VÄRLDENS SKILLNAD

VÄRLDENS SKILLNAD
Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum
Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att
stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens
konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer inom
ämnet. Fokus ligger först och främst på att utveckla
vindkraftverkens konstruktion för att minimera kostnaderna
för tillverkning och underhåll av vindkraftverk. Målet med
verksamheten är att möjliggöra utveckling och produktion
av delsystem och kompletta vindkraftverk i Sverige.
Mål
Bygga upp komponent- och systemkunskap kring hela vindkraftverket
för att möjliggöra:
• Ledande utveckling och tillverkning av kompletta vindkraftverk i Sverige
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ledande svensk utveckling och tillverkning av delsystem:
mekaniska drivlina
växellåda
axlar
bladvinkelmekanismer
turbinblad
torn
nav
generatorer
transformatorer
• Sprida kunskapen genom undervisning och kurser
Samarbetspartners
Temagrupper
Ola Carlson
Lars
Davidsson
Viktor Berbyuk
Thomas
Abrahamsson
Lina Bertling
Tjernberg
Jan-Olof
Aidanpää
Ekonomisk översikt
Industri
Energimyndigheten
Akademiska parter
Den undre delen av cirkeln är minimal kontant finansiering,
dvs. hela beloppet från Energimyndigheten och 25% av
insatsen från industri och universitet vardera. Övrig del kan
vara naturainsats, dvs. insatt arbete eller material.
Personal
•
Vid universitet:
11 seniora forskare
7 doktorander
2 tekniker
•
Vid industrin:
26 personer
•
Övriga:
5 personer
•
Totalt: 51 personer verksamma inom SWPTC
Pågående projekt inom SWPTC
TG1-4 Grid code testning
TG1-1 Reglering av
turbiner
TG1-6 LIDAR
mätsystem för
optimering
TG2-2 Vindkraft i skog
TG5-1 Underhållstyrning av verk
TG5-2 Lagerströmmar
TG1-5 Mätning på verk
TG1-2 Modellering av
elektrisk drivlina
TG2-1
Modellering av
rotorblad
TG4-1 Modellering av
verk
TG4-2 Optimering
av blad
TG6-2 Avisningsmetoder för blad
TG3-1 Modellering
av mekanisk drivlina TG6-1 Sensorer för
detektion av ispåväxt
VÄRLDENS SKILLNAD
Varför ett vindkrafttekniskt centrum?
• I Sverige finns det stor kunskap inom vindkraftsteknik, bland underleverantörer,
ABB och SKF är världsledande leverantörer på generatorer respektive lager
• Jämfört med Danmark och Tyskland är den svenska vindkraftsindustrin mycket liten
• Tillväxtpotentialen är enorm globalt inom området. EWEA (European Wind Energy
Association) spår en tillväxt på antalet anställda inom sektorn från 154 000 år 2007 till
377 000 år 2030. Danmark, Tyskland och Spanien står idag för 75 % av
arbetstillfällena. I Sverige sysselsätts idag ca 2500 direkt med vindkraftsarbeten.
• Stor kunskap inom utveckling och produktion av komplexa sammansatta mekaniska
och elektriska system i Sverige från bla. fordonsindustrin
Organisation
Representanter i temagrupperna
Temagrupp 1
Elkraft- och
styrsystem
Chalmers
ABB
Göteborg Energi
GE
WindVector
Temagrupp 2
Turbin och vindlast
Chalmers
GE
Marström
DIAB
Temagrupp 3
Temagrupp 4
Temagrupp 5
Mek. kraftöverföring
& systemoptimering
Bärande struktur
och fundament
Underhåll och
tillförlitlighet
Chalmers
SKF
GE
ABB
Semcon
Chalmers
GE
DIAB
Marström
Chalmers
ABB
Göteborg Energi
GE
Triventus Service
SKF
Semcon
Temagrupp 6
Kallt klimat
Chalmers
LTU
Swerea
DNV
DIAB
Styrelsemedlemmar 1
• Matthias Rapp
Styrelseordförande, SWPTC
• Christer Ovrén
• Alf-Erik Almstedt
• Lina Bertling
ABB
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lennart Thålin
DIAB
Johan Sandberg
DNV
Andreas Gustafsson
Energimyndigheten
Hartmut Scholte-Wassink
GE
Katarina Gögelein
Göteborg Energi
Jan-Olof Aidanpää
Luleå tekniska universitet
Håkan Mann
Marström Composite
Mikael Eklund
Semcon
Pär Malmberg
SKF
Lars Liljenfeldt
Swerea
Chalmers, Strömningslära
Chalmers, Elteknik
Styrelsemedlemmar 2
• Johan Hagelin
Triventus Service
• Lars Mattila
• Stellan Wickström
• Birgitta Losman
Vindmark Technologies
WindVector
Västra Götalandsregionen, adjungerad
Pågående projekt inom SWPTC 1
• Stokastisk modellpredektiv reglering av vindturbiner
• Modeller för elektrisk drivlina för vindkraftverk
• Grid Code testning med VSC-HVDC
• Mätning av vindkraftverk för verifiering av komponentdesign
• Rekonfigurerbart LIDAR mätsystem för stöd till systemoptimering av optimering av
vindkraftverk
• Aerodynamiska laster på rotorblad
• Vindkraft i skog: utmattning och livslängd
• Vind turbin drivlina dynamik, system simulering och accelererad provning
Pågående projekt inom SWPTC 2
• Validering av strukturdynamiska modeller av vindkraftverk
• Utvärdering av tillverkningsmetoder och materialval för kostnadsoptimala rotorblad
• Last- och riskbaserad underhållsstyrning för vindkraftverk
• Strömskador i lager
• Sensorer för detektion av ispåväxt på vindkraftsverks rotorblad
• Effektivitet och påverkan av avisningsutrusning på blad till vindkraftverk
Stokastisk modellprediktiv reglering av vindturbiner
En ny stokastisk modellprediktiv reglerstrategi för vindturbiner ska
utvecklas i detta projekt. Reglerstrategin bygger på mätning av
vindhastighet i lovart samt lastmätningar. Det primära målet är att minska
turbinbelastningarna vid höga vindhastigheter; dessutom har en mer
exakt reglering nära begränsningarna ytterligare potential att förbättra
turbineffektivitet vid höga vindhastigheter.
Andra viktiga frågor i projektet rör sensorplacering, algoritmer för
signalbehandling och möjligheterna att skatta turbinbelastningar med
dynamiska modeller och befintliga sensorer.
Modeller för elektrisk drivlina för vindkraftverk
Målet med projektet är att utveckla goda och anpassade modeller av den elektriska drivlinan
som kan integreras med det mekaniska systemet i vindkraftverket. I de senare stegen av
projektet är målet att optimera det elektriska och det mekaniska systemet. Modellerna som tas
fram i projektet kommer att användas för att diagnostisera potentiella fel i turbinen, vilket kräver
tillförlitliga modeller och därför är validering av modellerna en
viktig del av projektet.
Grid Code testning med VSC-HVDC
General Electric konstruerar
och installerar
Göteborg energi kör vindkraftverk och
installerar HVDC-anläggning
Chalmersprojektet utvecklar metoder,
simulerar och provar att vindkraftverket
uppfyller Grid Codes.
HVDC = High Voltage Direct Current
4 MW General Electric
8 MW HVDC-light anläggning
Utvärdering av LIDAR som vindsensor för vindkraftverk
LIDAR (Light detection and ranging) är en av de mest lovande teknologierna för
fjärranalys av vind. Att med hjälp av LIDAR löpande ge vindkraftverk information om
vindens hastighet och riktning med 10 – 20 sekunders framförhållning öppnar nya
möjligheter till bl a
• ökad effektivitet
• minskat slitage
• mer kostnadseffektiva konstruktioner
Med hjälp av ett rekonfigurerbart LIDAR system undersöker detta projekt vilka
möjligheter och begränsningar LIDAR teknologi innebär för optimering av drift och
konstruktion av vindkraftverk.
Aerodynamiska laster på rotorblad
Projektet kommer att utveckla beräkningsmetoder
för beräkning av transienta aerodynamiska laster
på vindkraftverkets rotorblad. Idag används
vanligen ”the Blade Element Model (BEM)” vilken
är en kombination av bladelementmomentmetoden
och bladelementmetoden. BEM är inte lämplig för
beräkning av transienta aerodynamiska laster.
Målet med projektet är att implementera och
utvärdera andra metoder som kan hantera
transienta laster. Ett första steg är att byta ut
bladelementmomentmetoden mot vortexmetoden.
Olika versioner av denna metod kommer att
implementeras, utvärderas och om det behövs
utvecklas. Nästa steg är att ersätta bladelementmetoden med CFD (Computational Fluid
Dynamics).
Vindkraft i skog: utmattning och livslängd
I skog är turbulensen hög och vindgradienten stor jämfört med förhållanden på
slättland. Den kraftiga turbulensen och starka vindgradienten ger upphov till stora
fluktuerande krafter och moment på vindkraftverket. Detta leder till utmattningsskador,
mer underhåll och kortare livslängd.
LES (Large Eddy Simulations) kommer att användas för att beräkna de turbulenta
fluktuationerna som kommer in mot ett vindkraftverk. Dessa ska användas för att
beräkna fluktuerande laster på rotorblad, lager, växellåda och torn.
Vind turbin drivlina dynamik, system simulering och
accelererad provning
För att underlätta design och produktion av effektiva och pålitliga drivlinor kommer
projektet att utveckla metoder, matematiska modeller samt beräkningsverktyg för
avancerad analys av drivlinans dynamik och lasttransmission i multimegawattturbiner. Projektet förväntas ge ny grundläggande kunskap om dynamiken i
vindkraftverkets drivlina. Kunskapen kan användas för att få inblick i flera viktiga
områden som relaterar till modellering, analys och design av pålitliga drivlinor, till
exempel hur olika undersystem interagerar och vilken detaljnivå som krävs för att
få tillräcklig noggrannhet i beräkningarna. Mätningar kommer att utföras för att
validera modellen samt uppdatera simuleringsresultat.
Beräkningsmodeller kommer att utvecklas för att tillämpas i accelererad provning
av vindkraftverkets drivlinor och deras komponenter.
I projektet kommer även ett integrerat systemsimuleringsverktyg att utvecklas för
att kunna designa robusta och kostnadseffektiva multimegawatturbiner. Arbetet
kommer resultera i ett gränssnitt som kontrollerar hur data kommuniceras mellan
verkets olika undersystem i systemmodellen.
Validering av strukturdynamiska modeller av vindkraftverk
I det här projektet studeras validering av strukturdynamiska modeller av vindkraftverk. Detta görs för att
ge fördjupad insikt i vindkraftverkets beteende under
dynamiska laster, speciellt blad-egenskaperna som
medvetet konstrueras för lastreduktion i vindbyar.
Två olika modeller skall skapas, en detaljerad modell samt en förenklad modell.
Den detaljerade modellen är helt baserad på fysikaliska principer. Från denna skall
en förenklad modell tas fram genom modellreduktion. Den förenklade modellens
användningsområde blir inom systemsimulering och optimering som kräver
beräkningssnabbhet. Den detaljerade modellen skall valideras mot fysiska prov.
Den förenklade modellen skall valideras gentemot den detaljerade.
Projektet har tre huvudsyften. Det första är fokusering på att testdata skall göras
maximalt informativ med avseende på de fysiska egenskaper som ska valideras.
Det andra är modellkalibrering, där den sättning av modellparametrar söks som
ger minst avvikelse från test. Det tredje syftet är att ge en sammanfattning av
erhållna lärdomar som anvisning till framtida strukturdynamisk modellering av
vindkraftverk.
Utvärdering av tillverkningsmetoder och materialval
för kostnadsoptimala rotorblad
I det här projektet studeras möjligheten att realisera
vindkraftsblad tillverkade i kolfiberkomposit med avancerade
kärnmaterial. Tillverkning av kolfiberbaserade blad med
autoklavteknik har potential att ge betydande viktreducering
och utmattningshållfasthet hos vindkraftsbladen.
Projektet kommer att studera aspekter på marknadsintroduktion
av komponenter, speciellt blad, för vindkraftverk.
Turbintillverkarna kräver omfattande analys av ny teknik i
komponenter för att ersätta befintlig teknik.
För att kunna göra en livscykelanalys av vindkraftverket och för
att förstå effekten av minskad bladvikt behövs en systemanalys
av vindkraftverket utföras. Vidare måste metoder för
systemoptimering utvecklas för att kunna utvärdera
för/nackdelar med nya bladmaterial. Optimeringsprocessen skall
speciellt inriktas på att ge starkt konstruktionsstöd. Genom
analys och optimering skall kostnad och nytta av olika
komponenttekniker kunna värderas mot varann.
Last -och riskbaserad underhållsstyrning av vindturbiner
Målet är att leda till reducera livstidskostnader
för underhåll för vindturbiner och att ge ökat
värde genom högre teknisk tillgänglighet.
I
nom projektet utvecklas tillförlitlighetsbaserade kvantitativa metoder för
underhållsstyrning av vindturbiner.
Fokus i projektet ligger i att studera hur
service intervall för underhåll är relaterade
till felinträffande för vindturbiner
M a in t e n a n c e
U n d e r h å ll
P r e v e n t iv e
C o r r e c t iv e
M a in t e n a n c e
M a in t e n a n c e
F ö reb yg g an d e
A v h jä lp a n d e
U n d e r h å ll
U n d e r h å ll
C o n d it io n b a s e d
P r e d e t e r m in e d
M a in t e n a n c e
M a in t e n a n c e
T ills t å n d s b a s e r a t
F ö ru tb e stä m t
U n d e r h å ll
U n d e r h å ll
Svensk Standard
SS-EN 13306
Strömskador i lager - mekanismer för uppladdning,
urladdning samt skadebegränsning
Öka förståelsen av strömskador i
lager genom karakterisering och
modellering av
•
Uppladdningsmekanism
•
Axelspänning
•
Urladdningsväg
•
Sammanbrottsmekanism
•
Skadekarakterisering
Strömskador på kula
Oskadat
Elektriska urladdningar i lager
30 V
genom
•
Laboratorieexperiment
•
Modellering
•
Fältmätningar
•
Studier av skadade lager
Sensorer för detektion av ispåväxt
på vindkraftsverks rotorblad
Isbildning på rotorbladen är ett problem vid drift av
vindkraftverk i kallt klimat. Isen skapar obalanser i turbinen
och orsakar förlorad uteffekt när turbinhastigheten minskar
eller när verket stängs av.
Minskningen av den genomsnittliga årsproduktionen
beräknas bli i storleksordningen 10-15% från turbiner som
körs i kallt klimat.
Det huvudsakliga målet med forskningen är att utvärdera sensorer för isdetektering. Sensorn bör
vara enkel, effektiv och billig samt ge en noggrann detektering av is. Projektet kommer att
fokusera på att upptäcka is på rotorbladen.
Projektet mål är:
• Definiera krav och specifikationer för att utveckla sensorer och isdetekteringssystem för
vindkraftverk i kallt klimat.
•
Utvärdera om magnetostriktiva ställdon/sensor, LIDAR och lasersensorer är effektiva sätt att
upptäcka isbildning på turbinbladen.