Kortare alt Evo + Triangeln fördjupning Rättspsyk 2013

Våldsprevention
i en 9D triangel
Anna Björkdahl, SLSO
Med. Dr. Karolinska Institutet
Psykiatrisjuksköterska
Våld – våra rötter
2

Våld och aggressivitet är
komplexa mänskliga
beteenden.

Vår förmåga att vara
våldsamma har utvecklats
genom evolutionen för att öka
säkerheten och överlevnaden
för individen och gruppen.
American museum of natural history
2
Anna Björkdahl, 2012.
Hjärnan
3

Limbiska systemet/
amygdala

Rädsla, skräck, vrede.

Kroppens larmberedskap.

Inlärning/minne av starkt
känsloladdade situationer.

Olika känsligt system hos
olika människor.
3
Anna Björkdahl, 2012.
Hjärnkunskap och strategi
4

Anpassa lugnande
strategier till grad av
affekt.

Hot är en evolutionär
strategi för att
undvika fysiskt våld.

Ha koll på din egen
amygdala.
Anna Björkdahl, 2012.
Teoretiska referensramar i det
praktiska utvecklingsarbetet.
Positive appreciation
Psychiatric
philosophy
Tertiary
prevention
Moral
commitments
Primary
prevention
Compassion
Positive attitude
Positive impact
Cognitive-emotional
self management
Secondary
prevention
Moral perception
in action
Technical
mastery
Emotional regulation
Suppression
High therapy
Emotional
equilibrium
Low conflict
Teamwork
skill
Effective structure
Low containment
Routine-direction
Organisational
support
Objects
Conduct
5
Anna Björkdahl, 2012.
Bowers 2002
Folkhälsoperspektivet på
våldsprevention



Tertiär prevention:
förebyggande åtgärder
i samband med och
efter våld.
Sekundär prevention:
förebyggande åtgärder
när det är risk för våld.
Primär prevention:
åtgärder som förebygger
våld innan det uppstår.
WHO 2004
6
Anna Björkdahl, 2012.
Tertiary
prevention
Secondary
prevention
Primary
prevention
The City Model
Positive appreciation
Psychiatric
philosophy
Moral
commitments
Moral perception
in action
Compassion
Positive attitude
Positive impact
Cognitive-emotional
self management
Technical
mastery
Emotional regulation
Suppression
High therapy
Emotional
equilibrium
Low conflict
Teamwork
skill
Effective structure
Low containment
Routine-direction
Organisational
support
Objects
Conduct
From: L.Bowers, 2002. Dangerous and severe personality disorders: reaction and role of the psychiatric team.
P.144, fig. 7.1. London: Routledge.
7
Anna Björkdahl, 2012.
Huvudkategorier
Viktiga personalfaktorer (The City Model)
Positiv inställning
Förmågan att på ett positivt sätt uppskatta, värdera och känna
medkänsla med patienterna.
Känslomässig
balans
Förmågan att tillfälligt sätta egna känslomässiga reaktioner åt
sidan för att kunna hantera svåra situationer med patienter på
ett lugnt och konstruktivt sätt.
Fungerande
ordning
8
Upprättandet av en fungerande ordning för livet på avdelningen
baserat på etiska utgångspunkter. Inkluderar att använda
genomtänkta regler och rutiner.
Anna Björkdahl, 2012.
Folkhälsoperspektivet + The City Model =
Ny modell med 9 dimensioner för våldsprevention
Tertiär prevention
Sekundär prevention
Primär prevention
Positiv inställning
9
Känslomässig balans
Anna Björkdahl, 2012.
Fungerande ordning
Primär prevention:
vardagslunken

Fungerande ordning







10
Anna Björkdahl, 2012.
Regler & rutiner
Ordning & reda
Rent & snyggt
Riskbedömning
Träning
Larmtester
Rekrytering personal
Primär prevention:
vardagslunken

Känslomässig balans




11
Anna Björkdahl, 2012.
Stresshantering i
vardagsrushen och i
vården av krävande
(icke-aggressiva)
patienter.
Goda chef –
medarbetarrelationer.
Balanserad beläggning.
God kompetensnivå.
Primär prevention:
vardagslunken

Positiv inställning





12
Anna Björkdahl, 2012.
Vilja och intresse att
vårda.
Vilja att försöka
förstå.
Visa omtanke.
Nyfikenhet.
Humanism.
Sekundär prevention:
risk för våld

Fungerande ordning



13
Anna Björkdahl, 2012.
Kunskap om tekniker
för gränssättning och
nertrappning.
Kunskap om ickeverbalt förhållningssätt.
Rutin för ledarskap
och uppbackning vid
konflikter.
Sekundär prevention:
risk för våld

Känslomässig balans





14
Anna Björkdahl, 2012.
Trygghet i kunskap.
Gemensam teknik och
förhållningssätt.
Trygghet i
uppbackning.
Kommunikation som
ger lugn åt både
patient och personal.
Vetskap om ”plan B”.
Sekundär prevention:
risk för våld

Positiv inställning


15
Anna Björkdahl, 2012.
Tanke att för patienten
är beteendet logiskt
och det bästa
patienten klarar av
just nu.
Vilja att tillsammans
med patienten hitta en
acceptabel lösning för
båda parter.
Tertiär prevention:
våld

Fungerande ordning





16
Anna Björkdahl, 2012.
Säkerhetsfokus.
En person tar ledningen.
Fungerande larmrutiner.
Kunskap om säkra
fysiska kontrolltekniker.
Fysisk kontroll i relation
till situationens farlighet.
Tertiär prevention:
våld

Känslomässig balans





17
Anna Björkdahl, 2012.
Förutsägbarhet i
ingripandet.
Trygghet i kompetenta
kollegor.
Lugn genom tydligt
ledarskap.
Kommunikation som
lugnar både patient
och personal.
Låg ljudnivå.
Tertiär prevention:
våld

Positiv inställning



18
Anna Björkdahl, 2012.
Lugna och stärka
patienten för att kunna
ge tillbaka kontrollen.
Fokus på trygghet och
skydd.
”Eftersnack” görs med
både patient och
personal.
Användningsområden







19
Anna Björkdahl, 2012.
Avdelningen
Medarbetaren
Tvärprofessionellt
samarbete
Patienten
Organisationen
Innehåll i kurser och
träningar
Incidentanalys