KONSEKVENSER AV UTÖKAT FÅGELSKYDD Göteborg 2013-11-28 Trolig placering av 15 respektive 13 verk Exempel på placeringar har tidigare tagits fram för 15 respektive 13 vindkraftverk baserat på optimal elproduktion med hänsyn till omgivningen, dvs känsliga bottenmiljöer, fågelliv mm. För troligaste exempel på placeringarna av vindkraftverken för Vindplats Göteborg har även djup till berg, avstånd mellan vindkraftverken och buller vid närbelägna bostäder tagits i beaktande, se Bilaga 1:1 och Bilaga 1:2. Djupet till berg har mätts med geofysiska metoder. Detta har resulterat i information om djupet till berg inom stora delar av området. I delar av det centrala området är djupet till berg mera osäkert. Områden med djup till berg på mindre än 15 meters djup är fördelaktigt för att bygga bergförankrade fundament. Några få verk har placerats på områden där djupet till berg är betydligt större. På dessa platser kommer monopilefundament att vara mer fördelaktiga än bergförankrade fundament. I Figur 1 nedan redovisas de troligaste placeringarna för 15 vindkraftverk (Siemens). I figuren redovisas konsekvenserna av att en 1000 meters buffertzon, räknat från gränsen vid dagens befintliga fågelskyddsområde, tillämpas istället för den som föreslagits i MKB på 500 meter från öarnas centrum. Det i MKB föreslagna området på 500 meter från öarnas centrum är rödrasterat runt fågelskyddsområdet i sydväst. Rödrasteringarna visar också begränsningar för sjösäkerhet, strandskydd, skyddsvärd botten, ankringsplats för fartyg, befintliga bottenledningar och radiolänkstråk. Figur 1. Troligaste placering av 15 stycken vindkraftverk och buffertzon på 1000 meter för fåglar. En ny optimering har genomförts som tar hänsyn till 1000 meters buffertzon för fåglar. Den föreslagna buffertzonen på ytterligare 1000 meters fågelskyddsområde medför att 5 stycken vindkraftverk inte kan byggas, se Figur 2. Detta medför ett produktionsbortfall på cirka 30-35 %. Figur 2. Ny placering av vindkraftverk efter optimering av vindkraftpark på grund av utökat fågelskydd. I Figur 3 nedan, redovisas de troligaste placeringarna för 13 stycken (Gamesa) vindkraftverk. Figur 3. Troligaste placering av 13 stycken vindkraftverk och buffertzon på 1000 meter för fåglar. I figur 3 redovisas konsekvenserna av att en 1000 meters buffertzon (utanför befintligt fågelskyddsområde) tillämpas istället för den som föreslagits på 500 meter från öarnas centrum. En ny optimering har genomförts som tar hänsyn till 1000 meters buffertzon för fåglar. Den föreslagna buffertzonen på ytterligare 1000 meters fågelskyddsområde medför att fyra stycken vindkraftverk inte kan byggas inom området. Detta medför ett produktionsbortfall på cirka 30-35% för vindkraftsparken med de ursprungliga 13 verken, se Figur 4 nedan. Figur 4. Ny placering av vindkraftverk efter optimering av ny vindkraftpark på grund av utökat fågelskydd. Buffertzon på 1000 meter runt de idag fågelskyddade öarna När det gäller häckande fåglar är det i allmänhet svårt att i litteraturen hitta belägg för och påvisa negativa effekter av vindkraftverk på avstånd så långt bort som en kilometer från en vindkraftpark. För några fågelgrupper föreslås dock en buffertzon (SOF 2009 och Rydell m fl 2011) till närmaste vindkraftverk så långt bort som med en 1 000 meters radie, för häckande örnar upp till 2-3 kilometer. För vadarfåglar kan vindkraftverk ha en negativ påverkan på avstånd så långt bort som 1 000 meter från grupper av vindkraftverk, vilket tidigare har kunnat konstateras (Pearce-Higgins m fl. 2009). Under 2010 häckade 4 par vadare (3 par strandskator och 1 par tofsvipor). Under 2011 häckade ca 6 par vadare (4 par strandskator och 2 par tofsvipor) på de fågelskyddade öarna. Det största antalet fåglar på de fågelskyddade öarna och skären utgörs av måsfåglar (olika sorters trutar) och gäss. De häckar främst på Vasskären och Danska Liljan. Under häckningstiden söker de föda längre ut till havs. Genom fältstudier och radarövervakning har det konstaterats att flygningarna går in och ut från västlig till sydvästlig riktning och inte mot öster eller norr. Detta medför att födosökningen sker från de fågelskyddande öarna och skären bort från den planerade vindkraftsparken. Fåglarna rör sig därmed inte in mot den planerade vindkraftparken, se även MKB kapitel 6.13 samt figur 5 nedan. De största mängerna häckande fågel finns på Danska Liljan och Vasskär Figur 5. De häckande fåglarnas huvudsakliga flygriktningar. I de häckande fåglarnas huvudsakliga flygriktningar, d.v.s. mot väster och sydväst planeras inga vindkraftverk. Gässen transporterar sina ungar (simmar iväg då ungarna inte kan flyga) relativt tidigt till födorikare områden (gräsmarker) som på Galterö och uppehåller sig där tills dess ungarna är flygkunniga. Tobisgrisslorna som finns på öarna ses också oftast flyga in eller ut till öarna i SV riktning och alltså inte in i det planerade området för vindkraftsparken Vindplats Göteborgs olika exempellayouter är utsträckta i Göta älvs förlängning och ”avsmalnande” både i öster och väster. Då sträckande fåglar mest sjö- och måsfåglar följer älvens sträckning blir det sannolikt enklare för dessa fåglar att passera vid sidorna av vindparken. Att Vindplats Göteborg är utsträckt i älvens riktning medför att det sannolikt är lättare för flockar som måste väja för vindkraftverken. När sjöfågelflockar får ett hinder i deras färdväg väljer de var de ska passera. Flockarna väljer vilken sida de skall passera redan ca 1-3 kilometer före vindkraftparken på dagtid och på natten sker detta val ca 500 meter före vindkraftparken. De flockar som har kurs rakt mot verken vänder oftast upp och flyger tillbaka en sträcka för att sedan välja vilken sida de kommer att passera vindkraftparken (erfarenheter från Kalmarsund, Pettersson 2005 och 2011). Den sammanfattande bedömningen är att det inte är sakligt motiverat att införa en större buffertzon än den som föreslagits på 500 meter från öarnas centrum. Det område som föreslagits i MKB är betydligt större än dagens befintliga fågelskyddsområde, se Figur 1. En motivering till att inte utöka skyddsområdet ytterligare är att fåglarna inte frekvent flyger eller födosöker inom detta område. En ytterligare utökad buffertzon runt dessa öar till 1 000 meter skulle inte allmänt förbättra förutsättningarna (undantaget möjligen för några få vadarfåglar) för det stora flertalet häckande fåglar mer än vad den föreslagna buffertzonen på 500 meter redan uppnår. Göteborg 2013-11-28, Sweco Environment AB och JP Fågelvind AB Bilagor Bilaga 1:1 Justerade layouter för Vindplats Göteborg, Göteborg Energi 2013-11-28. Bilaga 1:2 Bullerkartor Referenser Pearce -Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R. 2009. The distribution of breeding birds around upland wind farms. Journal of Applied Ecology 46: 1323-1331. Pettersson, J. 2005. Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet.125 sidor. Pettersson, J. 2011. Små- och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftverkspark - en studie med radar i Södra Kalmarsund. Rapport 6413 Naturvårdsverket, på uppdrag år Vindval, en rapport på 58 sidor. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – En syntesrapport från Vindval. SNV rapport nr 6467 november 2011, på 154 sidor plus bilagor. SOF 2009. Sveriges Ornitologiska Förening – Policy om vindkraft. 19 oktober 2009.