10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 1
Lars Jönsson Flygare.
Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T).1
Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från 1742.
Lars Jonsson tog värvning i mars 1742 i Västmanlands Regemente, Kungsörs kompani, rote Finnåker, nr
115 i Fellingsbro socken.
Han blev kommenderad 13 maj 1742 i Stockholm till tjänstgöring som besättningsman på Galären Dyker
(HMS Dücker).
Den 17 augusti 1757 kommenderades Västmanlands regemente till Pommern att verka i Pommerska
kriget (1757 -1762).
Detta står i Generalmönsterrullan för året 1757:
"Generalmönsterrulla ofver Kongl Maj:ts wessmanelands Regemetets til fot Commendering, som kommer
at til Pomern öfverföras, vid Mönstras af General Majoren samt Commendenrern af Kongl Maj:ts ...
Högvälborne Herr Ädel och Högacktat Herr Jacob Boberg Dalarö den 17 Augusti 1757"
Lars ingick i Kapten Unges kompani under åren 1757-62
När han tjänstgjort i 21 år, 1763, blev han ersatt av en Jan Andersson, med anteckningen i
Generalmönsterrullan: " Bevistat finska och Pommerska Compagniene. får afsked, och anmälad till erhålt
underhåld"
Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning
förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé under Charles Emil Lewenhaupt skulle återerövra de
områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bl.a. Karelen och Estland). Kriget
misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland i Lilla ofreden, bland annat eftersom
svenskarna förberett sig dåligt: armén och flottan var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade.
Sverige förklarade krig 8 augusti 1741 med 8.000 svenska och finska soldater vid den ryska gränsen,
nära Villmanstrand och Fredrikshamn. Målsättningen var att hota den ryska huvudstaden S:t Petersburg
och utlösa en statskupp. Denna kupp hade planerats av franska och svenska diplomater, och avsåg att
störta Anna Leopoldovnas till Österrike vänligt inställda regim. Kuppen ägde rum i december, men den
nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget.
Hotet mot den ryska huvudstaden hade lyfts redan 3 september då 20.000 ryssar under fältmarskalk Peter
von Lacy avancerade från Viborg mot Villmanstrand och besegrade den svenske generalmajoren Carl
Henrik Wrangel. I juni 1742 hade den 35.000 man starka ryska armén lyckats borttvinga 17.000 svenskar
från Fredrikshamn. Lewenhaupts position försämrades alltmer och han tvingades retirera till Helsingfors. I
augusti intog Lacy Borgå och Nyslott och omringade den svenska hären i närheten av Helsingfors. Den 19
augusti får Lewenhaupt och Buddenbrock order att de skall föras till Stockholm. Befälet ges nu åt
översten Jean Louis Bousquet. Han undertecknade kapitulationen 24 augusti. Den ryska hären erövrade
senare hela Finland i den lilla ofreden.
Efter att den ryska hären tagit Åbo anlände Alexander Rumjantsev och Erik Mattias von Nolken för att
diskutera ett fredsfördrag. Tsarinnan lovade att lämna Finland på villkoret att Adolf Fredrik, vars släkt var
ingift i den ryska tsarfamiljen, skulle utnämnas till tronarvinge. Hattarna gick med på förslaget i hoppet
om att Adolf Fredrik skulle få bättre fredsvillkor från tsarinnan.
Medan fredsförhandlingarna drog ut på tiden, förintade den ryska flottan en svensk flottilj i närheten av
Korpo. Lacy följde upp segern genom att segla från Kronstadt och göra ett anfall mot svenska fastlandet,
något han hade erfarenhet av från stora nordiska kriget. När hans flotta närmade sig Umeå 1743 kom
1 Kil kyrkoarkiv, Födelse- och dopbcker, SE/ULA/11160/C/1 (1708-1764), bildid: C0001605_00086 Kan det vara Lars som
är född 8 januari, längst ner på sidan? Antar det! Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil
kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1 (1727-1740), bildid: C0001584_00236
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 2
slutligen nyheterna om Freden i Åbo.
I Freden i Åbo avträdde Sverige ytterligare en landremsa av Finland till Ryssland; ytterligare ett steg ner
från Sveriges forna stormaktsstatus. Sverige fick nu en mer svårförsvarad gräns mot öster, vilket skulle
visa sig bli ödesdigert 65 år senare. Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock
utsågs till syndabockar och avrättades på grund av sin misskötsel av fälttåget.
>>>>>1757-1762
Krig med Preussen, "Pommerska kriget".
Allierad med Sverige: Frankrike, Ryssland, Österrike, Sachsen och Spanien.
På kontinenten så pågick vid denna tid det Europeiska sju-årskriget. Bakgrunden till detta krig var den
Preussiska erövringen av Schlesien från Österrike år 1741. Detta ledde till ett förbund mellan Österrike,
Sachsen, Frankrike och Ryssland riktat mot Preussen.
Preussen som var allierad med England/Hannover avvaktar inte alliansens angrepp utan anfaller år 1756
Sachsen. Hannover var mellan åren 1714-1837 i personalunion med England. Alliansen mot Preussen gör
nu stora ansträngningar för att även få med Sverige i kriget mot Preussen. Sverige väljer att gå med i
kriget och Sveriges deltagande i kriget brukar kallas det Pommerska kriget.
Efter freden i S:t Germain 1679 och freden i Stockholm 1720 under det stora nordiska kriget förlorade
Sverige delar av Vorpommern till Preussen. Detta var områden som Sverige nu hoppades kunna återta.
Både Frankrike och Österrike garanterade detta i utbyte mot ett svenskt deltagande. Vidare lovade de
subsidier till Sverige. Hattpartiet som har makten i Sverige antar anbudet. Underhållet av armén var vid
denna tidpunkt mycket illa skött och armén var egentligen inte redo att gå ut i krig. Den 13 september
1757 rycker svenska trupper från Pommern in på Preussiskt område. Någon krigsförklaring gavs aldrig.
Motståndet var svagt och i slutet av månaden är öarna Usedom och Wollin åter i svenska händer. I
oktober uppgick den svenska styrkan till 20.000 man. I slutet av året har dock Preussen återtagit det mesta
av de svenska erövringarna. Sommaren 1758 återupptas den svenska offensiven och i augusti rycker
17.000 svenskar i et det brandenburgska Preussen. I september går preussarna till motanfall och tvingar
svenskarna att dra sig tillbaka. Den 26 september 1758 förlorar Sverige ett slag vid Tarnow men den 28
september 1758 vinner svenskarna ett slag vid Fehrbellin. Den 10 september 1759 utkämpas ett sjöslag
mellan svenska och preussiska galärer vid Frisches Haff, ett slag som Sverige vinner. I och med att
preussarna förlorade kontrollen över vattenvägarna drar sig de preussiska styrkorna bort från Usedom och
Wollin som erövras av svenskarna.
Den 28 januari 1760 vinner Sverige ett slag mot den preussiska armén vid Anklam. Den preussiska
generalen Manteuffel tas till fånga. Den svenska armén är vid denna tidpunkt väl rustad.
Under 1761 sker inga större fältslag. I oktober intar svenskarna staden Malchin. Den 2 januari 1762
vinner Sverige en seger vid Neu Kahlen. Våren 1762 inleds fredsförhandlingar mellan Sverige och
Preussen och en vapenvila inleds den 7 april. Den 22 maj 1762 kan fredsavtalet undertecknas i Hamburg.
Inga landavträdelser behöver göras av någon av parterna.
Fredsavtalet i korthet:
Freden från 1720 mellan Sverige och Preussen stadfästs Sverige skal utrymma alla ockuperade orter på
preussiskt område Sverige förbinder sig att inte vidare delta i fientligheterna mot Preussen
Slutet på det europeiska sju-årskriget:
Under 1761 faller ministären Pitt i England. Han var den drivande kraften till Englands stöd till
Preussen. England intar nu en neutral hållning i kriget vilket försvårar situationen för Preussen. I början
av år 1762 avlider den ryska kejsarinnan Elisabeth och efterträds av Peter III. Han är mer Preussen vänlig
och kan tänkas byta sida i kriget. Det var under dessa premisser som Sverige inledde fredsförhandlingar.
Sommaren 1762 dödas dock Peter III och Ryssland intar en neutral hållning till kriget. Preussen har
framgångar i kriget under sommaren 1762 och i november drar sig Frankrike ur kriget. Österrike står nu
ensamt kvar och sluter slutligen fred med Preussen den 15 januari 1763 i Hubertsburg nära Dresden.
Schlesien gick därmed förlorat för österrikarna. <<<<<
Död Ålderdomsbräcklighet 12 oktober 1802 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).2
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 3
Dödsorsak: Ålderdomsbräcklighet.
Rosendal, Österhammar. Foto: Lasse Ericsson 17 maj 2009
Levnadsbeskrivning
Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T).3
Levde mellan 8 januari 1720 och 1827 i Älgesta (Elgestad), Kil (T).
Konfirmerad 26 april 1735 i Älgesta (Elgestad), Kil (T).4
Soldat tog värvning .. mars 1742.5
Kommenderad på Galären Duker (Dücker) 13 maj 1742 i Stockholm.6
Flyttade 1745 från Kil (T) till Fellingsbro (T).7,8
Levde från 1747 till 26 januari 1752 i Soldattorpet, Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).9
Soldat hemma och sjuk Generalmönstring 31 maj 1748 i Strömsholms Kungsgård.
Bosättning 1756 i Finnåkers Gård, Fellingsbro norra (T).
Levde mellan 1756 och 1757 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).
Levde Kommenderad till Pommern i augusti 24 juli 1757 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).10
Soldat Kommenderad till Pommern 1757.
2 Ålderdomsbräcklighet
3 Kil kyrkoarkiv, Födelse- och dopbcker, SE/ULA/11160/C/1 (1708-1764), bildid: C0001605_00086 Kan det vara Lars som
är född 8 januari, längst ner på sidan? Antar det! Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil
kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1 (1727-1740), bildid: C0001584_00236
4 Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1
(1727-1740), bildid: C0001584_00236
5 Lars Jonsson fick tjänst efter Olof Olofsson i mars 1742 och fick då namnet Flygare
6 Galären Dücker Namn: Dücker Betyder: - Typ av Fartyg: Galär Systerfartyg - Nybyggnadsnummer: - Byggnadsvarv: Västerviks varv
Konstruktör och Byggmästare: C. J. Falck Stapellagd: - Storlek i Ton: 140 Sjösatt: 1726- Dimensioner i Meter Fot I Tjänst: - Längd:
35,03 118 Ur Tjänst: 1769- Bredd: - - Fart i knop: - Djupgående: - - Bestyckning: 1st 24punds, 2st 8punds, 22st 2punds kanoner
Deltog i: - Övrigt: 7 Flyttade till Stora Rosendahl, Österhammar med hustrun. Enligt AI:11d ankom han 1766 men enligt AI:13d ankom han 1745
8 I Husförhörslängden står från orten 37. vad står 37 för? Enligt AI:11d ankom han 1766 men enligt AI:13d ankom han
1745?
9 Han är noterad i husförhörslängden1747-1752 26/1. Nästa notering är först 1755, så han kanske var i Finland
1751-1755. Kolla upp detta!
10 Notering vid Lars namn "Pommern" vilket uppenbarligen betyder att han är i Pommern. Lars Flygare är noterad för nattvard 1757
24/7, den 17 augusti var generalmönstringen i Dalarö då han blev kommenderad till Pommern. Sedan finns han inte noterad i denna
husförhörslängd fram till 1762 (kriget pågick till 1762 någon gång).
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 4
Lars Jonsson tog värvning i mars 1742 i Västmanlands Regemente, Kungsörs kompani, rote Finnåker, nr
115 i Fellingsbro socken.
Han blev kommenderad 13 maj 1742 i Stockholm till tjänstgöring som besättningsman på Galären Dyker
(HMS Dücker).
Den 17 augusti 1757 kommenderades Västmanlands regemente till Pommern att verka i Pommerska
kriget (1757 -1762).
Detta står i Generalmönsterrullan för året 1757:
"Generalmönsterrulla ofver Kongl Maj:ts wessmanelands Regemetets til fot Commendering, som kommer
at til Pomern öfverföras, vid Mönstras af General Majoren samt Commendenrern af Kongl Maj:ts ...
Högvälborne Herr Ädel och Högacktat Herr Jacob Boberg Dalarö den 17 Augusti 1757"
Lars ingick i Kapten Unges kompani under åren 1757-62
När han tjänstgjort i 21 år, 1763, blev han ersatt av en Jan Andersson, med anteckningen i
Generalmönsterrullan: " Bevistat finska och Pommerska Compagniene. får afsked, och anmälad till erhålt
underhåld"
Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning
förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé under Charles Emil Lewenhaupt skulle återerövra de
områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bl.a. Karelen och Estland). Kriget
misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland i Lilla ofreden, bland annat eftersom
svenskarna förberett sig dåligt: armén och flottan var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade.
Sverige förklarade krig 8 augusti 1741 med 8.000 svenska och finska soldater vid den ryska gränsen,
nära Villmanstrand och Fredrikshamn. Målsättningen var att hota den ryska huvudstaden S:t Petersburg
och utlösa en statskupp. Denna kupp hade planerats av franska och svenska diplomater, och avsåg att
störta Anna Leopoldovnas till Österrike vänligt inställda regim. Kuppen ägde rum i december, men den
nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget.
Hotet mot den ryska huvudstaden hade lyfts redan 3 september då 20.000 ryssar under fältmarskalk Peter
von Lacy avancerade från Viborg mot Villmanstrand och besegrade den svenske generalmajoren Carl
Henrik Wrangel. I juni 1742 hade den 35.000 man starka ryska armén lyckats borttvinga 17.000 svenskar
från Fredrikshamn. Lewenhaupts position försämrades alltmer och han tvingades retirera till Helsingfors. I
augusti intog Lacy Borgå och Nyslott och omringade den svenska hären i närheten av Helsingfors. Den 19
augusti får Lewenhaupt och Buddenbrock order att de skall föras till Stockholm. Befälet ges nu åt
översten Jean Louis Bousquet. Han undertecknade kapitulationen 24 augusti. Den ryska hären erövrade
senare hela Finland i den lilla ofreden.
Efter att den ryska hären tagit Åbo anlände Alexander Rumjantsev och Erik Mattias von Nolken för att
diskutera ett fredsfördrag. Tsarinnan lovade att lämna Finland på villkoret att Adolf Fredrik, vars släkt var
ingift i den ryska tsarfamiljen, skulle utnämnas till tronarvinge. Hattarna gick med på förslaget i hoppet
om att Adolf Fredrik skulle få bättre fredsvillkor från tsarinnan.
Medan fredsförhandlingarna drog ut på tiden, förintade den ryska flottan en svensk flottilj i närheten av
Korpo. Lacy följde upp segern genom att segla från Kronstadt och göra ett anfall mot svenska fastlandet,
något han hade erfarenhet av från stora nordiska kriget. När hans flotta närmade sig Umeå 1743 kom
slutligen nyheterna om Freden i Åbo.
I Freden i Åbo avträdde Sverige ytterligare en landremsa av Finland till Ryssland; ytterligare ett steg ner
från Sveriges forna stormaktsstatus. Sverige fick nu en mer svårförsvarad gräns mot öster, vilket skulle
visa sig bli ödesdigert 65 år senare. Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock
utsågs till syndabockar och avrättades på grund av sin misskötsel av fälttåget.
>>>>>1757-1762
Krig med Preussen, "Pommerska kriget".
Allierad med Sverige: Frankrike, Ryssland, Österrike, Sachsen och Spanien.
På kontinenten så pågick vid denna tid det Europeiska sju-årskriget. Bakgrunden till detta krig var den
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 5
Preussiska erövringen av Schlesien från Österrike år 1741. Detta ledde till ett förbund mellan Österrike,
Sachsen, Frankrike och Ryssland riktat mot Preussen.
Preussen som var allierad med England/Hannover avvaktar inte alliansens angrepp utan anfaller år 1756
Sachsen. Hannover var mellan åren 1714-1837 i personalunion med England. Alliansen mot Preussen gör
nu stora ansträngningar för att även få med Sverige i kriget mot Preussen. Sverige väljer att gå med i
kriget och Sveriges deltagande i kriget brukar kallas det Pommerska kriget.
Efter freden i S:t Germain 1679 och freden i Stockholm 1720 under det stora nordiska kriget förlorade
Sverige delar av Vorpommern till Preussen. Detta var områden som Sverige nu hoppades kunna återta.
Både Frankrike och Österrike garanterade detta i utbyte mot ett svenskt deltagande. Vidare lovade de
subsidier till Sverige. Hattpartiet som har makten i Sverige antar anbudet. Underhållet av armén var vid
denna tidpunkt mycket illa skött och armén var egentligen inte redo att gå ut i krig. Den 13 september
1757 rycker svenska trupper från Pommern in på Preussiskt område. Någon krigsförklaring gavs aldrig.
Motståndet var svagt och i slutet av månaden är öarna Usedom och Wollin åter i svenska händer. I
oktober uppgick den svenska styrkan till 20.000 man. I slutet av året har dock Preussen återtagit det mesta
av de svenska erövringarna. Sommaren 1758 återupptas den svenska offensiven och i augusti rycker
17.000 svenskar i et det brandenburgska Preussen. I september går preussarna till motanfall och tvingar
svenskarna att dra sig tillbaka. Den 26 september 1758 förlorar Sverige ett slag vid Tarnow men den 28
september 1758 vinner svenskarna ett slag vid Fehrbellin. Den 10 september 1759 utkämpas ett sjöslag
mellan svenska och preussiska galärer vid Frisches Haff, ett slag som Sverige vinner. I och med att
preussarna förlorade kontrollen över vattenvägarna drar sig de preussiska styrkorna bort från Usedom och
Wollin som erövras av svenskarna.
Den 28 januari 1760 vinner Sverige ett slag mot den preussiska armén vid Anklam. Den preussiska
generalen Manteuffel tas till fånga. Den svenska armén är vid denna tidpunkt väl rustad.
Under 1761 sker inga större fältslag. I oktober intar svenskarna staden Malchin. Den 2 januari 1762
vinner Sverige en seger vid Neu Kahlen. Våren 1762 inleds fredsförhandlingar mellan Sverige och
Preussen och en vapenvila inleds den 7 april. Den 22 maj 1762 kan fredsavtalet undertecknas i Hamburg.
Inga landavträdelser behöver göras av någon av parterna.
Fredsavtalet i korthet:
Freden från 1720 mellan Sverige och Preussen stadfästs Sverige skal utrymma alla ockuperade orter på
preussiskt område Sverige förbinder sig att inte vidare delta i fientligheterna mot Preussen
Slutet på det europeiska sju-årskriget:
Under 1761 faller ministären Pitt i England. Han var den drivande kraften till Englands stöd till
Preussen. England intar nu en neutral hållning i kriget vilket försvårar situationen för Preussen. I början
av år 1762 avlider den ryska kejsarinnan Elisabeth och efterträds av Peter III. Han är mer Preussen vänlig
och kan tänkas byta sida i kriget. Det var under dessa premisser som Sverige inledde fredsförhandlingar.
Sommaren 1762 dödas dock Peter III och Ryssland intar en neutral hållning till kriget. Preussen har
framgångar i kriget under sommaren 1762 och i november drar sig Frankrike ur kriget. Österrike står nu
ensamt kvar och sluter slutligen fred med Preussen den 15 januari 1763 i Hubertsburg nära Dresden.
Schlesien gick därmed förlorat för österrikarna. <<<<<
Soldat 1757.
Soldat 1759.
Soldat .. november 1760.
Levde 1762 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).11
Soldat 1763.
Soldat Avskedad 1766.
Soldat Ersatt 1768.
Bosättning 1793 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).
Död Ålderdomsbräcklighet 12 oktober 1802 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).12
11 Lars Flygare är noterad för nattvard 1757 24/7, den 17 augusti var generalmönstringen i Dalarö då han blev kommenderad till
Pommern. Sedan finns han inte noterad i denna husförhörslängd fram till 1762 (kriget pågick till 1762 någon gång).
12 Ålderdomsbräcklighet
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
10 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Dödsorsak: Ålderdomsbräcklighet.
Bouppteckning 23 december 1802.
Far
Jon Larsson.
Mor Karin Olofsdotter.
Född 19 april 1682 i Berga, Fellingsbro (T).
Död 19 januari 1760 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).
Begravd 27 januari 1760.
Gift 1744 med
Cajsa Olsdotter.
Född 1716 i Kil (T).13
Död Bröstfeber (Lunginflammation) 27 december 1792 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).
Dödsorsak: Bröstfeber (lunginflammation).
Begravd 31 december 1792.
Barn
Olof Larsson.
Född 1748 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).
Döpt 26 december 1748 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T).
Död tolkat 1775 (Försvann ur husförhörsboken 1775-76) i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).
Brita Larsdotter.
Född 29 augusti 1755 i Fellingsbro (T).
Döpt 3 september 1755 i Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T).
Död 1810 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).
Piga 1775.
Gift 30 oktober 1775 med Jan (Johan) Jansson.14
Dräng 1775.
Rättare på Österhammar vid sin död 1816.15
Född 10 april 1751 i Nedre Hammaren, Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T).
Döpt 12 april 1751 i Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T).
Död Lungsot 12 november 1816 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T).16
Dödsorsak: Lungsot.
13 Nr 43 Olof Olsson dotter Karin? C0001605_00053
14 Fellingsbro AI:15d sidan 218
15 Rättare (Arbetsförman) troligtvis vid Österhammars Bruk vid sin död 1816.
16 Dödsorsak: Lungsot
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail [email protected] Tel. 070-2944616
Sida 6