Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde Östersund - Sundsvall gällande år 2013-2015. Östersund-Sundsvall älgförvaltningsområde omfattar 736 641 ? ha inom Jämtlands och Västernorrlands län. Inledning Älgförvaltningsplanen är i alla avseende grundad på riksdagens beslut och Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2011:7 samt Jämtlands läns anvisningar för älgförvaltning inom Jämtlands län. Därutöver skall planen vara Älgförvaltningsgruppens anvisningar för älgförvaltningen inom Östersund-Sundsvall samt ett stöd för lokal planering och genomförande inom Älgskötselområden och Licensområden. Älgförvaltningen skall vara adaptiv, lokalt förankrad och ekosystembaserad för att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna. Förvaltning tar även hänsyn till s k allmänna intressen. Uppgifter / Vem gör vad Länsstyrelsen: (Lst) Länsstyrelsen i Jämtlands län är beslutsfattare efter samråd med Viltförvaltningsdelegationen inom hela området ¤ tar fram och fastställer en övergripande förvaltningsplan för länet ¤ fastställer älgförvaltningsplaner för ÄFO ¤ registrerar älgskötselområden och licensområden ¤ fastställer inlämnade älgskötselplaner efter tillstyrkan/synpunkter av älgförvaltningsgruppen ¤ fastställer eventuella ändringar i älgförvaltningsplanerna ¤ ansvarar för ett fastighetsregister och kartunderlag över områden för älg- och kronhjortsjakt ¤ beslutar om licenstilldelning av älg inom licensområden ¤ beslutar om avgiften för fälld älg ¤ beslutar om registreringsavgiften för nya älgområden (f n v 2300 kr) ¤ beslutar om skyddsjakt på älg efter yttrande från älgförvaltningsgruppen ¤ utvecklar, äger och förvaltar gemensam IT-plattform för älgförvaltning Älgförvaltningsgruppen (ÄFG): ¤ upprättar en plan för förvaltning av älgstammen inom sitt ansvarsområde (älgförvaltningsplan). Planen skall omfatta en period om tre (3) år ¤ yttra sig över registrering av ÄSO ¤ yttra sig över älgskötselplaner innan de ges in till länsstyrelsen ¤ följer upp förvaltningen mot ställda mål, såväl under jaktsäsongen som mellan jaktsäsonger ¤ genom råd, vägledning och dialog/information verka för att uppsatta mål uppfylles ¤ håller årliga samråd med ingående älgskötselområden ¤ följer upp fodertillgång och skadenivåer på skog ¤ föreslår den minsta areal som krävs för att fälla en älgkalv inom älgförvaltnings1 området inför länsstyrelsens beslut om registrering av licensområden. En av lst fastställd s k "tilldelningstrappa" avgör sedan minsta areal för vuxen älg beroende på förvaltningsmålet. ¤ föreslår fällavgift på vuxen älg resp. älgkalv till länsstyrelsen ¤ uppmärksammar länsstyrelsen på förhållanden som väsentligt avviker från uppsatta mål och planer ¤ föreslår till länsstyrelsen det antal älgar (vuxna och kalvar) som får fällas inom licensområden ÅFG mål år 2015 är: # en halverad skadenivå på skog sett mot 2009/2011 års skadebild # en vinterstam med 9 älg/1000 ha som medelvärde i hela området # reproduktion 0,7 kalv/hondjur # fördelning vuxna i älgobs = minst 40% tjur # fler kapitala tjurar i brunsten ÅFG mål år 2018 är: # en vinterstam med 7 älg/1000 ha som medelvärde i hela området # minst 10% färre trafikolyckor med älg mot 2012 års nivå # reproduktion 0,8 kalv/hondjur # ökad medelålder i vintersam Medel för att nå målen 2015 Krav: # en avskjutning 60% ko och 40% tjur # minst 40% kalv av total avskjutning # uppföljning genom älgdata.se # avstämningsmöten inom ÄSO, mellan jakterna sep/okt # uppföljning i gemensam beräkningsmodell för respektive ÄSO och licensområde # inga egna restriktioner i jaktlagen # spara tjur med mer än 10 taggar i september # väga och rapportera vikt på fälld kalv, gärna även vikten på vuxna älgar # verka för ett ökat samarbete mellan markägare och jägare Rekommendationer: # Samjaga för att nå avskjutningsmålet, speciellt på kalv # premiera hundhållning # utnyttja hela älgjaktperioden Älgskötselområden: (ÄSO) ¤ upprättar en älgskötselplan omfattande en period om tre (3) år i samråd med ÄFG ¤ tillsätter en styrelse/styrgrupp med lika delar markägare och jägare (ex: 3+3 st) som svarar för förvaltningen inom området ¤ svarar för att stadgar eller avtal om samgående i älgskötselområdet skrivs/följs ¤ följa upp skötselplanen och vid behov inkomma med ny plan. ¤ hålla årligen återkommande protokollförda samråd med berörda fastighetsägare, jakträttshavare och viltvårdsområden ¤ ansvarar för att jaktlagen rapporterar i gemensam IT-plattform Tidplan för älgförvaltningen Inventeringar sammanställda senast 31 mars Älgförvaltningsgruppen ska ha ett årligt samråd med ingående älgskötselområden och licensområden efter att inventeringarna är sammanställda varvid älgförvaltningsplanens inriktning ska presenteras, dock senast 15 april Älgskötselområdenas planer ska vara älgförvaltningsgruppen tillhanda senast 30 april Älgförvaltningsområdets skötselplan ska vara länsstyrelsen tillhanda senast 15 maj Länsstyrelsen ska ta beslut om älgförvaltningsområdenas skötselplaner senast 30 juni Älgförvaltningsgruppen ska meddela älgskötselområdena om den totala älgförvaltningsplanen inklusive älgskötselområdenas planer godkänts eller inte senast en vecka efter viltförvaltningsdelegationens beslut. Älgförvaltningsgruppen ska föreslå ändringar i de av älgskötselområdenas planerna som på ett avgörande sätt avviker från älgförvaltningsplanen, senast 15 juni.  Jakttider: älg OBS! Länsstyrelsen kan ändra dessa tider år 2013 2 sep-25 sep 12 okt-31 jan år 2014 1 sep-25 sep 11 okt-31 jan år 2015 7 sep-25 sep 10 okt-31 jan 2 IT-plattform Älgportalen Dokumentation och uppföljning av älgförekomst och avskjutning mm i gemensam databas, på en plats på internet, är helt avgörande förutsättningar för en kunskapsbaserad och flexibel älgförvaltning. Älgportalen - älgdata.se har genom regeringsbeslut 2013 fått denna uppgift. Länsstyrelserna ansvarar för portalen. Rapportering av fälld älg: Regeringen har samtidigt beslutat att rapportering av fälld älg även fortsättningsvis skall kunna göras genom de system som användes under jaktåret 2012/2013. Fälld älg kan således rapporteras direkt i älgdata.se eller via Viltdata, Finnskogen och Moosecare. Systemet ser till att inrapporterad data, oberoende av system, sammanställs i älgportalen. Rapportering av Älgobs: Älgobsen hanteras dock endast via Viltdata. Data på jaktlagsnivå överförs sedan till älgportalen automatiskt. Skog, skogsbruk och biotopvård Studier visar att älgen flyttar betessök från bärris och ljung då snödjupet överstiger 10 cm till ytor med tall, yngre än 20 år. Denna kunskap kan eventuellt nyttjas inom ÄSO och Licensområden då fördelning av älg görs, ( = jaktlag med ungskog får en högre tilldelning). Stora områden inom vårt förvaltningsområde "saknar" rönn eller rönn har väldigt svårt att etablera träd. Huvudmål 1. Det ska vara möjligt att föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag. 2. Minst 7 av 10 föryngrade tallstammar ska vid 5 m höjd vara oskadade. 3. Rönn, asp, sälg och ek ska kunna bli trädbildande där de är naturligt förekommande. En färsk stamskada är en toppskottsbetning, ett barkgnag eller ett stambrott orsakad av älg senaste vintern. Varje sådan skada begränsar handlingsfriheten i den framtida användningen av virket. Betningen börjar vanligen när träden är ca 0,5 m höga. Betningen når sin största omfattning när ungskogen är mellan 1,5 och 3,5 m hög. Nedbrytning av träd förekommer från det att träden är ca 1,5 m höga upp till ca 5 m höjd. Barkgnag förekommer mest på mellan 1,5 och 4 m höga träd. Genomförda skadeinventeringar mellan 2008 till 2012 visar en skadebild, i genomsnitt, på c:a 12% inom vårt ÄFO. I mån av tillgång väljer älgen vintertid 1) rönn, asp och vide/sälg 2) vårtbjörk och en 3) tall och glasbjörk. 3 - observerade älgar noteras för varje dag (om samma älg visar sig vid olika tidpunkter för olika jägare räknas det som olika observationer). Vi räknar inte älgar - vi räknar observationer! "Gula blanketten" kommer att sändas till kontaktperson i ÄSO eller Licensområdet. Företrädare för området anmäler till Jägareförbundet Mitt Norrland hur många blanketter man önskar (= antal jaktlag inom området). Älgobs Kalvvikter - ett konditionsmått Älgobsen är den enskilt viktigaste inventeringen som kan göras för att följa älgstammens utveckling. En viktig förutsättning är att antalet obs-timmar överstiger 5000 timmar. Älgkalvvikter är ett konditionsmått för att över tid följa en älgpopulation inom ett visst område. Minst 50 kalvar inom ÄSO eller Licensområdet krävs för att få ett bra underlag och trender ska kunna påvisas. Älgobsen kan inte direkt översättas till en älgtäthet men den återspeglar en eventuell förändring. Älgobsen ger även en bra bild på andelen kalv/hondjur, tjur/vuxen och reproduktion. Vägning av kalvar standardiseras inom Östersund-Sundsvall ÄFO. Observationsperioden är de sju (7) första dagarna av jakttiden i september. En spärr har införts för att man inte skall kunna rapportera obs från oktober. Anvisningen på "Gula blanketten" stämmer således inte i detta fall. Vägning görs av hela slaktkroppen, snarast möjligt (detta för att kroppen tappar vätska och minskar i vikt). Sker med våg som klarar en noggrannhet av ett kilogram. Vikten definieras som Slaktvikt och är utan hud, huvud, skankar (nedre delen av ben) och inälvor. Vikten skall inkludera fettansamlingar och kött som skurits bort på grund av skottskador. I samband med inmatning i rapporteringssystemet skall även kalvens kön anges och om möjligt även en notering om kalven var enkel-, dubbel- eller trippelkalv. Jaktdagarna behöver inte vara i följd. Uppehåll är tillåtet. - antal jaktdeltagare anges för varje jaktdag - jaktdagens längd anges noggrant för varje jaktdag från samling till jaktslut (hämtning av älg samt slakt inräknas ej) 4 Avskjutningsstatistik för älg Vid en adaptiv älgförvaltning behöver vi känna till hur stor älgpopulationen är, och om den ökar eller minskar. Med den kunskapen och informationen kan vi formulera och utvärdera de mål som är en av grunderna i en framgångsrik adaptiv förvaltning. Med en korrekt avskjutningsstatistik får man en mycket god kunskap om dödligheten i älgpopulationen. Lokalt kan predationen från varg och björn, framför allt på älgkalvar, ha betydelse. En begränsning med avskjutningsstatistiken som inventeringsmetod är att den inte alltid direkt speglar älgpopulationens storlek och sammansättning under ett enskilt år. Om vi däremot analyserar avskjutningsstatistiken (antal fällda djur) under flera år tillsammans med uppgifter om ålder och kön hos de fällda älgarna finns det metoder som tillsammans med älgobs ger oss möjlighet att skatta antalet älgar i populationen. Uppgifter om antalet fällda älgar under jakt skall inrapporteras av varje jaktlag senast 14 dagar efter det att älgen fällts! Obligatoriska uppgifter: - jaktenhet - typ av djur (Tjur, Ko/Kviga, Tjurkalv eller Kvigkalv) - slaktvikt på kalv (om möjligt även vuxen älg) - antal taggar på fälld tjur OBS! Slutrapportering av jaktresultatet görs inom två veckor efter jakttidens utgång. Åldersstruktur och reproduktion Kunskap om åldersstruktur och reproduktion kan utgöra viktiga hjälpmedel i den lokala älgförvaltningen. • Det är främst åldersfördelningen hos älgkor som är av betydelse för produktionen av kalv och därmed även för hur mycket en älgpopulation kan beskattas. Kor i åldern 4-10 år är mest produktiva. • Även andelen tjurar och deras åldersfördelning har inverkan på produktiviteten. Medelåldern på tjurarna är idag för låg. Det kritiska värdet för antal tjur i förhållande till hondjur ligger på 30-35%. Idag ligger vi inom vissa delar av området på ca 33-38%. Med en tjurstam på 30% är andelen stora tjurar bara 7 tjurar av 100 eller en tjur på 30 hondjur. Skulle vi nå 40% får vi 25 kapitala tjurar i brunsten av 100 eller en tjur på tre hondjur. Ett skäl till att öka antalet tjurar samt medelåldern bland tjur är att det blir intressantare att jaga. Du har fyra gånger så stor chans att få skjuta en stor tjur ifall stammen innehåller 40% tjur i stället för 30%. Ett viktigare skäl är att det framförallt är de större tjurarna som är aktiva under brunsten och kornas brunst stimuleras av äldre tjurar. Finns det ingen äldre tjur i närheten håller kon inne med brunsten. Sen brunst ger mindre kalvar (ca 1 kg mindre per dag). Små kalvar under hösten/vintern ger små fjolingar hösten därpå. Ligger antalet större tjur på ett värde runt 30-35% är chansen stor att korna inte blir betäckta och då föds inga kalvar. 5 Tandsnittning Närbild på snittad älgtand Foto Johan Månsson, SLU Att samla in fakta genom tandsnittning är en bra metod som ger ökad kunskap om åldersstrukturen i älgpopulationen. Åldern på skjuten älg införs i älgdata. Älgstammens storlek Hur många älgar kommer att kunna skjutas i framtiden med en viss målsättning på vinterstam. Följande matematik kan nyttjas för att räkna fram detta. Vinterstam x % hondjur av vuxna x reproduktion = avskjutning Ex 1: En vinterstam på 6,0 älgar/1000 ha med ett innehåll på 60% hondjur och 40% tjur. Reproduktion 0,8 kalv/hondjur 6,0 x 0,6 x 0,8 = avskjutning 2,9 älg/1000 ha Ex 2: En vinterstam på 8,0 älgar/1000 ha med ett innehåll på 60% hondjur och 40% tjur. Reproduktion 0,8 kalv/hondjur 8,0 x 0,6 x 0,8 = 3,8 älg/1000 ha Ex 3: En vinterstam på 8,0 älgar/1000 ha med ett innehåll på 60% hondjur och 40% tjur. Reproduktion 0,6 kalv/hondjur 8,0 x 0,6 x 0,6 = 2.9 älg/1000 ha Bakvänt kan man således även få fram ett beräknat värde på antalet djur i vinterstam vilket oftast har varit en gissning. Viltvård/Skapa viltbete För att hålla en extra vinterälg på sin mark och ändå hålla betestryck och skador på konstant nivå måste det tillföras eller skapas så mycket extra foder att konsumtionen blir ca 1 000 kilo torrvikt. Det absolut enklaste sättet är att servera denna fodermängd som ensilage. Ett annat sätt är att gödsla 20-30 ha kraftledningsgator med kväve eller anlägga viltåkrar samt toppkapa sly under våren utefter skogsbilvägar. Studier påvisar att betestrycket förändras/ökas runt en foderplats med ensilage. Ca 10 ha (radie 300 m) runt foderplatsen får stor betespåverkan på all skog, men upp till 90 ha utanför detta område får betydligt lägre betestryck. Detta innebär att val av plats för utfodring är av stor betydelse. Detta kan eventuellt nyttjas för att styra älgar från ungskog och undvika stora betesskador på denna. "Bevara och utveckla skogens mångfald" Ersättningsstöd kan sökas för att sköta skog som är viktig för växter och djur. Dessa åtgärder kan ofta likställas med viltvårdsåtgärder. Skogsstyrelsen vet mer! Arealstöd: Ex 4: En avskjutning på 5,5 älg/1000 ha Fördelning 65% hondjur och 35% tjur enligt älgobs. Reproduktion 0,65 kalv/hondjur Vinterstam x 0,65 x 0,65 = 5,5 Svar: Vinterstammen "var" 13,0 älg/1000 ha - kostnader för arbete som du köper in och för material. Max 7.000 kr/ha skogsmark. Schablonersättning, exempel: - röja/rensa/märk upp stig. 975 kr/100m - stängsling av lövungskog. 6.800 kr/100m 6 - frihuggning av naturvärdesträd. 310 kr/träd - återskapa våtmark genom dikespropp. 950 kr/propp - frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris. 1.100 kr/obj. - restaurera skoglig kulturmiljöbyggnad. 3.700 kr/obj - skapa utblick/sikthuggning. 780 kr/obj - naturvårdsbränning. >3 ha 24.000 kr/obj + 6.400 kr/ha. 1-3 ha 14.400 kr/ha Beskattning av älg En vanligt förekommande målformulering är att man ska sträva efter en älgpopulationen av ”hög kvalitet”. Vad som är hög kvalitet är till stora delar en värderingsfråga, alltså en subjektiv bedömning som människor kan ha olika uppfattning om. Kulturmiljöbyggnad som jaktstuga? /foto:LRF Inventering Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet. Metoden är utvecklad, testad och verifierad för att skatta älgtäthet under vintern. Eftersom det finns en variation i hur många spillningshögar en älg lämnar efter sig varje vinterdygn (14-19 högar/dygn och älg) så är metoden idag mest lämpad för att ge ett index som vid upprepade inventeringar ger en bild av förändringar över tiden. Flyginventering som metod i älgförvaltningen innefattar räkning av älg i stickprov av provytor. - Flyginventering fungerar endast på ordentligt snötäckt mark och med upplega (snö) på träden. - Resultat från flyginventering ger en ögonblicksbild av älgstammens storlek och sammansättning. - Flyginventering är en kostsam metod och nyttan bör ställas i relation till vad man kan få ut med alternativa inventeringsmetoder (spillningsinventering och älgobs). Under 2013-2015 planeras f n v ingen inventering inom vårt ÄFO. Man bör istället tydligt ange vad man vill uppnå med sin förvaltning och ange hur man ska mäta detta så att man vet om och när man har uppnått detta mål. Det jaktliga uttaget från populationen kan självklart påverkas genom att man tillåter älgpopulationen att växa, för att möjliggöra ett större jaktuttag. I praktiken finns det dock starka önskemål från olika samhällsintressen om att älgpopulationen inte ska tillåtas att bli för stor i relation till t.ex. fodermängd, betesskador eller risken för trafikolyckor. I Länsstyrelsens övergripande principer och riktlinjer för förvaltningsarbetet står: "Visionen är att skapa en älgstam av hög kvalité i balans med betesresurserna". "Älgjakten skall vara produktionsbaserad. Med det menas att de älgar som fälls inom ett område skall stå i proportion till det som marken producerar". När vi har enats om (eller accepterat) en viss älgtäthet handlar frågan om hur vi kan maximera uttaget vid den överenskomna älgtätheten. Om huvudsyftet är att maximera antalet fällda älgar vid jakten ska denna huvudsakligen inriktas på att skjuta minst 40% årskalv. 7 Denna strategi resulterar i en höjd medelålder bland de vuxna djuren i populationen liksom en högre andel kapitala tjurar av det totala antalet tjurar. Vilket i sin tur ger en högre potential för produktion och tillväxt. Hälsostatus hos älg ÄFG förslag: # Verka för ett ökat samarbete mellan markägare och jägare. # Hög avskjutningen inom jaktområden som har betesbenägen tallungskog under 20 år samt mark mot väg och järnväg med många älg-trafikolyckor. Vårt område har varit förskonad mot allvarliga sjukdomar eller parasiter hos älg (t.ex. tumörer och grå starr, fästingar och hjortlusflugor). Det som förekommer i begränsad omfattning är fibropapillom. Sjukdomen sprids genom virus. Vid mindre omfattning är fortfarande älgen tjänlig som människoföda. Jägareförbundet utbildar viltundersökare. En viltundersökare kan/får t. ex. # Spara tjur med mer än 10 taggar i september. ¤ genomföra en besiktning av ett fällt vilt före leverans till en vilthanteringsanläggning. Innebär att s k röda organ inte behöver följa med viltet vid försäljning. # Samjaga gärna för att öka möjligheter att skjuta kalv alternativt ge hundförare "fri kalvjakt". ¤ besiktiga fälld älg som inte ska avräknas tilldelningen och som det inte behöver erläggas fällavgift för. # Omfördela oskjutna älgar från jaktlag som avslutat jakten till jaktlag som fyllt sin egen tilldelning men önskar fortsätta jaga älg och har gott om älg/älgskador på sin jaktmark. Detta görs efter samråd/kontroll med jaktlaget som avslutat jakten så att inget missförstånd uppstår. # Skapa möjlighet för att dela jakträttsbevis. Många jaktlag har deltagare som endast jagar under första jaktveckan i september. Låt ny deltagare (jägare från orten, nybliven jägare alternativt ungdom) jaga under resterande del av jaktperioden. Älg med hudtumörsjukdom (fibropapillom) orsakad av virus. Foto KP Vid fynd av död (p g a sjukdom) eller sjuk älg tas kontakt med SVA, i Uppsala (tel: 018-67 40 00 eller e-post [email protected]), för råd och instruktion om provtagning. 8 Förekomst av kronhjort Förekomst av kronhjort bör beaktas då förvaltnings- och skötselplaner för älg skrivs. Kronhjortens skador på skog kan lokalt vara stor. Dessa förflyttningar styrs framförallt av betestillgång under sommar-höst-vinter och kan innebära att lokalt kan vissa marker vara älgtomma alternativ talrika på älg. Foderprognos En skötselplan för kronhjort följer i allt väsäntligt en skötselplan för älg. Älg och trafik Tillståndet och förändringar i mängden foder är viktiga delar i beslutsprocessen eftersom mängden foder behövs för att bedöma om mängden älgar är i balans med födoresurserna på kort och längre sikt. En alltför stor älgstam i förhållande till den mängd foder som finns tillgängligt kan ge betesskador med sämre tillväxt och virkeskvalitet och därmed lägre ekonomisk avkastning som följd. Även älgstammens kvalitet påverkas av tillgången på foder, t.ex. i form av lägre slaktvikter och sämre reproduktion. Väg där siktröjning genomförts Insatser för att minska viltolyckorna behöver fokusera på 1) siktröjningsåtgärder vid väg. Där detta genomförts har trafikolyckor med vilt minskat med 50% gemfört med motsvarande period under 2011-2012. 2) högre tilldelning/ökad avskjutning av älg i anslutning till högt trafikerade vägar eller vägavsnitt med hög kollisionsrisk. 3) snabbt utplacerade varningsskyltar Antal trafikolyckor med älg (Nat.Viltolycksrådet) Kommun 2010 Östersund* 65 Bräcke 42 Ånge 18 Sundsvall 26 * söder Indalsälven 2011 56 27 7 12 2012 57 27 18 34 Vandringsälg Inom Östersund-Sundsvall är bedömningen att det inte förekommer någon vandringsälg (motsvarande det vi ser i fjällvärlden) i någon större omfattning. Förflyttningar från höglänt terräng till lågland och utefter vattendrag och dalgångar förekommer dock. Skogsstyrelsen har tagit fram foderprognos för respektive ÄFO. Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och visar: - foderproducerad ungskog (5-20 år) samt övrig skog. - förväntad utveckling inom ÖstersundSundsvall är att arealen foderproducerande ungskog ökar. De stora rovdjuren Varg: Mer än 95 % av de svenska vargarnas födobehov består av älg. Kalvar dominerar födan både under vinter och sommar. Under ett år dödar en vargflock i genomsnitt 120 älgar. Antalet dödade älgar beror dock inte på flockstorlek, utan större flockar utnyttjar helt enkelt sina byten mer. Den påverkan som vargen får på älgen i olika områden beror på tätheten av både älg och varg samt möjligheter till löshundjakt. Vår bedömning är att vargen har marginell påverkan på älgförvaltningen i vårt område och att vi inte behöver ta hänsyn till varg i området fram till 2015. Enstaka vargförekomst kan dock påverka löshundsjakten i negativ riktning vilket kan betyda lägre jakttryck. 9 Registrering av Älgskötselområde Älgko som skyddar sin kalv mot en vargflock Björn: Även björn dödar älg, och då framförallt kalvar upp till en ålder av två månader. Predationen verkar till viss del kompenseras genom att kor som tidigt blir av med sin kalv oftare får tvillingar året därpå. Vuxna björnar antas döda 7-8 älgar per år och björn. Enligt Jägareförbundets beräkningar dödar björnen 3.000 älgar i Jämtlands län och 1.000 älgar i Västernorrlands län. Riktlinjer för skyddsjakt Skyddsjakt på älg bör tillämpas undantagsvis och endast i akuta situationer där alla andra åtgärder inte haft någon positiv påverkan. Etik och Moral diskuteras vid varje skyddsjaktansökan. Hanteringen av inlämnad ansökan om skyddsjakt på älg/kronhjort bör vara genomgående snabb. I allmänhet är det tillräckligt att älgförvaltningsgruppen yttrar sig i frågan. Ärenden om skyddsjakt inom ÄFO Östersund-Sundsvall beslutas av länsstyrelsen i Jämtlands län. Detta gäller även om jaktområdet ligger inom Västernorrlands län. Ansökan skall innehålla: - en älgskötselplan omfattande tre (3) år - en redovisning av vilka fastigheter som ingår i älgskötselområdet - ett intyg om att jakträttshavare och i förekommande fall att viltvårdsområden har lämnat sitt samtycke - en karta med inritade yttergränser på älgskötselområdet Utbildning Svenska Jägareförbundet har uppdraget att bl a utbilda ÄSO i älgförvaltning. 6 st utbildningsmoduler läggs ut på e-jakt.jagareforbundet.se Främsta syftet med utbildningen är att underlätta arbetet inom älgskötselområdet. Inloggningen är gratis men du måste registrera dig som användare. Innehåll       Bilda och driva ett skötselområde Älgobs Tolka data Förvaltningsmodeller Formulera mål Dokumentarkiv Mer om älgförvaltning finns på: http://www.lansstyrelsen.se/jamtland http://www.naturvardsverket.se http://www.slu.se/algforvaltning http://www.jagareforbundet.se Extra tilldelning av älg Det finns sedan årsskiftet 2011/2012 ingen laglig rätt för Länsstyrelsen att tilldela extra älgar till ett Licensområde efter tidigare beslut om älgavskjutning i området. Om förändrade förutsättningar kan påvisas görs ansökan om extra älgar i form av skyddsjaktsansökan. 10 Älgförvaltningsgruppen i Östersund-Sundsvall. Markägare Ulf Källman 070-319 33 22 ordförande Björn Eriksson 070-680 20 31 Ulf Sahlin 070-311 73 39 Jägare Harald Josephsson 070-236 86 24 Gunnar Selling 073-296 30 83 Kenneth Persson 070-338 32 92 Ulf Källman Ulf Källman Björn Eriksson Björn Eriksson Ulf Sahlin Ulf Sahlin Harald Josephsson Harald Josephsson Gunnar Selling Gunnar Selling Kenneth Persson Kenneth Persson Älgförvaltningsplan för ÖstersundSundsvall ÄFO är fastställd 2013-0X-XX av Länsstyrelsen Z-län, utan reservation. 11