Vad kännetecknar ett effektivt förebyggande arbete? Kalmar 4 februari 2015 för kommunala ANDT-samordnare Anders Eriksson 2000 1965 - Nyckelår • Precens – central + lokal struktur • Mellanöl • 2002: ”Den svenska supen…” • Cannabis ”Flumrum” • Legalförskrivning • Socialpolitisk agitation RFHL, RNS, FMN, Hassela, Bejerot • ”Säg åt dom”- pingis • Kampanjer • Legaliseringsdebatt • Lagstiftning (1988, 1993) • 15 3% på c:a 15 år! (1971-1987) • Forskning, metoder • Infrastruktur för prevention med ANDT- & länssamordnare • Evidensbaserade multikontextoch multikomponentinterventioner Om vi menar allvar - allt hänger ihop! … från stuprör till hängrännor … samma barn, samma föräldrar, samma resurser … åtgärder på många nivåer samtidigt … insatser mot droger + generella sociala insatser … prevention ÄR mobilisering och samverkan! Från ”Det är bara att säga åt dom!” till preventionsvetenskap grundad på teori, etik och kunskap Inga quick-fixes… Det som syns är METODER Under ytan finns ETIK TEORIER STRATEGIER … och personer som UTFÖR! Nio kännetecken på effektiv prevention • Nation, Crusto, Wandersman, Kumpfer, Seybolt, Morrissey-Kane & Davino (2003) sammanfattar nio kännetecken på effektiv prevention mot drogbruk, kriminalitet, oskyddad sex och psykisk ohälsa: 1. Det omfattar flera typer av parallella interventioner som samtidigt arbetar med flera problem hos individen 2. Det bygger på en tydlig teori som är baserad på kontrollerad forskning 3. Det använder en lämplig dos – mer intensiva behandlingsinsatser till högriskungdomar, mindre till lågriskungdomar 4. Använder lämpliga inlärningsmetoder. Fokus på både motivation och färdigheter 5. Baseras på positiva relationer mellan den unge och vuxna / den unge – kamrater 6. Är tidsmässigt adekvat - långvariga insatser är i regel mer effektiva än kortvariga 7. Är sociokulturellt adekvat, d v s tar hänsyn till klass och etnicitet 8. Adekvat träning / utbildning till dem som bedriver programmen 9. Insatserna utvärderas regelbundet Effektiv alkohol- och drogprevention kännetecknas också av att den involverar fler än bara barnet, inte bara handlar om ANT, ger tillfällen för övningar och rollspel, är strukturerad. Viktigt är också att implementera hela programmet och ”inte plocka russinen ur kakan”. Framgångsrik lokal prevention: • Utgår från forskning • Mobiliserar många aktörer i kommunen • Inkluderar både efterfrågan och utbud • Tydligt fokus på policyförändringar • Stöd från kommunledning • Lokala media (opinion/stöd) • Tillräcklig tid Eva Wallin: ”Lokalt folkhälsoarbete” i ”Den svenska supen i det nya Europa” FHI & Förlagshuset Gothia 2002 EDPQS - European Drug Prevention Quality Standards Fas 1: Kartläggning och analys Fas 8: Förbättring och spridning ÖVERVÄGANDEN I VARJE PROJEKTFAS: A: Hållbarhet och finansiering B: Kommunikation och intressentmedverkan C: Personalutveckling D: Etik Fas 7: Uppföljning och utvärdering Fas 2: Resursbedömning Fas 3: Utformning av projekt Fas 4: Utformning av insatser Fas 6: Genomförande och uppföljning Fas 5: Ledning och mobilisering av resurser Summering så här långt: Kommunal infrastruktur för prevention • Långsiktighet • Styrdokument • Finansiering/resurser • Omvärldsbevakning • Helhetsperspektiv • Kompetens • Personal • Verksamhet • Teorier/strategier • Metoder • Kvalitet • Uppföljning, utvärdering • • Gemensam referensram för kommunens ansvarsområden & prioriteringar Indikatorer Lokala nyckelpersoner: • ANDT-samordnare • Tillsynshandläggare Bygga på: • • • • • Preventionsteorier (risk- & skydd) Utbud och efterfrågan Problemens orsaker & omfattning Andra (kommunala) insatser Evidens/kunskapsbaserade metoder Begrepp & definitioner: Prevention: • Primär • Sekundär • Tertiär • Kvartiär • Universell • Selektiv • Indikativ • Individual• Allmän• Social • Situationell • Inverterad • Preventiv komplementaritet Dessutom: • Förebyggande • Tidigt förebyggande • Riskfaktorer • Skyddsfaktorer • Intervention • Reaktiv • Proaktiv • Promotion • Främjande • Salutogen • Patogen • Profylax • Makro, meso, mikro • Kontrafaktisk motivering Internationellt: • Strukturell • Kontextuell (Environmental) • Scaffolding • Developmental • Informational Prevention... Primär förebyggande Sekundär tidiga insatser Tertiär sena insatser Universell Selektiv Indikativ Samhälle Grupp Individ Mediainsats Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Vård Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer … och promotion… Friskfaktorer; sju grundprinciper • • • • • • • Empowerment – Egen makt Participatory - Delaktighet Holistic - Helhetssyn Intersectoriel - Samarbete – samverkan Equality/Equity -Social jämlikhet och rättvisa Sustainability - Varaktighet Multistrategy – Olika tillvägagångssätt Ottawa Charter 1986, Rootman et al 2001 Prevention och promotion Prevention - förebyggande Riskfaktorer Promotion - främjande Skyddsfaktorer • Individ • Familj • Skola • Närsamhälle • Samhälle • • • • Ökar/minskar sannolikheten Enstaka faktorer = låg risk Kan vara både risk- och skyddsfaktor Insatser ska stärka skydds- eller undanröja riskfaktorer • Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt • Individuella riskfaktorer (arv) ”behöver” en omgivning Fler perspektiv… • Riskgrupper – befolkning • Mobilisering – samverkan – vilka gör jobbet? • Evidens och allt måste bli rätt… • Förändringsprocessen • Europeisk kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete • Vi vidgar ramarna… • Problem med effektiva program • Erfarenheter från Trestad2 • Några etablerade ”sanningar” Om vi menar allvar: Alla goda krafter behövs! • Förebyggande + främjande, risk- och skyddsfaktorer • Många aktörer – mobilisering ”En samordnare jobbar inte för tio utan får tio att jobba!” • Samarbete - samverkan • Arbete över tid – stöd hos ledning Anders Eriksson Mobil 072-89 64 015 [email protected] ANDTsamordnare I. Preventionsvetenskap III. Personen II. Arbetets organisation Kompetens Kommunal infrastruktur Placering Egenskaper Definitioner Teorier Kvalitet Etik Mandat Samverkan Eldsjäl - proffs Civilkurage Uppdragsbeskrivning Metoder Utbildningsmöjligheter Budget Intresse Strategier Arbetstid Förstår vi varandra? Number of risk factors and proportion of students who have used drugs some time (El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell) 100 0-1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14- 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 Flickor år 9 Pojkar år 9 Flickor år 2 Pojkar år 2 Elever i årskurs 9 som använt narkotika K. Sundell, 2003 Förändringsprocessen Faser enligt Prochaska: Metoder för förändring: Säker NYLÄGE NULÄGE PROJEKT 1. Omedvetenhet 6. Integration Ökad medvetenhet Social frigörelse Stödjande relationer Kontring Miljökontroll 5. Underhåll 2. Övervägande Känslomässig påverkan Själv-omvärdering Belöning 3. Förberedelser Förpliktelse 4. Handling Osäker Våra referensramar: Primär Sekundär Tertiär Social Situationell Samverkan Social Marketing Främjande Friskfaktorer Universell Selektiv Indikativ Diffusion of innovations MI Stages of Change Risk- & skyddsfaktorer Locus of Control Evidens/ kunskapsbasering Community Readiness Systems Approach to prevention Self Efficacy Kontextuell prevention Strukturell prevention European Drug Prevention Quality Standards Proportionell universialism Konsultativt förhållningssätt Resultatbaserad styrning (RBS) Informational prevention Communities That Care Programadaption Implementering 2015-02-04 Från Håkan Leifman
© Copyright 2024