Ve yngre
KVISTPOJKARNA:
"LÅTAR efter de äldre Kvistpojkarna"
Upptecknade dier 6röderna EINAR (enradigt durspel) och TORE (fiol)
och KONJAKEN är ett par av de sörmlandslåtar som numera spelas i hela landskapet - från
Mälaröarna i öster ned i en bred kil västerut. De finns naturligtvis i KVISTPOJKARNAS repertoar tillsammans med bl. a. de vackra sörmländskorna INGEBORG och CHRISTINA. Även andra kändisar möter oss
- ibland i en ny variant - någon gång också med en dittills okänd repris!
Detta om detta - här redovisas nu ytterligare några av brödernas låtar - numera inte så ofta hörda.
OXMARSCHEN
rsprunget är i de flesta fall okänt och trots en viss
antydan i rubriken finns inga säkra belägg för
någon viss kompositör. Rubrikens andra del bör
därför med bibehållen symmetri tolkas "Låtar som far och
Mokvist - och några till spelade"
Därmed är de äldre Kvistpojkarna presenterade och kan
förtydligas med några namn och data.
U
KNUT KVIST
fldd I886 vid Underås på Enhörnalandet;
Flyttade till Sundsvik och arbetade åt Bruket sommartid
med tegelarbete och på vintrarna med skogsavverkning
(bl a i skogarna runt TrosaNagnhärad)
Spelade munspel, enradigt durspel, fiol och ess-kornett.
FRANS MOKVIST
fldd omkring I880 i Enhörna;
Arbetade som tegelbrännare.
Spelade durspel och anlitades ofta för att tillsammans
med Knur svara för musiken på danskvällarna hemmavid
eller runt om i trakten. Ibland kunde man också
tillskott aven släkting till Frans. Även han var durspelare och
Knut spelade då fiol. (Knut blåste kornett i Brukets mässingsextett men instrumentet användes inte till dansmusik)
De äldre Kvistpojkarnas mest aktiva tid som spelmän
torde ha infallit runt sekelskiftet och ett par tiotal år framåt.
ra
De yngre Kvistpojkarna
TORE KVIST
flddI9IJ
EINAR KVIST
fiidd
I9I4
(båda i Sundsvik)
Vid Sundsvik fanns alltså inte bara tegelbruk (f ö ett av
de äldsta i landet och leverantör vid bl a bygget av
Gripsholms Slott) - dit hörde också omfattande skogshantering, jordbruk och boskap men också såg och kvarn.
Detta innebar en levande bygd med goda möjligheter till
sysselsättning för det växande släktet. Då Knuts äldsta
söner Tore och Einar tog steget ut i världen medförde de
inte bara nyttig erfarenhet av arbete med jord och skog
utan också ett musikaliskt arv, visor, marscher, låtar och
dängor som följt dem sen barnsben.
I pojkarnas arv ingick utom repertoaren - och naturligtvis namnet - med tiden också instrumenten - som de småningom började spela på! Men då hade de - var och en på
sitt håll- tagit ganska god tid på sig: Einar som skrivit och
med bravur framfört sina tidstypiska texter till några av
melodierna började inte kompa sig själv på fars enradiga
förrän några år efter de sextio och innan Tore gav sig på
fiolen var han en bit över sextiofem. Han hade då å andra
sidan varit musikaliskt aktiv som batterist i den mycket
populära
dansorkestern
Vikingarna
från Nykvarn
(1936-
1945)
Einar och Tore är båda omtyckta konstnärer inom keramik och bildkonst - men se det är en helt annan historia!
Uppteckningarna
som spelar alla låtar pa sitt
enradiga durspel behöver inre bekymEINAR
ra sig om tonart ..
C-dur är å andra sidan inre den lättaste eller mest vanliga för låtar på fiol
och när TORE härom året lärde ut
TRALLPOLSKAN valde han g-dur. Att
flera av låtarna troligen är "födda" på
durspel har alltså inre hindrat en notering med tanke på ett gemensamt
framförande
på fiol och dragspel.
Urvalet av låtar har flijt huvudregeln: Vi har hoppat över KONJAKEN,
INGEBORGS
förut. Av
smakprov
materialet
Låtarna
namnlösa
uppkallats
l.
och de andra som vi hört
resten redovisas här ett
där ungefär hälften av
är utnyttjat.
är med ett par undanrag
men ett halvdussin
har
efter EINARS texter som
finns samlade i ett häfte kallat "Visor
om händelser som varit". Notbilden
bör ses som en "råkopia" där tonföljd
och indelning nöjaktigt kan inhämtas
medan frasering, tempo etc överlåts åt
enskild utövare.
Rönninge, juni I997
T ÅHBECK
Ålekvarnsvalsen
(enligt Einar komponerad av Kvistpojkarna I902)
+- J-
~!(iI
-+
l
,,
l
l
..,.
$t~; 7r
~I
l::1':,~
~
I
~
I~
2
[7
i ~I;
+
.!.
~
;; r
l.J1ffi I
,
.d
~i It
ij
1-
\
l
r
-'
~
I
~
,
+
:
:
l,
\
I
;
...
l
~
i
,
f
tf
\.
,
\
\
I
i
z
m\
r
.
,
t
~\
t/
f
Rf41
l=t
r
,..11
tIt- r t
, \\
iX
i
2.
Polkett
3. "Kringelstäten"
4. "Gam la farmar "
~j
/3
\U
~, 'u·9
~
l· - .. _..
<
,Q
g !"
h
I;Q ) H
g)3I
I -I
m1§ P; I Kry
f))
7 • ..,....-r-
-I
J
l 0 \ 8 ~ II
=P ...,....et..•.. ;g ,H! I ,:0-.,] }} ran
z'1.U
-_:f ~
,
. . -
. ~ <"-
z'=; 28 \
~~= -
,.
,
-
5. Mazurka
6. Schottis
7. "Kärringträtan"
,,-.
~
j j
~
~
7~ J:)
~
~
d. 7
,-..
.
j IV} H }J \ EJ
\)
l
8. Vals
} \\ :: . )
_
q \ ) \ \ \ J.
n n \ } n lY.
\
fIn l t
I
n
I
n ;=n :1 \ \
SJ. \) ~~ D\>;
--""'. \1
\
\
\"2-
n \'hU' \±H) } ) \
)!. ~ \ \' \
fr D· \iD \ ) n \L llB ,\n I.L)J \) ) ) q ~~\
-r
I m$t ~ ) ) \:> ID \ } ; 3 \ }.
ffi \ j &
\ \ \'
ffi ly } \ \f '1
9. "Vänstersvängen"
(sprättmazurka)
~1'~!)
"
.titi1..
~1
B DI)
.
n (n) fJ fnJ
~
...,.. ""'7<--r
rt .
-e,'.. c- \ .
tf D U\ n f1 ftA\ @ IJ ;:1\ n y \.1 \U~ B
.'
Eitn )FqH f t' \.fl
~
q Ja \J @ rdx qg\
~
.."\
!-
fi
\
:n=~~~~~~
t=:::
\
II.
Schottis
------------------_
I4. Skomakarpolska
_
..
....