Bedömning och klassindelning

Möbler och inredningsenheter för kök och bad
Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning – Bedömning och klassindelning
Inledning
Denna anvisning har sammanställts av TMF (Trä- och Möbelföretagen). Anvisningen är baserad på
den för möbler och inredningsenheter allmänna standarden SS 839030 genom att lämpliga och
representativa avsnitt inkl. krav har tagits med. Detta i syfte att renodla de krav och metoder som är
tillämpliga för möbler och inredningsenheter för produktområdet Kök och Bad.
Referens
SS 839030. Möbler och inredningsenheter – Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning –
Bedömning och klassindelning.
Orientering
Denna anvisning tillämpas för bedömning av materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning hos
färdiga möbler och inredningsenheter. Bedömningen gäller vid det tillfälle den genomförs.
Säkerhet och hållfasthet (funktion) och ytors motståndskraft bedöms enl. andra standarder.
Se exempelvis Möbelfakta (www.mobelfakta.se).
Bilaga 1 innehåller metoder för mätning av egenskaper där så anges.
Bilaga 2 innehåller översikter som redovisar hur ingående ytor/delar skall klassas:
A-yta – Framträdande delar. Motsvarar ”Klass B” i SS 839030.
B-yta – Skymda delar. Motsvarar ”Klass C” i SS 839030.
C-yta - Dolda delar. Motsvarar ”Klass E” i SS 839030.
Genomförande
Monterbara enheter skall monteras enl. tillverkarens anvisningar.
Enheten skall konditioneras en vecka i normalt inomhusklimat. Temperaturen skall vara
mellan 15°C och 25°C.
Enheten skall placeras på plant underlag eller monteras på vägg enl. tillverkarens
anvisningar.
Ljusförhållandet vid bedömning skall vara ett jämnt, diffuserat ljus med en belysning på provytan
som skall vara mellan 1000-5000 lux.
Ljuskällan kan vara diffuserat dagsljus eller artificiellt ljus.
Betraktningsavståndet skall vara cirka 50 cm.
TMF 2011-06-27
Materialkvalitet
Massivt trä och fanér
Avvikelse
Kådlåpor
A-yta
Tillåts ej
B-yta
Tillåts ej
C-yta
Tillåts ej
Märgränder
Tillåts i mindre omfattning och
konsekvent utspritt
Tillåts
Tillåts
Missfärgning
Tillåts ej
Tillåts ej
Tillåts
Inslag av mörkt kärnparti
Tillåts. Skall uppträda konsekvent
Tillåts
Tillåts
Kvisthål, lösa kvistar
Tillåts ej
Tillåts ej
Tillåts
Torra fastsittande kvistar
Tillåts när kvistfritt inte är angivet,
max: Ø 6 mm
Tillåts när kvistfritt inte är angivet,
max: Ø 12 mm
Tillåts
Friska kvistar
- barrträ
Tillåts när kvistfritt inte är angivet, max: Ø 20 mm
Tillåts när kvistfritt inte är angivet,
max: Ø 30 mm
Tillåts
- lövträ
Tillåts, max: Ø 6 mm
Tillåts, max: Ø 12 mm
Tillåts
Urtagna och lagade/proppade kvistar
Tillåts ej
Tillåts
Tillåts
Ifyllda kvisthål i avvikande färg
Tillåts ej
Tillåts
Tillåts
Ifyllda sprickor i samma färg
Tillåts
Tillåts
Tillåts
Ifyllda sprickor i avvikande färg
Tillåts ej
Tillåts ej
Tillåts
Små ytsprickor
Tillåts ej
Tillåts
Tillåts
TMF 2011-06-27
Noggrannhet i tillverkning
Avvikelse
Mått (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.2 och 3.3)
Avvikelse från föreskrivet eller angivet linjärt
totalmått, max:
A-yta
B-yta
C-yta
1,5 mm
2,0 mm
Inget krav
Vinklar (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.4)
Avvikelse från rätvinklighet
- kantlängd ≤ 400 mm, max:
- kantlängd > 400 mm, max % av längden:
dock max:
0,6 mm
0,15%
1,5 mm
0,8 mm
0,2%
2,0 mm
Inget krav
Inget krav
Planhet (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.5)
Avvikelse avseende buktighet eller skevhet, max:
dock max:
0,4 %
3,0 mm
0,8%
4 mm
Inget krav
Inget krav
Rakhet
Krokighet hos spjälor, slåar och spröjsar som är avsedda
att vara raka: max. % av längden
0,4%
0,6%
Inget krav
Parallellitet hos springor (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.6)
Avvikelse från parallellitet (tex. mellan eller omkring lådor
och luckor)
- springans längd ≤ 400 mm, max:
- springans längd > 400 mm, max:
dock högst:
1 mm
0,25 % av längden
2 mm
2 mm
0,5 % av längden
3 mm
Inget krav
Inget krav
Inget krav
Springbredd (Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.7)
Breddskillnad mellan springor av samma slag tex. mellan
eller omkring lådor eller luckor, max:
2 mm
3 mm
Inget krav
Kravet gäller endast där måttavvikelser kan inverka
på anpassning till andra enheter eller till byggnad,
tex. byggbara skåp.
TMF 2011-06-27
Linjering hos lådor, luckor, klaffar och utdragsskivor
(Mäts enl. Bilaga 1, avsnitt 3.8)
Avvikelse i kant eller liv, max:
1,5 mm
2 mm
Inget krav
Nedsjunkning och kärvning hos utdragsskivor och klaffar
Avvikelse från horisontalplanet hos obelastad skiva, max:
1,5 % av den utskjutande längden
2 % av den utskjutande längden
Inget krav
Avvikelse i höjd i anslutningen mellan utdragsskiva eller
klaff och angränsade yta, max:
1,5 mm
2 mm
Inget krav
Sammansättningar
Otäthet i sammansättning
Tillåts, dock max: 0.2 mm
Tillåts, dock max: 0.5 mm
Inget krav
Otätheter vid kantlist
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Ilagningar i samma färg
Tillåts
Tillåts
Inget krav
Ilagningar i avvikande färg
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Fanering, foliering
Blåsor
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Otäthet i fog
Tillåts, dock max: 0.2 mm
Tillåts, dock max: 0.5 mm
Inget krav
Ilagningar i samma färg
Tillåts
Tillåts
Inget krav
Ilagningar i avvikande färg
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Kanter
Ojämnhet mellan kantlist och skiva
Tillåts ej
Tillåts i begränsad omfattning, max
0,2 mm
Inget krav
Kantlist i avvikande färg i relation till övrigt material
Tillåts i begränsad omfattning
Tillåts i begränsad omfattning
Inget krav
(Utdragsskiva i skåp mäts med skivan utdragen 2/3)
TMF 2011-06-27
Kantpålimning som framträder som skuggor eller
ojämnheter under faner
Tillåts i begränsad omfattning
Tillåts i begränsad omfattning
Inget krav
Uppflisning i kantmaterial
Tillåts ej
Tillåts i begränsad omfattning
Inget krav
Beslagning
Åtkomliga beslag inkl. handtag som är vassa
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Ytjämnhet och putsning
Genomslipning av faner eller annat ytskikt
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Ojämn putsning eller slipning
Tillåts ej
Tillåts
Inget krav
Fiberresning
Tillåts ej
Tillåts
Inget krav
Tvärgående sliprepor
Tillåts ej
Tillåts
Inget krav
Ytbehandling
Genomslipning
Tillåts ej
Tillåts ej
Inget krav
Repor
Tillåts i begränsad omfattning
Tillåts i begränsad omfattning
Inget krav
Knottrighet eller andra ojämnheter
Tillåts i begränsad omfattning
Tillåts
Inget krav
Glansskillnader mellan ytor som avses vara lika
Tillåts i begränsad omfattning
Tillåts
Inget krav
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
1. Förklaringar
För de tre huvuddimensionerna hos inredningar används i denna standard de termer som anges i och
förklaras av figur 1 och 2.
Figur 1: Skåp eller hushållsapparat
Figur 2: Bänkskiva eller hyllskiva
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
2. Mätutrustning
Längdmätdon, t ex mätband, skjutmått med breda klackar, skallinjal av stål, bygelmätdon.
90° vinkelhake försedd med två fasta och en skjutbar dubb samt skjutbar mätklocka
SS-EN ISO 463:2006 med avläsningsmöjlighet på 1/100 mm.
Rätlinjal med två dubbar med ställbar längd, den ena skjutbar.
Mätklocka SS-EN ISO 463:2006 med avläsningsmöjlighet på 1/100 mm.
Bladmått eller mätkil.
Mätbord.
Mätutrustningen skall medge en mätnoggrannhet som är bättre än eller lika med 1/5 av toleransen
för de mått som bestäms.
3. Mätning
3.1 Uppställning
Vid mätning skall enheterna vara placerade på mätbord eller annat plant underlag. Vid bestämning
av vinkel- och planhetsavvikelser skall skåp och hushållsapparater stå på underlaget.
3.2 Bredd, djup, höjd
Bredd såväl som djup och höjd bestäms:
antingen mellan två motstående ytors hörnpunkter eller enligt figur 3, vilket ger fyra mätresultat
eller mellan två motstående ytors hörnpunkter enligt figur 3, vilket ger fyra mätresultat.
Antalet mätlängder kan vid kontroll ökas om så bedöms nödvändigt.
För mätningar används mätband, skjutmått, skallinjal eller bygelmätdon.
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
Figur 3:
Bestämning av bredd (djup, höjd) Som avstånd
mellan ytornas hörnpunkter.
Figur 4:
Bestämning av bredd (djup, höjd) avstånd
mellan kantlinjers änd punkter. Gäller
skivor i allmänhet samt skåp och
hushållsapparater med flänsar,
utkragningar eller andra lokala utskjutande
delar som blir bestämmande för
dimensionen
3.3 Tjocklek
Skivtjocklek mäts med bygelmätdon i fyra punkter enligt figur 5. Samtliga fyra värden rapporteras.
Figur 5: Bestämning av tjocklek. Mätpunkter
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
3.4 Vinkelavvikelse
Avvikelse från rät vinkel mäts vid hörn enligt figur 6 med hjälp av en 90° vinkelhake försedd med två
fasta och en skjutbar dubb samt en skjutbar mätklocka.
Avvikelser avläses vid den kortaste sidan.
Figur 6: Bestämning av vinkelavvikelse
3.5 Planhetsavvikelse
Planhetsavvikelser (skevhet och buktighet) hos skåpsidor, skåpsluckor, bänkskivor eller andra plana
ytor bestäms på något av följande sätt och i den ordning som beskrivs i det följande.
Vid ytor utan hörn väljs fyra referenspunkter belägna så långt från varandra som möjligt och så att de
bildar en rektangulär yta.
Vid de två beskrivna metoderna för bestämning av skevhet mäts samma avvikelse och metoderna ger
alltså samma resultat.
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
3.5.1 Skevhet
Metod 1:
Skevhet bestäms med hjälp av en rätlinjal med två dubbar med ställbar längd, den ena skjutbar
utmed linjalen, samt mätklocka.
Rätlinjalens båda dubbar ställs in på dubblängden (höjden) a.
A,B,C och D i figur 7 betecknar hörnpunkterna hos den yta som skall undersökas.
Rätlinjalen placeras med den ena dubben i A och den andra i C. Mitt emellan A och C mäts avståndet
c från linjalen till yta. Med linjalens dubbar i B och D mäts därpå mitt emellan B och D avståndet d
från linjalen till yta.
Skevheten s = 2 ( c-d )
Figur 7: Bestämning av skevhet med hjälp av rätlinjal
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
Metod 2
Den yta som skall bestämmas placeras enligt figur 8 med hörn på fyra dubbar, vilkas anliggningsytor
(överytor) skall ligga i samma plan.
Ytan skall vila eller tryckas mot tre av dubbarna. Avståndet från den fjärde dubben till ytan bestäms
med bladmått eller mätkil och anges som ytans skevhet s.
Figur 8: Bestämning av skevhet med hjälp av ett plan genom tre hörn.
3.5.2 Buktighet
Metod 1
Vid bestämning av en ytas buktighet enligt denna metod används som referensplan medelplanet för
ytans fyra hörn. Hänsyn tas alltså till skevheten.
Som hjälpmedel vid bestämning används en rätlinjal enligt 3.5.1, metod 1.
Figur 9 visar samma yta med samma hörnbeteckningar som figur 7.
Rätlinjalen placeras med sina dubbar i de olika hörnpunkterna i den ordning (1-6) som anges i figur 9.
Härvid gäller:
Dubb i A och C skall ha längden (höjden) a-(c-d) / 2
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
Dubb i B och D skall ha längden (höjden) a + (c-d) / 2
a = dubblängd och c resp d = uppmätta värden enligt 3.5.1.
Utefter var och en av de sex sträckorna ( AB, BC, CD, DA, AC och BD) bestäms det största och det
minsta avståndet från linjalen till ytan.
Figur 9: Bestämning av buktighet, metod 1. Mätriktningar
Differensen av a och nämnda avstånd är värden på ytans buktighet k. k blir positivt om ytan är
övervägande konvex och tvärtom. Största positiva och största negativa buktigheten (k pos och k neg)
anges.
Figur 10: Bestämning av buktighet, metod 1, utefter en av ytans kanter.
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
Metod 2
Vid bestämning av ytas buktighet enligt denna metod mäts i stället ytans krokighet utefter sex räta
linjer utan hänsyn till skevheten.
Buktigheten (krokigheten) bestäms med hjälp av en rätlinjal med två lika långa dubbar, varav den ena
är skjutbar, samt en skjutbar märklocka eller bladmått.
Rätlinjalen placeras med sina dubbar i de olika hörnpunkterna enligt figur 11. Utefter var och en av
de sex sträckorna bestäms det största och det minsta avståndet från linjalen till ytan. Differensen av
dubblängden och nämnda avstånd är värden på ytans buktighet (krokighet). Buktigheten blir positiv
om ytan är konvex och tvärtom. Största och minsta krokigheten för respektive sträcka rapporteras,
vilket ger 12 mätresultat, och betraktas enligt denna metod som mått på ytans buktighet.
Figur 11: Bestämning av buktighet (krokighet), metod 2.
Mätriktningar
3.6 Parallellitet hos springor
Största och minsta bredd hos en springa mellan lådor eller runt luckor mäts med skjutmått, bladmått
eller dylikt. Differensen av de två mätvärdena anges som avvikelse från parallellitet hos varje springa.
TMF 2011-06-27
Bilaga 1
Inredningsenheter - Bestämning av mått, vinkel- och formavvikelser
3.7 Springbredd
Bredden hos springor av samma slag mäts på två ställen 25 mm från varje springas ändar. Medelvärdena av de två mätvärdena för varje springa noteras. Differensen av det största och det minsta
medelvärdet anges som breddskillnad mellan springorna.
3.8 Lådor och luckors linjering
Linjering i kant: Samtliga lådor i ett skåp skjuts över mot en sida enligt figur 12. En linjal placeras
vertikalt vid lådförstyckenas eller luckornas kanter på andra sidan. Det största avståndet mellan
linjalen och någon låda eller lucka mäts med bladmått eller likvärdigt mätdon och anges som
avvikelse från linjering i sidkant. Linjering i lådors och luckors över- och underkanter mäts på
motsvarande sätt.
Linjering i liv: Linjalen placeras vertikalt framför de helt inskjutna lådorna eller luckorna enligt figur
13. Avståndet mellan yttersta och innersta lådan eller luckan mäts med bladmått eller likvärdigt
mätdon och anges som avvikelse från linjering i liv.
Figur 12:
Bestämning av avvikelse från Linjering i sidkant hos
lådor.
TMF 2011-06-27
Figur 13:
Bestämning av avvikelse från linjering i liv
hos lådor.
Bilaga 2
Framträdande delar: delar som är väl synliga vid normal användning av
produkten.
Skymda delar: delar som är synliga men ej framträdande vid normal användning
av produkten.
Dolda delar: delar som ej syns vid normal användning av produkten.
TMF 2011-06-27
Bilaga 2
TMF 2011-06-27
Bilaga 2
TMF 2011-06-27
Bilaga 2
TMF 2011-06-27
Bilaga 2
TMF 2011-06-27