1. No category

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 2 2015
Dags för
mönstring igen?
HÅKAN SPARR OMVALD
SOM ORDFÖRANDE
»Ju längre från ledningen man sitter,
desto svårare är det att känna sig
som en del av förändringen«
FÖRSVARSMAKTEN ANMÄLS
FÖR UTEBLIVEN LÖNEKARTLÄGGNING
LEDAREN: Nya styrelsen har många utmaningar att ta tag i.
INNEHÅLL
MEDLEM STIDNIN
SFÖRBUN
G FRÅN FÖRSVAR
2015
DET. NR 2
Dags för
en?
mönstring ig
Omslag:
Fystesterna på
Rekryterings­
myndigheten i
Kristianstad.
Foto: David Bergström
OMVALD
HÅKAN SPARR
RANDE
SOM ORDFÖ
sitter,
ledningen man
»Ju längre frånär det att känna sig
desto svårare förändringen«
som en del av
LS
AKTEN ANMÄ
G
FÖRSVARSM
ARTLÄGGNIN
IVEN LÖNEK
FÖR UTEBL
n
LEDAREN: Nya styrelse
gar att ta tag i.
har många utmanin
tf Redaktör
Anna Hjorth
[email protected]
Telefon: 070-550 19 99
Ansvarig utgivare
Håkan Sparr
[email protected]
Telefon: 070-311 57 44
Annonsansvarig
Benny Eklund, tel 076-101 07 03
[email protected]
Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko.
Om Försvarsförbundet har
en pressläggningstid på ungefär en månad.
Nr 2/15 gick i tryck den 12 juni.
Nr 3/15 har manusstopp den 20 augusti
och kommer ut den 24 september.
Ledaren uttrycker Försvarsförbundets
åsikter och ståndpunkter.
Redaktionen ansvarar ej för insänt,
icke beställt, material.
Om Försvarsförbundet får citeras
med angivande av källa. För återgivande
av artiklar och illustrationer krävs
redaktionens godkännande.
ISSN 1650-8025.
Foto: David Bergström
NR 2 2015
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET
Årgång 77.
Medlemstidning för medlemmar
inom Försvarsförbundet.
Utkommer med fyra nummer under 2015.
Upplaga: 5300 ex.
Utges av: Försvarsförbundet,
Box 5328, 102 47 Stockholm.
15
Innehåll
Ledaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Mycket kvar att jobba med för FMV. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kongress-special: Besluten, siffrorna, valen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Håkan går en rond till som ordförande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Rekryteringsmyndigheten laddar om. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Frågelådan – Hur gör jag för att anmäla ett tillbud?. . . . . . . . . 21
Så får du koll på lokala omställningsmedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Förbundsordförande: Håkan Sparr
Vice förbundsordförande:
Lena Sköld Gunnarsson
Förbundskansli växel: 08-402 40 00
(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–16.00)
Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00
Kommunikatör/redaktör
Anna Jonsson, 08-402 40 13
Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03
(telefontid tisdagar–fredagar 9–11)
E-post: [email protected]
2
Kanslichef och förste ombudsman:
Eva Rundlöf, 070-635 40 15
Ombudsmän:
Hans Jonsson, 073-539 37 37
Susanne Larsson Forman, 070-670 41 38
Marika Olsson, 070-621 40 02
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
6
Foto: Istockphoto
INNEHÅLL
8
Sommar, sol
och pension
Foto: Vince Reichardt
Foto: Sören Andersson
SOMMAREN ÄR KORT. Låt oss dock hoppas
Bildkälla: Kungliga biblioteket
20
22
att det inte blir som i Tomas Ledins låt där
nästa rad lyder ”Det mesta regnar bort”.
Men oavsett väder är det semestertider
och alla har rätt till några veckors ledighet,
minst 25 dagar enligt semesterlagen. En del
har mer, kanske 30 dagar, oftast på grund
av att det finns inskrivet i kollektivavtalet.
Kollektivavtalen är en viktig del av den
svenska modellen, där fack och arbetsgivarorganisationer förhandlar fram villkoren på
arbetsmarknaden.
Ett område som är mer kontroversiellt –
och långt mer komplicerat – än semestern
är våra framtida pensioner. Där håller facken
och arbetsgivarna på det statliga området
just nu på att förhandla om hur det ska bli
framöver. Hittills har statligt anställda haft
de bästa pensionsvillkoren på svensk arbetsmarknad. Nu vill arbetsgivarna ändra på det.
Det är svåra frågor det handlar om: Hur
mycket ska avsättas till våra pensioner?
Och enligt vilken modell? Hur länge måste vi
egentligen räkna med att arbeta? För det är
väl få 70- och 80-talister som på allvar tror
att de ska kunna gå i pension vid 65. Själv
är jag född på 60-talet och har just börjat
försöka intressera mig för min framtida
pension, trots att jag sannorlikt har minst 20
år kvar i arbetslivet. Jag kan villigt erkänna
att jag inte har någon vidare koll på hur min
ekonomi kommer att se ut på ålderns höst.
Men lite klokare blev jag av att surfa in på
sajten www.gladpensionär.se/ – en guide
från facken i staten som förhandlar tillsammans, bland andra Försvarsförbundet.
Så, om du tröttnar på slappandet i hängmattan, kan du alltid läsa lite om din framtida pension under semestern. Men glöm
inte bort att ta det lugnt också!
ANNA HJORTH, tf redaktör
[email protected]
MEDARBETARE I DETTA NUMMER:
MARIA WIDEHED är en Malmöbaserad frilansjournalist som allra helst skriver om försvarsfrågor, friluftsliv och allt som har med cyklar att göra. När hon inte sitter på sitt
frilanskontor lånar hon ut sin penna till bland annat Sydsvenskans redaktion. I det här
numret har hon gjort reportaget om Rekryteringsmyndigheten.
Foto: Istockphoto
EMMELI NILSSON är frilansjournalist med stort intresse för kluriga arbetslivsfrågor. Hon
för också en utdragen kamp mot byråkratiskt språk i sitt jobb som språkkonsult. Emmeli
har sitt kontor i Stockholm men hjärtat i västra Sverige. I det här numret har hon skrivit
om Försvarsmaktens lyckade arbete med omställningsmedel.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
DAVID BERGSTRÖM arbetar som frilansfotograf i Malmö med omnejd. Han har ett stort
intresse för djur och natur. Har i detta nummer besökt Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad där han bland annat har fotograferat omslagsbilden.
3
FÖRBUNDET I KORTHET
Försvarsförbundet
1919 – 2019
Foto: Sören Andersson
Hundraårsjubileum!
Ny kommunikatör på plats
Foto:Stockholms Stadsarkiv
ANNA JONSSON HAR anställts som ny kommunikatör på
Försvarsförbundets kansli. Hon har tidigare haft ett föräldravikariat på kansliet. Anna kommer också att vara redaktör för
OM Försvarsförbundet.
Tegelbacken 1919
Snart dags för jubileum
OM FYRA ÅR är det dags för kongress igen. Det blir 2019, och
då är det exakt hundra år sedan Försvarsförbundet grundades.
Hur det ska firas är inte klart än, men OM Försvarsförbundets
redaktion lovar att hålla koll på saken och rapportera när det
närmar sig.
INTE EN ENDA MOTION skickades in
till Försvarsförbundets kongress i år.
– Det kan ju vara ett tecken på att
allt är bra. Eller är så är det för att
man inte orkar. Jag tror dessvärre att
det beror på det senare, säger Håkan
Sparr, förbundsordförande.
På nytt jobb
FÖRBUNDETS TIDIGARE INFORMATÖR och redaktör Karen
McDougall har gått vidare mot nya utmaningar efter drygt åtta
år på kansliet. Hon arbetar numera som informatör på Infranord.
Studiecirkel på London distillers. Foto: Denny Lorentzen.
Biståndsnämnd blir
Union to union
LO OCH TCO har fått sällskap av Saco i biståndsnämnden.
Samtidigt har den fått nytt namn och heter numera Union to
union. Organisationen arbetar för demokrati, rättvis fördelning
av resursers och för hållbar utveckling. Uppdraget är att stödja
och samordna resurser för LO, TCO och Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga arbetet. Union to union
samarbetar med fackliga organisationer över hela världen.
4
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
H Å K A N S Ä G E R:
Hej på er!
Nu har vi haft vår kongress och jag fick nytt
förtroende att verka som förbundsordförande
fram till 2019. Tack så mycket för det!
J
ag ser med tillförsikt fram emot den kommande
fyraårsperioden som avslutas med Försvarsförbundets hundraårsfirande. Var och hur det ska
ske det får vi i styrelsen återkomma till.
Hälften av kongressombuden var på en kongress för
första gången och det kan tolkas positivt – det visar på
engagemang och intresse att arbeta fackligt.
Vi fastställde verksamhetsinriktningen och en av de
viktigaste prioriteringarna är rekrytering av nya medlemmar. I vår vision står följande:
”En förutsättning för att verka som ett attraktivt förbund är att vi har en god medlemsbas. Utöver att värna
om våra medlemmar behöver vi också vara duktiga på
att rekrytera nya. Ju fler medlemmar vi organiserar
desto större förutsättning har vi att få genomslagskraft
samt att kunna rekrytera duktiga och engagerade förtroendevalda på alla nivåer.
Vi vill genom våra värderingar och insatser attrahera till medlemskap i Försvarsförbundet. Vi ska visa
att vi är det bästa kollektivet för verksamma inom vårt
område.
Ett aktivt lokalt fackligt arbete är en förutsättning
för ett bra rekryteringsarbete, lokalt som centralt. Rekrytering är allas vårt ansvar.
För att vara attraktiva ska det fackliga innehållet
spegla medlemmarnas behov.”
Detta mina vänner ska vi ta till oss och arbeta efter
när det gäller rekryteringen. Vi har varit duktiga på det
hittills men vi kan bli ännu bättre. Det gäller att alltid
vara alert och fråga de nyanställda på våra myndigheter om de vill vara med i vårt förbund, de måste alltid få
frågan. Jag kan inte nog påpeka det viktiga med rekrytering. Ju fler vi är desto starkare blir vi som förbund!
Vi i den nya styrelsen har många utmaningar att ta
tag i. Det är bra, för det kommer att pusha oss till ett
bra fackligt arbete framåt.
Jag önskar er alla en trevlig semester och sommar,
så hörs vi framåt hösten igen!
HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande
[email protected]
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
5
AKTUELLT
FMV fortfarande
delad myndighet
Knappt en av fem som jobbar inom förråd, service och verkstäder, FSV, på FMV
känner sig som en del av myndigheten. Det visar en medarbetarundersökning som gjordes i höstas.
Nu satsar FMV:s ledning på att stärka chefernas engagemang. TEXT: ANNA HJORTH
DÄREMOT HAR EN del
av inkörningsproblemen,
som arbetskläder och
e-postadresser, löst sig.
Samtidigt är det en del
Magnus
Andersson
som har blivit rörigare,
exempelvis måste många arbeta i både
FMV:s och Försvarsmaktens datasystem.
Det berättar Magnus Andersson som arbetar på markverkstaden i Skövde och är
Försvarsförbundets platsombud där.
– Jobbet i sig är detsamma som tidigare,
när vi var FM Log. Men det har blivit krångligare för oss i verkstaden, med flera system
att arbeta i. Till exempel ska vi fortfarande
göra vår tidredovisning i Försvarsmaktens
datorer. Det gör ju inte precis att man
känner sig som en del av FMV, säger han.
ATT DET FORTFARANDE är många som
inte känner sig hemma i den nya organisationen kom inte som någon överraskning för myndighetsledningen. Dels hade
man den tidigare undersökningen i färskt
minne, och dels räknar man med att en
stor förändring tar tid.
– Men det betyder inte att man får se
6
det som banalt. En förändringsprocess är inte enkel.
Vi ser bland annat tydliga
regionala och organisatoriska skillnader. Ju längre
Tobias Steen
från ledningen man sitter,
desto svårare är det att känna sig som en
del av förändringen. Likaså är det stor skillnad mellan de medarbetare som nyligen
kommit från Försvarsmakten och de som
jobbat länge inom FMV, säger Tobias Steen
som är förändringsledare och arbetar med
temperaturmätningarna på FMV.
Receptet som myndighetsledningen nu
har tagit fram är mer stöd till cheferna,
bland annat i form av seminarier och
dialogverktyg. Genom att öka deras engagemang hoppas man också nå ut till medarbetarna. Oavsett var i organisationen
de befinner sig. Samtidigt är en ny medarbetarundersökning på gång. Tobias Steen
betonar att det är viktigt att ta chansen att
förmedla sin åsikt till ledningen.
– DET FINNS TILL exempel en möjlighet
till frisvar, som är en bra möjlighet att föra
fram synpunkter. Vi läser alla svaren och
går också tillbaka till dem för att kolla om
det vi gör svarar upp emot de olika behov
som har framförts. ¢
Saxat ur FMV:s temperaturmätning från 2014:
»Det känns som att det finns ett A- och B-lag
inom FMV där vi är i B-laget« Medarbetare FSV
»Det känns inte som att vi är prioriterade.
Efter 1 år och 2 månader sedan övergången har vi ännu
inte fått nya arbetskläder med FMV-logga« Medarbetare FSV
»Att vi kommer fortsätta ha sämre telefoner är också en
tydlig signal om att vi är B-laget inom FMV till både oss
från FM Log och till personal från tidigare FMV 2012«
Medarbetare FSV
MÅNGA FICK NY ARBETSGIVARE
■ 1400 tidigare försvarsmaktsanställda fick ny arbetsgivare den 1/1 2013. Då tog FMV över
de uppgifter som tidigare skötts av Försvarsmaktens logistikverksamhet (FM LOG). På
FMV bildades FSV – Förråd, Service och Verkstäder. FSV utgör runt hälften av de anställda
på FMV.
■ En medarbetarundersökning på FMV i början av 2014 visade bland annat att bara en av
fyra på FSV kände sig som en del av FMV. En uppföljning under hösten visade att siffran
sjunkit ytterligare – knappt en av fem svarar att de känner sig som en del av FMV. Ytterligare uppföljningar är på gång.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
Illustration: iStock
N
är den första medarbetarundersökningen, den så kallade temperaturmätningen, gjordes efter att
FSV bildats 2013 visade det sig att många
kände sig som ett B-lag inom FMV. Man
hade exempelvis inte fått tillgång till
FMV:s datorer eller arbetskläder med rätt
logotyp. Många såg inte heller poängen
med den nya organisationen och hade
hellre jobbat kvar inom Försvarsmakten.
I uppföljningen, som gjordes i höstas,
svarade en av fem på FSV att de fortfarande inte känner sig som en del av FMV.
Det är fler än året innan.
AKTUELLT
»Det här är ingen satsning«
SVENSKT FÖRSVAR SKA gå från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar. Det står klart
i den försvarspolitiska överenskommelsen
och regeringens inriktningsproposition som
lämnades till riksdagen i slutet av april.
Försvarsförbundets ordförande Håkan
Sparr välkomnar att försvarsfrågorna nu
lyfts och att det finns en politisk enighet om
att försvarsförmågan ska stärkas. Men anser
att propositionen i sig inte innehåller några
stora satsningar.
– Det handlar mer om att vidmakthålla
det vi redan har. Så jag kan inte hålla med
om att det här är någon satsning. Däremot
är det positivt att man vill krigsplacera
tidigare värnpliktiga och dessutom förlänga grundutbildningen, säger Håkan
Sparr.
Hur Försvarsmakten ska klara av att
hantera en längre grundutbildning och
krigsplaceringar är dock oklart, menar han.
– Det finns varken organisation eller personalstruktur kvar för att klara det längre. ¢
Klämda mellan amerikanska
regler och svensk lag
Konflikter mellan skärpta amerikanska handelsregler på
försvarsområdet och svensk lag kan bli allt vanligare.
I förlängningen kan det leda till att myndigheter och företag
tvingas betala skadestånd – och att jobb hotas. CARINA WAHLSTEDT JANSON
E
fter 11 september och efterföljande
krig mot terrorn har USA skärpt
säkerheten i handeln med militär
högteknologi. Bland annat måste länder
som vill göra försvarsaffärer med USA följa
de så kallade ITAR-reglerna (se faktaruta).
FÖR SVERIGE INNEBÄR det i förlängningen att jobb kan vara hotade, både i
försvarsföretagen och i försvaret, eftersom
man är beroende av amerikansk högteknologi. Både myndigheter och företag måste
räkna med att de i en tillspetsad situation
kan tvingas välja mellan att följa det amerikanska regelverket eller svensk lag. I båda
fallen kan de bli skadeståndsskyldiga.
Ett exempel på en sådan situation
inträffade 2013. En 16-åring med dubbelt medborgarskap som antagits till ett
gymnasieprogram i Trollhällan nekades
praktikplats hos GKN Aerospace, som tillverkar komponenter till flyg och raketmotorer. Orsaken var hans irakiska medborgarskap. Diskrimineringsombudsmannen,
DO, lämnade då in en stämningsansökan
för etnisk diskriminering mot GKN Aerospace och Teknikföretagen. Fallet slutade
dock med förlikning och avskrevs.
MARTIN HJORTH, JURIST på DO, berättar att man inte har haft något liknande fall.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
Det saknas rättspraxis och han hade därför
välkomnat en prövning i domstol. På GKN
Aerospace vill man inte uttala sig i frågan.
Pål Jonson, kommunikationsdirektör
på SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, menar att reglerna även kan komma
att krocka med arbetsrätts- och personuppgiftslagstiftning. Han anser att detta
måste lösas på politisk nivå.
PÅ TEKNIKFÖRETAGEN menar man att
frågan är livsavgörande för många svenska företag. I stort sett allt försvarsmateriel innehåller amerikansk högteknologi.
– I förlängningen ställer det frågan om
ett eget svenskt försvar på sin spets, säger
Per Dalekant, jurist och förhandlare på
Teknikföretagen. ¢
ITAR-REGLERNA
■ International Trafic in Arms Regulations
(ITAR) är ett amerikanskt regelverk för
handelskontroll av varor som kan användas i både militärt och civilt syfte.
■ Reglerna gör det möjligt att kontrollera
vissa varor från produktion till skrotning och styr även vem som får ta del av
information och hantera dem. Det betyder bland annat att personer utan säkerhetsklassning eller med viss nationalitet
kan stoppas. Därmed kan ITAR-reglerna
hamna i konflikt med svensk lagstiftning. HALLÅ DÄR…
LENA SKÖLD Gunnarsson,
Försvarsförbundets vice ordföran­
de. Förbundsstyrelsen har nyligen
beslutat att anmäla Försvarsmak­
ten till Nämnden mot diskrimi­
nering för att man inte har gjort
någon lönekartläggning sedan
2008. Enligt lagen ska lönekart­
läggningar göras vart tredje år.
Varför gör ni anmälan just nu?
– Vi har ju drivit detta i flera år och
vi är skyldiga våra medlemmar att
fullfölja, att pröva alla möjligheter.
Nu ska vi naturligtvis också höra om
de andra facken vill göra gemensam
sak med oss, annars är vi beredda att
gå själva. Jämställdhet är ett område
som är starkt prioriterat för oss, en
lönekartläggning måste till för att se
så att det inte finns osakliga löneskillnader – och för att rätta till det som
man eventuellt upptäcker.
Vad hoppas ni på för resultat?
– Målet är att en lönekartläggning
görs. Nämnden kan ju också utdöma
vite för Försvarsmakten, men det är
inte det som driver oss. Det viktiga
nu är att det blir uppmärksamhet
på frågan, att vi visar att vi menar
allvar. Det ska vara kännbart för
Försvarsmakten, som en gång för alla
måste motivera varför de inte lyckats
följa lagen.
Ser du några risker med att driva
frågan vidare?
– Nej. Vi vet ju att de inte har gjort
någon lönekartläggning, där har vi
alla fakta i målet. Möjligtvis kan det
här bidra till ett tuffare klimat mellan
parterna, att det blir tuffare för de
förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Det måste vi vara observanta på,
och kommer i så fall att slå tillbaka.
TEXT: ANNA HJORTH
7
KONGRESS 2015
Kongressen
tog viktiga beslut för
Jämställdhet, demokrati, stadgar, säkerhetsläget och pensioner. Det är bara
några exempel på alla de ämnen som togs upp på Försvarsförbundets kongress som hölls 26–28 maj
på Bergendals kursgård i Sollentuna. Dessutom valdes en ny styrelse med omvalde ordföranden
Håkan Sparr i spetsen. TEXTER: ANNA HJORTH | FOTO: SÖREN ANDERSSON
– Tack så hemskt mycket för förtroendet!
Jag ryser lite, nu vet jag ju vad jag ger mig
in på, det gjorde jag inte när jag valdes
för fyra år sedan. Men som vanligt ska jag
göra mitt bästa, sa Håkan Sparr när det
stod klart att han blivit enhälligt vald till
fyra nya år som förbundsordförande.
Ordförandevalet var, precis som omvalet av Lena Sköld Gunnarsson, odramatiskt. Inga motkandidater fanns och båda
har haft sina uppdrag i förbundsstyrelsen
de senaste fyra åren. När det var dags för
val av styrelseledamöter och suppleanter
8
hade det kommit in ett antal nomineringar
utöver de som valberedningen föreslagit.
Vilket bland annat resulterade i att Åsa
Sundholm, som varit ledamot i förbundsstyrelsen, och Senadin Sela från förening
21, inte fick plats. Mer om den nya styrelsen kan du läsa på nästa uppslag.
EN KONGRESS INNEHÅLLER mycket
mer än val av styrelse och andra förtroendeposter. Det är förbundets högsta
beslutande organ och den yttersta möjligheten att påverka vilken riktning för-
bundet ska gå åt och vilka frågor som ska
vara i fokus. Dessutom ger den alla deltagare, som på olika sätt är engagerade
i Försvarsförbundet, möjlighet att utbyta
erfarenheter från det fackliga arbetet.
Eller som Håkan Sparr uttryckte det i sitt
inledningstal:
– Vi är ju alla Försvarsförbundare!
Håkan Sparr tog också upp det hårdare klimatet på arbetsmarknaden, där
det bland annat är svårare att få tid till
fackligt arbete på många håll.
– Därför är det bra för oss som organiOM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
KONGRESS 2015
Vad tycker du har varit
viktigast på kongressen
– och vad är viktigast för
Försvarsförbundets framtid?
foto: Anna Hjorth
Mari Boussard Allvise,
Förening 2, FM/
Kungsängen.
Första kongressen.
Håkan Antonsson,
Förening 310, FMV/
FSV Riksförening.
Andra kongressen.
foto: Anna Hjorth
framtiden
Att träffa andra fackliga och utbyta
erfarenheter. Det är intressant att
se vilket håll förbundsstyrelsen
tycker att vi ska jobba åt, vilka de
prioriterade frågorna är. Sedan är
det bra att det blir mycket allmän information om hur det fungerar i de olika myndigheterna. Det är också kul att träffa många
nya. Det är så vi får bättre förståelse för varandra. Vi får tips
om hur andra har löst olika problem. Så kringsnacket, utanför
kongressprogrammet, är också viktigt. För framtiden är det
allra viktigaste att det verkligen görs lönekartläggningar.
sation att jobba tillsammans med andra, till exempel genom att vara med i TCO, sa han.
Clarence Arnstedt,
Förening 101 FM/
FMLOG Riksförening.
Andra kongressen.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
foto: Anna Hjorth
OCH FRÅN TCO var ordförande Eva Nordmark på plats på
kongressens första dag. Hon passade, precis som Håkan
Sparr, på att betona vikten av att facken fortsätter jobba
för ett mer jämställt arbetsliv.
– Det hänger också ihop med ohälsan, som ökar. Det är
framförallt kvinnor som drabbas. Så jämställdheten är en
oerhört viktig fråga och vi kan förändra med vårt fackliga arbete, med våra kollektivavtal och genom påverkansarbete. Vi
ser att vi gör nytta, till exempel har vi drivit på för att det ska
bli årliga lönekartläggningar igen, sa Eva Nordmark.■
Det viktigaste jag tar med mig från
kongressen är att det finns mycket
som behöver göras framåt, det kommer att krävas mycket arbete. I vår
förening har vi till exempel kämpat
för att överleva, det har varit få som velat engagera sig. Men nu
är vi på gång och då behöver vi mycket stöttning från förbundet, vilket vi också har fått. Det allra viktigaste framåt, både
för vår förening och för förbundet, är nyrekryteringen. Och när
nya medlemmar börjar så gäller det att vi tar hand om dem, vi
måste visa vad vi får för nytta av att vara medlem.
Att vi i förbundet träffas och lyssnar
på varandras erfarenheter. Det blir
tydligt att vi är ett förbund med olika
förutsättningar att bedriva fackligt
arbete. Att höra hur andra tacklar
de problem som finns på olika ställen. För mig och min förening
är det särskilt intressant att höra hur andra stora föreningar har
lyckats med exempelvis e-poströstningar. För framtiden är det
viktigast att arbeta för att alla ska ha rätt lön. Att det verkligen
görs lönekartläggningar så att vi har en korrekt bild av verkligheten, annars kan det inte bli en korrekt lönesättning.
»
9
»
KONGRESS 2015
Rekrytering avgörande
för framtiden
PÅ KONGRESSEN 2011 beslutades att förbundets verksamhetsin-
riktning ska gälla tills vidare. Därför handlade det den här gången
mest om mindre justeringar. En av de främsta utmaningarna för
framtiden är fortfarande att få fler medlemmar.
– Vi i förbundsstyrelsen hade som mål att vi skulle rekrytera
minst 800 nya medlemmar under vår mandatperiod. Nu ser vi
att fick 895 nya. Det är ni därute som har gjort ett jätteviktigt
jobb, sa Lena Sköld Gunnarsson, vice ordförande.
Samtidigt har över 600 medlemmar lämnat Försvarsförbundet, vilket gör att plussiffran inte är högre än 225.
– Åldersstrukturen i förbundet påverkar våra möjligheter att
växa. Och nyanställda väljer i stor utsträckning att inte organisera sig. Så en utmaning och målsättning inför den kommande
fyraårsperioden är att vi måste nå ut till fler oorganiserade.
Vi ska bland annat jobba med fortsatta rekryteringskampanjer, sa Lena Sköld Gunnarsson. ■
Förbundsmöte varje år
ska stärka demokratin
FRÅN OCH MED NÄSTA år kommer Försvarsförbundet att
samlas till förbundsmöte varje år som det inte är kongress. Då
kan motioner behandlas och dessutom ska bokslut, verksamhetsberättelse och frågan om ansvarsfrihet prövas.
– Tanken är att vi ska öka delaktigheten och demokratin i förbundet, sa Per Gunnarsson, ledamot i förbundsstyrelsen och i
stadgeutskottet, när han presenterade förslaget.
Förändringarna är resultatet av en ändring av förbundets
stadgar som kongressen beslutade om. Stadgarna reviderades
på flera punkter, bland annat minskar man antalet suppleanter
i förbundsstyrelsen från tre till två. Även det anses öka möjligheten till delaktighet – dessutom blir det större möjlighet till
fyllnadsval när det blir förbundsmöte varje år.
Styrelsens förslag till ändring av stadgarna väckte en del
debatt på några punkter, bland annat fanns det olika uppfattningar om formuleringen om distansröstning i föreningarna. De
omskrivna stadgarna kunde dock antas efter omröstning med
de två tredjedelars majoritet som krävdes. ■
Högre arvoden för styrelsen
Kongressen i siffror
32
… ombud deltog.
16
… av ombuden var
med för första gången.
12
… av ombuden
var kvinnor.
20
… av ombuden
var män.
FÖRSVARSFÖRBUNDETS KONGRESS
PÅ KONGRESSEN BESLUTADES att förändra förbundsstyrel-
sens arvoden. Tidigare baserades arvodena på det avtal som
Försvarsförbundets kanslipersonal följer. Revisorerna Maria
Ferngren och Malena Persson förklarade att många andra
­organisationer och förbund istället baserar arvodena på nivån
på inkomstbasbeloppet.
Det nya arvodet för förbundsordförande blir därmed 19 367
kronor i månaden, jämfört med 12 434 kronor tidigare. Även
arvodena för vice ordförande, ledamöter och revisorer höjdes.
Höjningar av arvodet kommer att göras vid de tillfällen då
inkomstbasbeloppet höjs. ■
10
■ Kongressen är förbundets högsta beslutande organ.
■ Hålls enligt stadgarna i maj eller juni vart fjärde år.
■ Varje förening har rätt att sända ett ombud. Föreningar med
över 100 medlemmar får ha ytterligare ett ombud. Totalt får en
förening ha högst fem ombud.
FÖRSVARSFÖRBUNDETS MEDLEMMAR
Totalt 4 027 medlemmar. Av dem är 2 867 aktiva och 1 160
passiva. De flesta passiva medlemmar är pensionärer.
För fyra år sedan hade förbundet totalt 4 640 medlemmar.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
KONGRESS 2015
De ska leda förbundet
FRÅN VÄNSTER: Suppleant Marie-Louise Svensson. Förening 5. Nyval. Ledamot Per Gunnarsson 49 år. Förening 76. Omval. Pers viktigaste fråga:
Medlemsfrågor är alltid i fokus, inte minst anställningstryggheten. Vice ordförande Lena Sköld Gunnarsson 54 år. Förening 330. Omvald. Lenas
viktigaste fråga: Att hålla motivationen hög för de förtroendevalda samt att bredda basen för rekrytering av nya förtroendevalda. Ledamot Jan
Berthilson 42 år. Förening 51. Nyval. Jans viktigaste fråga: Avtalsfrågor och medlemmarnas rättigheter. Suppleant Carola Blomdahl Förening 20.
Nyval. Ordförande Håkan Sparr 61 år. Förening 150. Omvald. Håkans viktigaste fråga: Att föra våra medlemmars talan i alla lägen. ”Lobba” för vår
sak bland politiker och besluts­fattare. Ledamot Pia Almström 46 år. Förening 114. Nyval. Pias viktigaste fråga: Den psykosociala arbetsmiljön och
att samverkansavtalet efterlevs. Ledamot Jesper Nyberg 45 år. Förening 129. Omval. Jespers viktigaste fråga: Medlemsrekrytering och den psyko­
sociala arbetsmiljön på arbetsplatserna. Ledamot Per Anders Andersson 52 år. Förening 101. Nyval. Per Anders viktigaste fråga: Jämställdhet.
SAKNAS I BILD: Revisorer Ordinarie: Anders Wilhelmsson och Martina Brisman. Båda från förening 114.
Revisors­suppleant: Maria Ferngren. Förening 330. Valberedning Clarence Arnstedt, ordförande i valberedningen, från förening 101.
Jimmy Svensson, ledamot, från förening 51. Håkan Antonsson, ledamot, från förening 310. Gun Zetterqvist, suppleant, från förening 330.
Mer om kongressen på www.forsvarsforbundet.se
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
11
KONGRESS 2015
Andra halvlek
12
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
KONGRESS 2015
för Håkan
Håkan Sparr blev tidigt medveten om hur värdefullt ett medlemskap i facket kan vara.
Nu har han just blivit vald till Försvars­förbundets ordförande för en andra period
och blickar helst framåt. TEXT: ANNA HJORTH | FOTO: SÖREN ANDERSSON
V
ad var det som väckte ditt engagemang för facket?
Det började redan när jag var
tio år, då min far dog på jobbet i lastbilshytten. Han körde åt ett åkeri som inte var
rätt organiserat, så morsan och jag fick
inte en spänn. Efter olyckan så startade
brevbäraren en insamling för att stötta
oss. Annars var det ett samhälle, ungefär
en mil utanför Örebro, som präglades av
bönder som jag upplevde såg ner på oss.
Så när jag började jobba som snickare
när jag var 17 år var det självklart att gå
med i facket, och det blev Byggnads. På
något sätt ville jag ta revansch, det blev
en drivkraft för mig.
Hur kom det sig att du gick med i Försvarsförbundet?
Jag började jobba i Försvarsmakten i
slutet av 1970-talet, blev faktiskt i princip
anställd på min mors begravningskaffe!
Min farbror var säkerhetschef och tyckte
att det skulle vara bra för mig att också
arbeta där. Så jag anställdes som vaktman. Samtidigt som jag blev anställd gick
jag med i facket, då var det motsvarigheten till dagens Seko.
Allt eftersom tiden gick så förkovrade
jag mig på olika sätt, blev vaktchef och bytte också fack till TCO-förbundet FCTF, det
vill säga det som i dag är Försvarsförbundet. Efter ett tag blev jag skyddsombud och
sedan gick jag vidare till att bli ordförande i
Örebro, det var omkring år 2000.
Du blev vald till förbundsordförande vid
förra kongressen, 2011, hur upplevde du
den första tiden?
Det var jobbigt. Efter ett halvår kände
jag nästan att jag ville kasta in handduken. Jag var ju ny i styrelsen också, och vi
var många som var det. Så det var svårt
att veta hur jag skulle gå till väga i olika
sammanhang. På många sätt var den första tiden en resa för hela styrelsen, men
efter ett par år tycker jag det började
fungera väldigt bra. Vi har ju fått ett förtroende av medlemmarna, och det måste
vi leva upp till.
Vad minns du starkast från de första fyra
åren som ordförande?
Det är nog den stora omorganisationen, där Försvarsmaktens logistik flyttades över till FMV samtidigt som det
skulle sparas 750 miljoner. Jag tycker att
det var ett svek gentemot de anställda.
Det gick alldeles för fort och har inte blivit bra.
Jag tänker också på den stora strukturomvandlingen inom förbundet, som jag
känner att vi kanske tog lite för lätt på.
Vi borde ha åkt ut till föreningarna och
informerat mycket mer. För när man väl
är där ute och förklarar varför vi gjorde
förändringen, att meningen är att göra
förbundet mer demokratiskt, så förstår
de ju det.
HÅKAN SPARR, 61 ÅR
FACKLIG BAKGRUND: Har varit
medlem i Byggnads, Seko och
Försvarsförbundet. Skyddsombud och ordförande i Försvarsförbundets förening 150 i Örebro.
Suppleant i förbundsstyrelsen
från 2009. Ordförande i
Försvarsförbundet från 2011.
ANSTÄLLD: På FMTM i Örebro,
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
men tjänstledig för fackligt uppdrag.
FAMILJ: Gift med Gunilla, som är
fritidspedagog. Fyra barn och sex
barnbarn. En av sönerna, Martin
Sparr, är också fackligt engagerad och ordförande i Försvarsförbundets förening i Örebro.
BOR: I lägenhet i Örebro. Pendlar
med tåg till Stockholm varje vecka.
INTRESSEN: Mina barnbarn.
Mycket intresserad av musik. ”Min
favoritgenre är house, men det
törs jag knappt säga. Jag gillar till
exempel Avicii och Swedish House
Mafia. Men jag fick inte med mig
något av barnen på Summer
Burst, så jag får väl gå själv.”
GÖR PÅ TÅGET: Jobbar.
Läser mejl i paddan.
GÖR PÅ SEMESTERN: Ska till
Öland med tre av barnbarnen.
Och till Bulgarien. ”Det är mitt
semestertips, en liten fiskeby
söder om den rumänska gränsen
som heter Balcic.”
13
»
KONGRESS 2015
»Jag tycker att man som facklig gärna ska
stanna upp någon gång om dagen och fundera på
vad medlemmarnas pengar ska gå till.«
»
Vad är du mest nöjd med?
Jag är faktiskt stolt över strukturomvandlingen, för den har gjort förbundet
mer demokratiskt. Och så har jag varit
med och tagit bort arvodet från TCO:s styrelse. Vi som sitter där är ju valda av våra
förbund och går dit på dagtid, så jag ser
inte varför vi skulle ha ett särskilt arvode
för att vara med i den styrelsen. Jag tycker
att man som facklig gärna ska stanna upp
någon gång om dagen och fundera på vad
medlemmarnas pengar ska gå till.
Sedan är jag också stolt över min egen
utveckling. Jag tycker att det är kul att
kunna utvecklas i min ålder, från 59 och
framåt! Min sociala förmåga har blivit
stärkt, och det är lättare att få kontakt
med till exempel politiker och tjänstemän. Och då kan jag driva medlemmarnas frågor på ett bättre sätt.
Om du tänker framåt – vad vill du åstadkomma de kommande fyra åren?
Jag vill åka ut mycket i föreningarna,
prata med folk på arbetsplatserna där det
nu kommer in många nya anställda. Det
är en viktig del i vårt arbete för att rekrytera nya medlemmar. Vi måste jobba för
att de ska välja att gå med i Försvarsförbundet. Vi är ju det enda förbundet som
är experter på försvarsgenrefrågor.
Dessutom är vi verkligen det nära förbundet, där det till exempel alltid går att
ringa direkt till sin ordförande. Jag har
alltid telefonen på. Så hoppas jag förstås
också att vi blir fler medlemmar. Min ambition är att Försvarsförbundet ska ha
minst 5000 medlemmar om fyra år, då vi
också fyller 100.
Vad tror du behövs för att fler yngre ska
engagera sig fackligt?
Det där är en fråga som vi måste ta på
allvar och diskutera fullt ut. Vi behöver
få in fler yngre, nu är den yngsta i förbundsstyrelsen 42 år till exempel. Många
orkar inte engagera sig och eller har inte
tid. Till exempel måste vi bli bättre på
att finnas där de unga finns – på sociala
medier till exempel. Det är sådant som är
på gång. Sedan ska jag göra en riktig resa
genom Sverige, för att besöka de flesta
föreningarna. Jag kan driva lite med mig
själv som gubbe och
försöka få dem att förstå hur viktigt det är
att arbetsmarknadens
parter är starka. Så de
förstår att de behövs i
facket. ■
Från granateld i Homs
till simträning i Grums.
Röda Korsets volontärer hjälper asylsökande med språkträning och sociala aktiviteter. Men vi behöver bli fler.
Se våra lediga volontäruppdrag på redcross.se
14
#integrationipraktiken
REPORTAGE
Dags att
mönstra på
igen?
I april ställde sig fem av åtta riksdagspartier
bakom förslaget att utreda ett återinförande
av mönstring och värnplikt. Men kommer
plikten tillbaka hamnar bollen hos en rekryteringsmyndighet som har omorganiserat för
miljoner – och i dag bara har kapacitet att ta
emot en femtedel av Sveriges 18-åringar.
TEXT: MARIA WIDEHED | FOTO: DAVID BERGSTRÖM
»
– Det spelar ingen roll för mig om det är värnplikt eller
GMU. Jag ser det både som en utmaning och ett möjligt
yrke”, säger mönstrande Alexandra Nilsson.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
15
REPORTAGE
»Om försvarsminister
Peter Hultqvist (S) får som
han vill, återinförs snart
obligatorisk mönstring.«
M
ed tre rösters majoritet i riksdagen avskaffade Sverige som enda land i Norden värnplikten 2009. Men
om försvarsminister Peter Hultqvist (S) får som han
vill, återinförs snart obligatorisk mönstring. Frågan är dock hur
väl rustad Rekryteringsmyndigheten är? När Pliktverket blev
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet årsskiftet 2010/2011
kostade avvecklingen skattebetalarna nästan 70 miljoner
kronor. ”Arbetet med att ställa om från värnplikt till frivillighet
har varit krävande och resulterade i en stor omorganisation
där ett 60-tal medarbetare sades upp” står det i Pliktverkets
sista årsredovisning.
ATT INGEN LÄNGRE måste mönstra har också skapat stora
luckor i de anställdas scheman.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att inte ha någonting att
göra, man känner ju inte att man åstadkommer något. När vi
hade plikt mönstrade vi hela tiden, säger Jesper Nyberg, ordförande för Försvarsförbundets förening i Karlstad och ledamot
i förbundsstyrelsen.
Bengt Forssten, chef för avdelningen Central produktion på
Rekryteringsmyndigheten, håller med:
– Vi har absolut en överkapacitet, men Försvarsmakten vill
dra ner den. För oss vore det positivt med en återinförd plikt.
I DAG ÄR Rekryteringsmyndigheten alltså fast i ett mellanläge.
De har för många anställda för att mönstra till GMU (se faktaruta), samtidigt har nedskärningarna varit för stora för att
på nytt klara ett pliktsystem. Efter att nyligen ha sagt upp 60
anställda skulle myndigheten behöva nyanställa.
– Direkt när det handlar om plikt blir det personärenden –
man vill vara vapenfri, söka uppskov, göra lumpen ett år senare
eller så. Vi skulle behöva förstärka med administrativ personal.
Hur många klarar ni att mönstra med befintlig organisation?
– Ungefär 20 000, men det ger inte så många soldater. Behöver
man en skyttesoldat måste man testa tre. Och blir det mönstringsplikt för alla, tjejer och killar, så pratar vi årskullar om 120
000 unga. Då klarar vi ungefär en femtedel, säger Bengt Forssten.
40 miljoner behöver skjutas till och de fyra kontor som finns
kvar i dag räcker inte. Samtidigt ger pliktutredningen hopp.
– Vi har haft kraftiga nedskärningar och levt i en oro. Men i
och med det här är det lite mer tro igen på att vi nog inte kommer att läggas ner, säger Jesper Nyberg. ■
16
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
REPORTAGE
»Här är det
bara att slå upp
portarna«
Det ekar tomt i lokalerna där Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet huserar – i Kristianstad har varannan
anställd fått lämna sedan mönstringsplikten försvann.
Men de som är kvar står redo att återinföra plikten på studs.
I dag möter de för få kvalificerade sökande.
“Mönstrande och besökare till Pliktverket” står det på skylt efter skylt på Östra
Kaserngatans parkering. Men i den enorma
tegelbyggnaden har det inte funnits något
pliktverk på snart fem år. Den välkomnande väggskylten med Pliktverkets vapen
har bytts ut till Rekryteringsmyndighetens
gråvita logga. De pliktbundna mönstrande
har bytts ut mot frivilliga soldataspiranter.
– “Va? Har inte ni lagts ner?”, det är ju
ofta det man får höra, säger Carina Nilsson, sjuksköterska på Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad.
Christoffer Holstensson, Linköping, genomför mönstringens styrketest under övervakning av sjuksköterskan Carina Nilsson.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
DEN HÄR MÅNDAGEN väntas tretton till
mönstringen. Nio väljer att dyka upp. För
fem år sedan testade Kristianstad sextio
om dagen.
Men det är inte felskyltningen som gör
att få kommer dit. Det är plikten som är
borta och informationen som inte når de
unga, tror de anställda.
– Förr var vi ju delaktiga i att sprida information. Nu när vi är färre utför vi bara testerna, säger ställföreträdande chefen Rita
Färm och får medhåll av Carina Nilsson:
– Det är uppdelat. Rekryteringsmyndigheten här. Och försvaret där.
I DAG ÄR sjuksköterskorna i Kristianstad
fem, när Pliktverket lades ner var de
dubbelt så många. I den stora byggnaden
finns 19 anställda kvar totalt och halva
byggnaden är uthyrd till skolmatsal.
Men mönstringen har inte förändrats.
Dagen börjar med teoretiska prov och
fortsätter med fysiska tester och undersökningar. Sist väntar en yrkesvägledare
från Försvarsmakten.
– De som kom förr var mer vältränade.
De visste att det är ett fysiskt jobb. De
känns som att det i dag mer är ett sätt att få
en sysselsättning. Det är hög arbetslöshet
bland ungdomar och det är svårt att komma in på högskolor, säger Carina Nilsson.
Försvarsmaktens yrkesvägledare Lennart Stridsberg håller med.
– Det är inga problem att fylla GMUplatserna i dag. Problemet är att fylla
dem med kvalitet, säger han.
17
»
REPORTAGE
Yrkesvägledaren Bo Johansson går igenom dagens
mönstringsresultat med Alexandra Nilsson.
Färgseendet testas.
“Att återföra plikten vore ett utmärkt sätt att sprida information om försvaret till
alla. Jag saknar en del människor från värnpliktsmönstringen – de som var väl
kvalificerade, men inte ville. De fick ofta en annan inställning när de kom hit och
fick information”, säger Försvarsmaktens yrkesvägledare Lennart Stridsberg.
“Om man återinför värnplikt kommer de
anställda soldater som är gruppchefer att få
ta lite mer ansvar. Annars räcker inte befälen till”, säger fanjunkare Patrik Rosenberg,
yrkesvägledare från Karlskrona.
»
FÖR ATT FÅ ett större urval, med fler
sökande, har man sänkt de fysiska kraven
för flera befattningar – något som inte välkomnas på myndigheten.
– Försvarsmakten har sänkt testkraven på till exempel muskelstyrka för att
få in folk, men det som kostar allra mest
Elias Sjöberg
är ju att rekrytera folk
till en utbildning de inte
klarar av, säger Robert
Torstensson.
– De får åka hem efter två månader av sin
GMU för att de har gått
sönder i kroppen eller inte klarar den psykiska stressen att vara hemifrån, säger
Carina Nilsson.
Inte heller de som klarar GMU garanterar försvarets personalförsörjning, menar
informatören Elias Sjöberg från Göta ingenjörregemente.
GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING – GMU
18
■ I dag är pliktsystemet vilande och värnplikten ersatt med en frivillig
grundläggande militär utbildning, GMU, som är tre månader lång.
jer medicinska undersökningar och samtal med psykolog. Avslutningsvis får den mönstrande träffa en yrkesvägledare från Försvarsmakten.
■ Mönstringen till GMU börjar som regel med teoretiska prov och fortsätter med sjuksköterskans undersökningar av hörsel, syn, färgseende,
EKG, blodtryck och fysiska tester av muskler och kondition. Sedan föl-
■ Efter genomförd GMU med godkända betyg är man behörig att söka
till hemvärnet, en officersutbildning eller lediga tjänster som soldat
eller sjöman.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
REPORTAGE
Vägen till förslaget
om en ny värnplikt
2009 avskaffades värnplikten, beslutet gick igenom i
riksdagen med tre rösters majoritet. Året därpå ersattes
plikttjänstgöringen med ett frivilligt yrkesförsvar.
Konditionstest på cykel.
– Även om man fyller soldatplatserna så lämnar de ju förr eller
senare. Lönerna är för låga och man är borta för mycket. Det är
lättare att ha värnpliktiga än anställda soldater.
På Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad ser man gärna en
återinförd mönstringsplikt. Och en arbetsplats som nyanställer och åter fyller ut sina lokaler. Den stora utmaningen tror de
anställda ligger hos förbanden – där har ÖB flaggat för att det
varken finns personal eller resurser att ta emot värnpliktiga i
nuläget.
– Det är ett mindre problem för oss än vad det skulle vara för
Försvarsmakten att öppna upp förband, utbildningsplatser och
organisera utbildare. Det är en maskin som kan ta lång tid. Här är
det bara att slå upp portarna igen, säger Carina Nilsson. ■
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
Redan tre år senare kom plikten upp på tablån igen. Oktober
2013 lämnade Socialdemokraterna in en motion till riksdagen
där de föreslog att en obligatorisk mönstring för både män och
kvinnor skulle snabbutredas. Även Folkpartiet vill återinföra
värnplikten. “Dagens försvar med frivillig rekrytering har lett
till att vi får väldigt få och dyra soldater”, sa Jan Björklund på
Folk och Försvars rikskonferens i Sälen året efter.
En månad före valet 2014 skrev Peter Hultqvist (S) tillsammans med Urban Ahlin (S) på Svenska Dagbladets opinionssida att han vill utreda en ny typ av värnplikt.
I april 2015 enades Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om den försvarspolitiska inriktningspropositionen 2016-2020 som lämnas över
till riksdagen. Här föreslås att en utredning görs för att kunna
föreslå en hållbar rekrytering och personalförsörjning till det
svenska försvaret. De norska och danska systemen, där man har
värnplikt kombinerat med yrkessoldater, ska studeras.
Folkpartiet står inte bakom propositionen. Huvudskälet är en
för tunn försvarsbudget. Inte heller Sverigedemokraterna stöttar
den. Vänsterpartiet står också utanför och skriver som svar på
propositionen att “i regeringens proposition tas steg i rätt riktning
vad gäller personalförsörjning av försvaret, men det räcker inte”.
Propositionen kommer att behandlas i riksdagen under 2015. ■
REKRYTERINGSMYNDIGHETEN
■ Rekryteringsmyndigheten har kontor i Karlstad, Kristianstad,
Göteborg och Stockholm – på de tre sistnämnda utförs urvalstester.
■ Totalt arbetar cirka 120 personer på myndigheten, däribland
läkare, sjuksköterskor, psykologer, systemtekniker, personalhandläggare, medarbetare som handlägger krigsorganisationer och
informatörer.
■ Rekryteringsmyndighetens uppgift är i dag att ge stöd vid rekrytering. Just nu genomför myndigheten urvalsuppdrag åt bland andra
Försvarsmakten, Polisen och Kriminalvården.
19
KRÖNIKA GYLLENHAAL
Sverigebilden
behöver
uppdateras
Allierade militärbaser började i hemlighet etableras i Sverige 1943. Året
därpå började en svensk frivilligkår för Norge att skapas med den svenska
regeringens godkännande. Varför har det så länge varit tyst om detta?
N
Värvningsaffischen som fick
över 6,400 svenskar att anmäla
sig som norgefrivilliga 1944–45.
BILDKÄLLA: Kungliga biblioteket
20
ästan 25 000 sovjetiska soldater kom
till Luleå. Det var under några veckor i
juni-juli 1945 som de anlände med tåg
och fick mat och logi av det lokala luftvärnsregementet och lottakåren. Men det var först 70
år senare, den 9 maj 2015, som det på platsen
sattes upp information om händelsen. Detta
uppmärksammades givetvis i lokal press men
det blev inget eko i huvudstadens tidningar.
ALLA SOM INTE bor i Stockholm känner nog
igen fenomenet – det ska rätt mycket till för att
rikspressen ska skriva om händelser utanför
08-området. Det enda säkra sättet att få uppmärksamhet är att involvera en TV-kändis och att
sedan denna utsätts för någon typ av ”skandal”.
Nu var visserligen de 25 000 sovjetsoldaterna inte angripare utan före detta krigsfångar
i Hitlers slavarbetsläger i Norge, men inte
desto mindre var det en stor händelse när
Luleå, Sundsvall och Gävle sommaren 1945
tog emot sammanlagt över 65 000 sovjetiska
soldater. Många möten mellan dem och svensk
militär och nyfikna civila förekom. Det blev i
Norrlands stora hamnstäder både kosackdans,
byteshandel och mindre rolig väntan för de
sovjetmedborgare som bäst anade vad som
väntade dem. Det var enligt Stalin ett brott att
låta sig tas tillfånga. Därför blev det för de allra
flesta tidigare krigsfångar en ny lägervistelse
vid hemkomsten till Sovjet.
FÖR MÅNGA AV dem som hade överlevt Hitlers
läger blev efterspelet alltså Gulag/döden. För
alla blev vistelsen i väst en ”synd”, som de fick
känna av i flera decennier. Det påverkade var
de fick bo och arbeta liksom deras barns liv. Av de drygt 25 000 som fördes med tåg från
Narvik till Luleå kom två tillbaka - till avtäckningen av den första minnesstenen till deras
minne, den 8 maj 2015. Valentina Stjåpina och
Jurij Salnikov föddes bägge i nordnorska Bodö
där deras mödrar var tvångsarbetare vid den
fabrik som försåg tyska armén med fiskkonserver. Deras fäder var krigsfångar. Jurij Salnikov
berättade för mig att han först när han fyllt 15
fick höra sanningen om var han fötts – i Norge.
Det var farlig kunskap i Sovjet.
Minnesstenen över de drygt 25,000 sovjetiska soldater, före detta krigsfångar hos tyskarna i Norge, som
kom till Luleå sommaren 1945. Detta det första minnet av dem på plats invigdes först den 8 maj 2015.
FOTO: Lars Gyllenhaal
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
ÅR 1945 VAR Sovjet, Norge och USA ännu på samma sida,
delar av de allierade. Att Sverige tog emot före detta sovjetiska
krigsfångar var inget brott mot neutraliteten. Däremot kan man
ifrågasätta hur svenska myndigheter behandlade dem som inte
ville återvända till Sovjet.
Mer oneutrala och i svensk historieskrivning lika bortglömda är de allierade baserna på svensk mark medan kriget ännu
pågick. Den första etablerades 1943 och jag berättar mer om
dem i min förra bok. Men låt oss nu prata om den frivilligrörelse
för Norge som fanns i Sverige 1940-45. Den blev 2015 uppmärksammad i en stor tidning, efter tips från en viss krönikör. Varför
kom inte pressen själva på att uppmärksamma denna högst
allvarliga solidaritet för vårt allra mesta grannland, kan man
fråga sig? Det var inget obetydligt engagemang. Redan under
det tyska angreppet på Norge i april-juni 1940 gick drygt 300
svenskar över gränsen i akt och mening att strida för Norge.
Minst hälften av dem lyckades också ansluta sig till norska eller
brittiska förband och strida mot Hitlers trupper. En av dem är
huvudpersonen i min senaste bok, ”Jan och Nordens frihet”.
I OCH MED NORGES nederlag för 75 år sedan slutade ingalunda
svenskarna att ställa upp för Norge. De anslöt sig till exilnorska
förband, hjälpte motståndsrörelsen eller var med i krigskonvojerna mellan USA och sovjetiska hamnar som Murmansk. Slutligen anmälde sig över 6 400 svenskar till den frivilligkår som
hösten 1944 började sättas upp. För att kunna attrahera frivilliga
tillät regeringen även en extremt oneutral värvningskampanj.
Det svenska försvaret gav drygt 700 av de många tusen
frivilliga fullfjädrad militär utbildning på olika förband i södra
Sverige, så att det i krigets slutskede fanns en ”Norgebataljon”
inom svenska armén. Inte så få av medlemmarna hade varit
frivilliga förut, i Spanien, Norge eller Finland. Nu blev det ingen
skarp insats för Norgebataljonen, eftersom tyskarna i Norge
gav sig utan strid. De som tillhört bataljonen blev raskt vanliga
civila, eller återgick till ordinarie tjänst inom försvaret. De hade
gärna gjort en mer konkret insats för Norge och eftersom de
inte fick göra det så valde de att i stort sett inte ihågkomma sitt
frivilligengagemang.
ÖVER HUNDRA SVENSKA medborgare gav dock sina liv i
norsk krigstjänst 1940-45 och ytterligare flera hundra i andra
allierade staters tjänst. Kunde inte de åtminstone ha nämnts
av något svenskt statsråd våren 2015? Varför har i Sverige de
senaste åren de svenska frivilliga i tysk uniform, totalt bara
drygt 200 personer 1939-45, fått betydligt mer plats i press och
TV än de många tusen svenskar som i högsta grad var på de
allierades sida?
n
a
d
å
l
e
Fråg
Jag har hört att man måste
rapportera tillbud, ungefär
som man ska rapportera
arbetsskador. Stämmer det
– och hur gör man?
SVAR: När det gäller allvarliga tillbud, som hade
kunnat leda till en personskada, så har arbetsgivaren skyldighet att rapportera det till Arbetsmiljöverket. Det kan exempelvis göras via sidan
https://anmalarbetsskada.se/.
HUR MAN SOM anställd ska rapportera beror dels
på var man arbetar, hur rutinerna ser ut och vilken
slags tillbud det handlar om. Stefan Nilsson är
huvudskyddsombud inom Försvarsmakten och han
anser att det rapporteras för lite över lag. I förlängningen kan det exempelvis leda till att förbättringar
inte görs, eftersom det inte syns att de behövs. Han
menar att det inte bara handlar om att rapportera
tillbud som hade kunnat leda till en arbetsskada,
utan även andra avvikelser.
– I min värld är en avvikelse allt som inte följer en
överenskommen rutin. Har man bestämt en metod
eller ett arbetssätt och de inte följs, då är det en avvikelse. Om man ser det som ett kvalitetssystem så
blir det naturligt att rapportera när något inträffar
som inte följer rutinen. Syftet är att jobba med förbättringar, att arbeta smartare. Inte att fälla någon
som gör fel, säger Stefan Nilsson.
DEN SOM VILL rapportera en avvikelse eller ett till-
bud men inte är säker på hur det går till kan vända
sig till sin närmaste chef. Eller till skyddsombudet.
Och snart kommer alla som arbetar in Försvarsmakten att kunna rapportera avvikelser direkt in i
Priosystemet, berättar Stefan Nilsson.
– Det blir en ny knapp i Prio, och då tror jag gemene
man kommer att förstå hur man ska göra. Man får
fylla i en traditionell avvikelseblankett med rubrik,
beskrivning av det som hänt, förslag på åtgärder
med mera. Sedan går rapporten iväg till den närmaste chefen. Och när verktyget finns så är det bara
attityden till att rapportera som ska förändras.
TEXT: ANNA HJORTH
LARS GYLLENHAAL
[email protected]
blogg: gyllenhaals.blogspot.com
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
21
DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD.
DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA
KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: [email protected]
Missa inte miljoner
för mer kompetens
Varje år avsätter statliga myndigheter pengar för att utveckla medarbetarnas kompetens.
Nu uppmärksammas Försvarsmakten för sitt framgångsrika sätt att använda resurserna.
Här får du veta vad de gjorde – och hur du som förtroendevald kan peppa dina medlemmar att söka.
TEXT: EMMELI NILSSON
P
olismyndigheten, Migrationsverket och Kriminalvården är exempel på
myndigheter som vill lära sig av
Försvarsmaktens arbete. Men
det har varit en lång väg dit.
Efter ett uppehåll mellan 2007
Eva
och 2010 var det få medarbetare Rundlöf
som sökte de så kallade lokala
omställningsmedlen. För att råda bot på
det samlades representanter för arbetstagarorganisationer och arbetsgivare
från alla organisationsenheter och hade
en stor diskussion på Arlanda i början av
2012. Mötet blev lyckat.
– Det är en ganska stor resa vi gjort sedan
dess, säger Anders Häggberg som är HRspecialist och ordförande i Försvarsmaktens
arbetsutskott för lokala omställningsmedel.
Kunskapen har ökat och antalet ansökningar gått upp rejält. En viktig del i arbetet
har varit att sätta omställningsmedlen i
ett sammanhang. Ett exempel är projektet
med sammanhållen karriärplanering där
22
information om medlen
och sitter med i gruppen för lokala
har blivit en naturlig del
omställningsmedel.
av medarbetarsamtalen.
Trots att Anders Häggberg är
En annan framgångsstolt så är han inte heller nöjd.
faktor är det goda samNu ligger fokus på att sprida kunarbetet mellan arbetstaskapen till både chefer och medgarorganisationerna och
arbetare. Omställningsmedlen är
Anders Häggberg
arbetsgivaren.
viktiga för att möta Försvarsmak– Parternas gementens omorganisation som startar
samma arbete har haft stor betydelse och vi
2016, menar Anders Häggberg. Med hjälp av
har haft många bra resonemang. Jag tycker
medlen kan medarbetare förbereda sig för
Försvarsmaktens användning av omställframtida arbetsuppgifter.
ningsmedel är ett föredöme men givetvis är
– Kan vi visa att vi har hög kvalitet och
inget så bra att det inte kan bli ännu bättre,
möjligheter till utveckling så kan vi också
säger Eva Rundlöf. Hon är kanslichef och
konkurrera bättre med andra myndigheter
förste ombudsman på Försvarsförbundet
och i högre grad behålla personal. ■
LOKALA OMSTÄLLNINGSMEDEL
■ 2001 skapade Arbetsgivarverket och facken avtalet Lokalt aktivt omställningsarbete. Där
bestämdes att varje statlig myndighet ska avsätta en del av lönesumman till omställningsmedel varje år.
■ Pengarna ska användas förebyggande för att ställa om kompetens hos personalen så att
deras förutsättningar för ett långt arbetsliv ökar. Förutom individuella ansökningar gör
man också riktade gruppinsatser.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
TVÅ
LYCKADE
PROJEKT
SAMMANHÅLLEN KARRIÄRPLANERING.
Chefer och medarbetare får ett särskilt material att
använda vid medarbetarsamtalet där det finns information om vilken kompetensutveckling medarbetaren kan
söka pengar för. Sedan 2014 är projektet en del av den
ordinarie verksamheten.
PERSONLIG MARKNADSFÖRING. Under tre år jobbade
man med att göra medarbetarna bättre på att marknadsföra
sig själv på medarbetarsamtal och i jobbintervjuer.
EXEMPEL PÅ
UTBILDNINGAR
DU KAN SÖKA
OMSTÄLLNINGSMEDEL FÖR
SPRÅKUTBILDNING,
exempelvis innan en internationell insats.
ENSKILDA UNIVERSITETSKURSER,
om det behövs för att kunna ta ut
examen från sin utbildning.
PROJEKTLEDARUTBILDNINGAR.
LEDARSKAPSUTBILDNINGAR.
SÅ KAN
PENGARNA
BLI DINA
DET GÅR ATT söka pengar oavsett oavsett vilken
myndighet du jobbar på. Hör efter med din närmaste
chef eller HR-avdelningen för att ta reda på hur det går
till just där du är anställd.
Om du är anställd i Försvarsmakten går du in på intranätet Emilia. Lokala omställningsmedel finns under arbeta
i FM/ Utveckling & Karriär/Lokala omställningsmedel.
Läs igenom riktlinjer och bilagor innan du börjar fylla i
ansökan. När du fått OK från din chef ska du få ansökan
instämplad via din expedition och sedan lämna över
den till din lokala HR-avdelning. Om du har frågor kan
du ställa dem till HR-direkt i Stockholm eller den lokala
HR-avdelningen.
Medlen bekostar utbildningen, resa, boende, kurslitteratur och liknande. Arbetsgivaren står för arbetstiden.
Därför måste du anmäla intresse för utbildning med
omställningsmedel minst tre månader i förväg. Du kan som
mest läsa motsvarande heltid i 52 veckor.
OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 2 2015
MÅNGA
MILJONER
Så mycket avsätter Försvarsmakten
till lokala omställningsmedel varje år:
2010: 4 MILJONER
2011: 6,3 MILJONER
2012: 17 MILJONER
2013: 17 MILJONER
2014: 24,8 MILJONER
23
Anmäl ny adress här:
Posttidning B
Namn
Postnummer
Ortsnamn
Utdelningsadress
Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm.
Bara för dig
i Försvarsförbundet
Förmånliga försäkringar för dig
som är medlem
Tillsammans med Försvarsförbundet har vi i Folksam
sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver
det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris
eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa
dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat
hos oss får även samlingsrabatt på många av våra
andra försäkringar.
Du hittar ditt medlemserbjudande på :
folksam.se/forsvarsforbundet
Se hela ditt
medlemserbjudande
på folksam.se