Från bokskåp till mötesplats Solna stadsbibliotek - de första 100 åren. SOLNA STADSBIBLIOTEK 1914-2014 1OO SOLNA STADSBIBLIOTEK 1914-2014 1OO Detta häfte producerades i samband med Solna stadsbiblioteks 100-årsjubileum år 2014. Texten är en reviderad och utökad upplaga av Eva-Karin Winblads uppsats Solnas bibliotekshistoria 1914-1970, med bidrag från Staffan Engstrand och Kristina Herrlander. Layout och grafisk form: Rickard Oxfält. Omslagsfotot föreställer Centralskolan, där det första bokskåpet fanns. Fler historiska bilder från Solna hittar du på solna.se/bildarkivet. Från bokskåp till mötesplats Solna stadsbibliotek är ett bibliotek med anor. I mars 1914, strax innan första världskrigets utbrott, lånades första boken ut vid Solna stadsbibliotek. Under de 100 år som gått sedan dess har mycket hänt. Biblioteket har gått från att vara ett litet skåp med böcker bakom låsta dörrar till en levande och mångsidig mötesplats med många aktiviteter för besökare i alla åldrar. Initiativet till att starta folkbiblioteket år 1914 kom från Solnas föreläsningsförening som arbetat folkbildande sedan 1906. Drivkraften var att kunskap och bildning skulle erbjudas alla oavsett samhällsklass. Idag är ledorden: kvalité, samverkan och tillgänglighet. Målet 1914 var ”att bygga upp ett rikhaltigt bibliotek som kunde bli en viktig faktor i folkuppfostrans tjänst”. Hundskatten Många fattiga arbetarfamiljer flyttade i början på 1900-talet till Solna. Bildningssuget och lästörsten var stor. Startåret 1914 var det statliga bidraget till biblioteket 300 kronor, i form av inbundna böcker. Kommunen bidrog med lika stor summa pengar som togs från hundskatten. Bibliotekets böcker förvarades i ett bokskåp i en av Centralskolans skolsalar. Byggnaden Centralskolan i Hagalund finns kvar men inrymmer idag annan verksamhet. Engagerade folkbildare Folkbibliotekets utveckling påverkades av enskilda människors insatser. En av dem var Adolf Berge, folkskollärare på Centralskolan. Han skötte bibliotekariesysslan på deltid. Bibliotekariearbetet såg han som ett hedersuppdrag och arvodet var 75 kronor per år. Folkbibliotekets bokbestånd ökade i början av 1920-talet. Biblioteket flyttades från bokskåpet till ett eget rum 1924, fortfarande i Centralskolan. Antalet låntagare steg kraftigt vid samma tid, för att sjunka under depressionsåren på 1930-talet. De stigande utlånen resulterade dock inte i högre bokanslag. Biblioteksgården År 1937 flyttade folkbiblioteket och slogs samman med ABF:s studiecirkelsbibliotek ”Biblioteksgården” på Charlottenburgsvägen 20 i Vasalund. Sådan sammanslagning av olika biblioteksformer var mycket vanliga vid denna tid. Till bibliotekarie utsågs Åke Östlund. Han hade som barn hjälpt sin far folkskollärare Edvard Östlund att hålla biblioteket i Centralskolan öppet. Åke Östlund kom att förestå biblioteket under nära ett halvt sekel ända fram till sin pensionering i mitten på 1970-talet. Biblioteksverksamheten var under de första årtiondena blygsam jämfört med dagens verksamhet. Små lokaler och anslag satte en gräns för dess möjlighet att erbjuda det som efterfrågades av besökarna. Filialer öppnas Solna blev stad 1943 och två mindre filialer slog upp dörrarna, i Ulriksdal 1946 och i Huvudsta 1947. Filialerna inhystes i stadsdelarnas folkskolor. Barn- och ungdomsböcker saknades helt på dessa bibliotek. Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnades först 1953 i Råsunda folkskola. Efter andra världskriget expanderade Solna kraftigt. I mitten av 1950-talet planerades den framtida biblioteksservicen att växa i omfattning till ett huvudbibliotek och sex filialer. Råsundavägen 100 Solna huvudbibliotek flyttade från sina trånga lokaler i Vasalund till Råsundavägen 100. Där utökades ytan till 600 kvm. Lokalerna var ett provisorium i väntan på byggandet av ett eget bibliotekshus. En barnoch ungdomsavdelning kunde äntligen öppnas. Nya verksamhetsgrenar tog form. Biblioteket blev ett kulturhus för nya grupper av besökare. Uppbyggnaden av en solnasamling påbörjades. Den utåtriktade verksamheten tog fart med vandringsbibliotek till pensionärshemmen. ”Boken kommer” riktades till sjuka och gamla och samarbete inleddes med skolbiblioteken. 50 år i Solna centrum I staden påbörjades på 1960-talet bygget av ett nytt centrum med stadshus där kommunens utspridda förvaltning kunde samlas. I den nya centrumanläggningen fick huvudbiblioteket 1964 en egen flervåningsbyggnad. Huvudbiblioteket blev till ytan större än de flesta andra Stockholmskommuners folkbibliotek. Framtagna prognoser visade nämligen att Solnas folkmängd skulle fördubblas på ett par decennier. Man ville satsa på kultur i närmiljön. Det nya huvudbiblioteket rymde lokaler avsedda för olika kulturella ändamål: TV- och musikrum, Konstgalleri och en teater- och filmlokal. Man erbjöd också en bred programverksamhet till allmänheten. Från att enbart ha varit en finkulturell institution kom bibliotekets inriktning att ändras i mitten av 1960-talet. Biblioteket skulle nu fungera som ”vardagsrum” med plats för samhällsinformation. Biblioteket kom att bli kärnan i det som än idag är Solnas kunskaps- och kulturcentra. 1970- och 80-talen Fler filialer öppnades de kommande åren. Hagalundsfilialen i början av 1970-talet. Huvudstafilialen delades i två, en i Västra skogen och en i Huvudsta centrum. Den genom alla tider högsta utlåningssiffran noterades 1974 med 526 000 utlån vid de sex biblioteken i kommunen. I slutet av 1980-talet gjorde datorerna sitt intåg och den digitala tidsåldern inleddes. De skrymmande katalogskåpen försvann när register samlades i datorer, och mycket kunskap blev sökbar via internet. 1990 och 2000-talen Biblioteksverksamheten centraliserades för att fortsatt kunna erbjuda hög kvalité och god tillgänglighet till medier, lokaler och service. Biblioteken i Hagalund, Huvudsta och Västra skogen lades ner. 2008 öppnade Mulle Meck-biblioteket i Järvastadens Mulle Meck-park. Parken är skapad av konstnären Tor Svae, och bygger på författaren Georg Johansson och illustratören Jens Ahlboms populära sagofigur Mulle Meck. Den fina lekparken med tillhörande sommarbibliotek har blivit ett etablerat utflyktsmål för barnfamiljer i hela Stockholmsområdet. Biblioteket idag och i framtiden Idag består verksamheten av biblioteken i Solna centrum och i Bergshamra centrum, webbiblioteket och sommarbiblioteket i Mulle Meck-parken. Solna gymnasiums bibliotek drivs i samverkan med barnoch utbildningsförvaltningen. Det sjuder av liv och aktivitet! Solnas invånare uppskattar sina bibliotek och biblioteken har upp till ca 2000 besök/dag. Att huvudbiblioteket har en mycket tillgänglig placering i Solna centrum bidrar starkt till det stora besöksantalet. Biblioteket är en av de mest besökta anläggningarna i staden. År 2012 uppmättes 679 400 fysiska och virtuella besök. Bibliotekets fysiska samling av böcker och tidskrifter består av ca 170 000 volymer. E-biblioteket hade ca 8 500 titlar för nedladdning 2013. E-böckerna gjorde entré vid biblioteken i Sverige i mitten av 2000-talet och Solnas utlån av e-böcker växer ständigt. Böckerna är tillgängliga via bibliotekets hemsida. Databaser som Nationalencyklopedin, PressDisplay med digitala dagstidningar på olika språk, släktdatabaserna Genline och Arkiv Digital är exempel på andra digitala resurser som lätt nås antingen via bibliotekets publika datorer eller hemifrån. Idag är ett bibliotek så mycket mer än ett bokskåp med ett antal böcker. Det finns medier och berättelser i många olika former: dvd-film, e-bok, daisy och anpassade medier för den som behöver särskilt stöd för sin läsning. Och det går att ladda ner app:ar som underlättar för den som har dyslexi eller annan funktionsnedsättning. Biblioteket erbjuder handledning i ny teknik som läsplattor, smartphones och även datorhandledning för den som är nybörjare. För finska besökare i pensionsåldern finns kurs i Internet på dagtid. Det går också att få grundläggande handledning i att komma igång med släktforskning. Författarbesök för små och stora besökare, skrivarverkstäder för unga, bokprat för föräldrar med bebis och läsecirkel på lätt svenska, novelltävling för unga från 12 år och seniorbio är några av de aktiviteter som bidrar till att göra biblioteket till ett rum fyllt av möjligheter för alla åldrar. Webbiblioteket får allt fler besökare. Här kan man dygnet runt göra delar av sina biblioteksärenden: låna om, beställa böcker, kolla återlämningsdatum, ladda ner e-böcker och använda vissa av databaserna hemifrån. Solna stadsbibliotek finns även på Facebook och gymnasiebiblioteket driver en blogg, karmabloggen, med bra lästips för ungdomar. 2013 påbörjades en modernisering av biblioteket i Solna centrum för ökad tillgänglighet. Tidningar och tidskrifter, serier och pocket för vuxna flyttas ner från plan 2 och plan 1. Språkhörnan som invigdes hösten 2013 har blivit en populär yta där biblioteket samlat lättlästa böcker, språklexikon och språkkurser för att kunna presentera bibliotekets utbud för den som behöver stöd för sin språkutveckling. På biblioteken i Solna kan besökaren även möta Solna stads fantastiska konstsamling. Det är ett mycket medvetet val av staden att solnaborna vid besöket på biblioteket möter unika tavlor och skulpturer i biblioteksmiljön. Under hösten 2013 invigdes det meröppna biblioteket i Bergshamra. Alla över 18 år kan skriva in sig som ”meröppetlåntagare” och via sitt lånekort med PIN-kod få tillgång till lokaler och medier då biblioteket är obemannat, mellan kl 8-22. Från och med januari 2014 har Bergshamra bibliotek utökade bemannade öppettider, sex dagar/vecka istället för fyra dagar/vecka. Något som ger bergshamraborna i alla åldrar ökad tillgång även till service och litteraturrådgivning, förutom till lokaler och medier. Bibliotek som en icke-kommersiell plats ”att vara på” är en roll som märks i verksamheten. Många studenter bor trångt och behöver hitta en lugn studieplats, förskolor och skolor behöver få tillgång till ökat utbud av böcker och läsfrämjande aktiviteter, nyanlända svenskar behöver hitta bra material för att utveckla sitt språk, ungdomar behöver få en arena för kreativt skrivande och föräldrar vill besöka biblioteket för en stunds aktivitet med läsfrämjande innehåll. En annan viktig roll för dagens bibliotek är att vara ”den demokratiska platsen”, biblioteket som ett rum dit alla är välkomna och där alla oavsett ålder, kön eller språk kan ta del av kultur, kunskap, och information. Den rollen fanns förra sekelskiftet med de gamla folkbildningsbiblioteken, och rollen har levt kvar och förstärkts. ”Från Bokskåp till mötesplats” – detta är en kort sammanfattning av de 100 år som gått sedan det första biblioteket invigdes i Centralskolan 1914. ***** Några förslag från våra yngre besökare inför de kommande hundra åren Jag tror att det kommer att finnas ett TV-rum och ett rum där man lyssnar på ljudböcker. I TV-rummet sätter de på en film som barnen röstat fram, på fredagen. man kan också skriva berättelser på biblioteket. Tack!!! / vLinnea Det ska vara tystare. Fler rum. Det ska vara mysigt och skönt att läsa. Det ska vara en fontän för man blir lugn av vatten. / Nathalie Jag tror att lånekortet sitter i tummen i framtiden. Så man kan låna en bok till sin läsplatta och sedan trycka tummen mot skärmen för att få låna den. Jag tror att tågtrafiken är 100 gånger bättre än idag. Alla åker tåg istället för bil. Då skulle man kunna ha en biblioteksvagn på tåget. / Nils Det skulle finnas ett ställe med bara kuddar (lekkuddar). I biblioteket skulle det finnas en speciell sal som man (vilken ålder som helst) fick skriva pjäser/teatrar och det skulle finnas en scen med lampor och ljud som man fick sköta. / Clara Mitt önskebibliotek är delat på mitten. Halva sidan är som vanligt. Andra sidan är som ett lekställe med glasdörrar emellan. Glöm inte myshörnor. / Enni Jag tycker att biblioteket ska ha en studsmatta och ett café med massor av isglass, kulglass, mjukglass och bullar. TV-spel att låna, nya filmer också, Wii och Turbospel, och Legospel och Star Wars. / Adam ”Ett bibliotek blir aldrig färdigt. Under de här 100 åren har Solna stadsbibliotek utvecklats från ett litet skåp med böcker bakom låsta dörrar till ett gränslöst rum för möten, möjligheter och upptäckter. Och framtiden ligger framför oss lika mycket idag som för 100 år sedan!” _______________________________ Barbro Borg bibliotekschef i Solna 1994-2009 SOLNA STADS BIBLI OTEK 1OO 1914 - 2014