1. No category

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 1 2015
Välkommen ut
– Andreas jobbar
för öppnare försvar
»Staten som arbetsgivare
borde agera annorlunda«
STORA SKADESTÅND TILL FACKMEDLEMMAR
Så får du koll på lagar och avtal
Ta sista chansen och nominera till ny förbundsstyrelse!
INNEHÅLL
MEDLE MSTIDN
RBUND
FÖRSVARSFÖ
ING FRÅN
ET. NR 1 2015
men ut
lkeaosm
ädr
VAn
jobbar
Omslag: Andreas Nilsson, ordförande för
föreningen Hof – hbtpersoner i försvaret,
tycker det är viktigt
att cheferna står upp
för allas lika rättigheter.
Foto: Anna-Karin
Nilsson.
–
försvar
för öppnare
arbetsgivare
»Staten som annorlunda«
borde agera
ESTÅND
STORA SKAD
EMMAR FICK
FACKMEDL
och avtal
Så får du koll
på lagar
och nominera
Ta sista chansen
else!
till ny förbundsstyr
NR 1 2015
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET
Årgång 77.
Medlemstidning för medlemmar
inom Försvarsförbundet.
Utkommer med fyra nummer under 2015.
Upplaga: 5300 ex.
Utges av: Försvarsförbundet,
Box 5328, 102 47 Stockholm.
Ansvarig utgivare
Håkan Sparr
[email protected]
Telefon: 070-311 57 44
Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko.
Om Försvarsförbundet har
en pressläggningstid på ungefär en månad.
Nr 1/15 gick i tryck den 12 mars.
Nr 2/15 har manusstopp den 24 maj
och kommer ut den 26 juni.
Ledaren uttrycker Försvarsförbundets
åsikter och ståndpunkter.
Redaktionen ansvarar ej för insänt,
icke beställt, material.
Om Försvarsförbundet får citeras
med angivande av källa. För återgivande
av artiklar och illustrationer krävs
redaktionens godkännande.
ISSN 1650-8025.
Förbundsordförande: Håkan Sparr
Vice förbundsordförande:
Lena Sköld Gunnarsson
Förbundskansli växel: 08-402 40 00
(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–16.00)
Foto: Anna-Karin Nilsson
tf Redaktör
Anna Hjorth, redaktör
[email protected]
Telefon: 070-550 19 99
14
Innehåll
Jens blev förbundets Ipad-vinnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Försvaret ska bli mer hbt-vänligt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kampen för löneavdelningen i Boden är över. . . . . . . . . . . . 8
Tyck till om din medlemstidning!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Visstidsanställda riskerar att bli b-lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Andreas jobbar med sin hjärtefråga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Frågelådan – Hur gör jag
för att överklaga en tillsättning?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00
Informatör/redaktör:
Karen McDougall, 08-402 40 13
Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03
(telefontid tisdagar–fredagar 9–11)
E-post: [email protected]
2
Kanslichef och förste ombudsman:
Eva Rundlöf, 070-635 40 15
Ombudsmän:
Hans Jonsson, 073-539 37 37
Susanne Larsson Forman, 070-670 41 38
Marika Olsson, 070-621 40 02
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
INNEHÅLL
Ta din chans
att påverka
8
Foto: Simon Eliasson
6
Foto: Anna Hjorth
Foto: Vince Reichardt
ATT VARA MEDLEM i facket är något som
varit självklart för många på svensk arbetsmarknad sedan de första fackförbunden
grundades i början av 1900-talet. Många av
förbunden finns kvar, om än kanske under
annat namn. Försvarsförbundet, som bildades 1919, hette tidigare Försvarets civila
tjänstemannaförbund. Idag har förbundet
ungefär 4500 medlemmar, som alla har möjlighet att påverka organisationen på olika
demokratiska sätt.
Ett sätt att påverka är att engagera sig i
kongressen, som är förbundets högsta beslutande organ. Den hålls vart fjärde år och som
medlem kan du bland annat skriva motioner
och lämna förslag på vilka som ska sitta i
styrelsen. Än är det inte försent att nominera
– läs valberedningens blänkare på sidan 22.
Kongressen hålls i år den 26-28 maj.
Men att engagera sig fackligt är inte någon
självklarhet för alla. I vissa länder är det inte
ens tillåtet för vissa yrkesgrupper, som militärer, poliser eller andra offentliganställda,
att bilda fackförbund. Kanske kan det bli en
ändring på det nu, för i höstas avkunnade
Europadomstolen en dom som gick ut på att
franska militärer har rätt att organisera sig.
Domen kan få följder även i andra länder.
Här i Sverige har vi inte några sådana
problem. Däremot ser vi att många väljer att
stå utanför facken. Det gäller särskilt de som
inte har en fast anställning. Trots att det
kanske är de som bäst skulle behöva stödet
från facket. För idag är visstidsanställningar
vanligt, särskilt på det statliga området. Från
fackligt håll är man orolig att det skapar ett
a- och ett b-lag på arbetsmarknaden. Det
kan du läsa mer om på sidan 11.
I det här numret av OM Försvarsförbundet
får du chansen att verkligen säga vad du
tycker om tidningen. Svara på enkäten som
du hittar inne i tidningen och var med och
påverka – vi vill ha din åsikt. Du har dessutom möjlighet att vinna biobiljetter om du
skickar in ditt svar snabbt.
ANNA HJORTH, tf redaktör
[email protected]
tel 070-550 19 99
MEDARBETARE I DETTA NUMMER:
9
ANNA-KARIN ANDERSSON är journalist och ägnar de flesta dagar åt skrivande,
men hon gillar också prat och kan höras i en del poddar. I det här numret hjälper hon
dig som är förtroendevald att hitta rätt bland lagar och avtal.
LARS GYLLENHAAL skriver böcker på heltid sedan 2000 och har specialiserat sig på
Sovjet/Ryssland, Arktis och elitförband. Han har arbetat som lärare och medverkat i flera
svenska och utländska dokumentärfilmer. Han jobbar då och då för Försvarsmakten som
föredragshållare.
JONAS FREDÉN är frilansreporter och särskilt intresserad av ekonomi, entreprenörskap,
affärsidéer och samarbete. Han har arbetat på socialdepartementet med jämställdhet.
I det här numret har han skrivit om Försvarsmaktens hbt-rapport.
13
MAIMI PARIK är formgivare och illustratör. Hon brinner för kommunikation och jobbar med
allt från tidningsproduktion till kommunikationskoncept. Kan stoltsera med att hon arbetat
med OM Försvarsförbundet sedan 2001.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
3
Foto: Håkan Sparr
FÖRBUNDET I KORTHET
DET BLEV JENS Dohlin från Livgardets
dragonmusikkår som vann höstens
rekryteringstävling. Han lyckades värva 14
medlemmar och vann också en Ipad Air 2,
som lottades ut bland dem som rekryterat
nya medlemmar till Försvarsförbundet.
– Det var verkligen en överraskning.
Visst har jag rekryterat många, men jag
trodde ändå inte jag skulle vinna. Vi jobbar för fullt för bättre
villkor för militärmusikerna och det har märkts på intresset
bland mina kollegor där flera tidigare varit oorganiserade,
säger Jens Dohlin.
Rapport från Folk och Försvar
FÖRSVARSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Håkan Sparr och
vice ordförande Lena Sköld Gunnarsson deltog i Folk och
Försvars rikskonferens i Sälen i januari. Där lyssnade de bland
annat på ÖB Sverker Göransson och rapporterade så här:
”ÖB uttryckte i sitt anförande att det är viktigare att få en
fungerande ´basplatta´ än ytterligare JAS-plan och ubåtar, det
vill säga mer standardmateriel, personlig utrustning och fungerande kommunikationslösningar. Att ha materiel på plats och
öka övningsverksamheten är prioriterat. Det är till detta, och för
att kunna möta kraven på säkerhet, som det utökade behovet av
ytterligare miljarder till försvaret ska nyttjas i första hand.”
Använder du rätt
mejladress?
MÅNGA MEDLEMMAR som har bytt arbetsgivare från Försvarsmakten till FMV använder fortfarande sin gamla mejl­
adress ”mil.se”. Men i förbundets medlemsregister är den
nya adressen ”fmv.se” inlagd, vilket gör att det finns risk att
information och nyheter inte når fram.
– Vi uppmanar alla att börja använda den nya adressen, så
att ingen missar något viktigt, säger Eva Rundlöf, kanslichef på
Försvarsförbundet.
Läs mer på
sensus.se/
f
acken
50% Rabatt
För dig som är medlem i
Försvarsförbundet
4
Kurser &
evenemang
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
FOTO: Karen McDougall
Jens – vår vinnande värvare
H Å K A N S Ä G E R:
Mycket att hoppas på till våren
M
ärker ni att dagarna har blivit längre? Det
känns skönt att ljuset är på väg tillbaka.
Vintern kom ju till slut, om än sent. Förhoppningsvis stannar den inte så länge …
För mig ligger naturligtvis fokus på vår kongress i
maj. Det är mycket förberedelser och talskrivande och
förslag från förbundsstyrelsen som ska sammanställas. Jag ser verkligen fram emot att alla representanter
från våra olika föreningar får träffas och att diskussionerna går höga – inte minst på raster och efter dagens
förhandlingar.
Kongressen är ju Försvarsförbundets högsta beslutande organ. Där fattas besluten som gälla fyra år
framåt till nästa kongress. Därför hoppas jag att ni
alla har tagit tillfället i akt och skickat in motioner och
framförallt nominerat till den nya förbundsstyrelse
som ska väljas på kongressen.
Jag hoppas också att ni har sett TCOs film, ”Business Like A Swede”, om den svenska partsmodellen.
Jag tycker att budskapet går fram och det är positivt
att båda parter presenteras i filmen. Vi kan känna oss
stolta att förbundet är engagerat i TCOs arbete.
Vi har väl alla märkt att det finns ett nytt intresse i
maktens korridorer för försvarsfrågor. Just nu verkar
alla vara eniga om att vi måste stärka vår försvarsförmåga. Frågan inställer sig omedelbart: Finns den
politiska viljan och det mod som faktiskt krävs för
att genomföra dessa förstärkningar? Jag ser med förskräckelse på ett ökat fokus på Nato i försvarsdebatten.
Jag förstår varför man stannar vid den frågan – den ger
utmärkta tillfällen att ge varandra på käften och kostar
heller inget. Men den skymmer den verkliga frågan om
att stärka vår försvarsförmåga och vad det egentligen
kommer att kosta. Jag hoppas att partierna kan släppa
Natofrågan och istället komma med bra lösningar.
Nu hoppas jag också att förbundets nya struktur har
börjat sätta sig och att ni alla som har berörts hittat er
roll i den fackliga organisationen som blev.
Ha en bra facklig vår!
HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande
[email protected]
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
5
AKTUELLT
Så ska försvaret
bli mer hbt-vänligt
Hbt-personer ska känna sig välkomna i försvaret. Samtidigt vet man att det förekommer
trakasserier. I en ny rapport presenteras en lista med en rad förslag till förbättringar.
TEXT: JONAS FREDÉN
Foto: Anna Hjorth
DE ALLRA FLESTA av
försvarets
anställda
tycker att hbt-frågorna sköts professionellt, enligt en enkät från 2010. Men
rapporten konstaterar också att omkring
var tionde hbt-person någon gång känt
sig trakasserad som försvarsanställd.
Likabehandling krävs för rättvisans skull
och för att försvaret kunna rekrytera den
bästa personalen, enligt Stålesjö.
Öppenhet krävs inte minst i internationell tjänstgöring, enligt skriften. Annars kan
det i värsta fall uppstå en ”avsaknad av tillit”
i en trupp. ”I en pressad insatssituation
kan detta bli en säkerhetsrisk för gruppen”,
vilket förstås vore extremt allvarligt.
Foto: Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten
Ä
r du homo- eller bisexuell eller transperson eller känner dig allmänt obekväm i traditionella roller som man
eller kvinna? Då är det här en glad nyhet.
Alla ska kunna vara öppna på jobbet, enligt
en ny rapport från Försvarsmakten.
– Jag vill inte att någon enda person ska
känna sig rädd att inte bli korrekt bemött
i försvaret, säger personalchefen Per-Olof
Stålesjö.
Han skrev strax före jul under rapporten med det diskreta namnet ”Svar på
SC-dir. FM2014-991:4”. Det är i praktiken
en lång önskelista över
förändringar av regler,
information, organisation och ledarskap som
ska hjälpa hbt-personer.
Förslagen på förbättringar går från deltagande i Pride och en extra handläggare
som kan jobba med frågorna i högkvarteret, till attitydundersökningar och utbildning. Ett annat förslag är att samkönade
par ska få vara med på högtidliga middagar. ”Detta har genomförts vid West Point
i USA och har stor signaleffekt”, står det
i rapporten.
Föreningen HoF, homo-, bi- och transpersoner i försvaret ska få en ny roll,
lik den NOAK, nätverket officer/anställd
kvinna, har.
FÖRSVARSMAKTENS HBT-ARBETE
• 2006 tog Försvarsmakten fram en handlingsplan för hbt-frågor.
• 2008 tilläts uniform i Prideparaden.
• 2009–2011 kom Styrdokumentet för jämlikhet.
• Ersattes 2012-2014 av Styrdokumentet för jämlikhet och jämställdhet.
• 2014 deltog ÖB och försvarsministern i Prideparaden.
6
– HoF ska integreras mer, ungefär som
NOAK, och reglerat på samma sätt med
samma generella riktlinjer, säger Stålesjö.
I PRAKTIKEN BETYDER det personer
från HoF ska få sätta av arbetstid för att
jobba med föreningen. HoF ska till exempel tillfrågas när styrdokument ses över.*
Eventuella trakasseriärenden ska följas
upp och rapporteras till ledningen. Och
hbt-frågorna ska vara en självklar del av
den ordinarie verksamheten.
– Försvarsmakten måste inkludera och
värdera allas erfarenheter. Så säger lagen
och det är vårt jobb som myndighet att se
till att det blir så, säger personaldirektören Per-Olof Stålesjö.
¢
* På sid 14 kan du läsa mer
om föreningen HoF.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
AKTUELLT
»Nu har
Försvarsförbundet
tröttnat på att vänta«
Utebliven lönekartläggning till DO
Nu har frågan om de uteblivna lönekartläggningarna i
Försvarsmakten lämnats över till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Enligt lagen ska arbetsgivare göra lönekartläggning åtminstone vart tredje år, men det har inte Försvarsmakten gjort. Det
rapporterade vi i senaste numret av OM Försvarsförbundet.
Redan 2006 fälldes myndigheten i Jämställdhetsnämnden (nuvarande Nämnden mot diskriminering) för utebliven kartläggning. Ett par år senare gjordes en lönekartläggning, men man
har hittills inte fullföljt de åtgärder som utlovades där.
Nu har Försvarsförbundet tröttnat på att vänta. Därför har
man bett DO att pröva frågan. Där har utredaren Björn Andersson nyligen fått ärendet på sitt bord.
– Nu kommer vi att gå igenom handlingarna. Om några
veckor bör vi ha kommit fram till om vi ska be Nämnden mot
diskriminering att ta upp ärendet. Annars går det tillbaka till
Försvarsförbundet, säger Björn Andersson.
TEXT: ANNA HJORTH
FMV tvingas betala symboliskt skadestånd
FMV måste betala skadestånd till Försvarsförbundet för
att de gjorde ett formellt fel när beslutet om nedläggning
av Flygverkstaden i Ronneby fattades. Skadeståndet på
10 000 kronor ändrar inte beslutet i sak, men blir en
markering om att saker ska gå rätt till, anser förbundet.
Det var för drygt ett år sedan som FMV samverkade med
Försvarsförbundet om nedläggningen. Man kom inte överens
och enligt regelverket ska den fackliga organisationen då ha
fem dagar på sig att bestämma om man vill driva ärendet
vidare till en central förhandling. Men redan dagen efter gick
FMV ut med beslutet.
– Det var brott mot både samverkansavtalet och medbestämmandelagen. Därför måste de nu betala skadestånd till
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
oss. Vi kan inte hindra arbetsgivaren att ta beslutet, men vi har
regler för hur det ska gå till, säger Marika Olsson, ombudsman
på Försvarsförbundet.
När det gäller själva nedläggningen så sker den i två etapper.
Man drog ner rejält vid årsskiftet och avsikten är att allt ska
vara stängt när 2015 är slut. De anställda har fått omplaceringserbjudanden eller nya jobb. Vissa har gått till marinverkstaden
i Karlskrona eller till andra jobb hos Försvarsmakten.
– I slutänden tror jag att det har blivit så bra för våra medlemmar som det kunde bli. De som inte kunde tänka sig att flytta
har fått jobb i närområdet, säger Marika Olsson.
TEXT: ANNA HJORTH
7
AKTUELLT
Försvarsmakten lägger ner löneavdelningen i Boden. Beslutet fattades
precis före jul och de anställda tog
emot beskedet med blandade känslor.
– Vi hade ju levat i ovisshet länge, så på
det sättet var det positivt att det kom ett
beslut och något vi kunde ta ställning till.
Mentalt var nog många förberedda på en
avveckling, bland annat eftersom vi inte
hade fått mer utbildning i Priosystemet,
säger Marie Nilsson Lundberg, Försvarsförbundets plats- och skyddsombud på
löneavdelningen.
Försvarsmaktens löneavdelning centraliserades och placerades i Boden efter ett regeringsbeslut 2005. Därmed var
det också regeringen som var
tvungen att fatta beslutet om
avveckling. Trots det hade Försvarsmakten påbörjat nedmonteringen tidigare, som en följd
av tuffa besparingskrav.
De anställda har fått nya jobb
inom Försvarsmakten i Boden –
på FM Log, I19 och A9.
– Det känns bra att vi inte
blev uppsagda. Jag ser det som
ett resultat av det fackliga arbetet, som har en viktig roll i verksamheten. Nu har vi en anställning kvar
på Bodens garnison och får samtidigt en
utmaning att göra något nytt i livet, säger
Foto: Simon Eliasson
»Det känns bra att vi inte blev uppsagda«
Marie Nilsson Lundberg och hennes
kollegor har erbjudits andra jobb
inom Försvarsmakten.
Marie Nilsson Lundberg, som kommer att
gå över till en befattning på I19.
TEXT: ANNA HJORTH
Större skadestånd till
medlemmar i Försvarsförbundet
Medlemmar i Försvarsförbundet fick under 2014 ut närmare 800 000 kronor i skadestånd och
ersättningar med hjälp av LO-TCO Rättsskydd. Detta efter att de fått rättshjälp av förbundet och
Rättsskyddet processat i olika domstolar om deras ärenden.
TEXT: BILL ERLANDSSON
S
iffrorna för 2014 är en ökning med
800 000 kronor jämfört med året
innan, då det inte blev några skadestånd alls. Det visar ny statistik från
LO-TCO Rättsskydd.
Under 2014 fick medlemmar i fackförbunden dela på totalt 335,5 miljoner kronor efter vunna mål. Det är 12 miljoner
mer än 2013, och många fick tillbaka jobbet eller blev frikända från anklagelser
för brott.
på spel. Därför är det allvarligt att många
inte anmäler sina skador och därmed inte
heller får dem prövade, säger Dan Holke,
chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Han
fortsätter:
– Antalet anmälda arbetsskador har
minskat väldigt kraftigt. Numera är det
bara en tiondel som får sina arbetssjukdomar prövade jämfört med för bara
några år sedan. Det handlar då främst
inte om olyckor på arbetsplatsen, utan
om långsamma effekter.
HUVUDSAKLIGEN HANDLAR DE vunna
målen om livräntor samt skadestånd
från arbetsgivare och försäkringsbolag
- ersättningar som utan den rättsliga
prövningen hade gått förlorade.
– Man kan se, vad gäller arbetsskador,
att det är väldigt stora pengar som står
8
FÖR TJÄNSTEMÄNNEN ÄR det framför
allt de psykiska sjukdomarna som ökar
och det är ofta svårt att bevisa att just
sådana lidanden beror på arbetet.
– Men vi har vunnit mycket på att vi
har varit ute och träffat runt 3 000 förtroendevalda och pratat om arbetssjukdomar och hur systemet fungerar. Många
vet inte hur de ska bete sig vid anmälan
om arbetssjukdom, säger Dan Holke.
FACKETS JURISTER
LO-TCO Rättsskydd är fackförbundens
egen juridiska byrå och Sveriges största
på arbetsrätt och socialförsäkringsrätt.
Sedan starten 1971 har den haft över
70 000 ärenden och sammanlagt vunnit över 13 miljarder kronor till fackets
medlemmar. Byrån driver rättsfall för
fackliga medlemmar. Byrån har 40 jurister
anställda och är specialiserad på att driva
domstolsprocesser. Utebliven livränta vid
arbetsskador, felaktiga löner och olagliga
uppsägningar är exempel på ärenden då
LO-TCO Rättsskydd driver ärenden till
domstol.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Tyck till om din tidning
– vinn en biobiljett
Vi på Försvarsförbundet jobbar just nu med att förändra och förbättra medlemstidningen.
Nu behöver vi din hjälp i det arbetet. Berätta för oss vad du tycker om tidningen genom
att svara på enkätfrågorna. Bland de inkomna svaren drar vi fem vinnare
som får varsin biobiljett. Ditt svar behöver vi senast den 10 april.
Du kan också skanna in sidan och mejla till [email protected].
Vänliga hälsningar,
Försvarsförbundets styrelse
1. Var tycker du att tidningen
ska lägga fokus i framtiden?
¢
¢
¢
¢
¢
¢
4. Förslag på artiklar du skulle vilja läsa i tidningen:
Bevakning av vad som händer i de olika myndigheterna.
Information om vad facket gör.
Underhållande texter som exempelvis krönikor.
Granskande journalistik.
Debatt.
Annat. Vad?
2. Hur vill du läsa tidningen?
¢
¢
¢
På papper.
5. Övriga synpunkter:
På webben.
I mobil/surfplatta.
3. Tidningen kommer i dag ut 4 gånger om året.
Tycker du att det är …
¢
¢
¢
Lagom?
För sällan?
För ofta?
Om dig:
¢
Aktiv medlem
¢
Passiv medlem
ÅLDER:
¢
Namn och adress (om du vill vara med i utlottningen):
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Under 30
¢
31–50
¢ 51–65 ¢
Över 65
TEJPA HÄR!
Tyck till om din tidning!
Frankeras ej.
Mottagaren
betalar portot.
Frisvar
Försvarsförbundet
20082151
110 05 Stockholm
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Facket kritiserar
staten för
osäkra jobb
Visstidsanställningar är vanligare i staten än i kommuner, landsting och privata företag.
Att flera tidsbegränsade anställningar staplas efter varandra är också vanligt.
Facken är kritiska – och får stöd av EU-kommissionen som kräver att Sverige ska förklara sig.
L
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Foto: Sören Andersson
änge var normen på
är det dock inte särskilt utbrett,
svensk arbetsmarknad en
trots att Försvarsmakten hör till
fast anställning. Det var
de myndigheter som har flest
ett ”riktigt” jobb och det förde
anställda med visstidskontrakt
med sig en rad positiva saker.
av olika slag. Den stora andelen
Anställningstrygghet, säker inberor främst på att militär perPer
Gunnarsson
komst, semester och avsättningsonal ofta har tidsbegränsade
ar till den framtida pensionen.
anställningar. Men det förekomSärskilt för statligt anställda: Statens
mer även på civila tjänster.
kaka var liten men säker.
– Det har varit så här ganska lång tid.
Men det var då det. Nu är det vanligare
Jag upplever att det är svårt att få tillsvimed visstid bland statligt anställda än
dareanställa personer, trots att det finns
någon annanstans på arbetsmarknaden.
ett behov. Det är en olycklig styrning
Bland Försvarsförbundets medlemmar
uppifrån. Organisationen är på papperet anpassad till verksamhetens behov,
VISSTIDSANSTÄLLDA I
men det finns inte pengar att bemanna,
FÖRSVARSMAKTEN
säger Per Gunnarsson, ordförande för
Inom Försvarsmakten är det vanligt att
Försvarsförbundets förening 76 som ormilitär personal, soldater, är visstidsanganiserar medlemmarna på F7 i Såtenäs.
ställda. Därför är andelen visstidsanställPer Gunnarsson berättar att det föreningar hög, över 30 procent. Det visar
siffror från Försvarsmakten 2013.
kommer så kallad stapling. Det betyder att
Bland Försvarsförbundets medlemmar i
en person kan vara visstidsanställd i flera
Försvarsmakten ser det annorlunda ut.
perioder, som ”staplas” efter varandra, för
Bara drygt sex procent av medlemmarna
där har en visstidsanställning, enligt
att arbetsgivaren inte kan eller vill ordna
OFR/Arbetsgivarverket.
en tillsvidareanställning.
– Det är ett sätt att kringgå LAS. Det är
anmärkningsvärt, tycker
jag. Staten som arbetsgivare borde agera annorlunda, säger Per Gunnarsson.
DEN SOM KOMMER i
Clarence
Arnstedt
kläm är den som inte
får ett fast jobb, fast hen har visat sig
vara både kompetent, lojal och lämplig.
Istället avlöser kanske vikariat och andra
anställningsformer varandra tills lagens
bortre gräns är nådd. Då får visstidaren
helt enkelt gå. För den enskilde betyder
långa perioder av visstidsanställning exempelvis att det kan vara besvärligt att få
banklån för att köpa en bostad. Livet blir
svårt att planera. Man kanske drar sig för
att bilda familj. Osäkerheten är för stor.
FÖR ARBETSGIVAREN betyder
det att värdefull kompetens försvinner
med medarbetaren. Det är så att säga
priset för att ha en organisation som är
flexibel, som kan bemannas upp och ner
efter behov. Ett annat sätt att ha en flexi-
Foto: Nicklas Gustafsson/Försvm.
TEXT: ANNA HJORTH
OCH
11
»
»
bel organisation är att använda
mycket konsulter. Det gör man
bland annat inom LedTek som
är en del av förbandet FMLOG,
berättar Clarence Arnstedt, från
Försvarsförbundets förening 101.
– Vårt största problem är
egentligen att vi inte hinner re-
1
Foto: Försvarsmakten
»Istället avlöser kanske vikariat
och andra anställningsformer varandra
tills lagens bortre gräns är nådd.«
Matthias
Landström
krytera tillräckligt snabbt. Då tar
vi in konsulter istället och löser
situationen med inhyrd personal. Som facklig är jag emot det,
för det skapar ett a-lag och ett blag på arbetsplatsen.
Från Försvarsmaktens sida
tillbakavisar man kritiken från
facket. Grundsynen är att visstidsanställningar ska användas vid arbetstoppar,
till exempel när man inför ny teknik.
– VI HAR INTE något intresse av att
utnyttja systemet eller komma runt reglerna. Utgångspunkten är att vi ska ha så
få visstidsanställda som möjligt. Samti-
Tre frågor om visstidsanställning
2
3
Vad är visstidsanställning?
Vad säger lagen?
Hur vanligt är det?
En visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning av något slag. Det kan
handla om en så kallad allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete.
Arbetsgivaren kan anställa personer en
begränsad tid för att utföra en viss sorts
arbete, om det exempelvis inte finns just
den kompetens som behövs för ett projekt.
Provanställning kan också räknas som
visstidsanställning, men där är syftet att
den ska övergå i en tillsvidareanställning.
Huvudregeln i lagen om anställningsskydd
(LAS) och i kollektivavtalen är att en
anställning ska vara tillsvidare
– det vill säga utan tidsbegränsning.
Den som har haft allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod
har rätt till en fast anställning, det vill säga
en tillsvidareanställning. Det samma gäller
om man haft vikariat i minst två år hos en
och samma arbetsgivare.
I våras redovisade fackförbundet ST, som
organiserar tjänstemän i staten, statistik
från SCB, Statistiska Centralbyrån.
Siffrorna visade att nästan var fjärde
som jobbar i statlig sektor, 23,5 procent,
har visstidsanställning, provanställning
eller vikariat.
Inom kommunerna är motsvarande siffra
22 . I privat sektor är den 14,6 procent och
i landstingen är 11,7 procent visstidsanställda.
12
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Fotograf Elin Mikmar.
HALLÅ DÄR…
digt är vi klämda av ekonomin. Vi vet inte
säkert från år till år hur det ser ut och får
inte dra på oss för höga personalkostnader, säger Matthias Landström, stabschef
på personalstaben i Högkvarteret.
Att visstidsanställda och inhyrd personal skulle kunna uppfattas som ett blag på arbetsplatsen ser han mycket allvarligt på.
– Alla ska behandlas lika. Det jobb du
gör är lika mycket värt, oavsett anställningstidens längd. Finns det sådana brister så måste det uppmärksammas och
åtgärdas, vi försöker fånga upp ärenden
där det inte har fungerat, säger Matthias
Landström.
NU VILL ÄVEN EU-kommissionen veta
om Sverige överutnyttjar visstidsanställningar. Sedan flera år driver man tillsammans med TCO en tvist med regeringen
om ifall Sverige följer EU-reglerna, som
ska begränsa möjligheten att ha personer
i tillfälliga anställningar i åratal.
Regeringen har hittills hävdat att Sverige följer de regler som finns. Från Arbetsgivarverkets sida, som företräder de
statliga arbetsgivarna, slår man också
tillbaka kritiken från facken om att staten
skulle vara särskilt dålig på området. ¢
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
PETER STOLPESTAD,
ordförande i förening 50 som
organiserar försvarsmusikerna. Regeringen beslutade nyligen att försvarets musikkårer får fortsätta som tidigare, trots hotet om nedläggning.
Varför ville man lägga ner
Marinens musikkår?
Ungefär vart fjärde år har musikkåren hotats. När försvaret har dålig
ekonomi vill man ta bort något, och
musiken hör inte direkt till kärnverksamheten. Vi är en kulturinstitution inom Försvarsmakten och
det uppstår en krock när vi ställs
mot andra uppgifter, som att jaga
ubåtar i Stockholms skärgård eller
hindra kränkningar av luftrummet.
När man ställer de sakerna emot
varandra blir musiken ifrågasatt.
Hur fick ni beslutsfattarna att ändra sig?
Jag har träffat väldigt många personer öga mot öga, fått sitta ner över
en kopp kaffe och prata om detta.
Byggt en personlig relation istället
för att mejla. Vi gjorde en lista på
viktiga personer att träffa, både
politiker och andra personer med
inflytande. På så sätt blev frågan
stor både i riksdagshuset och i
Försvarsmaktens högkvarter. Till
och med de som bestämde att vi
skulle läggas ner tyckte att jag
hade rätt i min argumentation.
Vad händer nu?
Vi fortsätter som tidigare. Det
främsta uppdraget är att spela i
statsceremoniella sammanhang,
som vid statsbesök och runt
kungliga slottet. Men jag tycker att
det viktiga är att hela genren får
utvecklas och inte bara bevaras.
Vi är strax över 100 musiker som
skulle kunna vara en militärmusik
för hela landet. Kanske borde vi
göra som i Norge, där har man lagt
försvarets kulturella verksamheter, som musiken och muséerna,
separat. Då behöver man inte
slåss med kärnverksamheten om
resurserna.
TEXT: ANNA HJORTH
13
REPORTAGE
En hjärtefråga
för Andreas
14
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
REPORTAGE
Att sitta i fikarummet och lyssna när kollegorna pratar
om sina familjer, men inte känna sig bekväm med att berätta om
sin egen. Så är det fortfarande för många homo-, bi- och transpersoner. Men det blir långsamt bättre, säger Andreas Nilsson,
som är ordförande i föreningen HoF – Homo- bi- och
transpersoner i försvaret.
TEXT: ANNA HJORTH FOTO: ANNA-KARIN NILSSON
– Det är fortfarande många som väljer
att inte gå ut med sin sexuella läggning
på jobbet, även om man är helt öppen
privat. Jag tror att det nog är vanligare
inom försvaret än på andra arbetsplatser.
Det finns kanske fortfarande kvar en
mentalitet av ”Don´t ask, don´t tell.”, säger
Andreas Nilsson, som varit ordförande i
HoF i två år och nyss valts för ytterligare
en period.
”DON´T ASK, don´t tell” var en amerikansk försvarspolicy som drevs igenom
av president Clinton i början av 1990talet. Den gick ut på att det var okej att
vara homosexuell och arbeta i de väpnade styrkorna, så länge man inte var öppen
med det. De överordnade fick inte heller
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
fråga. Fram till 2011, då policyn avskaffades, fick över 13 000 personer avsked för
att ha brutit mot den.
Någon motsvarande policy har inte funnits i Sverige. Men så sent som på 1980-talet ställdes frågor om sexuell läggning vid
mönstringen och homosexuella riskerade
att sorteras bort. Mångfalds- och likabehandlingsfrågor började man jobba med
först i början av 2000-talet. Men i takt med
tiden har det blivit enklare att vara öppet
homosexuell inom Försvarsmakten och i
de övriga försvarsmaktsnära myndigheterna, menar Andreas Nilsson. Samtidigt
finns det mycket kvar att göra. Framförallt
när det gäller att höja kunskapsnivån. Han
berättar hur det var när han var nyanställd på HR Centrum, 2011.
15
»
REPORTAGE
»
– Jag försökte ta reda på om det fanns
något nätverk för hbt-personer. Bland annat genom att söka på intranätet, men hittade ingenting. Jag kände inte heller för
att outa mig direkt som nyanställd och
springa och fråga cheferna om det fanns
något nätverk. Det tog tre månader innan
jag kom i kontakt med HoF, säger han.
NUMERA SKA DET vara enklare att hitta
till föreningen och annan information,
bland annat via intranätet. Men det kan
bli bättre. Därför är ett av föreningens
mål för det kommande året att skapa fler
lokala nätverk. Man jobbar också för att
arbetsgivaren ska underlätta det arbetet,
till exempel via stöd från HR-avdelningen.
– Vårt problem är att HoF finns i Stock-
holm, det är här de flesta av oss i styrelsen bor till exempel. Samtidigt är det
kanske här som behovet är minst. Det
finns ett stort behov av stöd ute i landet,
resonerar Andreas när vi möts på ett fik i
»Vårt problem är att HoF
finns i Stockholm«
närheten av hans arbetsplats på Gärdet.
Som arbetsgivare är Försvarsmakten
ändå ganska bra på likabehandlingsarbete, tycker Andreas Nilsson. Så bra att han
nämner det som en av orsakerna till varför
han sökte jobb som HR-handläggare på
myndigheten. Idag jobbar han bland annat
med chefsstöd på HR Direkt. Men han arbetar också med likabehandlingsfrågor.
– Just hur cheferna agerar i de här frågorna är oerhört viktigt. Generellt tycker
jag att Försvarsmakten är bra på att reagera med kraft om något händer, som
kränkningar eller trakasserier. Men inte
alltid. Som chef måste du alltid sätta ner
foten och visa vad som gäller. Kanske är
det viktigare hos oss än på andra arbetsplatser, i och med att många är vana att
lyda order uppifrån.
FÖR ATT KUNNA ge det stöd som behövs
krävs det djup förståelse för frågorna,
inte bara kunskap på ytan. Att ÖB Sverker
Göransson och Försvarsmaktens gene-
FÖRENINGEN HoF – HBT I FÖRSVARET
• Bildades 2001.
• Vänder sig till hbt-personer och andra som har ett engagemang i
likabehandlingsfrågor. Alla personalkategorier i Försvarsmakten, försvarsmaktsnära myndigheter och frivilligorganisationer är välkomna.
• Föreningen arbetar aktivt med information, utbildning och opinionsbildning utifrån hbt-perspektiv inom Försvarsmakten.
16
• Föreningens syfte är bland annat att att hbt-personer ska kunna
vara sig själva på jobbet och bevaka likabehandlingsarbetet.
• Antal medlemmar: 200 i medlemsgruppen på Facebook,
drygt 50 betalande i föreningen.
• Läs mer på Facebook: Sök på HoF – hbt i försvaret
eller på webben: http://hbtiforsvaret.se/start.html
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
REPORTAGE
raldirektör Peter Sandwall har varit med
och gått i Prideparaden är bra exempel
på hur höga chefer kan ta ansvar för likabehandlingsfrågorna, menar Andreas.
– För den som är osäker på om han eller hon ska våga vara öppen med sin läggning är det stor skillnad mellan en chef
med en neutral hållning och en chef som
tar tydlig ställning. Till exempel genom
att gå med i paraden, då visar de att försvaret är öppet för alla. Vi hoppas att vi
får se fler höga chefer där i år.
MEN DET RÄCKER inte att de högsta
cheferna visar sig i en stolt parad en gång
om året. Det krävs kunskap, struktur och
kontinuitet i likabehandlingsarbetet. Och
där har HoF en viktig roll. Föreningen är
exempelvis representerad i samverkansrådet för jämställdhet och jämlikhet för
de försvarsmaktsnära myndigheterna.
Det är, enligt Andreas Nilsson, det viktigaste forumet där föreningen får möjlighet till direkta möten med de högsta
cheferna i myndigheterna. Just nu jobbar
man särskilt med att sätta fokus på transpersoners situation.
Trots att föreningen HoF är öppen för
anställda i alla myndigheter som lyder
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
under försvarsdepartementet så kommer
den absoluta majoriteten av medlemmarna från Försvarsmakten. Inte så konstigt
kanske, i och med att myndigheten med
sina nära 20 000 anställda, är den största
på området.
ANDREAS NILSSON HAR ett djupt engagemang i likabehandlingsfrågorna. Han
säger att det inte är en slump att han valt
att jobba just med personal och HR. Som
öppet homosexuell har han nog stött på
fördomar, men har inga egna erfarenheter av trakasserier eller diskriminering.
Ändå dröjde det ett tag innan han kom ut
för sina arbetskamrater på HR Centrum.
– Inom Försvarsmakten har det inte varit ett problem för mig, jag har varit säker
på mig själv. Men på tidigare arbetsplatser kände jag mig inte bekväm med att
komma ut. Det gjorde att det skapades en
distans mellan mina arbetskamrater och
mig. Helt i onödan, och det kostade oerhört
mycket energi att försöka dölja vem jag var.
HAN BETONAR ATT det inte enbart
handlar om det självklara – allas rätt att
få vara den de är, och att få älska den de
vill. Arbetet i föreningen handlar också
om att stötta arbetsgivaren att skapa en
sådan miljö att alla känner sig välkomna.
Genom att uppmuntra människor att våga
visa hela sin person är chansen också
större att man får behålla sin personal.
– Det här är hjärtefrågor för mig. Och
jag känner att jag kan göra skillnad på
det här området. Så det vill jag fortsätta
med även i framtiden, säger Andreas
Nilsson. ¢
ANDREAS NILSSON
Ålder: 33 år.
Uppdrag: Ordförande i HoF sedan 2013.
Med i styrelsen sedan 2012.
Yrke: Personalvetare /HR-generalist.
Arbete: HR-generalist, handledare/kontaktperson likabehandling och UGL-handledare på Försvarsmaktens HR Centrum.
Bor: På Södermalm i Stockholm.
Familj: Singel.
På fritiden/intressen: Ganska
traditionella; träffar vänner, tränar så ofta
jag hinner, går gärna på loppis och gillar
att renovera och fixa hemma. Reser gärna
och ofta – snart till svenska fjällen och
senare i vår till New York och Miami.
17
KRÖNIKA GYLLENHAAL
När kommer
droppen?
Med ryska pansarförband i Ukraina och jihadist-terror i Danmark kanske det
nu ändå blir en rejäl vändning uppåt för säkerhetspolitiken och därmed även
Försvarsmakten? Inte än, men snart, spår vår krönikör Lars Gyllenhaal.
D
Krönikören i ett
polisförråd i Stockholm,
med av polisen beslag­
tagen sovjetisk undervattensmoped och dykaraggretat modell IDA-71
– som inte avger bubblor.
BILDKÄLLA: Lars Gyllenhaal
et har gått så långt att proryska medier oavsiktligt har sänt bilder av vapensystem i ukrainska Donetsk som är
klara bevis för ryska förbands närvaro. Det är
helt enkelt för många av dem för att kunna undvika det. Ryssland och Ukraina har, på grund
av sitt sovjetiska förflutna, flera gemensamma
vapensystem. Ibland har ukrainska fordon felaktigt pekats ut som ryska. Men sedan i julas
har alltså till och med rena ryska propaganda-
Samma klassiska
spetsnaz-föremål,
IDA-71:an, nu utställd på
Armémuseum i
Stockholm, i den nyligen
uppdaterade utställningen
om det förra kalla kriget
– väl värd ett besök.
FOTO: Lars Gyllenhaal
18
organ råkat visa exempelvis pansarbilar modell Dozor-N och stridsvagnar modell T-72B3 –
system som aldrig har funnits i Ukrainas arsenal. OM MAN TILL Rysslands nu mycket bristfälligt
kamouflerade krig i Ukraina lägger en rad ryska
flygningar med bombflygplan utan påslagen
transponder, inte bara nära Sverige utan även
i svenskt luftrum. Och lägger till den psykologiska krigföring Ryssland bedriver mot alla
västländer inklusive Sverige. Plus det ökade
hotet från terrorism både av gammalt (beskjutning och bomber mot civila) och modernare
snitt (cyberangrepp).
Ja, lägger man ihop allt detta – vad får man
då? Hittills uppenbarligen mest en massa fina
ord – för Försvarsmakten har som bekant
varken tillförts någon substantiell summa
pengar eller nya direktiv som skulle möjliggöra
mer pang för pengarna. Personligen anser jag
att det senare är viktigare.
REGERINGEN HAR ÄNNU inte ens återupplivat
den ytterst kostnadseffektiva beredskapspolisen, som var ett viktigt instrument för det
osäkra läge som Europa nu befinner sig i. I sin
stora vishet lade den förra regeringen ner beredskapspolisen 2012 ...
Kan det bli mer korkat? Jo, det kan det bevisligen. I min senaste bok ”Jan och Nordens
frihet” berättar jag bland annat om hur den
norska regeringen 1940 inte ens lyssnade på de
egna diplomaterna – som i princip skrek om ett
förestående smygangrepp på Norge. Faktum är
att den norska regeringen först kunde enas om
att mobilisera försvaret på själva invasionsdagen, den 9 april 1940 (ja, 75-årsdagen närmar
sig med stormsteg).
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
»Det kommer att bli droppen som får bägaren att rinna över
och få försvarsdebatten att hamna i ännu tydligare fokus«
HÖR OCH HÄPNA, inte ens den 9 april kunde man dock enas om
allmän mobilisering, utan det blev bara delvis mobilisering …
Jag vill dock inte tro att det idag finns en nordisk regering
som är så pass inkompetent som den norska 1940. Inte heller
tror jag på en storskalig rysk invasion av Sverige. Men det är
illa nog att det är tänkbart att Ryssland kan vilja trappa upp
sina special- och psykologiska operationer mot baltstaterna.
Moskva har redan (ifjol) utfärdat öppna varningar till balter
som inte ställde upp och gjorde sin sovjetiska värnplikt – som
om Sovjets fall aldrig hade ägt rum.
OCH, SOM DU nog redan vet, blir det ett allvarligt försämrat
läge i Östersjön så finns det en ö som heter Gotland. Ja, du kan
resten själv vid det här laget. Gotland är dock inte det enda
Sverige har att förlora utan vi kan drabbas på fler sätt än vad
debatten oftast handlar om. Personligen tänker jag främst på
hur enormt sårbart vårt civila samhälle har blivit. Wisemans
Wisdoms, militär(!)bloggaren nummer ett i landet, har på ett
förtjänstfullt sätt lyft fram hur vården i Sverige på inget sätt
verkar vara beredd på ett sämre läge i Europa – vilket inte alls
behöver börja med krigshandlingar mot Gotland. Lägg därtill
vårt rekordstora beroende av livsmedelsimport.
NÄR KOMMER DÅ den verkliga vändningen för det svenska
totalförsvaret, alltså inte bara det militära försvaret? Min magkänsla säger mig att det kommer ske något i Ukraina senast i
sommar, som kommer att bli droppen som får bägaren att rinna
över och försvarsdebatten att hamna i ännu tydligare fokus, på
en nivå där den inte varit på många decennier. LARS GYLLENHAAL
[email protected]
blogg: gyllenhaals.blogspot.com
Stiftelsen DrottningViktoriasÖrlogshotell
etabl 1908
Position: N 59° 19´,8 E 18° 03´,0
Bo mitt i stan
och upplev en
maritim miljö
Förmånspriser för dig inom totalförsvaret
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Boka rum på:
www.orlogshotellet.com
[email protected]
Tel. 08-611 01 13
Adress: Teatergatan 3
111 48 Stockholm
Statligt ramavtal.
19
DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD.
DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA
KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: [email protected]
Håll koll på lagar och avtal
Som förtroendevald behöver du inte vara paragrafryttare.
Men se gärna till att lära dig en del om avtalen och lagarna som påverkar arbetslivet.
Det gör dig till en bättre facklig företrädare.
TEXT: ANNA-KARIN ANDERSSON
20
– Det ger bra verktyg för att kunna göra
ett bra jobb som facklig representant,
säger Dan Holke.
hunnit sätta sig in i allt som kollektivavtalet omfattar.
– Men jag vet i alla fall var jag kan söka
svaren. Nu hoppas jag bli mer rutinerad
så att jag kan göra lite nytta och hjälpa
till och driva frågor.
MARIA STEINBERG, JURIS doktor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, är
inne på samma linje. Hon menar att kunskap ger makt och inflytande.
– Både fackliga förhandlare och
skyddsombud blir skickligare i sin roll när
de kan luta sig mot det som står skrivet.
Särskilt i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och avtal. Jag
råder alla som blir invalda att så snabbt
som möjligt gå utbildningar i arbetsrätt
och arbetsmiljörätt.
ENLIGT DAN HOLKE, vd på LO-TCO
rättsskydd, finns det ingen anledning att
grotta ner sig i juridiken för mycket. Det
fackliga arbetet handlar inte om att leta
upp rätt och fel utan om att företräda
sina kamrater och hitta bra lösningar.
Men det hjälper att ha grundläggande
kunskaper om lagar och avtal som styr
i arbetslivet.
»Vi har stor nytta av
att kunna hävda våra
rättigheter med stöd
av juridiken och
skrivna avtal«
»Det ger
bra verktyg för
att kunna göra
ett bra jobb«
Maria Budak
Expeditionshandläggare
Dan Holke
VD, LO-TCO rättsskydd
Foto: Michael Steinberg
M
aria Budak jobbar som expeditionshandläggare på högkvarteret i Stockholm. För drygt
ett år sedan blev hon invald i den lokala
fackstyrelsen. För att få inblick i uppdraget har hon gått flera utbildningar. Den
om lagar och avtal hör till de viktigaste
för henne.
– På den här arbetsplatsen, ja i hela huset,
sker mycket förändringar som påverkar oss
anställda. Vi har stor nytta av att kunna
hävda våra rättigheter med stöd av juridiken
och skrivna avtal, säger Maria Budak.
Hon medger att hon har svårt att
komma ihåg alla regler och paragrafer
inom arbetsrätten och än har hon inte
»Jag råder alla som
blir invalda att så
snabbt som möjligt gå
utbildningar i arbetsrätt
och arbetsmiljörätt.«
Maria Steinberg, juris
doktor i arbetsmiljörätt
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
Experternas lilla grundkurs om
lagarna och avtalen som styr i arbetslivet:
Kollektivavtalet
LÖNEHÖJNING, ÖVERTIDSERSÄTTNING och
tjänstepension är exempel på frågor som kan stå med
i kollektivavtalet – inte i lagen. Finns det ett kollektivavtal på arbetsplatsen så gäller det alla anställda. Kollektivavtalet ger rätt till information och förhandling
och innebär att du eller dina fackliga företrädare är
med och bestämmer reglerna för dina anställningsvillkor tillsammans med arbetsgivaren.
– Kollektivavtalet är nyckeln till allt inflytande och
ger dig en lång rad rättigheter, säger Dan Holke.
Förtroendemannalagen
GER DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD rätt att
jobba fackligt på arbetstid i rimlig utsträckning och
ledighet för facklig utbildning. Den ger också rätt till
ett fysiskt utrymme för den fackliga verksamheten
som en bokhylla att förvara material i eller ett särskilt
rum på större arbetsplatser.
– Den ger även ett extra rättsskydd till fackliga företrädare. Förtroendevalda ska kunna vara obekväma
på en arbetsplats och säga det de tycker till arbetsgivaren och får inte mötas av trakasserier, säger Maria
Steinberg.
Lagen om medbestämmande
Arbetsmiljölagen
VANLIGTVIS ANVÄNDS FÖRKORTNINGEN MBL
LAGEN GER FRAMFÖR ALLT skyddsombuden
rätt att påverka och medverka till att arbetsplatsen är
sund och säker. Den syftar till att verka förebyggande
och minimera risker.
– Men många fackliga företrädare säger att flera
dilemman kunde ha lösts med stöd av arbetsmiljölagen. Genom att agera tidigt och följa arbetsmiljölagen
skulle man kunna undvika att tvister växer och slutar
med förhandlingar om uppsägningar till exempel,
säger Maria Steinberg.
och i den här lagen finns mycket av kärnan i den fackliga
verksamheten.
– Det är de grundläggande spelreglerna på en
arbetsplats, kan man säga. Den omfattar rätten att bilda
en facklig förening, rätten att vara med och förhandla
vid beslut och när det sker förändringar och reglerar
när arbetstagarna har rätt att ta till stridsåtgärder,
sammanfattar Dan Holke.
– Medbestämmandelagen ger också facket
tolkningsföreträde vilket innebär att facket i vissa
fall kan gå emot arbetsgivares rätt att bestämma i en
arbetsledningsfråga fram till dess att en domstol prövat
frågan. Den ger även facket möjlighet att ta upp tvister i
Arbetsdomstolen, säger Maria Steinberg.
Samverkansavtal
Lagen om anställningsskydd
ISTÄLLET FÖR ATT FÖRHANDLA om viktiga
FÖRKORTAS LAS och skyddar arbetstagare vid
uppsägningar och innehåller bland annat regler om
tidsbegränsade anställningar.
– Här är det bra att veta att det är väldigt bråttom
om du ska hjälpa till och företräda en person som blivit uppsagd på oklara grunder. Var noga, formell och
snabb med att begära förhandling. Ibland har du inte
mer än 14 dagar på dig, säger Dan Holke.
frågor, som vid MBL, har många arbetsplatser samverkansavtal som innebär att facket och arbetsgivaren
löpande diskuterar och kommer överens om frågor
som rör arbetet i samverkansgrupper.
– I samverkansgrupperna sitter även skyddsombudet med och arbetsmiljöaspekterna vägs in i alla frågor vilket är bra, säger Maria Steinberg.
– Tanken med samverkan är god men se upp så att
det inte blir en ensidig kommunikation där arbetsgivaren informerar istället för att diskutera. Se till att ha
kvar inflytandet genom fackliga förhandlingar, råder
Dan Holke.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
21
FÖRBUNDET I KORTHET
n
a
d
å
l
e
Fråg
Jag har sökt en tjänst där jag
uppfyllde alla kvalifikationer.
Nu har jag fått veta att tjänsten
gått till en annan sökande. Jag
tycker dock att jag var bäst
lämpad för jobbet. Vad ska jag
göra nu? Kan jag överklaga
tillsättningen?
Sista chansen att nominera
PÅ KONGRESSEN I MAJ ska en ny förbundsstyrelse väljas.
Just nu jobbar valberedningen för fullt med sitt förslag som
presenteras i mitten av april. Men än är det inte för sent att
föreslå personer till styrelsen.
– Vi har fått in ett antal namn, men vi önskar fler för att få
ökad mångfald. Då tänker vi framförallt på att vi vill ha in personer från olika delar av landet och från flera myndigheter, det är
bra med lite mer spridning, säger Marie-Louise Svensson, som
är sammankallande i valberedningen.
Förutom förslag till förbundsstyrelsen vill valberedningen ha
in förslag på medlemmar som kan ta plats som revisorer och revisorssuppleanter. Senast den 1 april vill valberedningen veta vilka
som nomineras. Det går också att nominera direkt på kongressen.
Nomineringar skickas till [email protected] eller
per post till Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm.
SVAR: Eftersom det gäller en funktion i en statlig
myndighet ska arbetsgivaren enligt lag anställa på
sakliga grunder utifrån kriterierna förtjänst och
skicklighet, med betoning på skicklighet. Arbetsgivaren måste alltså vara objektiv. Eftersom handlingarna i ärendet oftast är offentliga kan du begära ut
annonsen, övriga sökandes ansökningshandlingar
och annat som kan vara relevant för en överklagan.
Utifrån dem kan du sedan beskriva varför du skulle
vara bättre lämpad för tjänsten – skickligare – och
hänvisa till din egen cv.
DU SKICKAR SEDAN din överklagan till arbetsgiva-
ren, förslagsvis till den som hade hand om ärendet.
Överklagandet ska ha kommit in till myndigheten
inom tre veckor efter det att beslutet offentliggjordes. Arbetsgivaren ska sedan yttra sig och bifoga
alla handlingar som är relevanta i ärendet. De ska
beskriva varför de valt en annan person istället för
dig, fortfarande med fokus på förtjänst och framförallt skicklighet.
ALLA HANDLINGAR SKA de sedan skicka vidare
till Statens överklagandenämnd, som lyder under
Kammarkollegiet. De tar ställning till om de har allt
de behöver i ärendet och begär eventuellt in ytterligare material. Du får sedan möjlighet att svara
på arbetsgivarens yttrande.
När Statens överklagandenämnd har fått alla
handlingar avgör de ärendet. Nämndens beslut kan
inte överklagas.
Ungefär tio procent av dem som överklagar får
rätt, det vill säga blir anställda på funktionen. Den
arbetsgivaren tänkt anställa istället för dig får inte
anställning förrän ärendet är avgjort av nämnden.
… ÄR DET DAGS för Försvarsförbundets kongress, som
hålls på Bergendals konferens i Sollentuna. Då ska bland
annat ny förbundsstyrelse väljas.
Den svenska modellen äger
– NO GOVERMENT INVOLVED, just two parts that are king!
Så rappar den framgångsrika företagsledaren i TCO:s film Business Like a Swede, som hade premiär tidigare i vintras. Det är
uppföljaren till förra årets virala succé om amerikanen Joe som
lever ”Like a Swede”. Båda handlar om den svenska partsmodellen – som kan sammanfattas med ett enda ord: samarbete.
Modellen går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer
tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver lägga sig i varje beslut.
Kolla in TCO:s prisbelönta filmer och läs mer om den svenska
modellen: www.likeaswede.se
SUSANNE LARSSON FORMAN,
OMBUDSMAN PÅ FÖRSVARSFÖRBUNDET
22
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
TINNAS TANKAR
Var blev ni av, original?
Han kom in
på mitt kontor. Det grå håret som
var kammat över flinten stod lite på ända och
han stack händerna i fickorna på sin alltför
stora kavaj.
”Ja, fröken är ju … (mummelmummel) …
trevlig och så, och … (mummelmummelohörbart) … så vi tar väl och säger det!”
Han vände och gick. Jag var 19 år och satt
kvar på min stol vid skrivmaskinen (ja, det
var så länge sedan) som ett levande frågetecken. Lyckligtvis kunde jag gå till chefens
högra hand, underbara Roffan, som översatte
de förvirrade orden: ”Grattis, du har just
blivit anställd.”
Så gick det till när jag fick mitt första fasta
jobb. Sedan dess har jag inte sett mig om i
arbetslivet så värst många gånger. Men arbetsuppgifterna och kollegerna har varierat
desto mer.
Nu undrar jag om det inte var mer spännande förr. Det är egentligen dumt att säga så,
för dåtiden har ofta ett utslätande filter över
sig. Men jag kan inte låta bli att fundera över
om inte arbetslivet var lite mer tillåtande och
händelserikt för några årtionden sedan.
Jag hade en
arbetsledare en gång som fick
ett hysteriskt vredesutbrott när en medarbetare kom in på hans kontor och hade snö på
jackan. Jag har hört berättas att en arbetskamrat en gång hämtades av polis på jobbet.
En annan gång hade jag en jobbarkompis som
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2015
hittade på att hen var ledamot i olika bolagsstyrelser i huvudstaden. Jag har haft kollegor
som har ägnat all arbetstid åt att diskutera
sina symtom på sjukdom och således ägnat
noll tid åt att jobba, och jag har haft en kollega som på fullt allvar förkunnade att hen
var snabbast i landet på att utföra sitt jobb.
Kamrater har satt i system att somna under
skrivbord efter blöta julfester, och en kollega
försvann spårlöst i månader och hörde bara
av sig genom kryptiska telefonsamtal. När
det hände var det inte så roligt, men det blev
definitivt något att skriva hem om.
Ibland blev det som inträffade dråpliga vandringssägner som alla nyanställda fick känna
sig som en del av. Ibland hände saker som vi
helst ville glömma.
Men jag slås av att arbetslivet inte längre
kan hysa originalen. De dryga, klantiga,
långsamma, småtokiga eller för den delen heltokiga, de med hybris och hypokondri, festprissarna och galenpannorna finns knappt
längre. Kvar är vi som är punktliga, effektiva,
proffsigt trevliga, mjäll- och flumfria.
Arbetsgivarna må jubla, för det blir mer
gjort på färre människor. Men jag saknar originalen. Min allra första, mumlande chef och
många andra kommer alltid att ha en plats i
mitt hjärta.
CARINA WISING
… som kallas Tinna och som älskar vårt vackra språk.
23
Anmäl ny adress här:
Posttidning B
Namn
Postnummer
Ortsnamn
Utdelningsadress
Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm.
VÄRVA
3 nya medlemmar
var med i utlottningen av en
iPad
Foto: Sören Andersson
FÖR VARJE NY
MEDLEM DU
VÄRVAR FÅR DU
EN TRISSLOTT
Erbjudandet gäller till och med 15 maj 2015 och dig som är
medlem i Försvarsförbundet och är över 18 år.
Läs mer på vår hemsida: www.försvarsförbundet.se
Värvar du ytterli gare
tre medle mmar får du
en chans till o.s.v.