1. No category

Nordex Sverige AB • Kungsängsvägen 25 • SE‐75 323 UPPSALA/Sweden
Kontaktperson
Kristian Lilliesköld
Tel
018-185900
Email
[email protected]
Datum
2011-05-19
Komplettering avseende vindkraftprojekt Östavall, Ånge kommun Länsstyrelsens diarienummer 551-45-11
Genom Beslut daterat den 28 mars 2011 begärde miljöprövningsdelegationen på
Länsstyrelsen i Västernorrland att Nordex Sverige AB skall inkomma med
komplettering avseende vindkraftprojekt Östavall innan den 31 maj 2011.
Detta dokument utgör efterfrågade kompletteringar.
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 21
SE-75 323 UPPSALA
Sweden
Phone:
Fax:
+46 (0)18 185900
+46 (0)18 185927
[email protected]
www.nordex-online.com
Registered Office: Uppsala
Reg. No.: 556756-9792
VAT-ID: SE556756979201
Board of Directors:
Michael Henriksson
Carsten Pedersen
Thomas Richterich
Bank: Svenska Handelsbanken
BG: 0359-5949
SWIFT: HANDSESS
Bank Account/IBAN:
SEK: SE05 6000 0000 000 709 821 522
EUR: SE18 6000 0000 000 044 448 139
Innehållsförteckning ANSÖKAN 1. Verksamhetens omfattning 2. Strandskydd 3. Igångsättningstid MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4. Samråd med rennäringen 5. Byggnader 6. Skyddsåtgärder kringverksamheter 7. Naturmiljö 8. Visuella och estetiska värden 9. Materialval, uppläggningsplatser etc 10. Elledningar/anslutningar 11. Överensstämmelse med översiktsplan 12. Alternativ lokalisering 13. Alternativ utformning 14. Kumulativa effekter 15. Återställning och avveckling 16. Egenkontroll 17. Kunskapskravet 2 1.
Verksamhetens omfattning Bolagets ansökan om tillstånd omfattar följande verksamheter: A. Anlägga fundament B. Anlägga väg, se Figur 1 nedan (se även sidan 14 i MKB) C. Anlägga el‐ och telekabel både i mark och på stolpe (se sid 13 i MKB) D. Anlägga både permanenta och tillfälliga uppställningsytor för material. De tillfälliga uppställningsytorna återställs inom ett år efter driftsatt vindkraftpark E. Anlägga transformatorkiosk vid varje vindkraftverk (Figur 7) F. Anlägga transformatorstation mot externt elnät (Figur 8) G. Anlägga temporära samt eventuellt permanenta servicebyggnader med mobila vatten och avloppsanläggningar (slutet system) H. Transportera byggmaterial till byggarbetsplatsen I. Tillverka betong i mobil betongstation för fundamentskonstruktioner Figur 1 Byggnation Storrun, Jämtland 2. Strandskydd Inga vindkraftverk kommer att byggas inom ett avstånd av 100 meter från sjöar och bäckar eller i våtmarker. Vägdragningen kommer att ske så att vi ej kommer att gå in i våtmarker tillhörande naturmiljö klass 1. Vägdragningen i övrigt kommer i möjligaste mån att planeras med hänsyn till de naturvärden och våtmarker som finns i området och stor vikt läggs vid att inte störa hydrologin, detta genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägen på vattendelaren 3 och anlägga vägtrummor på erforderliga platser, se Figur 2 nedan. Vid områden med kraftig lutning kommer vägarna att dräneras med hjälp av diken enligt Figur 2 nedan. Figur 2 Exempel på utformning av intern väg inom anläggningen Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Slutgiltig vägsträckning kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Anläggningsytor och nya vägar nära områden med höga naturvärden kommer att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att minimera risken för körning och andra verksamheter i dessa områden. I det fall väg över myrmark blir aktuellt kommer denna att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir nedströmseffekter i myren. Vägen kommer att anläggas, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Dessa metoder säkerställer att vatten kan passera i respektive under vägbanken. Nygyggnation och förstärkning av vägar kommer att ske med hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling (se 4 nedan Grumling) och vandringshinder. Vid vägpassage av vattendrag kommer det att läggas ny trumma vilket kommer att anmälas till länsstyrelsen i enlighet med miljöbalken. Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. Markarbeten i anslutning till vattendrag kommer om möjligt utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Om detta ej är möjligt kommer i samråd med Länsstyrelsen användas bästa tänkbara teknik för att minimera eventuell grumling (se nedan under Grumling). Grumling I de fall där risken bedöms som stor att grumling kan uppstå finns olika tekniker för att förhindra slamtransporter och onödig grumling av angränsande vattendrag. Ett sätt är att genom utplacerande av halmbalar i bäckar, diken mm som med jämna tidsintervaller under byggnationen byts ut. Se Figur 3 nedan. Figur 3 Bild från ”Vindkraft i Bräcke kommun Tillägg till översiktsplan 2003” . Vid markarbeten skall risk för grumling och slamtransporter samt erosion beaktas. Vägtrummor mm skall utföras så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer 3. Igångsättningstid Med igångsättningstid avser Sökanden den tid då första åtgärden vidtas fysiskt på plats för att påbörja anläggandet av vindkraftverksamheten såsom att påbörja anläggandet av väg. 4. Samråd med rennäringen Samebyn Jijnjevaeries yttrande finns i Figur 4 nedan. 5 Figur 4 Samebyn Jijnjevaeries yttrande 5. Byggnader Jönzéns stuga markeras på karta i Figur 5. I Figur 11, under punkt 12 nedan, illustreras på karta hur vindkraftverken närmast Jönzéns stuga har flyttats i riktning bort från stugan efter samrådet. Figur 6 visar foto på jönzéns stuga. Figur 5 Karta som markerar Jönzéns stuga 6 Figur 6 Jönzéns stuga 6. Skyddsåtgärder kringverksamheter A. Anlägga fundament Fundamenten för respektive vindkraftverk kan skilja sig pga marken under vindkraftverket. Om vindkraftverket står på berg kommer sprängning att krävas för att få en plan yta. Är hållfastheten på berget hög kan bergsförankring användas och mindre betong krävs då. o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. o Skyddåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. Geologisk undersökning kommer även att göras för att välja bästa teknik för varje enskilt fundament. o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från fundamentsanläggandet som ringa. B. Anlägga väg (se sidan 14 i MKB) Utöver befintlig väg upp till Östavall behövs en väg fram till varje vindkraftverk för transport under byggtiden samt för drift och underhåll under drifttiden. Från de befintliga vägar som finns vid Östavall kommer ett internt vägnät anläggas inom vindkraftsparken. Inom det interna vägnätet bör ett antal mötesplatser anläggas med ett avstånd på ungefär 300m vid fri sikt, i annat fall ungefär 200m. Den dimensionerande hastigheten för vägen är 30km/h. Där 7 vägsträckningen blir lång måste i vissa fall en extra stor vändyta finnas för transportfordonen, denna yta kombineras då med den uppställningsyta som behövs vid vindkraftverken. o Risk: Risken är att byggnation av väg kan påverka naturmiljön, arkeologiska lämningar samt hydrologin i marken. o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3, med avsteg för område 7, se punkt 7 nedan. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. Om hydrologin riskeras att bli påverkad kommer vedertagna byggmetoder såsom vägtrumma att användas för att förebygga påverkan. o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas, undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning och åtgärder vidtas för att bevara hydrologin bedöms av Sökanden konsekvenserna från vägar som ringa. C. Anlägga el‐ och telekabel både i mark och på stolpe (se sid 13 i MKB) Elledningar kommer främst att anläggas i kablar inom vindkraftområdet vid sidan av vägar. Anslutning till externt elnät sker med luftledning. o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden intekommer att bebyggas och eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från elledningar som ringa. Risken för att fåglar flyger in i luftledningar mellan vindkraftparken och det externa elnätet anses som liten och försumbar i förhållande till alla andra luftledningar som finns världen över. D. Anlägga både permanenta och tillfälliga uppställningsytor för material. De tillfälliga uppställningsytorna återställs inom ett år efter driftsatt vindkraftpark Uppställningsytor är grusplaner gjorda för upplag av olika saker. Ytan för produktionsskog minskas. o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från uppställnigsytor som ringa. E. Anlägga transformatorkiosk vid varje vindkraftverk (Figur 7) Transformatorerna vid respektive vindkraftverk är inneslutna i ett litet hus enligt Figur 7 som står några få meter från tornets fot. o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. 8 o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. o Bedömning: Då vindkraftverket ändå måste ha en öppen yta kring tornet för montage och service innebär detta tillskott av en liten byggnad inte att ytterligare skogsmark måste tas i anspråk. Vindkraftverken kommer som nämnt inte att byggas i skyddsklassad natur och arkeologisk undersökning kommer vara utförd innan byggnation varför Sökanden bedömer påverkan som ringa. Figur 7 Exempel på transformatorkiosk vid varje vindkraftverk F. Anlägga transformatorstation mot externt elnät (Figur 8) Transformatorstationen ansluter vindkraftparken till det externa elnätet och ligger inom området. Transformatorstationen inhägnas med stängsel och tar ett tiotal kvadratmeter i anspråk. o Risk: Risken är att byggnation av transformatorstation kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. 9 o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från transformatorstation som ringa. Figur 8 Transformator station mot externt elnät, Storrun. G. Anlägga temporära samt eventuellt permanenta servicebyggnader med mobila vatten och avloppsanläggningar (slutet system) Temporära och permanenta byggnader för byggarbetare och reservdelar kommer att uppföras bland annat för att uppfylla arbetsmiljölagens krav. o Risk: Risken är att byggnation av servicebyggnader kan påverka naturmiljön och arkeologiska lämningar. o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan anläggandet. o Bedömning: De temporära byggnaderna tas bort och marken kommer att återställas inom ett år efter driftsättning av vindkraftparken. Därmed anser Sökanden att påverkan blir liten. H. Transportera byggmaterial till byggarbetsplatsen Byggnation av vindkraftpark innebär många lastbilstransporter. o Risk: Dammning och buller kan uppstå. 10 o Skyddsåtgärd: Vattenbil kommer att finnas på plats för dammbindning. Transporter kommer att ske på sådant sätt att naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller uppfylls. o Bedömning: Med avseende på skyddsåtgärderna bedömer Sökanden påverkan som liten. I. Tillverka betong i mobil betongstation för fundamentskonstruktioner Betong krävs till vindkraftverkens fundament. o Risk: Dammning av transporter, buller och inandning av dammande cement. o Skyddsåtgärd: Om Sökanden väljer att använda en mobil betongstation inom området kommer nedanstående försiktighetsmått att följas. Buller kan uppstå från transporter samt från dieselmotorer i betongstationen. Bullernivåer kommer att följa Natuvårdsverkets riktlinjer. Vatten som används till betongtillverkningen kommer att vara kommunalt dricksvatten. Val av uttag för kommunalt vatten görs i samråd med kommunen. Stenmaterial för betongtillverkningen kan utgöras av både berg och naturgrus. Dessa massor kommer att tas från godkända täkter företrädesvis i närområdet. Dammning längs vägar kan uppstå av transporterna. Vattenbil kommer att finnas på plats för dammbindning. Dammning av cement vid överförsel från bil till behållare på plats förebyggs genom inbyggda cyklonfilter. De kemikalier som hanteras på plats är ej riskklassificerade och kommer att hanteras enligt av myndigheter givna riktlinjer. Utsläpp till mark och vatten kommer inte att förekomma såvida inte olycka inträffar. Alla former av olyckor förebyggs i största möjliga mån. Skulle någon form av läckage uppstå kommer sanering att utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. o Bedömning: Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms påverkan som liten av Sökanden. 7. Naturmiljö Bolaget kommer att använda sig av följande skyddsåtgärder för naturmiljöområdena Klass 1‐3: Byggnation av vindkraftverk och vägar eller andra fysiska åtgärder kommer inte att utföras i områden med naturmiljö Klass 1, Klass 2 och Klass 3. Det kan påpekas att vindkraftverk nummer 29 står precis utanför gränsen till ett Klass 2 område. Ett undantag kommer att göras och det är en väg som kommer att byggas genom område 7 som är ett Klass 1 område. Område 7 beskrivs som Naturgranskog med lövinslag. Grov asp och sälg finns. Rikligt med lågor i olika nedbrytningsstadier samt stående död ved. Tydliga spår av brand. Stubbar förekommer. Blåsippa, smultron, midsommarblomster, lunglav, liljekonvalj. Delar av området är frivilligt avsatt av SCA. Anledningen till att denna väg kommer att byggas genom det miljöklassade området är för att alternativet anses av Sökanden ge större miljöpåverkan. Alternativet är att låta alla transporter gå nedför berget i nordvästlig riktning och köra runt och komma in från nordost eller väst genom Östavall. Vid byggnation genom 11 område 7 kommer försiktighetsmått att vidtas i form av undvikande av de mest känsliga områdena. För Floberget och våtmarker Klass 1 såsom Storflon kommer även en skyddszon på 100 meter att upprättas som buffert inom vilken ingen fysisk påverkan får utföras för att minimera kanteffekter. Vägar kommer vid eventuell passage av våtmarker eller bäckar att förses med nödvändig utrustning såsom vägtrummor för att förhindra förändring av hydrologiska förhållanden. 8. Visuella och estetiska värden I Tabell 1 beskriver bolaget sin bedömning av påverkan från respektive fotopunkt. Tabell 1 Bolagets bedömning av påverkan från respective fotopunkt Fotoposition 1 Folkets hus Östavall Fotoposition 2 Tempo Alby Fotoposition 3 Klorindustrin i Alby Fotoposition 4 Järnvägsstationen i Ånge Fotoposition 5 Holmsnäset Fotoposition 6 Hammaren Riksintresseområde för kulturmiljövård kring Holmsjön Några få vindkraftverk kommer att synas tydligt från de ställen runt Folkets hus där närstående träd inte skymmer sikten. Påverkan bedöms som liten. Ett antal vindkraftverk kommer att synas från området runt fotopositionen där närstående hus och träd inte skymmer sikten. Påverkan bedöms som liten. Fotopositionen omges av infrastruktur för industriändamål vilket ger vindkraftverken en miljövänlig utstrålning i sammanhanget. Påverkan bedöms som försumbar. Med järnväg, elledningar, betongindustri och byggnader för både industri och bostäder i förgrunden ger inslaget av vindkraftverk en känsla av miljövänlig frammåtanda. Påverkan bedöms som liten. Med stort avstånd och skymmande skogsridåer kommer mindre delar av vindkraftparken att bli synlig. Påverkan bedöms som liten. Avståndet är mycket stor vilket gör att vindkraftverken kan vara svåra att se. Påverkan bedöms som försumbar. Riksintresset verkar för att bevara kulturella lämningar från människor som bott runt sjön och lämnat efter sig spår av många generationer. Vindkraftverken byggs utanför riksintresseområdet och kommer inte att påverka några av de fasta lämningarna. Den påverkan som kan uppstå är på de människor som betraktar lämningarna av mänsklig aktivitet från tidigare generationer. Inslaget av vindkraft i landskapsbilden kan då ses som tecken på att bygden lever vidare med fortsatt mänsklig närvaro. 12 9. Materialval, uppläggningsplatser etc Massbalans kommer att eftersträvas inom etableringsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning samt att krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. Vägar terrängmobiliseras så att så lite massor som möjligt flyttas. Preliminär massberäkning beskrivs nedan tabell 3. Om det ändå blir massor över sedan anläggandet är klart, så ges massor till grusleverantören enligt avtal. Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg‐ och grusmaterial att användas. Det ligger i verksamhetsutövarens eget intresse att minimera och därigenom hushålla med dessa naturresurser. Massor som alstras i samband med schaktning och sprängning för vägar och fundament kommer så långt det är möjligt att användas till vägar och andra byggnationer inom området. I Tabell 2 uppskattas masshanteringen för vindkraftpark Östavall. Tabell 2 Massberäkningar Massberäkning Schaktmassor Fundament 36 x 600 m³ x 1,2 (volymfaktor) Uppställningsytor och vägar 36 x 300 m³ x 1,2 Totalt schaktmassor 25920 m³ 12960 m³ 38880 m³ Fyllningsmassor Fundament 36 x 150 m³ Vägar och kranplaner Totalt fyllningsmassor 5400 m³ 30000 m³ 35400 m³ Överbyggnadsmassor från sidotag Planer 13500 m³ 36 x 1500m² x 0,25m Ny väg 12325 m³ 9860m x 5m x 0,25m Totalt överbyggnadsmassor 25825 m³ Eventuellt massöverskott kommer att fördelas över uppställningsytorna. Om istället ytterligare material skulle behövas kommer det att tas från befintliga, alternativt nya, berg‐ och moräntäkter inom närområdet. Eventuellt naturgrus (till betong) och sand (till elkabelgravar) 13 kommer att tas från befintliga täkter i närområdet utanför vindparken. Kvalitetskraven på gjutgrus kan innebära att särskilt utvalt naturgrus med låg slamhalt måste nyttjas. Produktvalsprincipen innebär att miljöfarliga produkter som används ska ersättas med mindre miljöfarliga produkter och ersättas med produkter som är mindre farliga för hälsan om det är möjligt. Sökanden kommer att följa denna princip och har rutiner för att kontinuerligt uppdatera personal på området. Där farliga ämnen används är skyddsåtgärder vidtagna. 10. Elledningar/anslutningar Anslutning mellan det interna elnätet i vindkraftparken och det externa elnätet kommer att projekteras och utföras av elnätbolaget med områdeskoncession. Inga ledningar kommer att dras genom reservat eller andra områden med skyddsklassad natur. I Figur 9 visas den preliminära dragningen av elledning mellan vindkraftparken och anslutningspunkten i huvudalternativet, Järnvägsforsen. Figur 9 Anslutning till externt elnät, huvudalternativ I Figur 10 visas en preliminär dragning av det interna elnätet. Det interna elnätet läggs i kabel och transformatorerna vid varje vindkraftverk står i små byggnader. Transformatorerna vid varje vindkraftverk står inneslutna i ett litet hus som hindrar fåglar från kontakt med utrustningen. Transformatorstationen som samlar ihop el från alla vindkraftverk innan elen förs ut på elnätet är en öppen transformatorstation vilket innebär en risk för fåglar. Sökanden anser att denna risk får vara acceptabel. 14 Figur 10 Internt elnät 11. Överensstämmelse med tillägg till översiktsplan I Tabell 3 redovisas hur planerna på vindkraftparken överensstämmer med översiktsplanens tillägg för vindkraftetableringar. Tabell 3 Överensstämmelse mellan översiktsplan och planerat vindkraftprojekt Riktlinje Utbyggnaden av vindkraften i Ånge kommun ska ske med stor hänsyn till landskapets förutsättningar. Större vindkraftsanläggningar ska därför lokaliseras inom skogsbygden medan Ljungans dalgång och Holmsjöbygden endast kan komma ifråga för etableringar av enstaka Uppfyllt Vindkraftsparken ligger inom av kommunen angivet område lämpligt för vindkraft. Vindkraftsparken ligger inte i Ljungans dalgång ej heller vid Holmsjöbygden. Fotomontage har framtagits från ett flertalplatser för att kunna illustrera Delvis Uppfyllt Ej upp
fyllt 15 vindkraftverk. I skogsbygden ska särskild hänsyn visas till områden som har betydelse för vida utblickar i landskapet och till de stora naturskyddade områdena. Stora vindkraftsanläggningar bör placeras på ett avstånd av 7–10 km från varandra såvida de inte ligger så nära varandra att de lätt kan uppfattas som en och samma grupp. Det bör vara en strävan att alla vindkraftverk i en vindkraftsanläggning är av samma typ och ges en enhetlig utformning. Vid en vindkraftsetablering ska projektören belysa vilken inverkan etableringen kan få på utsiktspunkter och andra besöksmål. Detta är speciellt viktigt vid etableringar i blickfånget från kommunens viktigaste utsiktspunkter Flataklocken, Getberget och Bergåsen De sammantagna effekterna för landskapet av befintliga och nya vindkraftsetableringar ska alltid beskrivas av projektören i samband vindkraftsparkens synlighet. Vindkraftsparken kommer att dock tydligt att synas från stora delar av kommunen. Närmaste vindkraftsområde enligt tilläg till översiktsplan ligger på ett avstånd som överstiger 10 km Vindkraftverken som kommer att uppföras kommer att vara av märket Nordex. Dessa vindkraftverk kommer att ha samma navhöjd och samma rotordiameter. Den förväntade påverkan samt skyddsåtgärder beskrivs under kap 5 i Miljökonsekvensbeskrivningen Fotomontag e har framtagits från ett flertal platser för att kunna illustrera vindkraftspa
rkens synlighet. I övrigt beskrivs vindkraftspa
rkens inverkan på landskapsbil
den i Miljökonsek
vensbeskriv
ningen kap 4, punkt 4.5 sid 50‐51. 16 med ansökan om tillstånd. Avståndet mellan ett vindkraftverk och närmaste permanent‐ eller fritidsbostad ska vara tillräckligt stort för att undvika olägenheter i form av buller och skuggor. Avståndet ska alltid vara minst 1 000 meter vid större vindkraftsanläggningar och minst 500 meter vid mindre grupper och enstaka verk om inte buller‐ eller skuggberäkningar visar att större avstånd erfordras. Etablering av vindkraftsanläggningar eller enskilda vindkraftverk ska inte ske så att områden av nationell eller regional betydelse för naturvården eller kulturmiljövården påverkas på ett betydande sätt. Projektören ska visa på vilket sätt nationella, regionala och lokala natur‐ och kulturmiljövärden påverkas av en planerad vindkraftanläggning och hur anläggningen kan anpassas till dessa värden. För vindkraftsanläggningar eller enskilda vindkraftverk som planeras inom två km från ett känt revir av kungsörn, havsörn eller pilgrimsfalk ska en särskild utredning om fåglarnas boplatser, rörelsemönster och uppehållsområden föregå lokaliseringsprövningen. Vid vindkraftsetableringar i områden där allmänheten ofta vistas ska projektören sätta upp varningsskyltar inom riskområdet för iskast. I de fall kommunen ställer krav på Närmaste avstånd till permanentboende är 1,8 Km. Ljud och skuggor kommer inte överskrida gällande riktvärde på 40dB(A) vid något fritidshus eller närboende Naturvården eller kulturmiljövården påverkas inte ur nationell eller regional betydelse på ett betydande sätt. Beskrivning av dessa värden, förväntad påverkan och eventuella skyddsåtgärder beskrivs främst i Kap 5 Miljökonsekvensbeskrivningen Beskrivning av dessa värden, förväntad påverkan och eventuella skyddsåtgärder beskrivs främst i Kap 5 Miljökonsekvensbeskrivningen Utredning utförd av Enetjärn Natur AB. Beskrivning, förväntad påverkan och eventuella skyddsåtgärder beskrivs främst i Kap 5 Miljökonsekvensbeskrivningen Beskrivning, förväntad påverkan och eventuella skyddsåtgärder beskrivs främst i Kap 5 Miljökonsekvensbeskrivningen Kommunen ställer ej krav på 17 upprättande av detaljplan för en vindkraftanläggning ska erforderliga tillstånd för att möjliggöra fortsatt jakt inom detaljplanerat område införskaffas från Polismyndigheten eller andra berörda myndigheter. Befintliga vägar bör användas i så stor utsträckning som möjligt. detaljplan för detta område. Inom vindkraftsparken kommer elledningar att markförläggas. Byggnation av det externa elnätet utförs av det elbolag som har nätkoncetion i området. Det sker en egen ansökan för denna del. Om flera projektörer bygger Inom det av kommunen vindkraftsanläggningar inom samma angivna området vid Östavall är område bör de så långt som möjligt det endast Nordex som ansöker samverka om om tillstånd för uppförande av transformatorstationer en vindkraftspark. och kring hur anläggningarnas Nätanslutningsfrågan utförs av ledningsnät ansluts till stam‐ eller det elbolag som har nätkoncetion i området. Det regionnät. sker en egen ansökan för denna del. Avståndet mellan närmaste vindkraftverk och allmän väg ska vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 50 meter. El‐ledningar inom en vindkraftsanläggning bör förläggas i marken i anslutning till det interna vägnätet. Så kommer att ske. Beskrivs även i Miljökonsekvensbeskrivningen Uppfylls 18 Projektören bör ha en dialog med Beskrivs utförligt under kap 3 i berörda intressenter så tidigt som Miljökonsekvensbeskrivningen möjligt i processen. Dialogen bör minst inkludera följande parter • länsstyrelsen (Bilaga 1 kapitel 13.) • Vägverket (Bilaga 1 kapitel 10.) • Luftfartsverket och berörda flygplatser (Bilaga 1, kapitel 11.) • Försvarsmakten (Bilaga 1, kapitel 12.) • kommunen (Bilaga 1 kapitel 13.) • berörda fastighetsägare (Bilaga 1 kapitel 13.) • lokal ornitologisk expertis (Bilaga 1 kapitel 3.) • berörda samebyar (Bilaga 1 kapitel 8.) 12. Alternativ lokalisering Utifrån ungefär 20 olika intressanta vindrika områden i mellansverige exkluderades tio av dem till följd av alltför stora konlikter med motstående intressen. Exempel på motstående intressen var skidanläggning som skulle behöva dras om med följden att en naturupplevelse begränsas på höjd under vintertid då spåret används. Ytterligare exempel på motstående intresse var områden där ljudnivåer överskrider 40 d B(A) vid fritidshus vilket bidrog till att flertalet högproduktiva planerade vindkraftverk skulle behöva tas bort. Projekten blev då för små för att motivera nya vägdragningar och elkabeldragningar. Av de återstående tio projekten framkom, efter ytterligare studier, problem med nätanslutningar eller så visade mätningar att vindtillgången inte var tillräcklig. På detta sätt trattas projekten från att vara många till att endast några få kvarstår som lämpliga sett utifrån en mängd aspekter. Inför Vindkraftpark Östavall fanns en mängd projekt som avslutades efter att studier genomförts. Kvar blev en handfull projekt där Östavall prioriterades utifrån en kostnad kontra nytta bedömning. Få eller inga motstående intressen, goda vindförhållanden och andra positiva resultat gör detta till ett av Sökandens mest intressanta projekt. 19 13. Alternativ utformning Under samråden och från utförda studier har information framkommit som lett till att den ursprungliga placeringen av vindkraftverken har förändrats något. I listan nedan samt i Figur 11 redovisas vilka vindkraftverk som flyttats samt anledningen till att de har flyttats. Vkv 35, 32, 27, 25, 8, 11, 12 flyttats till högre höjd som ger bättre vindresurs och bättre miljöoptimering. Vkv 36 flyttats bort från vkv 35 för att minska påverkan mellan vindkraftverken, vakförluster. Vkv 31 och 34 har flyttats bort från den fd fäbodvallen Ovansjöåsen för att minska påverkan på området. Vkv 33 har flyttats bort från ett naturintresseområde. Vkv 28 har flyttats söderut för att minska vakförluster. Vkv 29 har flyttats ut från ett naturintresseområde . Vkv 30 har flyttats norrut för att minska vakförluster. Vkv 19 har flyttats längre bort från våtmarken. Vkv 18 har flyttats längre från en bäck. Vkv 16 har flyttats bort från vilvägen för att vara mer än 350 meter från vägen pga iskast. Nya positionen är ett sämre vindläge pga lägre höjd. Vkv 5 har flyttats norrut för att uppfylla trafikverkets krav på 350 meter till bilväg. Vkv 6 flyttat för att minska vakförluster pga flytt av vkv 5. Vkv 1, 2, 3, 4 flyttade österut för att minska ljudpåverkan på Jönzéns stuga. Vkv 13 flyttat bort från raststugan på Tovåsen samt bort från naturintresseområde. Vkv 14, 15 flyttade bort från vkv 13 för att minska vakförluster. 20 Figur 11 Ursprunglig layout (blå verk), ny layout efter samråd (röda verk) 21 14. Kumulativa effekter I Ånge kommun projekteras (såvitt Sökanden vet) vindkraftparker på plats  15. Fjället/Tovåsen (av Sökanden kallad vindkraftpark Östavall)  12. Långåsen  2. Holmsjöåsen  14. Klevberget. Se karta i Figur 12. På ställen som Hammaren och Holmsjönäset kommer både vindkraftparken på Fjället/Tovåsen och vindkraftparken på Holmsjöåsen att synas. Avståndet mellan Fjället/Tovåsen och Holmsjöåsen är drygt 11 km och Sökanden bedömer de kumulativa effekterna som små på grund av det stora avståndet mellan vindkraftparkerna. Det stora avståndet mellan vindkraftparken på Fjället/Tovåsen och Hammaren gör att vindkraftverken vid vissa väderlekar kan bli svåra att se från denna punkt och även detta är en anledning till att Sökanden anser att de kumulativa effekterna blir små vid Hammaren. Från Ånge tätort kommer både vindkraftparkenpå Fjället/Tovåsen och vindkraftparken på Långåsen att synas från vissa positioner. Avståndet mellan Ånge tätort och respektive vindkraftpark är drygt 10 km. Det inbördes avståndet mellan de två vindkraftparkerna är ca 10 km. De kumulativa effekterna på Ånge tätort av Fjället/Tovåsen och Långåsen bedöms av Sökanden som små på grund av de stora avstånden. Mellan Fjället/Tovåsen och Långåsen ligger en ort vid namn Råsjö. Bebyggelsen i Råsjö omgärdas av skog och den visuella påverkan bedöms av Sökanden vara liten då skogen kommer att skymma stor del av sikten mot vindkraftverken. Några kumulativa effekter bedöms inte kunna uppstå mellan Fjället/Tovåsen och Klevberget på grund av avståndet mellan de två vindkraftparkerna som är 32 km. 22 Figur 12 Intresseområden för vindkraftverk i Ånge kommun 15. Återställning och avveckling Etableringsutformning Under ett uppbyggnadsskede av en vindkraftspark behövs ett antal byggnader i närheten av byggplatsen. Olika uppställningsytor och massupplag är en nödvändig del för att kunna parkera fordon, lasta av komponenter och förvara schaktmassor. Det mesta av byggnationerna avseende elnät, fundament och vägar kan ske över hela året men resningen av själva vindkraftverken bör ske under sommar eller höst med tanke på framkomlighet för transportfordon och bärighet på vägar. Byggnader Under vindkraftsparkens byggnadsfas behövs ett platskontor med ett antal temporära byggnader nära vindkraftsparkens område. Dessa byggnader är personalbaracker med omklädningsrum, toaletter, platskontor samt verkstad. Utanför dessa byggnader behövs parkeringar för fordon. Detta kommer att vara placerat i nära anslutning till eller inom vindkraftanläggningen för att vara lättillgängliga för dem som arbetar i området. Denna yta behöver ett markområde på ungefär 100 x 100 m eller 10 000 m2 till förfogande. Markområden för tillfälliga byggnader kommer att återställas till skogsmark inom ett år efter driftsättning av vindkraftparken. En eller flera permanenta servicebyggnader kan komma att behöva uppföras inom området, storlek och placering på dessa byggnader är i dagsläget okänt. 23 Schaktning och markarbeten Främst vid fundamentsbyggnation, men även vid byggnation av vägar och elnät, kommer marken att behöva bearbetas på de flesta områden. Detta kommer att innebära att marken blir tvungen att schaktas i viss utsträckning. I vissa fall måste även sprängningsarbete utföras. Dettas kommer att ske med största möjliga hänsyn till naturvärden. Massupplag Vid byggnadsarbetet behövs flera massupplag i området både för byggnation av vägar och byggnation av fundament. Ett större massupplag måste finnas i området för omlastning och förvaring av fyllnadsmassor. Områden för massupplag kommer att återställas inom ett år efter driftsättning av vindkraftparken. Uppställningsytor och vägar Området måste innefatta flera uppställningsplatser för fordon och maskinkomponenter. En större uppställningsyta för fordon kan kombineras med massupplaget. Utöver denna uppställningsyta kommer vid varje vindkraftverk att anläggas en mindre hårdgjord uppställningsyta för uppställning av lyftkranar och uppläggning av delar till vindkraftverket. Dessa ytor på ca 1000‐2000 m2 kommer att vara permanenta. Alla uppställningsytor förutm de invid varje vindkraftverk kommer i möjligaste mån att återställas inom ett år efter driftsättning av hela vindkraftparken. Återställning av mark enligt ovan sker i samråd med Ånge kommun och i så stor utsträckning som möjligt enligt dåtidens gällande teknik och lagstiftning, dock senast ett år efter driftsättning. 16. Egenkontroll Sökanden avser, i enlighet med prövningsmyndighetens önskemål, att i sitt egenkontrollprogram också ha kontrollprogram för naturmiljö och fågelliv i området. Detta för att visa hur naturmiljö och fågelliv påverkas av verksamheten. Eftersom det enligt samrådet med samebyn framkommit att rennäring inte bedrivs i området kommer egenkontroll inte att utföras gällande rennäring. Sökanden har för avsikt att kontrollera naturmiljö och fågelliv genom att vidta följande åtgärder. En fågel‐ och naturmiljöstudie genomförs genom undersökningar före anläggningsarbetena inleds, under anläggningsarbetena och ett år efter att vindkraftverken är monterade och har tagits i bruk. Naturmiljö‐ och fågelstudien omfattar geologiska, hydrologiska, biologiska undersökningar där arter noteras och påverkan på dessa undersöks. 17. Kunskapskravet Sökanden kommer att tillse att byggnation utförs enligt vad som står skrivet i denna ansökan. Detta kommer att ske genom byggsamråd samt genom att ett dokument upprättas som på ett lättöverskådligt sätt beskriver alla åtgärder. Detta dokument kommer att delges entreprenörer vid upphandling och senast en vecka innan entreprenören påbörjar arbete. 24