat. Jag hade tur som hittade en kollega som kunde omformatera.” Maria Melin, polisassistent, ingripandesektionen Södermalm i Stockholm. Det är självklart att alla nya system har barnsjukdomar, så hade även Java-Pust när det kom. Det känns dock som att det här överträffar alla ens värsta farhågor.” Antti Järvelä, polisassistent, ingripandesektionen Södermalm i Stockholm. Foto: Lars Hedelin Det är otidsenligt. Det borde inte krävas en manual för att lära sig ett modernt it-system, utan vara enklare.” Niclas Hallgren, polismästare, polisområde Fyrbodal i Västra Götaland. » Tarja Makkonen och Petra Holmqvist avrapporterar ett narkotikaärende. Trafikbrott testas i liten skala lN u testar trafik- polisenheten i Västra Götaland och Uppsalapolisen att registrera trafikärenden i Pust. lA lla kommer åt trafikdelen, men bara de som gör pilottestesterna ska använda Pusttrafik. lP iloten pågår till och med 30 september. Därefter är planen att alla ska registrera trafikärenden i Pust. Pust kommer att fungera om tre-fyra månader. Då har vi lärt oss. Nu har vi en hel del handhavarfel som är helt ursäktliga, eftersom det är ett komplext system. Men det är bra, för att det är integrerat med övriga rättsväsendet.” Jörgen Olsson, inspektör, Fyrbodal väst i Västra Götaland. Det känns som om vi är i ett vakuum nu, mellan de gamla systemen och det nya som inte fungerar.” Petra Holmqvist, yttre befäl, Tunnelbanepolisen. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 17 16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 17 2013-06-19 09:34 Inblick/ Utredningsstödet Pust Det är svårt när man inte fått utbildning, tycker Petra Holmqvist och Tarja Makkonen. » gränssnittet, blir både bättre och billigare i längden. Vilka misstag har ni dragit lärdom av? – Många. Mycket har handlat om ledning och styrning. Det har varit för många personer med olika beslutsfunktioner inblandade. Nu har Rikspolisstyrelsens polisavdelning ansvaret. Det gör det lättare för oss att ställa krav på leverantörerna. – Det skulle också ha varit bättre om vi börjat om från början med vår kravspecifikation till Siebel, istället för att försöka få med oss det vi gillade från den tidigare plattformen Java. Hur länge kommer systemet att strula? – Vi har en plan för att åtgärda felen som kvarstår. Det blir stor skillnad i höst när vi får en ny version av plattformen, som gör Pust mer användarvänligt. Våren 2015 ska fler brott in i Pust och sedan ska avrapporteringssystemen Rar och Durtvå avvecklas successivt. När alla fått utbildning och lite mer vana blir det lättare. Vad innebär problemen med Pust för polisen och polisens resultat? – Vi tror faktiskt inte att det har så stora effekter. Det som inte går att avrapportera i Pust, ska avrapporteras i Rar, och det handlar om relativt få ärenden överlag. Vi tappade visserligen inregistreringar i Pust under februari och mars i år, men vi har återfunnit en hel del i Rar. Det kan också bero på att det var färre brott, eller på att polisen inte hann vara ute och jobba lika mycket, eftersom avrapporteringen tog längre tid. Det är givetvis både beklagligt och i längden oacceptabelt. Det ska gå snabbt och vara enkelt. – Men det är max 250 ärenden per ’ ’ Håll ut. Det kommer att bli bättre.” dygn som avrapporteras i Pust och det måste vi sätta i relation till alla andra brott som inte är med i systemet, och till att vi är 28 000 polisanställda. Vi måste kunna hantera införandet av ett nytt datasystem, även om det är svårt. Har rättssäkerheten satts på spel? Mikael Ekman – När den risken har funnits har vi stoppat systemet. Idag har vi mig veterligen inga problem med rättssäkerheten i systemet. Något medskick till frustrerade kolleger? – Vi förstår att det är svårt, vi vet och vi känner med er. Håll ut. Det kommer att bli bättre. Bakgrund om Pusts plattformsbyte När Pust lanserades i sin första etapp under hösten 2010 låg systemet på en Java-plattform. Knappt ett år senare beslutade RPS att polisen ska använda standard- system i all it-verksamhet. Valet föll på standardplattformen Siebel och Pust flyttades till den nya plattformen i februari 2013. Man trodde inte att bytet skulle innebära några stora förändringar för användarna, men det visade sig vara fel. I och med plattformsbytet ändrades gränssnittet och det gav fler defekter i systemet. 18 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 18 2013-06-19 09:34 Inblick ”Införandet av Pust måste få ta sin tid” Införandet ska ske mer kontrollerat, utan extrem tidspress och poliserna måste få den utbildning de behöver för att använda systemet. Det är några av lärdomarna från den snabba utrullningen av Pust. I en granskning som it-företaget IBM gjort på beställning av Rikspolisstyrelsen, RPS, framkom att styrningen och ledningen av projektet fungerat dåligt. – Vi har en komplex styrningsmodell med beställare och utförare, och här krånglade vi till det ännu mer, med tre aktörer; it-staben, RPS polisavdelning och Polisens verksamhetsstöd, säger Lars Lindahl, direktör på polisens verksamhetsstöd på RPS. Han är högste chef för de it-tekniker och konsulter som brottas med att få Pust att fungera på plattformen Siebel. Nu är it-staben avvecklad och personalen flyttad till verksamhetsstödet. Det ger en tydligare ansvarsfördelning framöver. RPS polisavdelning ansvarar för kravställning, införande, pilotdrift och att det finns förutsättningar för lokal utbildning. Polisens verksamhetsstöd ansvarar för utvecklingen av systemet och för den nationella supporten. Av IBM:s granskning framgick också att polisens speciella verksamhet krävt så många anpassningar av standardplattformen Siebel att det kanske inte längre ens kan kallas en standardplattform. I så fall förloras vinsterna med att använda ett standardsystem, till exempel fritt underhåll och löpande uppdateringar. – Om det skulle visa sig att avvikelserna är så stora, och att de verkligen krävs, då kan vi konstatera att det var fel att välja ett standardsystem, säger Lars Lindahl, som dock understryker att han fortfarande tror på Siebel. Poliser i andra länder har liknande it-system som bygger på Siebel. Därför borde det fungera även i Sverige, resonerar Lars Lindahl. Dessutom tror han att polisen som storkund till Oracle, som levererar Siebel, kan påverka standardutbudet och att det i slutändan blir mer av vad polisen behöver. Nu undersöks frågan om avvikelser från standarden och vad som behöver åtgärdas i plattformen. Lars Lindahl hoppas ha facit efter sommaren. Polisens verksamhetsstöd arbetar Lars Lindahl samtidigt med att höja den interna kompetensen i Siebel, genom rekrytering och internutbildning. Lars Lindahl anser att förutsättningarna för att lyckas med den fortsatta utvecklingen av Pust är väsentligt bättre nu än tidigare, framför allt för att tidsfaktorn inte längre är viktigast. Det finns större flexibilitet i såväl tidsplanen för Rättsväsendets informationsförsörjning, Rif*, och avvecklingen av avrapporteringssystemen Rar och Durtvå till 2015. Nu är kvaliteten i fokus. – Det är helt uppenbart att RPS har missbedömt komplexiteten i införandet och behovet av utbildning. I och med kraven på att Rar och Durtvå bör avvecklas till 2015, har det visserligen funnits fog för tidspressen, men det har kostat för mycket. Vi måste låta det ta sin tid. Johanna Orre * Rif ska skapa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Förbättringar på gång 1 2 Efter justeringar i höst ökar användarvänligheten. Det finns en utbildningsmiljö där man kan lära sig systemet. 3 4 Handledare får utbildning. Fler stöd och guider byggs in i systemet. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 19 16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 19 2013-06-19 09:34 VOLVO MODE LL ÅR 2 014 Hundra procent polisbil. NYA VOLVO XC70 POLicE EDitiOn Detta är ingen vanlig Volvo. Som enda biltillverkare specialutvecklar vi polisbilar helt och hållet för sin uppgift. Det optimerade chassit hjälper dig att köra säkert i hög fart – även med en tungt lastad bil. Bromsarna är större och kraftigare och fälgarna starkare än standardvarianten. Men vi har inte glömt att det oftast inte går i full fart. Du sitter bekvämt hela arbetspasset i de ergonomiska stolarna. Klädseln är extra slitstark och lättstädad. Klimatanläggningen håller perfekt temperatur i kupén, oavsett årstid. VOLVOCARS.SE 16-20 Pust o annons_1306_med fakta.indd 20 2013-06-19 09:34 Reportage/ Hot spots i Eskilstuna En överförfriskad man får hjälp ned i arresten. Omhändertagandet är en del i arbetet med att minska antalet våldsbrott på stadens gator. De fokuserar på rätt platser Det finns platser där antalet våldsbrott är extra högt. Kriminologerna kallar dem för hot spots. Svensk Polis följde Eskilstunapoliser en lördagnatt då de riktade in sig på tre utvalda ställen för att förebygga brott. Text Mia Sahl Foto Sara Ringström » 2013 2011 / nr 6 2 / Svensk Polis / 21 21-25 hot spots_1206.indd 21 2013-06-19 09:37 Reportage/ Hot spots i Eskilstuna Utsättning, alla uppdateras om läget inför kvällen. Jenny Lindblom tar på sig sin gula väst, så att hon syns tydligt även när det blivit mörkt. » L ördagen har varit sommarhet fast det bara är slutet på maj. Klockan sju på kvällen ligger värmen fortfarande som en ljummen filt över centrala Eskilstuna. Uteserveringarna och några av gästerna där är redan fulla. Eskilstunas pridefestival går in på sitt sista dygn. Fler än vanligt äter ute. Det är löningshelg och risken för våld i offentlig miljö är förhöjd, speciellt på vissa platser – det är vetenskapligt bevisat. – Vissa människor har lättare att hamna i slagsmål när de har druckit alkohol. De är inte så bra på att vända andra kinden till, konstaterar Staffan Grenehammar, biträdande chef på Sörmlandspolisens brottsförebyggande avdelning. Han är införandeansvarig och den som sjösatt satsningen på hot spots vid sin egen hemmastation. Sedan det förebyggande projektet påbörjades för ett år sedan har anmälningarna av våld mot tjänsteman och våld i offentlig miljö minskat med 36 procent i Eskilstuna. – Vi ska förvisso inte dra för stora växlar på den siffran, projektet är ungt och minskningen kan ha många skäl. Men förmodligen är hot spots-arbetet en bidragande orsak, ’ ’ Vissa människor har lättare att hamna i slagsmål när de har druckit alkohol.” Staffan Grenehammar säger Staffan Grenehammar. Peter Linde arbetar som yttre befäl ikväll. Klockan är åtta och han har just samlat kvällens arbetslag för utsättning i ett svettigt mötesrum på Eskilstuna polisstation. Totalt går åtta poliser på sina pass nu. Två av dem gör sitt andra helgpass i sträck. Eskilstunapolisen är underbemannad och har minst åtta vakanta tjänster. Gårdagskvällen var stökig, det vackra vädret och den nyanlända lönen lockade ut många på stan. En ny krog öppnade och drog fullt hus med låg åldersgräns. En hel del slagsmål utbröt och flera personer tillbringade av olika alkoholrelaterade anledningar natten till lördagen i arresten. – Förhoppningsvis stannar några av dem hemma ikväll, säger Peter Linde. Hot spots–projektet innehåller knappt något som är helt nytt för poliserna som ska ut och jobba ikväll. Det är helhetsgreppet som är nytt, fokuseringen på de tre platser som Brå för drygt ett år sedan konstaterade var extra hårt drabbade av våldsbrott; Järntorget, Fristadstorget och krogtäta Nybrogatan mitt i city. Peter Linde avsätter fyra poliser och en buss för det mobila poliskontor som förhoppningsvis ska stå parkerat på Nybrogatan inatt. – Men ni åker på annat om det behövs såklart, förtydligar han innan alla lämnar det nästan helt lufttomma mötesrummet, klär på sig det sista och tar sig via garaget ut för ett kvällspass. Jenny Lindblom har knappt hunnit parkera bussen i änden av Nybrogatan förrän hon tvingas lägga i backen, slå på blåljusen och gasa ut mot ett bostadsområde utanför centrum. Det brinner i en lägenhet på nionde våningen. Upprättandet av det mobila poliskontoret får vänta. Räddningstjänsten är redan på plats. Det som från början verkar vara en olyckshändelse visar sig snart vara en misstänkt mordbrand. Jenny Lindblom och hennes tre kolleger, som planerat för en kväll i krogmiljöns tjänst, får nu ägna skiftets första timmar åt att lugna lägenhetsinnehavarna, ta upp vittnesmål och hålla trappuppgången fri från nyfikna åskådare. Tre timmar senare styr poliserna åter mot centrum. De delar upp sig i par och passar på att gå runt och prata lite med ordningsvakterna på barerna och 22 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 21-25 hot spots_1206.indd 22 2013-06-19 09:37 Reportage Xxxx. Xxxxx. Det här är hot spots Begreppet används inom kriminologin för att beskriva avgränsade områden eller platser med mycket hög grad av kriminalitet. Under 1990-talet fick teorier kring detta fenomen ett forskningsmässigt uppsving när den tekniska utvecklingen av programvara gjorde det möjligt att analysera större mängder data. USA är ledande i forskningen kring hot spots. Brå om svenska hot spots Robert Andersson pratar ihop sig med vakterna, allt är fortfarande lugnt. klubbarna i kvarteret. Sedan hot spots-projektet påbörjades arbetar även vissa vakter i gula västar, för att både polis och allmänhet ska se dem lättare. De flesta ordningsvakter tror att lördagen blir lugnare än gårdagen. En magkänsla bara, stämningen är vänligare idag menar flera. Samverkan med dörrvakterna är en viktig del av hot spots-projektet. De flesta vakterna på stadens krogar ’ ’ Har någon varit extra stökig den senaste tiden?” Staffan Grenehammar har någon gång varit med på en ordningsvaktsutsättning, ett fredagsmöte före löningshelgen där polis och ordningsvakter tillsammans kan förbereda sig. – Har någon varit extra stökig den senaste tiden? Finns andra konflikter att ta hänsyn till? Ordningsvaktsutsättningarna är ett bra tillfälle för oss att utbyta information och skapa ett bättre samarbetsklimat, menar Staffan Grenehammar. Klockan har blivit tolv och » Under 2011 analyserade Brottsförebyggande rådet, Brå, den polisanmälda brottsligheten mellan 2007 och 2010 i sex svenska städer. Förutom Eskilstuna studerades Helsingborg, Göteborg, Luleå, Stockholm och Umeå. Utöver misshandelsfall analyserades anmälda personrån, bostadsinbrott, källaroch vindsinbrott och egendomsbrott. Brå drog slutsatsen att det finns hot spots i alla dessa städer och konstaterade i sin rapport att ”det även i Sverige finns förutsättningar att arbeta med platsbaserat polisarbete.” Men alla städer uppfyllde inte kriterierna för att ett sådant arbete skulle vara meningsfullt. Eskilstuna var en av städerna där Brå, utifrån vetenskapligt grundade fakta, såg det meningsfullt att arbeta med hot spots. Eskilstuna har sedan dess valt att aktivt använda platserna som utgångspunkt för flera förebyggande insatser. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 23 21-25 hot spots_1206.indd 23 2013-06-19 09:37 Reportage/ Hot spots i Eskilstuna Att synas i krogvimlet är en viktig del av arbetet kvällstid. » Jenny Lindblom och Robert Andersson gör sitt bästa för att höja promillehalten i stadens brunnar. Kvällens ligamatch är slut, tv-sändningen är över och allt fler människor traskar ner på stan, många med en färdknäpp i näven. När de ser lagens väktare i de gula västarna räcker de utan protester över sina ölflaskor. Martin Gunnarsson är kvällens vakande öga. Från en dator på länskommunikationscentralen håller han koll på totalt elva kameror som visar rörliga livebilder från centrala Eskilstuna. Bildkvaliteten varierar, några kameror är mer ljuskänsliga än andra. Men med inzoomning syns det mesta hyfsat ’ ’ Jag vet att folk kan bli provocerade av att se oss bara stå här.” Robert Andersson tydligt. Allt han tittar på bandas. Om något ser misstänkt ut underrättar han sina fotpatrullerande kolleger. I ena ögonvrån ser Robert Andersson hur en av stans mer ökända bråkstakar närmar sig från ena hållet. Han har sedan tidigare noterat att ännu en av de något stökigare Eskilstunaborna redan befinner sig på en av uteserveringarna. Om de möts i lördagsvimlet är risken stor att handgemäng uppstår. Vänligt men bestämt närmar sig Robert Andersson därför nummer ett och hälsar med ett leende. De pratar en stund och sedan vänder killen på klacken. Uppenbarligen är han med på noterna, inget bråk ikväll. Han kan lika gärna gå till ett annat ställe, eller åtminstone välja en annan väg. Det mobila poliskontoret som stått parkerat några timmar får återigen lämna området. Fler poliser och ett större fordon behövs för ett larm utanför stan. Jenny Lindblom lämnar också centrum, för att inne på stationen avrapportera kvällens brand. Robert Andersson stannar kvar där mörkret nu lagt sig. Han får förstärkning av en kollega och de fortsätter fotpatrullera på kroggatan, tar täta varv utanför entrén på den nyöppnade krogen. Allt är fortsatt lugnt fastän många vimlar runt bland krogarna. – Jag vet att folk kan bli provocerade 24 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 21-25 hot spots_1206.indd 24 2013-06-19 09:37 Reportage Avspärrningarna kring lägenhetsbranden hävs. Bussen blir åter mobilt poliskontor på stan. Hot spots för misshandel i Eskilstuna. Källa: Brå Viktiga åtgärder i Eskilstuna Målet med projektet är att minska våldet i offentlig miljö och öka antalet redovisade ärenden. Polisen i Eskilstuna vidtar flera olika åtgärder. lF ör att minska fylla har polisen tagit initiativ till ett Fotpatrullerandet fortsätter. av att se oss bara stå här, det ser ut som om vi inte gör någonting, säger Robert Andersson. – Men vår närvaro har en lugnande effekt. Om vi åker på larm utanför stan kan man räkna kallt med att det snart blir mer stök här. Klockan tre är innerstan tom, sånär som på några avslagna partydjur, mängder av fimpar och en hög med skräp utanför McDonalds. Ett par bråk har avstyrts av vakter och polis under kvällen. I arresten sover fem personer ruset av sig. Om en timme lämnar Eskilstunapolisens nattarbetare över till nästa skift. Stadens hot spots svalnar något i väntan på nästa festkväll. ’ ’ Vår närvaro har en lugnande effekt.” Robert Andersson krögarnätverk där man utbyter information. Viss lobbyverksamhet gentemot kommun och krögare bedrivs där polisen bland annat arbetar för att få till fler förändringar i de lokala ordningsföreskrifterna. lF ör att förbättra den fysiska miljön har bilförbud införts på några av kroggatorna och taxi-zoner flyttats till platser utanför kroggatorna som enligt Brå är en hot spot. Därmed uppstår färre folksamlingar där det efter krogarnas stängning riskerar att bli bråk. lA rbetet med att få till bättre belysning och färre undanskymda platser i centrum pågår, i dialog med kommunen. lT illsammans med ordningsvakterna arrangeras varje löningshelg en ordningsvaktsutsättning där polisen delar med sig av information och arbetssätt inför helgen. Förhoppningen är att samarbetet ska förbättras om de kontinuerligt utbyter information och har en öppen dialog. lO rdningsvakterna på flera krogar arbetar numera till klockan 2.45 på helgnätter. Krogarna stänger klockan 2.00 och många bråk uppstår då. lE skilstunapolisen har börjat göra dolda krogkontroller för att upptäcka misstänkta överserveringar. Flera anmälningar har upprättats. lP å löningshelger bemannar Eskilstunapolisen övervakningskamerorna med en person som håller uppsikt och underrättar kollegerna. Filmerna ger möjligheter att lösa brott som spelats in. Läs mer: Brås rapport om hot spots (2011:17) finns tillgänglig via www.bra.se. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 25 21-25 hot spots_1206.indd 25 2013-06-19 09:37 Inblick/ Stalkning Snart har det gått två år sedan den nya lagen mot olaga förföljelse, stalkning, infördes. I februari dömdes två kvinnor för stalkning av en polis. Text Åsa Erlandson Foto Ulrich Johannson Han blev trakasserad i månader Den unga kvinnan lutade sig fram och frågade ”Hur mår Oliver?”. – När hon nämnde mitt barn svartnade det för ögonen, säger polisen Sven. Han blev förföljd i månader efter ett vanligt ingripande. Allt började en kväll när Sven och hans kolleger stoppade två tjejer som ofredade gästerna på en uteservering. Snart började tjejerna hänga utanför polisstationen och följa efter med sin bil när poliserna skulle ut på jobb. Poliserna bestämde sig för att sätta hårt mot hårt men det visade sig vara en dålig strategi. När Sven stoppade tjejerna för en mindre trafikförseelse och precis skulle gå därifrån, frågade en av dem hur hans lilla son mådde. – Då brann det för mig inombords, säger Sven. I månader tvingades han och hans familj leva med telefonsamtal, bilar som sakta körde förbi hans hem 20 gånger om dagen och hotfulla brev: ”Du kan fly men inte gömma dig”. Till slut utfärdade åklagare kontaktförbud som delgavs en kväll klockan 20.15. En halvtimme senare bröts det. Sven var inte rädd för egen del men orolig för familjen. Fallet sköttes av en annan polismyndighet och han var arg och frustrerad över att rättsprocessen tog tid och att han inte fick veta hur det gick. – I min värld skulle de ha häktats mycket tidigare. Det är bara mina egna spekulationer men jag tror att detta inte prioriterades för att jag är man och de är tjejer. Däremot är han nöjd med hur chefer och kolleger har stöttat honom hela vägen och hjälpt till med bevakning och larm. – Jag kan bara tänka mig hur det är att tillhöra allmänheten och vara utsatt. Det måste vara fruktansvärt, säger han. I februari föll den fällande domen. Det var troligen första gången som den nya stalkningslagen prövades med en polis som målsägare. Tjejerna fick skyddstillsyn med samhällstjänst och ska betala skadestånd till Sven och hans familj. Sven är lättad, men ännu har trakasserierna inte upphört helt och nyligen körde en släkting till en av tjejerna förbi hans hus och filmade. Med facit i hand har han svårt att se att han hade kunnat göra annorlunda den där kvällen när han Olaga förföljelse/stalkning Olaga förföljelse är ett brott som infördes i brottsbalken den 1 oktober 2011 och kan ge fängelse i högst fyra år. Det är ett samlingsnamn för tio olika brottsliga gärningar: misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller försök till skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud. Från att lagen infördes till 31 december 2012 har 1 172 polisanmälningar om olaga förföljelse gjorts varav 110 har redovisats till åklagare. ingrep på uteserveringen och allting startade. Svens råd till den som blir drabbad är att dokumentera allt som sker. Hans råd till kolleger är att visa att de bryr sig. Han vill att stalkningsbrott ska få högre prioritet och utredas snabbare och att det ska krävas mindre för att väcka åtal. Själv tror han att kontaktförbudet mot honom har brutits 150 gånger. – Ett tag kändes det som att de väntade för att kunna bygga på med fler brott men jag kände att vad fan, det räcker nu. Sven heter egentligen något annat. 26 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 26-27 stalkning_1306.indd 26 2013-06-19 09:38 Inblick Ett vanligt ingripande fick oanade konsekvenser för Sven. I februari dömdes de två unga kvinnor som förföljde och trakasserade honom. Stalkningslagen lD en 1 oktober 2011 infördes den lL agen anger inte exakt hur så kallade stalkningslagen för att underlätta livet för människor som blir förföljda eller trakasserade. lT anken med stalkningslagen är att samla ihop ett antal brottsliga gärningar, till exempel misshandel och överträdelse av kontaktförbud, för att få ett högre straffvärde. lD et nya brottet ”olaga förföljelse” kan ge fängelse i högst fyra år. mycket som krävs och inom vilken tidsperiod, men det ska vara en upprepad kränkning av personens integritet. lÄ nnu är det för tidigt att säga om lagen har haft något preventiv effekt men Brottsförebyggande rådet, Brå, har fått i uppdrag att göra en utvärdering som väntas bli klar nästa år. Nio procent drabbas per år År 2006 gjorde Brå en kartläggning av stalkning. Den visade att nio procent av befolkningen varje år drabbades av upprepade trakasserier av en och samma person (Brårapport 2006:3 Stalkning i Sverige). Nu finns ny fotboja Ett elektroniskt övervakningssystem är redo att börja användas, med en ny typ av fotboja för de personer som bryter mot kontaktförbud. Om en person med särskilt utvidgat kontaktförbud går in i ett förbudsområde larmas polisen som skickar en patrull. Samtidigt larmas skyddspersonen genom en mottagare i hemmet. Ett särskilt nationellt team är utsett att sätta på och ta av fotboja på de förbudspersoner som kan komma i fråga för denna typ av övervakning. Läs mer på Intrapolis. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 27 26-27 stalkning_1306.indd 27 2013-06-19 09:38 Porträtt/ Carina Berghök När man ska redovisa en it-brottsutredning i rätten är det viktigt att inte vara en datanörd. Carina Berghök kan förklara it-brott så att alla förstår. Privat släpper hon fram nörden inom sig – fast bara i ateljén på vinden. Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin Sökare H on är just klar med ett fildelningsärende som är större än Pirate Bay. Mycket större. Carina Berghök lutar sig fram över skrivbordet och säger spänt: – Jag går igång på det här. Att lägga pussel. Hon är anställd som civil itbrottsutredare och sitter i ett eget rum i en korridor i den grå betongkloss som är polishuset i Västerås. Genom fönstret ser man ut över hustak och innergårdar. På väggen hänger ett inramat foto från skogen utanför hennes lantställe i Jämtland. Tät barrskog, höga stammar och mörkgrön mossa suger in betraktaren i bilden. Carina Berghök tittar in i ramen när hon behöver varva ner. I att-göra-lådan kan det ligga allt ifrån bedrägerier till mordutredningar. Carina Berghök hjälper till med IP-spårningar, kartläggning av sociala nätverk, och sökningar efter misstänkta eller vittnen i andra brottsutredningar. Men framför allt handlar hennes jobb om att utreda rena it-brott, som förskottsbedrägerier, dataintrång, fildelning och gromning. Dessutom håller hon utbildningar i att utreda it-brott. – Det är svårt, för folk har väldigt olika förkunskaper. De yngre poliserna fick it-kunskaperna med modersmjölken. Det är grundnivån bland utredare som behöver höjas överlag, säger Carina Berghök. Själv förvärvade hon grundkunskaperna på sin förra arbetsplats, Telia. Där arbetade hon med ”allt inom mjukvara”. Bland annat var hon med och utvecklade de så kallade smartcarden – de små chippen som sitter på många id- och betalkort idag. Carina Berghök är också utbildad it-forensiker. – Jag vet hur det funkar rent tekniskt och kan därför ställa de rätta frågorna i ett förhör. ’’ Allt jag är bra på kommer till sin rätt i det här jobbet.” Carina Berghök Hon har alltid varit nyfiken på ny teknik och håller sig uppdaterad genom att läsa rapporter från antivirusföretag, och artiklar i olika teknik- och datatidningar. – It-brott är färskvara, och jag känner att polisen ligger ett par steg efter. Men vi har blivit betydligt bättre sedan jag började 2007. Över tusen personer sökte när Polismyndigheten i Västmanlands län utlyste fem civila utredartjänster. För Carina Berghök var det en enorm egokick att få jobbet. Hon har drömt om att bli polis sedan hon var liten. Nu är hon inte just polis, men har en tjänst som passar henne perfekt. – Allt jag är bra på kommer till sin rätt i det här jobbet. Hon beskriver sig själv som rättskaffens. Hennes man uttrycker det i simplare ordalag: ”Hon går fan inte ens mot röd gubbe.” Det har alltid varit ordning och reda kring Carina Berghök. Ordningssinnet är användbart i stora brottsutredningar, som till exempel bedrägeriutredningar med många målsägare och pengar som flyttats mellan många olika konton. Som utredare måste hon se till att andra kan ta till sig fakta i målet och hon gillar utmaningen i att göra utredningen visuell och lättbegriplig. Ur en liten låda bakom skrivbordet märkt med skylten ”Carinas kortmakeri” sticker färgglada sidenband och pappersflikar upp. Presentationsmaterial till nästa rättegång? – Nej, ha, ha, jag gör hälsningskort som hobby! Det är min terapi, som jag pysslar med på fritiden, uppe på vinden där hemma. Jag samlar på knappar, vackra papper, sidenband till korten … jag blir lite halvnördig när jag håller på med det där. Carina Berghöks väg till drömjob- Längtar till stugan i Jämtland Västerås Ålder: 43. Jobbar som: Civil it-brottsutredare vid Polismyndigheten i Västmanlands län. Om jobbet: Jag har mitt drömjobb och går gladeligen till jobbet varje dag. Bor: Stort hus i Västerås, som delas med systern och hennes familj. Familj: Man och två söner. Plats jag tycker om: Min ateljé på vinden som är mitt ”scrapbookrum”, och sommarstugan i Jämtland. 28 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 28-30 porträtt_1306.indd 28 2013-06-19 09:40 » Förebild: Människor som gått igenom kriser och rest sig igen. Boktips: En ovanligt torr sommar av Peter Robinson. Filmtips: Erin Brockovich. Gillar inte: Missunnsamhet. Kom till mig om du vill ha hjälp med: It-spårningar och sökningar på internet. Motto: ”Den vise formar sig själv.” 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 29 28-30 porträtt_1306.indd 29 2013-06-19 09:40 Porträtt/ Carina Berghök Tre röster om Carina Berghök Kim Johansson, polisassistent och it-brottsutredare, närmaste kollega: – Carina är öppen, hjälpsam, nyfiken, ambitiös och noggrann. Hon är strukturerad och duktig på att presentera mycket information på ett överskådligt sätt. Hon är lite pysslig av sig, och det genomsyrar allt. Hon gör allt med finess. Eva Thored, civil brottsutredare, På jobbet letar hon ledtrådar och cachade internetsidor. Privat är hon alltid på jakt efter » bet var inte spikrak. Sammanlagt har hon haft runt tio yrken innan hon kom till polisen, till exempel servitris, ekonomiassistent och läkarsekreterare. Hon tror att det beror på att hon är så nyfiken. En av de vanligaste arbetsuppgifterna nu är att söka på nätet. – Jag har svart bälte i Google. Hon är väl medveten om hur djupa spår var och en lämnar efter sig på internet. Även raderad information är lätt att återskapa. Hon visar internetsidan ”gnuheter” som löpande sammanställer alla sidor som polisanställda besöker. Själv är hon inte med i Facebook eller sociala medier över huvud taget. Sökträffarna på ”Carina Berghök” är ytterst få och visar inte mycket information. – Att lägga ut information om sig själv eller sina åsikter är samma sak som att sätta upp skyltar på stan. Det är bäst att vara försiktig, att tänka på att allt jag lägger ut kommer alltid att finnas kvar. Däremot använder hon Facebook frekvent i jobbet. – Facebook är en guldgruva för att kartlägga nätverk. Man kan också se om folk är hemma eller inte. Om någon är svår att få tag på eller påstår att han eller hon är utomlands, är det ganska lätt att undersöka via deras statusuppdateringar. Utöver säkerhetstänkandet ’’ Att lägga ut information om sig själv på nätet är samma sak som att sätta upp skyltar på stan.” Carina Berghök sidenband och vackert papper. har Carina Berghök fått en större ödmjukhet inför människor sedan hon blev polisanställd. Hon träffar många som hamnat ”på fel sida om hennes skrivbord” i förhör, på grund av felaktiga beslut. Framför allt ser hon en ökning av unga kvinnor med spelmissbruk. En del försöker täcka sina skulder genom så kallade förskottsbedrägerier, som är att lura pengar av folk via köpoch säljsajter. Carina Berghök ser sig själv som lyckligt lottad. Hon njuter av livet med familj, vänner, fritidsintressen och brinner för sitt jobb. Efter många år med olika yrken bakom sig kan hon nu nöjt konstatera att hon nog finns kvar på samma arbetsplats om tio år. – Jag har hittat mitt drömjobb. kollega och vän: – Hon är en energisk människa och en fantastisk vän som man alltid kan ringa. Carina är fokuserad och djupt engagerad i sitt arbete. Omedvetet förväntar hon sig att alla ska vara lika engagerade som hon. Stephan Uttersköld, vice kammarchef på Åklagarkammaren i Västerås, som leder en del it-brottsutredningar: – Jag uppskattar att ha ett verkligt bollplank när jag samarbetar med Carina. Hon är kunnig och håller sig uppdaterad om utvecklingen av it-brott. Hon väntar inte bara på direktiv, utan tar egna initiativ och kommer med förslag till utredningsåtgärder. Carinas nybörjartips vid it-brottsutredningar 1. Spara viktig information, som du hittar på nätet, i Word eller skriv ut den. Gör minnesanteckningar om hur du hittade informationen. I nästa minut kan den vara borta. 2. Använd sökmotorer som till exempel Google och Bing. 3. Sök och sök igen. Nätet fylls hela tiden på med nya uppgifter. 4. Ifrågasätt alltid syftet med slagningen. Leder den utredningen vidare? 5. Om du ska beställa information från utlandet, till exempel från spelsajter, Facebook, Gmail eller Google – se till att dina brev har en officiell stämpel och helst en åklagares underskrift. Då prioriteras din förfrågan. 6. Ställ frågor till Ipo på Rikskriminalpolisen för att komma i kontakt med Interpol, Europol och med polisen i andra länder. 30 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 28-30 porträtt_1306.indd 30 2013-06-19 09:40 Aktuellt Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Språkvårdaren Citatet/ Sydsvenskan Vem gjorde vad? Cannabisanvändning bland ungdomar E Tusen fiender: en studie om de svenska gatugängen och dess langare Författare: Amir Rostami Utgivare: Linnéuniversitetet En studie om de svenska gatugängen och vilka faktorer och processer som ligger bakom gängbildning och gängkriminalitet, med förslag på hur rättsväsendet och andra institutioner kan jobba med att förebygga detta. Cartridges and firearm identification Författare: Robert E. Walker Utgivare: CRC press Ett heltäckande internationellt verk för kriminaltekniker och andra utredare som behöver stöd i sitt arbete vid vapen- och ammunitionsidentifiering. Boken definierar, visar och beskriver bland annat alla olika variationer av vapenslag som fi nns. Foto: Lars Hedelin Utgivare: FoU i Väst När ungdomar provar narkotika första gången är det oftast cannabis de provar. Denna rapport är en aktuell sammanställning av forskningen kring konsekvenserna av drogen och hur ungdomar använder cannabis. ”Det är tid att tala om ett olyckligt mönster, där staten tycks ta sig friheter på individens bekostnad.” Sydsvenskans ledarskribent höjer ett varnande finger efter amerikanska mediers rapportering om statlig övervakning av miljontals medborgare på nätet. Månadens språkråd Vad är Klarspråkskollen? Har du frågor om svenska språket? Skicka dem till polisens språkvårdare Carina Alfredsson via Groupwise. 31-34_aktuellt_1206.indd 31 Svar: Klarspråkskollen är Sveriges första mobilapp om begripligt språk och skrivregler. Här hittar du svar på frågor som: Kan man inleda en mening med och eller men? Heter det fredagkväll eller fredagskväll? Hur skriver man datum? Ska i dag skrivas ihop eller isär? Vad är en akronym? Hur böjs ordet seminarium? Mobilappen är baserad på svenska skrivregler och rådande skrivpraxis. Den kan laddas ner kostnadsfritt på App Store och den kommer i en version för Android i slutet av juni. n del av mitt arbete består i att granska olika dokument som ska skickas till regeringen. Emellanåt blir jag en smula apatisk när jag ska ta mig igenom textmassorna, men samtidigt är jag helt klar över att det här är en mycket viktig del av vår verksamhet. en nYHeT i årets första tertialrapport för polisen är att varje myndighet själv har fått beskriva sin verksamhet och sina resultat. Det som är glädjande är att man på en del myndigheter vågar skriva lite mindre byråkratiskt och lite mer levande. Det kan till exempel se ut så här: ”Under 2012 arbetade vi vid Polismyndigheten i X mycket Om man vå- aktivt med vårt resultat och ett gar använda övergripande mål var att myndighepersonliga pronomen […] ten skulle uppnå ett bättre resultat blir texten 2012 än 2011. Pomycket mer lismyndigheten nådde detta mål. läsvärd.” På ett liknande sätt följer vi nu upp verksamheten under 2013 där målet är att vi ska göra ett bättre resultat under 2013 jämfört med 2012.” Eller så här: ”Medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden har ökat något och ligger över genomsnittet för polismyndigheterna. Ökningen beror troligen på att vi arbetar med gamla ärenden.” Här finns inga långa, komplicerade meningar, och inga abstraktioner. ’’ deT VikTigaSTe är emellertid att man skrivit vi. Om man vågar använda personliga pronomen och därmed visar att det är människor bakom arbetet blir texten mycket mer läsvärd. Våga berätta vem som gjort vad – oavsett om det är något positivt eller något negativt! Carina Alfredsson, språkvårdare 2013-06-19 11:45 Aktuellt På gång De ger råd och stöd vid utredningar av hedersvåld Gruppen, som har namnet Kompetensteam gällande hedersrelaterat våld och förtryck, består av sex personer. Av dem har fyra utredningserfarenhet och två erfarenhet från brottsoffer- och personsäkerhetsarbete. Alla jobbar i sina lokala polismyndigheter, och 20 procent av deras arbetstid är avsatt till att svara på frågor via telefon. Det vanligaste är att de som ringer behöver någon att bolla sina tankegångar med och få bekräftelse på att de är på rätt väg. Teamet poängterar att inga frågor är dumma frågor. – Det behöver inte vara avancerade frågeställningar. Det räcker med att man har funderingen ”är det här hedersvåld?”, säger Jennifer Qvarnström, brottsoffercontroller i Dalarna. Ewa Weidemar, utredare i Ewa Weidemar, kriminalinspektör, utredare vid Relationsbrottsteamet, Kalmar. Tel: 010-562 38 49. ”Tänk brett och vidga misstankarna. Ofta kommer fallen in som anmälningar av olaga hot eller misshandel. Se till att få åklagaren att se att ett fall är hedersrelaterat – det ger fler verktyg. Inse att det inte är bara en aktör utan många.” Catrin Olofsson, polisinspektör och familjevåldsutredare, Östergötland. Tel: 010-56 65 50. ”Var lyhörd!” Jennifer Qvarnström, brottsoffercontroller, Dalarna. Tel: 010-567 17 58, 073-715 57 70. ”Fokusera på att få med målsägarna, och förmedla till dem att polisen kan hjälpa, stödja och skydda. När målsägare förstår konsekvenserna av sin anmälan är det lätt att de backar, eftersom de kan bli väldigt ensamma och utsatta. Kontakta dem som arbetar med brottsoffer- och personskydd.” Lisbet Tolfes, kriminalinspektör, utredare Rikskriminalpolisen, gruppen sexuella övergrepp mot barn: Tel: 010-563 86 49, 070-841 80 08. ”Se till att få med alla aktörer och att de får en förståelse för att det handlar om hedersrelaterad brottslighet.” Thomas Sandin, kommissarie, Stockholm. Tel: 010-563 11 42. Med i gruppen t.o.m. augusti. Maria Ridderstolpe, brottsoffer-och personsäkerhetssamordnare, Västmanland. Tel: 010-567 61 46, 070-293 03 75. ”Se till att stöd och skydd finns parallellt med utredningen. Ha tidigt samråd i ärendet. Se till att hot och riskbedömning med stöd av checklistan Patriark upprättas.” Kalmar, säger att det många gånger handlar om att ge stöd inför förhör, bland annat vill man veta vilka frågor som inte kan ställas. – Jag upplever att många inte vågar ställa vissa frågor, kanske av oro att bli ifrågasatt som rasistisk när det egentligen handlar om grundläggande mänskliga rättigheter. Ewa Weidemar pekar på den största skillnaden mot att Foto: Johanna Orre Många ringer till gruppen som bildades i januari för att bistå utredare med råd och stöd kring utredningar av hedersrelaterat våld och förtryck. utreda andra fall av våld i nära relationer: – Vid hedersrelaterade brott finns sällan vittnen. Det sker bakom lyckta dörrar och familjen vill inte lämna inforKerstin Magnusson mation. ANNONS ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se 32 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 31-34_aktuellt_1206.indd 32 2013-06-19 11:45 Aktuellt Pela och Fadime mördades i hederns namn. Hedersrelaterad brottslighet Foto: Tomas Oneborg/Scanpix lH edersrelaterade brott kan handla om frihetsberövande, tvång, hot, ofredande, misshandel, skyddande av brottsling, övergrepp i rättssak, mord eller mordförsök. lH andlingen riktas vanligtvis mot en familje-medlem som anses ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder. Motivet är att återställa familjens heder. Det kan vara flera personer i släkten som ligger bakom brottet. lD e flesta som utsätts för dessa brott är flickor eller kvinnor i åldrarna 15–25 år. Även pojkar och män kan vara utsatta. Exempel på frågor som teamet fått: Rådgivningen kan handla om: lV ilka frågor kan/kan inte stäl- l Utredningsmetodik. las? lH ur ska jag som utredare tänka kring stöd och skydd i det akuta läget och på sikt? lV ilka ska förhöras i ärendet? lV ilka kan misstänkas? lK an någon annan ha uppgifter att lämna? lH ur ser hotbilden ut och vilket stöd och skydd behöver målsägaren? lV ilka frågor är viktigast att få svar på för att klarlägga hot och risk för målsägaren och kanske andra medlemmar i kollektivet? l J ag behöver tips om externa kontaktpersoner och frivilligorganisationer som kan ge svar på frågor och hjälpa den utsatte personen under och efter polisens utredningsarbete. lH ur går vi vidare, vad ska vi göra? lF örhörsteknik och tak- tiskt upplägg. lF amilje- och släkt- analys. lK unskaper om beteen- den och ritualer inom familj och släkt. lH jälp, stöd och skydd till brottsoffer. lK ontaktuppgifter till andra myndigheter och sakkunniga. Läs mer: Sök på Brott i nära relationer på Intrapolis. Där finns verktyg för dem som arbetar mot hedersrelaterade brott, bland annat ett metodstöd. ANNONS Vill du bli livvakt och arbeta i händelsernas centrum? Sista ansökningsdag 13 september 2013 Informationsträffar 27 augusti och 29 augusti Läs om rekryteringsprocessen på Intrapolis 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 33 31-34_aktuellt_1206.indd 33 2013-06-19 11:45 Aktuellt Fråga juristen Får jag undersöka beslagtagen mobil? Karlerö, kammaråklagare och Svar: En beslagtagen mo- adjunkt vid biltelefon får undersökas genom att de sms och mms som inkommit före beslagsbeslutet får läsas. Även i den mån de är ”olästa”, finns i telefonen eller på SIM-kortet så är det tillåtet att ta del av dem med stöd av RB 27:12. Man får även ta del av kontaktlistor och samtalslistor. Beslagsreglerna ger dock inte stöd att ringa mobil- Polishögskolan i Solna. svar eller ta del av sms som inkommer efter beslagstidpunkten. Dessa regler ska skiljas från reglerna om kroppsvisitation som syftar till att ge underlag för beslut i beslagsfrågan men inte till att ge en självständig undersökningsrätt av innehållet i föremål såsom mobiltelefon. Vad gäller en person som hämtats till förhör så är det alltid möjligt att begränsa vederbörandes kontakter om det kan motiveras av kollusionsskäl. Här bör dock nämnas att de restriktioner, som det innebär att använda sin mobiltelefon (6 kap. 2 § 6 p häkteslagen (2010:611) enligt Foto: Lars Hedelin Malin Fråga: Vad finns det för möjlighet för polis att undersöka en mobiltelefon som har tagits i beslag? Är det möjligt att neka en person som hämtats till förhör att använda sin mobiltelefon? Polisen får läsa sms i beslagtagna mobiler, men bara dem som kommit in före beslagtagandet. samma lag kräver beslut av undersökningsledaren, det vill säga en polismyndighet eller en åklagare. Detta kan medföra komplikationer för en polisman som gripit en person att agera innan polismannen kommit i kontakt med undersökningsledaren och aktuellt beslut kunnat fattas. Rättelse: Förra numrets spalt skrevs av Mats-Ove Edvinsson, inte av Malin Karlerö. ANNONS Polismyndigheten i Västerbottens län söker Poliser till Umeå Kom och utvecklas med oss! Umeå växer och med det också möjligheterna för Polisen att utveckla sin verksamhet. Därför behöver vi nu fler poliser till Umeå. Är du en av dem som vill utvecklas tillsammans med oss? Läs mer om de tjänster vi erbjuder på www.polisen.se/vasterbotten. Välkommen med din ansökan. 34 / Svensk Polis / nr 6 / 2013 31-34_aktuellt_1206.indd 34 2013-06-19 11:45 Birgitta Dellenhed, chef för ungdomssektionen, Göteborg Fråga & Svar förhåller oss till varandra på nätet. I grund och botten är det här en värdegrundsfråga som rör oss alla. Hur gör ni i framtida liknande ärenden? – Vi kommer att hantera ärendena som vi alltid har gjort, men jag tror att insikten om just snabbheten kommer att finnas med i polisens arbete även fortsättningsvis. – Jag hoppas också att uppmärksamheten kring ärendet får fler att våga anmäla. Många kanske skäms för att de har gått med på att bli fotograferade, och stoppar huvudet i sanden när bilderna sprids på nätet. Vad händer nu? ”Vi poliser har fått oss en tankeställare över hur fort det går i sociala medier”, konstaterar Birgitta Dellenhed. ”Jag hoppas att fler vågar anmäla” Foto: Maria Hällqvist Ni har lett utredningen av det så kallade Instagramupploppet. Berätta om fallet. – Två flickor, 15 och 16 år gamla, har åtalats, misstänkta för att ligga bakom det Instagramkonto som orsakade upplopp vid två gymnasieskolor i Göteborg. Hundratals ungdomar hade hängts ut med kränkande kommentarer och vi har förhört 90 brottsoffer. Ärendet har uppmärksammats mycket i media. – Ja, journalister har följt utred- Birgitta Dellenhed Ålder: 44 år. Karriär i korthet: Polis i 24 år, varav 15 som ungdomspolis. Intressen: Handboll och att vara ute i naturen. Motto: Behandla alltid andra som du själv vill bli behandlad. ningen intensivt, och tiden fram till åtalet har varit otroligt hektisk, på gott och ont. Jag hoppas att det här är startskottet på något nytt. Nätmobbning har funnits länge, men har inte debatterats på det här sättet tidigare. Vad har ni lärt er? – Vi poliser har fått oss en tankeställare över hur fort det går i sociala medier – både när det gäller spridningen på nätet och hur ungdomarna omedelbart mobiliserade sig. – Det har hållits temadagar runt om på skolorna i Göteborg om hur vi – Åtalet gäller grovt förtal. Om de döms brukar påföljden för så unga personer bli någon form av vård inom socialtjänsten och dessutom att betala skadestånd. I tidigare domar har brottsoffer fått minst 10 000 kr för kränkning. Detta ärende innehåller 45 målsägande så eventuella skadestånd skulle bli väldigt stora. Samtidigt är processen viktig för att öka medvetenheten om att det här är ett brott, så att ungdomar förstår att deras handlande får konsekvenser. – Polisen tar, tvärtemot kritiken, alltid den här typen av brott på allvar, och varje gång vi får in en anmälan gör vi en bedömning om den går att utreda. Det stora problemet är att vi sällan ser vem som har utfört brottet. Men även om en anmälan inte leder någonstans, så finns den dokumenterad, utifall något liknande skulle hända igen. Lotta Engelbrektson Rättegången mot flickorna avslutades den 10 juni och domen föll några dagar efter att detta nummer trycktes. Instagramupploppet Lördagen den 15 december 2012 skapades en grupp på Instagram där tjejer och killar hängdes ut med bilder och kränkande sexuella kommentarer. Ett par dagar senare samlades hundratals ungdomar i protest utanför två gymnasieskolor i Göteborg. Sten och snöbollar kastas mot polisen, och ett 40-tal unga omhändertogs. 2013 / nr 6 / Svensk Polis / 35 35_fraga_svar_1306.indd 35 2013-06-19 09:49 Posttidning B Svensk Polis Rikspolisstyrelsen Box 12256 10226 Stockholm Annons 36 sista 1306.indd 36 2013-06-19 09:49
© Copyright 2024