Verksamhetsberättelse 2011 - Vi
Verksamhetsberättelse 2011 Regina Namuyomba, Uganda, är medlem i en bondegrupp som stöds av Vi-skogen. Träden som gruppen planterat har hjälpt medlemmarna att öka sina skördar. Hjälp som växer så det knakar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM VI - SKOG EN Vi-skogen är en svensk biståndsorganisation som arbetar med stöd till 2 VD HAR ORDET bönder i området runt Victoriasjön i östra Afrika. Genom utbildning och 3 ST YRELSEORDFÖR ANDE HAR ORDET rådgivning når Vi-skogen över en miljon människor. Mer än 100 miljo- 4 VI - SKOG EN S ARBETSOMR ÅDEN ner träd har planterats sedan starten 1983. 5 IN SAMLING 6 KOMM U NIK ATION arna. De opålitliga regnen gör det svårt för bönderna att planera sina 7 INTERNATIONELLT DELTAG ANDE odlingar. Torka och jorderosion förstör marken och skördar slår fel. 8 KLIMATKOMPEN SATION De redan utsatta drabbas hårdast. 9 KON SORTI U M Ett av de största hoten mot utveckling i Afrika är klimatförändring- Genom att odla träd och flera sorters grödor tillsammans, så kallad 10 KENYA agroforestry, ökar familjernas produktion och inkomster och de nega- 11 U G ANDA tiva effekterna av klimatförändringarna kan mildras. 12 TANZ ANIA 13 RWANDA 14 EKONOMI 20 ST YRELSE 21 Vi-skogen är partipolitiskt och religiöst obunden, har 90-konto och är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). VERKSAMHETSINTÄKTER Mkr SÅ HÄR K AN D U BIDR A 80 60 40 Omslag: Namwesezi bor i byn Lwezo utanför Masaka i Uganda. Hon har varit med på en trädplanteringsdag som anordnats av byns bondegrupp. ”Det är viktigt att barnen förstår innebörden av att tänka långsiktigt. Det är de som kommer att njuta av framtiden”, säger Numautebi Hadijah, en av medlemmarna i gruppen som stöds av Vi-skogen. Verksamhetsber 2011 ättelse 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Insamling Sida Rambidrag Norad-bidrag Övriga intäkter Sida REED Vi-skogens verksamhet finansieras genom egen insamling samt bidrag från Sida. Norad – norska motsvarigheten till Sida – gav bidrag till och med 2005. OM VI-SKOGEN Francis Olenyo Unyango, Kenya, började arbeta med Vi-skogen 2009. Han har lärt sig att planera sin odling, och skördar nu sina egna fröer från träden han planterat. Vi-skogens vision är en hållbar miljö som erbjuder bondefamiljer goda levnadsförhållanden. IA SJ ÖN Vi-skogens uppdrag är VIC TO R att genom agroforestrymetoder och företagsutveckling bidra till ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning. VÅR VÄRLD Vi-skogen arbetar i Uganda, Kenya, Rwanda och Tanzania i området runt Victoriasjön. Här arbetar Vi-skogen Vi-skogen arbetar i fyra länder i Afrika: i Kenya i områdena Kitale och Kisumu, i Uganda kring Masaka och Kampala, i Tanzania i områdena Mara, Mwanza och Kagera och i Rwanda kring Kigali. INTÄKTER SÅ ANVÄNDS PENGARNA Administration och kommunikation 10 kronor Övriga intäkter 6% Sida, REED 24% Insamling 51% Insamling 11 kronor Rwanda 14% Utvecklingsbistånd 79 kronor Sida, rambidrag 19% Vi-skogens verksamhet finansieras genom egen insamling samt bidrag från Sida. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 GEOGRAFISK FÖRDELNING Uganda 16% Tanzania 29% Av varje hundralapp som kommer in går 79 kronor till ändamålet (biståndsprojekt), 11 kronor går till insamling och 10 kronor till administration och kommunikation. Kenya 30% Kenya, programkontoret 11% De medel som går till ändamålet fördelas på följande sätt per land. VI-SKOGEN 1 VD HAR ORDET Nuhu Musisis berättelse Anneli Rogeman besöker Rehema och Nuhu Musisi från Mpigi, Uganda. De är två av de bönder som med stöd från Vi-skogen har utvecklat sitt jordbruk. Ett år i Vi-skogen – vad betyder det? Vad har hänt 2011? Och vilken nytta gör egentligen de pengar som givarna skänkt och de som vi fått från Sida och från näringslivet? På första frågan kan jag göra det enkelt för mig och ge dig kalla fakta: Vi har planterat 7 154 700 träd i de fyra länder vi arbetar i. Där har vi också drivit 850 spar- och lånegrupper, 60 935 hushåll har fått utbildning i klimatförändringar och 10 780 personer har utbildats i hiv- och aidsfrågor. (Se mer om detta på sidorna 10-13). Sen var det frågan om nyttan. Hur mäter man den? Kanske genom att gå till en människas berättelse. Berättelsen är Nuhu Musisis, mannen som tar mig i hand på bilden här ovan. Hans hustru Rehema står bredvid och snett bakom skymtar deras äldsta dotter som kommer att ta över gården i framtiden. Jag besökte nyligen Nuhu Musisis bondgård som ligger i Mpigidistriktet i Uganda. Det är en liten men mycket välskött gård. Där finns ett par kor och några grisar och höns. 2 VI-SKOGEN En enkel men fiffig biogasanläggning tar vara på kossornas spillning och ger gas till köksspisen. Bakom djurstallarna växer långa rader av mango- och papayaträd. Det är rent och väl genomtänkt. Allt andas tillförsikt. Så här berättade Nuhu Musisi: ”För två år sedan hade vi stora problem. Jag fick ut för lite av jordbruket och djuren för att kunna försörja min familj. Vi hade dessutom svårt att hitta tillräckligt med bränsle för att göra upp eld och laga mat. Det var en tung tid och framtiden såg mörk ut. Så kom jag i kontakt med Vi-skogen och fick lära mig hur man ökar produktiviteten i ett jordbruk. Jag fick lära mig agroforestrymetoder, hur man bygger en biogasanläggning och hur man tar hand om miljön. Min hustru gick med i en spar- och lånegrupp och lärde sig hur man kan finansiera en liten gård som vår. Det har gått tre år sen jag började arbeta med Vi-skogen. Min, ja hela familjens vardag har förändrats sen dess. Vi har ett mycket bättre liv idag; mer mat, friskare djur. Vilka framtidsplaner jag har? Att barnen ska utbilda sig ordentligt. Nu har jag råd att bekosta deras skolgång, det hade jag inte tidigare. Sen vill jag utvidga gården och öka försäljningen.” Nuhu Musisis berättelse är bara en av många jag har fått höra under mitt dryga år som vd. Alla berättelser liknar varandra, de handlar om människor som fått lära sig något nytt och sedan kunnat förbättra sina liv. Det är starka berättelser som säger mer än vår statistik. Och det är berättelser som aldrig hade kunnat bli verklighet om det inte var för de pengar Vi-skogen får. Tack för ditt bidrag under 2011. Hoppas att du tycker det är värt att återkomma också framöver. Stockholm i mars 2012 Anneli Rogeman, vd VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 STYRELSEORDFÖRANDE HAR ORDET Ett arbete att vara stolt över Nina Jarlbäck tillsammans med Peninah Kyomogisha, ordförande för ett av de bondekooperativ som stöds av Vi-skogen i Uganda, och Jimmy Muyumbya, medlem i kooperativet. Varje gång jag besöker Vi-skogen i fält känner jag en enorm stolthet över allt vi åstadkommer. Vår modell med agroforestry, samplantering av grödor och träd, borde användas över stora delar av världen. Utöver detta lär vi ut mycket annat, exempelvis hur man tar tillvara vatten och eldar i mer effektiva spisar. Allt har en hållbarhet i helheten. Det gläder mig att vi är efterfrågade. Men jag blir inte förvånad, eftersom vi nog är bäst i världen på det vi gör. Vi-skogen är ett föredöme när det gäller agroforestry. Utöver grunderna har vi även börjat arbeta med partnerskap i fält. De som utvecklat bra jordbruksmetoder måste få möjlighet att ta nästa steg – kunna producera mer och sälja. Under min senaste resa till länderna kring Victoriasjön besökte jag bland annat ett projekt vi driver i samarbete med Världens Barn. Vi utvecklar skolor i Uganda och barnen får odla majs, bananer och grönsaker. De kan ta med sig kunskaperna hem och får dessutom VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 majsgröt till skolmat på köpet. De flesta skolbarnen kommer att bli bönder inom ett antal år och vi får en långsiktighet i vårt resultat. En viktig beståndsdel i Vi-skogens arbete är den klimatkompensation som vi kan erbjuda företag. Detta sker genom Plan Vivo, som är en certifieringsstandard för klimatkompensation. Man kan säga att de företag som samarbetar med oss om detta får dubbla vinster – för vår klimatkompensation ger fattigdomsbekämpning ”på köpet”. Under 2011 fick vi med fasa följa utvecklingen i Somalia. En långvarig konflikt och svår torka ledde till en mycket svår hungerkatastrof. Många drabbade flydde till Kenya, där världens största flyktingläger upprättades i Dadaab. På ett sätt gjorde den geografiska närheten till områden där Vi-skogen arbetar vårt arbete tydligt. De bönder som anammat Vi-skogens metoder har klarat sig mycket bättre ifrån torka och svält. Vi-skogens insamlingsarbete går fortsatt bra och vi slog ett nytt rekord med totalt 32 miljoner kronor. Vi får också viktigt stöd från Kooperativa Förbundet, Coop och konsumentföreningarna. Jag vill rikta ett varmt tack till alla. Med era insatser har vi kunnat hjälpa många människor att själva skapa sig en bättre vardag. Stockholm i mars 2012 Nina Jarlbäck, styrelseordförande VI-SKOGEN 3 VI-SKOGENS ARBETSOMRÅDEN Vi-skogen – mycket mer än bara träd Evalyne Philip, Kenya, har jobbat med Vi-skogen sedan 2004. Hon är medlem i Kitanguru Women Group som bland annat lärt sig att bygga terrasser och plantera träd. 1. 8. 2. 7. 3. 6. 4. 5. Agroforestry – så fungerar det 1. Träd stabiliserar jorden och minskar jorderosion. 2. Träd ger ved, timmer och har ibland medicinska egenskaper. 3. Bonden får mjölk, frukt och annan mat från gården. 4. Löv från träden gödslar jorden och gör att den håller sig fuktig. 5. Kväve som träden fixerar gynnar grödorna. 6. Gödsel från djuren används till grödor och träd. 7. Träd ger foder till djuren. 8. Träd tar upp koldioxid från luften. 4 VI-SKOGEN När Vi-skogen inledde sin verksamhet 1983 planterades träd för att stoppa ökenspridningen i Kenya. Under åren har verksamheten breddats och utvecklats. Att samplantera träd och grödor, så kallad agroforestry, för en hållbar miljö och bättre levnadsförhållanden är basen i Vi-skogens arbete. Genom att stödja bönder att organisera sig, ge dem möjlighet att nå en marknad och hantera klimatförändringarna, har resultaten förstärkts genom åren. ■ Trädplantering och miljöarbete Genom att samplantera träd och grödor förbättras miljön, samtidigt som bönderna ökar sin produktion. ■ Organisationsutveckling Ett viktigt arbete är att stödja bönderna att organisera sig i bondegrupper, föreningar, kooperativ och bondeföretag på lokal nivå. Grupperna kan lära av varandra och sprida kunskaper vidare. Bildandet av grupper är också en utveckling av demokratin och böndernas inflytande i samhället. ■ Marknadsinriktad produktion När bönderna ökar sin produktion behövs marknader att sälja varor på. Vi-skogen stöttar bönder i utbildning och rådgivning, så att de kan planera vilka varor som ska produceras, vilken kvalitet som krävs och hur man ska förhandla för att få ett bra pris. ■ Finansiella tjänster Genom att gå samman och organisera sig i spar- och lånegrupper kan bönder spara och investera i sina affärsverksamheter, och på så sätt öka sin produktion. De är inte heller lika sårbara för akuta händelser såsom sjukhusbesök. ■ Klimatåtgärder Att stötta bönder i anpassning mot klimatförändringar är ett av Vi-skogens viktigaste arbetsområden. Genom att odla olika sorters grödor och träd minskar sårbarheten mot till exempel torka och starka vindar. Träd motverkar erosion och tar upp koldioxid från luften. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 INSAMLING Stödet för Vi-skogen fortsätter att växa ”Pengarna gör stor skillnad!” Produkter som gör skillnad: under 2011 togs nya produkter fram med förhoppningen att attrahera nya givargrupper som inte tidigare varit i kontakt med Vi-skogen. På bilden: Cecilia Abrahamsson. När Anna Westerlund för några år sedan gav bort ett träd i julklapp väcktes tanken om att bidra mer till Vi-skogens arbete. Anna blev månadsgivare och skänker sedan dess en summa varje månad. BRA MED BREDD ”Att organisationen har funnits så pass länge tycker jag är ett tydligt tecken på att arbetet fungerar bra.” Anna tycker att en stor fördel är att Vi-skogen inte ”bara” planterar träd, utan även engagerar sig i sociala frågor. ”Jag är intresserad av miljö, men tycker även att andra frågor är viktiga. Därför tycker jag att det är en stor bonus att Vi-skogen fokuserar på helheten och inte bara på rena miljöfrågor.” 32 miljoner kronor – så mycket samlade Vi-skogen in under 2011 vilket är nytt rekord. Den största delen av pengarna som skänktes kom från privatpersoner, där en viktig grupp är de givare som varje månad bidrar med en summa via autogiro. Tillsammans skänkte de 8 653 273 kronor. Volontärer på kontoret i Stockholm Flera engagerade volontärer har hjälpt till med olika uppgifter på Vi-skogens kontor i Stockholm, exempelvis att hantera beställningar och skicka beställda varor. Volontärernas insatser har varit ovärderliga och bidragit till att hålla ned de administrativa kostnaderna. Erbjudande till företag Vi-skogen strävar efter att starta långsiktiga samarbeten med olika företag, där en del av samarbetet ofta handlar om ett ekonomiskt bidrag. Under året togs ett företagserbjudande fram baserat på olika prisnivåer: Företagsgåva, Företagsvän och Företagspartner. Klimatkompensation Företagens medvetenhet om påverkan på klimatet och viljan att ta ansvar för detta blir allt viktigare. Ett av Vi-skogens erbjudanden som tog fart under 2011 är möjligheten för företag att kompensera för sin klimatpåverkan. Att klimatkompensera genom Viskogen ger en tydlig klimatnytta samtidigt som företagen bidrar till minskad fattigdom och en långsiktigt hållbar utveckling. Stort stöd från Coop och KF Kooperativa Förbundet, KF, Coop och konsumentföreningarna står för en betydande del av Vi-skogens insamlade medel. En populär insamlingskanal är Biståndsknappen på pantautomaterna i Coops butiker. Den gula knappen gav 3 854 826 kronor till Vi-skogens arbete under 2011. Företagsgåvor exkl KF/Coop 11% KF/Coop Konsumentföreningar 7% Minnes- och gåvobrev samt gåvokort 21% Vi-skogen ingick 2011 i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn tillsammans med 22 andra organisationer. Även under 2012 deltar Vi-skogen i insamlingen. Utdelning från Banco Ideell Miljö Sedan flera år tillbaka är Vi-skogen med i Bancos Ideella miljöfond. Spararna avstår en procent av det sparkapital som delas ut till Vi-skogen varje år och 2011 gav utdelningen 215 484 kronor. Biståndsknappen12% Bistånd på köpet 8% VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Anna Westerlund bidrar varje månad till Vi-skogens arbete. VI-SKOGENS INSAMLING ÖVER TID VÅR INSAMLING GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL Mkr 35 Vi-skogen har ett 90-konto för insamling som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Detta innebär att insamlingen är etisk och professionell, och att högst 25 procent av intäkterna går till annat än ändamålet. 30 25 20 Testamenten 7% Dessutom, argumenterar hon, kostar det inte så mycket att bidra. ”Det känns som att man har råd. Vad gör femtio spänn i månaden för skillnad för mig? Det är ganska lätt att tänka att de kronorna gör större skillnad någon annanstans än i mitt liv.” ”Jag skulle absolut rekommendera andra att stödja Vi-skogen. Det är en bra helhet och pengarna gör stor skillnad. Sen har Vi-skogen snygga kassar också, den här släpar jag alltid runt på”, säger Anna och visar upp en svart tygkasse med rosa tryck som hon köpt i Vi-skogens webbshop. Världens Barn INSAMLINGENS KÄLLOR Övrigt 7% KOSTAR INTE MYCKET ATT BIDRA 15 10 Månadsgivare 27% 5 0 1983 1986 1991 1996 2001 2006 2011 VI-SKOGEN 5 KOMMUNIKATION Kommunikation för minskad fattigdom John Bärj och Maurits Otterloo åkte till Vi-skogen i Uganda för att praktisera under fem månader. Praktik i östra Afrika – en erfarenhet för livet Tidningen Vi publicerade under året en artikelserie om Vi-skogens arbete. En av artiklarna beskrev mötet mellan nioåringarna Simon från Sverige och Eugene från Kenya. I Sverige arbetar Vi-skogen med kommunikation för att öka kännedomen om verksamheten. Att fler känner till Vi-skogens viktiga arbete är en förutsättning för att samla in medel – och bekämpa fattigdomen i området runt Victoriasjön. Biståndsknappen På miljömässan Eco Now Under 2011 har olika insatser gjorts för att öka kännedom om Vi-skogen hos allmänheten. I början av året genomfördes en pressaktivitet tillsammans med Kooperation Utan Gränser. Kommuner i Sverige rankades utifrån hur mycket pantpengar som skänkts till organisationerna genom tryck på den gula Biståndsknappen i Coops butiker. Aktiviteten resulterade i 119 publicerade artiklar i olika tidningar runt om i landet. I september fanns Vi-skogen på plats på miljö- och klimatmässan Eco Now som hölls på Münchenbryggeriet i Stockholm. Även där anordnades ett välbesökt seminarium där Vi-skogen lyfte klimatfrågan och hur agroforestry kan minska fattigdom och förbättra miljön. Fortsatt engagemang i sociala medier Arbetet med att etablera Vi-skogen i sociala medier fortsätter och över 4 000 nya personer gillade Vi-skogen på Facebook under 2011. Facebook är en kostnadseffektiv kanal för att nå nya och befintliga målgrupper. Viskogen finns numera också på mikrobloggen Twitter. Seminarium på Peace & Love i Borlänge I juli deltog Vi-skogen på Peace & Lovefestivalen i Borlänge, där besökare gavs möjlighet att bidra till trädplantering. Där hölls också seminariet ”Hotet mot Afrika - klimatförändringarna slår hårdast mot de fattiga”. 6 VI-SKOGEN Under fem månader har John Bärj och Maurits Otterloo, två av sju praktikanter som i oktober åkte från Nordens Folkhögskola Biskops Arnö till östra Afrika för att lära sig mer om hållbar utveckling, rapporterat om Vi-skogens arbete i form av artiklar, fotografier, filmer och bloggande. ”Praktiken har gett en helhetsbild av de miljörelaterade problem som finns i området runt Victoriasjön, och framför allt, deras lösningar. Vi har också fått omvälvande kunskaper i olika jordbruksmetoder”, säger John. Maurits fyller på: ”Vi har lärt oss väldigt mycket, men främst hur agroforestry med väldigt enkla medel kan göra stora skillnader för bönderna, och hur viktigt det är att de organiserar sig och arbetar gemensamt mot ett mål.” SETT EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Julens viktigaste träd I december hölls en julkampanj där man genom att ladda upp sin profilbild från Facebook i julens viktigaste träd bidrog till att sprida Vi-skogens budskap. Ett Vi-skogsträd projicerades upp i mörkret på Medborgarhuset i Stockholm, och i takt med att profilbilder laddades upp i trädet, växte trädet och blev större. Över 1 200 personer laddade upp sina bilder, och en tredjedel av dem skänkte sms-gåvor. Den fortsatta utmaningen under 2012 blir att bryta igenom mediebruset och öka kännedomen om Vi-skogen ytterligare, så att arbetet med att bekämpa fattigdom kan fortsätta än mer kraftfullt. Effekterna av klimatförändringarna är något som de sett på nära håll. ”Bönderna har ett stort engagemang och framtidstro, men deras plågsamma erfarenheter av längre torrperioder är definitiva. Att Vi-skogens arbete förbättrar hela generationers liv är värdefullt att veta”, säger John. LÄRORIK PERIOD Kunskaperna och erfarenheterna tar de med sig hem till Sverige: ”Det har varit otroligt lärorikt och givande att kunna lämna rutinerna i Sverige och göra något helt annorlunda. Jag skulle aldrig byta bort dessa erfarenheter”, säger Maurits. Berättelser och rapportering från John, Maurits och de andra praktikanterna kan du läsa i Vi-skogens blogg: www.viskogen.blogspot.com VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 INTERNATIONELLT DELTAGANDE Arbete för hållbart jordbruk och en bättre miljö Under 2011 har Vi-skogens arbete med att lindra klimatförändringarnas effekter för bönder i östra Afrika fortsatt. Här följer ett axplock av vad som gjorts under året. Amos Wekesa, Vi-skogen, och Mei Xei från World Bank Institute, Washington, på fältbesök i samband med workshopen ”Agricultural Carbon Project Developement” som hölls i Kisumu, Kenya. Kenya Agricultural Carbon Project, KACP Under året godkändes den metod för kollagring i jorden som Vi-skogen tagit fram tillsammans med Världsbanken. KACP är nu erkänt världen över som det första jordbruksprojektet i Afrika att beräkna kollagring i marken med klimatanpassade jordbruksmetoder. Vinnarna är bönder i västra Kenya som drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter där torka och minskad bördighet i jorden är ett hot mot försörjningen. Nu får de ett långsiktigt stöd med rådgivning och ersättning för den miljönytta de ger världen. Hållbara jordbruksmetoder gör dem mindre sårbara. Klimatkonferensen i Durban På COP17, klimatkonferensen som hölls i Durban i december, deltog Vi-skogen med två seminarier om klimatsmart jordbruk och fördelarna med dessa. Seminarierna arrangerades tillsammans med Stockholm Environmental Institute (SEI), World Agroforestry Centre, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsbankens Bio Carbon Fund, för att nämna några. Ministerkonferensen om klimatsmart jordbruk Vi-skogen höll ett föredrag om klimatsmart jordbruk i Johannesburg, Sydafrika, på den afrikanska ministerkonferensen. Konferensen arrangerades av ministeriet för jordbruk, skogsbruk och fiske i Sydafrika, med stöd av Afrikanska unionen, FAO och Världsbanken. Livelihoods Fund i Paris I juli deltog Vi-skogen i den stora franska koncernen Danones lansering av ”Livelihoods Fund”. Fonden investerar i projekt som kan mildra klimatförändringar genom upptag av kol och som ger förbättrade levnadsvillkor för människor på landsbygden. Fonden kommer att bestå av 30-50 miljoner euro som investeras i projekt runt om i världen. Vi-skogen har potential att få stöd av fonden för den nya metoden för kolupplagring i jordbruksmark och hoppas med Timm Tennigkeit, Unique Forestry and Land use consultants, och Bo Lager, programchef för Vi-skogen i östra Afrika vid lanseringen av The Livelihood Fund i Paris. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 detta stöd kunna sprida Kenya Agricultural Carbon Project till Uganda. UNFCCC:s förhandlingsmöte i Bonn Vi-skogen bjöds in av den australiska regeringen för att hålla ett seminarium under FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som hölls i Bonn i juli. Seminariet med titeln ”Future Proofing Agriculture” syftade till att öka förståelsen hos FN för utmaningen bönder står inför i samband med klimatförändringarna. Andrew Steer, Världsbankens särskilda sändebud för klimatförändringar, besökte Vi-skogens projekt ”Kenya Agricultural Carbon Project” i Kisumu. Ett projekt som förbättrar miljön och ger bättre levnadsförhållanden för småbrukande bönder. VI-SKOGEN 7 KLIMATKOMPENSATION Klimatkompensation genom Vi-skogen Arbetet med Vi-skogens projekt för klimatkompensation som certifierats genom Plan Vivo, kom igång ordentligt under 2011. Genom att kompensera sin klimatpåverkan kan företag bidra till en bättre miljö och minskad fattigdom. Guidance Mashand har planterat 800 träd på mindre än ett år. Vi-skogens projekt för klimatkompensation ”Trees sustain life” genomförs i Kageraregionen i västra Tanzania och är det första området där Vi-skogen arbetar med klimatkompensation. Genom att erbjuda företag att klimatkompensera kan Vi-skogen ingå samarbeten med bönder över en tioårsperiod, mot att de planterar träd och vårdar dem för bästa möjliga bindning av koldioxid. Trädplanteringarna ger bönderna direkt nytta då de ökar bördig- heten i jorden på deras gårdar. Bönderna får också betalt för de träd som planteras. Via Plan Vivo, som är internationellt erkänd som certifieringsstandard för klimatkompensation, har Vi-skogen beräknat hur stor klimatnyttan är. Under 2011 kunde 775 bönder dra nytta av systemet och ta emot sin utbetalning för den klimatnytta de gör genom att plantera träd på sina gårdar. Läs mer om klimatkompensation på www.viskogen.se/klimatkompensation Med trädens hjälp skyddar Guidance klimatet En av de bönder som anslutit sig till Vi-skogens Plan Vivo-certifierade projekt för klimatkompensation är Guidance Mashand i västra Tanzania. Guidance och hennes familj har varit med i projektet sedan april 2011. Guidance, som äger två och ett halvt hektar mark, har med Vi-skogens hjälp planterat 800 träd på mindre än ett år. Pengarna som hon tjänat på träden har gjort det möjligt för familjen att expandera sitt jordbruk. FÖRSTÅR VIKTEN AV TRÄD Samarbetet med Plan Vivo började efter att Guidance fått utbildning genom Vi-skogen. Utbildningen har gett Guidance förståelse för hur viktiga träden är för att motverka klimatförändringarna. ”Förr högg jag bara ner de träd som behövdes för att försörja mig, utan någon tanke på att plantera nya.” FLER GRÖDOR GER HÖGRE INKOMST På tomten har hon planterat trädet acrocarpus som inte kräver så mycket vatten och som klarar torkan bäst. I sitt samarbete med Vi-skogen har hon också sett fördelarna med att plantera träd och grödor tillsammans. ”Vi odlade nästan bara bönor innan, men idag har vi mycket större variation. På åkern har vi numera också tomater, lök, potatis och jordnötter. Vi har en mycket högre inkomst och vi skördar mer än en gång per år.” 8 VI-SKOGEN Miljöminister Lena Ek med en bukett av Sveriges första klimatkompenserade tulpaner, och Håkan Alverbäck, vd på Alverbäcks Blommor. Klimatkompenserade tulpaner bekämpar fattigdom Ett av de företag som valt att kompensera för sin klimatpåverkan genom Vi-skogen är Alverbäcks Blommor. De odlar bland annat Sveriges första klimatkompenserade tulpaner i sitt växthus på Ekerö utanför Stockholm. Alverbäcks kom i kontakt med Vi-skogen efter att ha läst om klimatkompensation på Vi-skogens webbplats. ”Vi valde att klimatkompensera genom Vi-skogen då vi tycker att fattigdomsbekämpning tillsammans med trädplantering är ett väldigt fint sätt att jobba på. Att klimatkompensera genom Vi-skogen passade också väl in i vårt fortsatta miljöarbete”, säger Håkan Alverbäck, vd på Alverbäcks Blommor. KOMPENSERAR MED 2 600 TRÄD Alverbäcks Blommor har beräknat sitt årliga koldioxidutsläpp, och de 374 ton som släpps ut i samband med tulpanodlingen kompenseras genom att 2 600 träd planteras av bönder i Kagera, Tanzania. ”I sin helhet tror jag att klimatkompensationen och framförallt redovisning av vilken klimatbelastning olika handlingar står för minskar utsläppen av växthusgaser. Klimatkompensation leder också till en minskad mängd växthusgaser i atmosfären och att effekterna på klimatet minskar.” VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 KONSORTIUM Ny strategi ska göra biståndet mer långsiktigt Från och med 2012 kommer Vi-skogen att arbeta enligt ett nytt koncept som innebär att rådgivning och utbildning av bönder sker genom lokala samarbetsorganisationer. Under 2011 har ett gediget arbete gjorts för att bilda konsortier i Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Förändringen är ett resultat av riktlinjer från Sida och från positiva erfarenheter av att samarbeta med lokala bondeorganisationer i tidigare projekt. Genomförandet kommer att ske i Vi-skogens nya program, Farmer Organisation Agroforestry Programme, FOA. Från eget genomförande till partnerskap Vi-skogen har sedan starten för snart 30 år sedan anställt egen personal som jobbat med rådgivning och utbildning av bönder. Vi-skogens eget genomförande kommer att fasas ut successivt och gräsrotsarbetet kommer utföras av Vi-skogen tillsammans med lokala samarbetsorganisationer som redan arbetar med bönderna. Vi-skogen har redan nu bildat konsortier för detta och rollen blir att bygga upp kunskaper i agroforestry. Vi-skogen följer alltid upp insatserna och redovisar noggrant resultaten. Arbetet bygger på ett tillitsfullt och varaktigt samarbete som grundar sig i delade värderingar och målsättningar. Ett konsortium i varje land Det finns ett konsortium i varje land som Vi-skogen är verksam i: Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania. Varje konsortium består av Vi-skogen, som har en administrativ roll och av Kooperation Utan Gränser. Utöver dem tillkommer fyra till sex lokalt förankrade bondeorganisationer per konsortium. Arbetet i den nya formen sker med de pengar som kommer från Sidas program för utveckling av det civila samhället (CIVSAM). Lokal förankring främjar långsiktiga insatser i biståndsarbetet. Genom att arbeta med bondeorganisationer på plats kan projekten leva vidare även då Vi-skogen lämnat arenan. Vikten av långsiktiga insatser betonas även från Sidas håll. Det svenska biståndet ska främja en hållbar utveckling, och i det arbetet behövs hållbara arbetsmetoder. Därför har Sida gett tydliga riktlinjer för de medel som ges inom CIVSAM. Pengarna gör nytta Pengarna från givare i Sverige kommer fortfarande göra lika stor nytta för fattiga bönder runt Victoriasjön. Den rådgivning och utbildning bönderna får för att förbättra sina levnadsförhållanden kommer bli än mer långsiktig, men kommer successivt att genomföras av Vi-skogens lokala samarbetsorganisationer. Syftet med att arbeta genom lokala samarbetsorganisationer är att främja långsiktighet Fungerar som supportfunktion. Består av personal från Vi-skogen. Vi-skogen har en administrativ roll i konsortiet och egen rådgivning. KO NSO R TI U M Vi-skogen Sekreteriat Styrgrupp s Kooperation Utan Gränser Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Består av representanter från varje samarbetsorganisation och Vi-skogen. De lokala samarbetsorganisationerna jobbar med bönder i området. Projektet drivs inom ramen för Vi-skogens program. Resultatet av insatserna rapporteras till Vi-skogen, konsortiets ledning och till bidragsgivarna. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 VI-SKOGEN 9 KENYA Kenya UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA Filimon och Darmary Juma har redan börjat se förbättringar på sin gård. ” Det viktigaste Vi-skogen har gett oss är kunskap” Filimon och Darmary Juma bor i Binyenya i västra Kenya. De har samarbetat med Vi-skogen i ett år, då de började plantera träd på sin gård. De har redan börjat se förbättringar. ”Träden som vi planterat har redan gett oss olika produkter som ved och stöttepinnar till tomaterna.” Bördigheten i jorden har ökat och de problemen som familjen hade med jorderosion minskade när de började plantera träd på gården. Tidigare var de flesta i byn beroende av majs som enda gröda, men familjen upplever en stor skillnad. ”Nu har alla i byn en mer varierad kost, bönderna odlar flera olika grödor och de säljer inte allt de odlar längre.” På sin lilla gård får Darmary och Filimon plats att odla en mängd olika lokala grönsaker. Majs, tomater, bönor, ärtor och jordnötter gror bland bananer, avokadoträd och mangoträd. Träden som familjen planterat skuggar grödorna och gör så att fukt stannar kvar i marken, vilket är särskilt viktigt då klimatet förändras. ”Förut visste man när regnen skulle komma, men nu vet man inte längre när det kommer att regna.” ”I vår familj och i vår by har vi har lärt oss så mycket av Vi-skogen, och det är något som ingen kan ta ifrån oss. Kunskapen kommer att finnas kvar här. Jag är väldigt glad att Vi-skogen kom hit till oss”, säger Filimon. 10 VI-SKOGEN Maurice Odhiambo, Kenya, har med Vi-skogens hjälp ställt om sitt jordbruk för att stå sig mot klimatförändringarna. ”För att jordbruket ska fungera måste jorden, människorna, plantorna och djuren må bra!” I Kenya arbetar Vi-skogen i regionerna Kisumu och Kitale. Arbetet med att hitta samarbetspartners till det så kallade konsortiet har varit högt prioriterat under 2011. I övrigt har fokus legat på att utbilda bönder i hållbara jordbruksmetoder, för att förbättra produktionen i jordbruket. Förutom klimatanpassat jordbruk har bönderna i området också erbjudits utbildning i hur de genom att organisera sig i spar- och lånegrupper kan finansiera nödvändiga utgifter som sjukvård och skolavgifter. Ett annat viktigt område har varit att utbilda bönder i vilka grödor som säljer bra på den lokala marknaden. Kenya Agriculture Carbon Project, Viskogens och Världsbankens samarbete som innebär att småskaliga bönder får betalt för nyttan de gör när de odlar klimatsmart, har fått fortsatt uppmärksamhet världen över. Metoden, som beräknar hur mycket kol som binds i marken, har under året blivit godkänd och kan användas av andra aktörer inom olika jordbruksprojekt. Under 2011 var arbetet med Kenyas konsortium högt prioriterat. Processen började med att möjliga samarbetsorganisationer identifierades, bedömdes och valdes ut som samarbetspartner till Vi-skogen. De organi- sationer som nu ingår i Kenyas konsortium är Kenya Rural Saccos Union, Western Tree Planters Association, Dairy Goats Association, Miriu Intergrated, Khimaeti CBO, Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen. Under 2012 kommer Vi-skogens nya program Farmer Organisations Agroforestry Programme, FOA, genomföras och där är samarbetsorganisationerna i konsortiet nyckeln i arbetet. I KENYA UNDER 2011 ■ ■ ■ ■ ■ ■ Planterades 2 816 080 träd Radplanterades häckar och alléer på en sträcka motsvarande 3 327 374 meter Utbildades 1 004 personer i hiv- och aidsfrågor Tog 40 016 hushåll del i utbildningar om klimatförändringarna Arbetade Vi-skogen med 778 bondegrupper och 21 454 hushåll Fanns 373 aktiva spar- och lånegrupper med totalt 8 849 medlemmar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 UGANDA Uganda UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA Torkan fick Charles och Rose Muisi i Uganda att utmana klimatet. Med Vi-skogens hjälp har odlingsmetoderna anpassats efter opålitliga regnperioder. Paret har nu en mångfald av olika grödor som tål långa perioder av torka. Joan Nalubega är en av eleverna med agroforestry på schemat. ” Vi har lärt oss olika tekniker i hur man brukar jorden” Vi-skogen i Uganda arbetar i områdena kring Kampala och Masaka. Under 2011 har ett konsortieavtal skrivits med sex samarbetsorganisationer och kampen för att lindra klimatförändringarnas effekter fortsätter. Under 2011 låg tyngdpunkten på att hjälpa bönder att få tillgång till alternativa energikällor. 140 biogasanläggningar byggdes och 1 000 solcellslampor såldes till bönder till ett subventionerat pris. Under året har också olika utbildningar inom förnybar energi genomförts. Till exempel har bönder lärt sig hur man tillverkar träkolsbriketter, vilket lett till att några av dem har startat affärsverksamhet inom brikettförsäljning. Under året inleddes ett samarbete med East African Dairy Development Programme, med syftet att genom insemination avla fram blandraskor som, om de får näringsrikt foder som blad från calliandraträd, ger upp till 20 liter mjölk per dag, jämfört med den inhemska kon som ger cirka två liter mjölk per dag. Under de kommande fyra åren kommer ett stort arbete göras med att stärka de nya samarbetsorganisationerna i Ugandas VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 konsortium. Huvudfokus ligger på klimatanpassningar genom agroforestry, organisationsutveckling, företagsutveckling, lobbyoch påverkansarbete, hiv och jämställdhet. Klimatförändringarna och den höga förekomsten av hiv och aids fortsätter att vara stora utmaningar i Uganda och Vi-skogen kommer att fortsätta fokusera på arbetet med att lindra konsekvenserna av dessa. I UGANDA UNDER 2011 ■ ■ ■ ■ ■ ■ Planterades 1 228 751 träd Radplanterades häckar och alléer på en sträcka motsvarande 824 016 meter Arbetade Vi-skogen med 22 342 bönder och 382 bondegrupper Utbildades 6 007 kvinnor och 3 671 män i jämställdhet Arbetade Vi-skogen med 102 bondeorganisationer Utbildades 9 776 personer i hiv- och aidsfrågor. Sedan ett år tillbaka har Vi-skogen samarbetat med skolan St. Marks Elementary i området Sembabule. Genom Vi-skogens projekt ”Farmers of the Future”, som finansierats med hjälp av Radiohjälpens insamling till Världens Barn, får skolan medel för att få bukt med undernäring. På skolan sås frön till fruktträd och elevernas BMI räknas ut med hjälp av en våg man har fått. Barnen får också lära sig fördelarna med agroforestry. Samarbetet med skolor har lett till att elevföreningar för miljön har bildats. I föreningarna får elever med extra intresse för jordbruk, miljö och natur fördjupa sig inom sina favoritämnen. Eleverna erbjuds både teoretisk och praktisk kunskap då de får huvudansvaret för skolans miljöarbete och jordbruk. ”Vi har lärt oss olika tekniker i hur man brukar jorden, hur vi gör plantskolor och hur vi ska hantera avfall på bästa sätt. Nu kan jag hjälpa mina föräldrar på gården under helgerna”, berättar Maria Nangija, en av skolans elever. Läraren Robert Katenja ser hoppfullt på barnens framtid. ”Vi märker tydligt att barnen inte längre upplever jordbruk som bestraffning utan ser att det finns stolthet i valet av att vara bonde. De inser att jordbruk också kan vara en god affär!” VI-SKOGEN 11 TANZANIA Tanzania UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA Kandida Rogers har ställt om sitt jordbruk till agroforestry. ” Vi har lärt oss hur vi kan förbättra våra barns hälsa” När Kandida Rogers och Daudi Kahungyas i Tanzania gifte sig köpte de en liten bit jord och började odla bananer. Gårdens bananer var familjens enda inkomstkälla och därför viktigast. Men ensidig kost orsakade med tiden näringsbrist och särskilt familjens tre småbarn drabbades. Kandida och Daudi blev mer och mer oroliga, kunde inte familjen ha både matsäkerhet och god hälsa? Hur skulle familjen klara sig om bananskörden drabbades av skadedjur eller missväxt? ”Till sist bjöd vi hem Vi-skogen som gav oss tips och råd. Ingen gård är för liten för agroforestry”, säger Kandida. Familjens jord omges nu av spirande calliandraträd som stoppar den från att erodera nedför det branta landskapet, ger jorden näring, familjen ved och foder till gårdens getter. Paret har planterat en mångfald av grönsaker. Paprikor, sallad och olika spenatsorter växer intill gårdens bananer. Grönsakernas rötter hämtar näring från jordlager som bananernas rötter inte når men när grönsaksrötter och stjälkar lämnas kvar efter skörd och bryts ned bildar de tillgänglig, näringsrik jord. ”Vi-skogen har lärt oss hur vi kan försäkra tillgång till mat, och förbättra våra barns hälsa!” 12 VI-SKOGEN Kvinnogruppen Mafaniko i östra Tanzania bildades i februari 2011. Med Vi-skogens hjälp har de lärt sig vilka odlingsmetoder som är mest effektiva. I Tanzania arbetar Vi-skogen i områdena Kagera, Mwanza och Mara. Fokus under året har legat på att stärka lokala organisationer för att få bönder att organisera sig. För andra året i rad anordnades en jordbruksmässa i Musoma tillsammans med statliga och privata organ, för att uppmärksamma fördelarna med agroforestry och hållbart jordbruk. I Kagera deltog 199 skolor i en tävling som Vi-skogen anordnade, där syftet var att motivera elever i ämnen som miljö, skog och jordbruk. Vi-skogens projekt för klimatkompensation, som certifierats genom Plan Vivo, höll en presentation i Kagera där man informerade samarbetspartners, allmänheten och myndigheter om projektets syfte. Efteråt hölls ett seminarium där man diskuterade klimatförändringarnas effekter och hur dessa kan motverkas. Dagen uppmärksammades av press, radio och flera tv-kanaler. Under 2011 har Vi-skogen fasat ut sin verksamhet i två distrikt i Mara. I området har ett gediget arbete gjorts för att utveckla lokala organisationer med syftet att stärka bondegrupper så att de kan organisera sig i större nätverk. De har också fått utbildning i lobbying och opinionsbildning, vilket gör att de kan ställa krav och påverka sin egen situation. Arbetet har lett till att två officiellt registrerade lantbruksorganisationer bildats, SHIMAKIUMU och MVIWANYA, som tillsammans har 6 263 registrerade medlemmar. Liknande organisationer håller på att bildas i övriga distrikt och dessa ska fortsätta arbetet som Vi-skogens personal tidigare gjort. MVIWANYA är också med i Tanzanias konsortium som bildats under 2011, tillsammans med Vi-skogen, Kooperation Utan Gränser, MAVUNO, KADERES, MAYAWA, EMEDO och VIFAFI bi. Arbetet med Tanzanias konsortium fortsätter under 2012. I TANZANIA UNDER 2011 ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Planterades 2 576 281 träd Radplanterades häckar och alléer på en sträcka motsvarande 155 575 meter Arbetade Vi-skogen med 560 bondegrupper och 16 330 bönder Fanns 305 aktiva spar- och lånegrupper Tog 20 919 hushåll del i utbildningar om klimatförändringarnas effekter Har 327 skolor infört agroforestry i sin verksamhet Har 10 392 hushåll lärt sig hur man samlar och använder egna trädfröer. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 RWANDA Rwanda UGANDA KENYA RWANDA TANZANIA Esperence Nyirabagenzi vet hur man samlar vatten. Justine Mukamusengimana, Rwanda, kom i kontakt med Vi-skogen 2008. Det hon har lärt sig applicerar hon på sin gård. Hon planerar noga och skapar en viktig variation i det som odlas. ”Jag har aldrig brist på vatten längre” I Rwanda arbetar Vi-skogen i området runt huvudstaden Kigali. Under året har arbetet med utbildning och rådgivning inom miljö, klimat och trädplantering fortsatt framgångsrikt. Även här har konsortieprocessen varit högt prioriterad. Under 2011 har en hel del nya hushåll knutits till Vi-skogen, där man arbetat med bland annat plantskolor, trädplantering och affärsutveckling. Projektet ”Farmers of the Future”, där Vi-skogen arbetar med skolor för att lära ut fördelar med agroforestry, nådde under året 26 skolor. Projektet handlar i huvudsak om trädplantering och uppbyggnad av plantskolor och grönsaksland, för att motverka undernäring hos eleverna. Liksom i de övriga länderna har konsortieprocessen i Rwanda varit högt prioriterad under året. De stora nationella jordbruksorganisationerna IMBARGA, INGABO och IMPUYAKI, samt den lokala organisationen DUHAMIC-Adri har identifierats och valts ut som samarbetsorganisationer till Vi-skogen i Rwandakonsortiet. Det genomförande arbetet med konsortiet kommer ske under 2012 i Vi-skogens nya program, Farmer Organisations Agroforestry Programme, FOA. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Ett intensivt arbete har gjorts under 2011 för att utveckla kunskapen hos bönder, anställda och lokala ledare, ett samarbete som har lett till att Vi-skogen uppnått de flesta av de uppsatta målen för året. Det visar också att intresset för aktiviteterna har varit väldig stort och att agroforestry är fortsatt efterfrågat hos bönderna. I RWANDA UNDER 2011 ■ ■ ■ ■ ■ ■ Planterades 533 592 träd Radplanterades häckar och alléer på en sträcka motsvarande 162 380 meter Fanns 172 aktiva spar- och lånegrupper Utbildades 8 333 hushåll i hur man motverkar jorderosion Började 3 100 nya hushåll att använda vedsnåla spisar Utbildades 1 416 hushåll i tekniker för samlande av regnvatten. Esperence Nyirabagenzi bor på en liten gård i området Rukomo i Rwanda tillsammans med sina fyra barn. På gården odlar hon grönsaker som vete, majs, bönor och morötter. För att grödorna och djuren, tre kor, en get, en gris och några hönor, ska överleva behövs vatten, något som kan vara svårt att få tag på under torrperioderna i Rwanda. Under dessa perioder behöver Esperence mellan 60 och 80 liter vatten om dagen för att underhålla gården, laga mat och sköta familjens hygien. ”För några år sedan var jag tvungen att gå 20 kilometer varje dag för att samla tillräckligt mycket vatten. Det var både tidskrävande och väldigt jobbigt.” Nu samlar Esperence vattnet i sin egen trädgård, genom att använda tekniker som hon lärt sig av Vi-skogen. Regnvattnet fångas upp i stuprännor som leder vattnet till en uppsamlingsplats strax bakom bostadshuset. ”Nu har jag aldrig brist på vatten längre!” Att samarbeta med Vi-skogen har inneburit många förändringar på gården, till exempel har hon byggt en terrassodling. ”Terrassodlingen har gett mig ökade skördar, och det har också inneburit en stor skillnad för mig, men vattensamlandet är ändå det allra bästa resultatet av samarbetet. Det är så skönt att inte behöva hämta vatten långt borta varje dag!” VI-SKOGEN 13 EKONOMI Förvaltningsberättelse Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd, org nr 802012-8081, får härmed avge årsredovisning för perioden 1 januari till 31 december 2011. Ändamål och vision Geografiskt område ■ Vi-skogens vision är ”en hållbar miljö som erbjuder bondefamiljer goda levnadsförhållanden”. Denna vision stämmer väl med stiftelsens ändamål enligt stadgarna, ”Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd har till ändamål att genom plantskolor, trädplantering och andra åtgärder i samband därmed bidra till ekologisk balans och till bättre och tryggare försörjning för de fattiga och sämst ställda i områden som hotas av ekologisk utarmning.” Victoriasjöregionen är Vi-skogens prioriterade arbetsområde. Verksamheten bedrivs i länderna Kenya, Tanzania, Uganda och Rwanda, inspirerad av ambitionen att skapa ett grönt bälte runt Victoriasjön. att utveckla och utvidga arbetet med ungdomar, inom och utanför skolan, med mål att stödja framväxten av en miljömedveten generation. Målgrupp och koncept Vi-skogens primära målgrupp är kvinnor, män och ungdomar, som är bönder och lever i hushåll som brukar jordar på högst två hektar. Vi-skogen arbetar med rådgivning och utbildning. Trädplantering inom agroforestrysystem är grunden. Med agroforestry menas ett system för markanvändning i vilket träd och buskar samodlas med grödor och integreras med djurskötsel. Det ursprungliga motivet att upprätta en hållbar miljö genom att plantera träd är fortfarande centralt, men har alltså utvidgats. Agroforestry är en breddning av Vi-skogens koncept. När produktionen har ökat och blivit mer diversifierad har Vi-skogens rådgivning och utbildning även kommit att omfatta marknadsfrågor. Stöd ges också till inrättande av bönders egna spar- och kreditföreningar, vilka öppnar möjligheter för mindre investeringar. Vi-skogen arbetar även med att stärka böndernas gemensamma arbete genom att uppmuntra bildandet av formella och informella bondegrupper. Vi-skogens styrkefaktorer är: Ett fokuserat koncept ■ ■ Stark lokal närvaro ■ Hög kompetens, lång erfarenhet ■ Starka nätverk ■ Konkreta resultat ■ Öppenhet ■ Hållbara verksamheter 14 VI-SKOGEN ■ Prioriterade arbetsområden Vägledande för arbetet är styrelsens beslut om prioriterade arbetsområden. Dessa är: Fattigdomsminskning genom uthållig produktion och ekonomisk tillväxt att lansera och utveckla metoder för uthållig jordbruksproduktion genom agroforestry. Trädplantering är grunden i detta arbete. Viskogen ska dessutom stärka småbrukarna och deras organisationers kapacitet att marknadsföra sina produkter. ■ Miljöarbete och klimatförändringarna att intensifiera arbetet med miljöskyddande åtgärder genom lokalt förankrade system för naturresursvård. Forskning och planering för framtida anpassning till klimatförändringar ska ges ökad prioritet. Finansiering av kolsänkeprojekt genom trädplantering ska stärkas och utvecklas. ■ Organisationsutveckling och det civila samhället att stödja bildandet och utvecklingen av olika typer av bondeorganisationer med målet att skapa uthålliga organisationer med demokratiska stadgar och strukturer, organisationerna ska vara välskötta och ansvariga inför sina medlemmar. ■ Finansiella tjänster att starta system för finansiella tjänster inom projekten. ■ Jämställdhet för att minska fattigdom och orättvisor att ytterligare öka jämställdheten mellan könen i arbetet med bönder och deras organisationer. Arbete mot hiv och aids att arbeta med utbildning om hiv och aids i alla insatser. ■ ■ Arbete med unga Opinionsbildning, nätverksarbete och mänskliga rättigheter att arbeta med bondeorganisationer och olika nätverk på lokal, nationell och regional nivå med målet att stärka demokratin och försvara människors mänskliga, sociala och ekonomiska rättigheter. Samarbete med Kooperation Utan Gränser År 2003 gick Vi-skogen in i ett nära samarbete med Kooperation Utan Gränser. Detta partnerskap är en naturlig utveckling då båda organisationerna kommer ur den svenska kooperativa rörelsen och även arbetar med samma målgrupper – de fattiga bondehushållen. Medan Vi-skogen huvudsakligen arbetar direkt med bönderna lokalt, arbetar Kooperation Utan Gränser framför allt med nationella organisationer, som bondeförbund och bondekooperativ, som i sin tur bedriver verksamhet bland bönderna. På så sätt kan organisationerna dra nytta av varandra och därmed bli mer effektiva och nå ut till fler. Väsentliga händelser under året ■ Ändamålsverksamhet Vi-skogen har utbildat småbönder runt Victoriasjön inom ramen av programmet ”Lake Victoria Regional Environmental and Sustainable Agricultural Productivity Programme”. Programmet har under senaste fyra åren nått cirka 6 200 bondegrupper, vilket innebär omkring 200 000 bönder. Aktiviteterna som genomförts handlar om att förbättra odlingstekniker, utveckla företagande och att stödja mikrofinansiering. Kvinnor är involverade i hög grad, vilket leder till förbättrade levnadsvillkor och en starkare kvinnoroll. År 2011 var sista programåret. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 EKONOMI Under 2011 har den omstrukturering av verksamheten i Afrika som påbörjades 2010 fortsatt. För att ytterligare öka det lokala ägarskapet och den långsiktiga hållbarheten i resultaten kommer arbetet successivt övergå till samarbeten med lokala organisationer. Under 2011 har fyra nationella konsortier skapats med lokala organisationer. År 2012 kommer programmet ”Lake Victoria Farmer Organisations Agroforestry Programme” att genomföras av lokala organisationer inom konsortierna. Finansieringen är säkrad för år 2012. ■ ■ ■ Klimatkompensation Vi-skogen har utvecklat en metod för koldioxidsänkor i Afrika. Genom att odla med långsiktigt hållbara odlingsmetoder bidrar bönderna till kolinlagring i marken och därmed till ett bättre klimat. Bönderna kan även få något betalt för detta. Del av verksamheten är certifierad och i Tanzania har bönder odlat enligt Plan Vivo standarden sedan 2010. Därmed kan alltså företag och organisationer kompensera sin koldioxidförbrukning samtidigt som de bidrar till fattigdomsminskning. Inkomsterna ökar för bönderna samtidigt som matsäkerheten och avkastningen från jordbruket ökar. I Västra Kenya har ett pilotprojekt; ”Kenya Agriculture Carbon Project” startat. I projektet har en ny metodik för att mäta kol i marken, utvecklats. I slutet av året godkändes metodiken enligt ”Verified Carbon Standard”. I nordvästra Kenya har verksamheten medfört stöd till 10 000 småbönder inom vattenavrinningsområdet vid Mount Elgon. Detta samfinansieras med Nordic Climate Facility. ■ Internationell uppmärksamhet I början av året besökte Andrew Steer, Världsbankens speciella sändebud för klimatförändringar, vårt pilotprojekt i västra Kenya. Vi-skogen deltog i FN:s internationella klimatmöte i Durban i december. Ett seminarium arrangerades ihop med World Agroforestry Center och ett utbildningsseminarium tillsammans med Stockholm Environmental Institute. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Nya insamlingsmetoder I december skapades ett digitalt julträd på en fasad på Medborgarplatsen i Stockholm. Genom att visa sitt engagemang för Vi-skogen på Facebook projicerades facebook-medlemmens profilbild. I samband därmed gjordes insamling via sms-gåvor. I juni deltog Vi-skogen i festivalen Peace & Love i Borlänge. Målsättningen var att träffa nya grupper samt berätta om hur Afrikas fattiga kan ställa om sina jordbruk för att kunna hantera de allt kraftfullare klimatförändringarna. Ny vd och organisation Anneli Rogeman tillträdde som vd i januari 2011. En omorganisation har genomförts i Stockholm för att förtydliga ansvarsområden samt stärka insamlingsverksamheten. Under året har volontärer bidragit med frivilligt arbete inom insamlingsverksamheten. Bidraget motsvarar 800 arbetstimmar. ■ Framtida utveckling och händelser efter balansdagen I syfte att effektivisera verksamheten har programkontoret flyttat till Nairobi, och blir alltså del inom Kooperation Utan Gränsers regionkontor i Östra Afrika. Programkontoret fanns tidigare i Kisumu. Viss personal flyttar med till Nairobi, viss personal har i samband med flytten bytt arbetsuppgifter. Finansieringen från Sida REED upphörde per 2011. I kombination med att bidraget från Sida Civsam minskat under senare år befinner sig stiftelsen i ett svagare finansieringsläge. Positivt är samtidigt att insamlingen ökar, och har potential att öka ännu mer. Ett större omställningsarbete pågår inom stiftelsens fältverksamhet. Den långsiktiga strävan är att arbeta i partnerskap med lokala organisationer. Kortsiktigt kommer kostnaderna att anpassas till befintlig och säkrad finansiering. Intensivt arbete pågår också för att bredda och öka finanseringen, för att på lång sikt öka verksamheten. FRIIs kvalitetskod Vi-skogen är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), ett gemensamt branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna. FRII har utarbetat en kvalitetskod för etisk och professionell insamling vilken Vi-skogen tillämpar. Vi-skogen har genom åren kontinuerligt arbetat för att ha en transparent redovisning av sin verksamhet. En kodrapport har upprättats för verksamhetsåret. Finansiering av verksamheten Verksamhetens omsättning uppgick under 2011 till 63 miljoner kronor. Insamlingen från organisationer och enskilda är mycket viktig i finansieringen av verksamheten och skapar ett eget handlingsutrymme för organisationen. Insamlingen år 2011 nådde 32 miljoner kronor, vilket är det högsta insamlingsresultatet hittills. Samarbetsavtalen med KF, Coop och konsumentföreningarna svarar för 27% av insamlingsintäkterna. Artiklarna i tidningen Vi, och insamlingsbreven som följer med tidningen har också betydelse ur insamlings- och marknadsföringssynpunkt. Bidragen år 2011 uppgick till 29 miljoner kronor. Största finansiären är Sida med 43% av de totala intäkterna. Kooperation Utan Gränser är ramorganisation i relation till Sida och Sidas bidrag vidareförmedlas till Vi-skogen av Kooperation Utan Gränser. EGET KAPITAL/PROJEKVOLYM % 120 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagrammet visar egna kapitalet i relation till projektvolym. Projektvolym är kostnaderna i projektverksamheten. Stiftelsens kondoliseringsmål är att det egna kapitalet skall vara lägst 50 procent och högst lika med totala projektvolymen. Härigenom finns tillräckliga reserver för att viss projektverksamhet skall kunna avvecklas på ett värdigt sätt om förutsättningarna för insamling och bidrag kraftigt förändras. Resultat och ställning Årets resultat efter finansnetto uppgår till 1 269 436 kr, vilket balanseras i ny räkning. Vi-skogen är en icke vinstdrivande organisation. Emellertid har styrelsen ansett det viktigt med ett eget kapital som en buffert för att kunna garantera långsiktighet i programmet. De långfristiga värdepappersinnehaven är bokförda till genomsnittligt anskaffningsvärde. Vi-skogen kommer att ha en fortsatt låg risk i de finansiella placeringarna. VI-SKOGEN 15 EKONOMI Resultaträkning Not 2011 2010 Insamling Erhållna bidrag Övriga intäkter 2 3 4 32 319 914 29 301 944 1 289 986 62 911 843 31 644 134 31 579 661 2 452 683 65 676 478 Verksamhetens kostnader 1 Belopp i kronor ADMINISTRATION, KOMMUNIKATION OCH INSAMLING/OMSÄTTNING Verksamhetens intäkter % 25 20 15 Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrativa kostnader 10 5, 7, 10 –49 706 727 –50 352 670 8 11 –6 912 112 –6 452 751 –63 071 589 –159 746 –6 382 683 –7 551 002 –64 286 355 1 390 123 Verksamhetsresultat 5 0 INSAMLINGSKOSTNAD/INSAMLING Finansiella poster % Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter Räntekostnader 35 9 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 30 991 731 494 351 –56 900 1 837 669 207 821 –12 849 Resultat efter finansiella poster 1 269 436 3 422 764 Årets resultat 1 269 436 3 422 764 0 2011-12-31 2010-12-31 Belopp i kronor 25 20 15 10 5 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Balansräkning Belopp i kronor Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Inventarier i Sverige 10 11 90 840 45 865 136 705 203 353 – 203 353 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 12 31 981 645 30 646 210 32 118 350 30 849 563 Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 16 VI-SKOGEN 2011-12-31 2010-12-31 49 373 852 1 269 436 50 643 288 45 951 088 3 422 764 49 373 852 6 8 745 000 8 000 000 14 1 455 416 520 900 1 197 980 99 304 2 989 313 4 965 630 3 034 982 4 332 265 64 353 917 61 706 118 Inga Inga Inga Inga Fonderade medel Årets resultat Avsättning Kortfristiga skulder Summa anläggningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital TILLGÅNGAR 13 179 064 3 211 676 64 422 – 1 182 702 27 662 126 1 253 650 29 538 484 32 235 568 64 353 917 30 856 556 61 706 118 Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 15 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 EKONOMI Noter med redovisningsprinciper till resultat- och balansräkning Belopp i kronor om inget annat anges. Redovisningsprinciper Arvode och kostnadsersättning till revisorer Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd samt god redovisningssed i branschen. Frivilligorganisationernas insamlingsråds(FRIIs) styrande riktlinjer för årsredovisning är inte tillämplig då stiftelsen inte enbart har insamlingsverksamhet utan även biståndsverksamhet. Resultaträkningen har, i enlighet med gällande praxis, anpassats för att ge en mer rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Varje projekt är en filial. Omräkning av filialernas balansräkningar har skett med balansdagens kurs. I resultaträkningen används en genomsnittskurs för perioden. Enligt praxis i branschen kostnadsförs även större inköp i utlandet, som till exempel fordon, löpande enligt kontantprincipen. Projektens kostnader redovisas i bokslutet som utsända medel med tilllägg för förändringar i respektive projekts nettotillgångar. Byggnader utgörs av byggnader i Afrika på ofri grund. De används i projekten, men ägs och redovisas hos stiftelsen i Sverige. Fastighetsinnehaven främjar långsiktigt verksamheten i respektive land och är ekonomiskt gynnsamma. Stiftelsens mål är emellertid att nuvarande projektområden ska bli självgående och verksamheten kunna flyttas. Byggnaderna kan inte flyttas med verksamheten och vad som kan erhållas vid en försäljning är osäkert. Dessutom råder alltid osäkerhet i dessa områden. På grund av dessa omständigheter skrivs fastigheterna av på 10 år. Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing det vill säga inga avtal har balanserats. Kassaflödesanalys har inte upprättats då alla resultaträkningens poster, förutom avskrivningar och interims poster, påverkar kassan. Ytterligare redovisningsprinciper beskrivs vid respektive post nedan. Stiftelsens arvoden och kostnadsersättningar till revisorer fördelar sig enligt följande: 2011 varav män 2010 varav män 7 7% 7 24% Kitale, Kenya 75 57% 70 53% Kisumu, Kenya 72 56% 83 59% Uganda 71 59% 66 61% Mara, Tanzania 78 74% 91 77% Kagera, Tanzania 64 65% 61 63% Rwanda 52 79% 50 78% 419 64% 428 65% 2011 2010 Löner och ersättningar 2 984 128 3 202 061 Sociala kostnader 1 741 581 2 825 540 (590 901) (1 449 206) Summa anställda 2010 266 307 155 625 38 750 11 250 Revisionsuppdrag 322 534 319 744 Andra uppdrag 162 161 – Summa arvode och kostnadsersättning till revisor 789 752 486 619 Andra uppdrag KPMG i utlandet Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt stiftelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på stiftelsens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. NOT 2 Insamling 2011 2010 Gåvor via Autogiro 8 653 273 7 685 585 Bistånd På Köpet (Coop MedMera-kortet) 2 494 285 2 258 446 Biståndsknappen på pantautomater 3 855 125 3 692 361 Bidrag via avtal: KF, Ktf Svea, Ktf Väst och Ktf Gävleborg 1 974 040 1 988 492 14 812 138 13 896 333 Insamling till PlanVivo certifierad verksamhet Radiohjälpens kampanj Världens Barn Tjänstgöringsort Stockholm 2011 Revisionsuppdrag Övriga gåvor från enskilda givare, företag och organisationer NOT 1 Antal anställda och personalkostnader Medelantalet anställda KPMG i Sverige Löner och ersättningar Tjänstgörande i Sverige (varav pensionskostnader) Kenya 5 701 124 6 640 607 2 553 817 2 774 742 Tanzania 5 278 344 6 925 385 2 654 556 2 802 875 20 913 550 25 171 210 I löner och ersättningar ingår ersättning till verkställande direktören om 290 880 (284 000) kr. Utöver detta utgår inga ersättningar till styrelsens ledamöter. Verkställande direktörs villkor: Ömsesidig uppsägningstid 6 månader, vid uppsägning från arbetsgivarens sida utbetalas avgångsvederlag motsvarande lön under 12 månader. Av stiftelsens pensionskostnader avser 240 000 (264 000) kr verkställande direktören. Några transaktioner med styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller nyckelpersoner utöver eventuell lön och andra ersättningar har inte förekommit. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 642 832 32 319 914 31 644 134 Insamling utgörs av mottagna gåvor från allmänhet, företag, organisationer m fl. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer, lotteriintäkter och värdet av skänkta tillgångar. Insamlade medel redovisas i den period då de erhålles. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Vid avtal om att insamlade medel ska hänföras till en viss framtida period eller ett visst framtida projekt, intäktsredovisas emellertid inte insamlingen vid inbetalningstillfället utan anses vara en förutbetald intäkt. Praxis inom insamlingsbranschen följs. Sida Civsam, rambidrag, via Kooperation Utan Gränser Sida Civsam, Barn&Ungdom, via Kooperation Utan Gränser Uganda Rwanda 480 085 – NOT 3 Erhållna bidrag Tjänstgörande i utlandet Summa löner och ersättningar Summa insamling 531 053 Sida, REED, via Kooperation Utan Gränser Radiohjälpens kampanj Världens Barn Nordic Climate Facility Övrigt administrationsbidrag Summa erhållna bidrag 2011 2010 12 436 073 16 262 114 51 714 – 15 000 000 15 000 000 1 000 000 – 800 000 289 911 14 157 27 636 29 301 944 31 579 661 NOT 4 Övriga intäkter Lokala intäkter på projekten Övriga intäkter Summa övriga intäkter 2011 2010 1 036 250 2 239 183 253 736 213 500 1 289 986 2 452 683 Övriga intäkter består främst av lokala intäkter i projekten. Dessa är huvudsakligen hyresintäkter, försäljning av utrangerade anläggningstillgångar samt försäljning av fröer och produkter från demonstrationsodlingarna. Intäkterna har använts i projekten och reducerar därmed behovet av medel från Sverige. Intäkterna redovisas i den period då de erhålles och intäkterna och motsvarande kostnader har redovisats i resultaträkningen. VI-SKOGEN 17 EKONOMI NOT 5 Ändamålskostnader 2011 2010 6 128 174 6 824 880 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Kisumu, Kenya 8 111 736 6 568 456 Uganda 7 882 300 6 805 719 Mara, Tanzania 8 490 211 8 048 504 Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden – 3 936 640 Utgående ackumulerade avskrivningar 5 511 701 6 030 578 Kitale, Kenya Mwanza, Tanzania Kagera, Tanzania Kagera, Tanzania. Plan Vivo certifierad verksamhet Ingående ackumulerade avskrivningar 2011 2010 –1 631 642 –1 519 129 –112 513 –112 513 –1 744 155 –1 631 642 Ackumulerade nedskrivningar 347 640 139 192 Rwanda 7 127 203 6 736 127 Ingående ackumulerade nedskrivningar –6 267 420 –6 267 420 Programkontoret 5 667 479 5 702 857 Utgående ackumulerade nedskrivningar –6 267 420 –6 267 420 49 706 727 50 352 670 90 840 203 353 Summa ändamålskostnader Ändamålskostnader består av projektens direkta kostnader och personalkostnader. I programkontorets kostnader ingår även kostnader för eventuella framtida utgifter vid uppsägningar av lokalanställd personal. Under året har verksamhet bedrivits i Plan Vivo certifierade projekt i Kagera i Tanzania. Verksamheten är certificerad för koldioxidinlagring. Projektkontoret i Mwanza, Tanzania stängdes i september 2010, genomförande och uppföljningsansvar för aktiviteter har tagits över av projektkontoren i Mara respektive Kagera. Planenligt restvärde vid årets slut Avskrivningarna ingår i ändamålskostnader med 112 513 (112 513) kr. NOT 11 Inventarier i Sverige 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde 26 857 202 965 Årets anskaffning 68 797 – – –176 108 95 654 26 857 –26 857 –202 965 – 176 108 Ackumulerade anskaffningsvärden Årets utrangeringar Utgående anskaffningsvärde NOT 6 Avsättningar Avsättningarna är beräknade kostnader för framtida utgifter vid uppsägningar av lokalanställd personal samt för kostnader i samband med omstrukturering av verksamheten. Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående ackumulerade avskrivningar Årets utrangeringar NOT 7 Specifikation av tillgångar och skulder i projekten 2011 2010 1 736 324 2 156 704 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 343 436 743 005 Summa Omsättningstillgångar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 079 760 2 899 709 Projektens del av nettotillgångarna Återförda medel –22 932 – Utgående ackumulerade avskrivningar –49 789 –26 857 45 865 – Planenligt restvärde vid årets slut Omsättningstillgångar Likvida medel Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden 964 836 723 041 1 114 924 2 176 668 –1 061 744 161 291 Avskrivningstiden i Sverige för datorer är tre år och för övriga inventarier fem år. Avskrivningarna ingår i administrationskostnader med 22 932 (0) kr. NOT 12 Långfristiga värdepappersinnehav 2011 2010 30 646 211 28 582 313 Ackumulerade anskaffningsvärden Av projektens tillgångar och skulder redovisas i enlighet med stiftelsens redovisningsprinciper endast balansposterna: likvida medel, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i respektive balanspost. Projektens kostnader redovisas i bokslutet som från Sverige utbetalda medel med tillägg för förändringar i respektive projekts nettotillgångar. Under 2011 har nettotillgångarna i projekten minskat med sammanlagt 1 061 744 (ökning med 161 291) kr. NOT 8 Insamlingskostnader Vid årets början Investeringar 7 610 749 5 122 543 –6 275 314 –3 058 645 31 981 646 30 646 211 Aktiefonder 12 683 305 14 009 992 Räntefonder 19 550 115 18 401 840 32 233 420 32 411 832 Avyttringar Utgående anskaffningsvärde Fördelning värdepappersinnehav (marknadsvärde) Summa marknadsvärde 2011 2010 Insamlingskostnader hänförliga till system och personalkostnader 2 989 656 2 732 710 Kampanjer enskilda givare inkl. autogirovärvning 1 392 877 1 402 375 Radiohjälpens kampanj Världens Barn 660 730 – Julkort, till exempel kampanjer, kort, kuvert och extra personal 602 831 903 391 Insamlingskostnad, Plan Vivo certifierad verksamhet 235 694 94 491 Övriga insamlingskostnader 1 030 324 1 249 716 Summa insamlingskostnader 6 912 112 6 382 683 NOT 9 Resultat från övriga värdepapper och fordringar Innehavet i fonder och aktier ses som en värdepappersportfölj. Värdepappersportföljen har värderats till genomsnittligt anskaffningsvärde på balansdagen. Ovan redovisas även innehavets fördelning på aktie- respektive räntefonder. NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011 2010 Sverige 839 266 510 645 Förutbetalda kostnader i utlandsverksamheten 343 436 743 005 1 182 702 1 253 650 2011 2010 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter NOT 14 Övriga skulder som är anläggningstillgångar 2011 2010 Utdelning på fondandelar 625 360 1 045 604 Realisationsresultat 366 371 792 066 Summa 991 731 1 837 669 2011 2010 Sida Civsam Barn & Ungdom, oanvända projektmedel Personalens skatter Summa övriga skulder Personalrelaterade kostnader Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningvärde 8 102 415 8 102 415 Övriga upplupna kostnader Utgående anskaffningsvärde 8 102 415 8 102 415 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i utlandsverksamheten Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter VI-SKOGEN – 72 614 99 305 520 900 99 305 NOT 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter NOT 10 Byggnader 18 448 286 2011 2010 937 887 1 231 147 1 086 591 1 080 794 964 836 723 041 2 989 313 3 034 982 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 EKONOMI Underskrifter och revisionsberättelse Stockholm den 26 mars 2012 Nina Jarlbäck Ines Uusmann Ordförande Vice Ordförande Bodil Jönsson Lindgren Carina Malmer Leif Nordmark Sven Ohlsson Per Rosengren Sofia Wadensjö Karén Anneli Rogeman Verkställande direktör Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd Org nr 802012-8081 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd för år 2011. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktörens som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot i styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalanden Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 26 mars 2012 Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor, KPMG AB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Birgitta Lönegård Förtroendevald revisor VI-SKOGEN 19 STYRELSE Vi-skogens styrelse Nina Jarlbäck Ines Uusmann Per Rosengren STYRELSENS ORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE Invald i styrelsen: 2002 Född år: 1946 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Kooperation Utan Gränser, KF, Konsumentföreningen Svea och Folksam Liv. Styrelseledamot i KF Invest, Riksbyggen och Stiftelsen Teskedsorden. Tidigare kommunalråd och ledamot av statliga styrelser. Invald i styrelsen: 2008 Född år: 1948 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i OK ekonomisk förening, Mistra Urban Futures och HAREC. Styrelseledamot i Kooperation Utan Gränser, OKQ8, Stena Renewable AB och Psoriasisförbundet. Ledamot i olika statliga expertorgan. Tidigare bland annat kommunikationsminister och generaldirektör i Boverket. DIREKTÖR HÅLLBAR UTVECKLING KF LEDAMOT Bodil Jönsson Lindgren Sofia Wadensjö Karén Leif Nordmark MARKNADSDIREKTÖR COOP LEDAMOT CHEFREDAKTÖR OCH VD AB TIDNINGEN VI LEDAMOT LEDAMOT Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1967 Andra betydande uppdrag: Inga övriga uppdrag anmälda. Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1970 Andra betydande uppdrag: Styrelseledamot i Stiftelsen Teskedsorden. Ledamot i skriftseriekommitten för Värmlands nation i Uppsala. Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1957 Andra betydande uppdrag: Inga övriga uppdrag anmälda Invald i styrelsen: 2009 Född år: 1943 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Konsum Gävleborg. Styrelseledamot i Valbo köpcentrum fastighets AB. Styrelsesuppleant i Folksam Sak. Carina Malmer Sven Ohlsson Anneli Rogeman LABORATORIEASSISTENT LEDAMOT LEDAMOT VD OCH LEDAMOT Invald i styrelsen: 2010 Född år: 1946 Andra betydande uppdrag: Styrelseordförande i Konsumentföreningen Solidar. Invald i styrelsen: 2005, vd 2011 Född år: 1957 Andra betydande uppdrag: Vd i Kooperation Utan Gränser 2011. Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1961 Andra betydande uppdrag: Ordförande i Coop Medlem Väst Styrelseledamot i Folksam Sak. 20 VI-SKOGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 SÅ HÄR KAN DU BIDRA Så här kan du bidra till Vi-skogens arbete ■ Sätt in en summa på vårt plusgirokonto: 90 05 08-3 ■ Ge bort ett gåvokort till någon som fyller år. Korten kan beställas på www.viskogen.se eller genom vår givarservice: 08-120 371 70 (Telefontid vardagar kl. 09.00-15.00) ■ Plantera ett digitalt träd, eller en hel dunge, på www.viskogen.se/planteratrad ■ SMS:a ordet ”VÄXA” till 72 900 så skänker du 60 kronor ■ Beställ klimatsmarta T-shirts, tygkassar eller smycken på vår webbplats ■ Du kan välja att testamentera till Vi-skogen. Mer om hur det går till kan du läsa om i vår broschyr som kan beställas genom vår givarservice. Så långt räcker din gåva ■ 1 000 kronor gör att fyra familjer utbildas i trädplantering så att de blir helt självförsörjande. ■ 200 kronor gör att tio bondefamiljer kan utbildas i hur man bygger vedsnåla spisar, vilket sparar ved och ger bättre hälsa. ■ 100 kronor gör att tio bondefamiljer kan utbildas i hur de ska anpassa sitt jordbruk efter klimatförändringarnas effekter. ■ 50 kronor ger två familjer utbildning i hur man samlar in trädfröer, så att de kan fortsätta plantera träd på sina gårdar. ■ 20 kronor räcker till ett träd som förhindrar jorderosion vid Victoriasjön. ■ 5 kronor ger 23 plantor trädtomater vars frukter ger skolelever viktigt tillskott av vitaminer och mineraler. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 VI-SKOGEN 21 Vi-skogen 105 33 Stockholm Besöksadress: Franzéngatan 6 Telefon: 08 120 371 70, fax: 08 657 85 15 Insamling: Pg 90 05 08-3, eller 900-5083 [email protected] www.viskogen.se Produktion: Vi-skogen, Addira / Lena Ryman Grafisk Form, Ctrl Print. Repro/tryck: Larssons Offsettryck, Linköping. Papper: Arctic matt. Foto: Omslag, sid 8, 11, 12: Maurits Otterloo. Insida, sid 11, 12, 21: John Bärj. Sid 1, 4, 5, 6, 10: Riccardo Gangale. Sid 2, 3: Håkan Andersson. Sid 7: Bo Lager, Juan Carlos Gonzalez Aybar. Sid 8: Marcus Lundstedt. Sid 10: Ida Svartholm. Sid 13: Lisa Brunzell. Sid 5, 13, 21: Isabelle Strengbom. Sid 20: Emma Blonski, Magnus Fond, Jonas Hellström. Sid 21: Ylva Olsson, Camilla Thulin. Illustration: Sid 4: Johan Fogde Dias. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK Larsson Offsettryck 341 298
© Copyright 2024