Vad kännetecknar ett effektivt
förebyggande arbete?
Kalmar 4 februari 2015
för kommunala ANDT-samordnare
Anders Eriksson
2000
1965 - Nyckelår
• Precens – central + lokal struktur
• Mellanöl
• 2002: ”Den svenska supen…”
• Cannabis ”Flumrum”
• Legalförskrivning
• Socialpolitisk agitation
RFHL, RNS, FMN, Hassela, Bejerot
• ”Säg åt dom”- pingis
• Kampanjer
• Legaliseringsdebatt
• Lagstiftning (1988, 1993)
• 15  3% på c:a 15 år!
(1971-1987)
• Forskning, metoder
• Infrastruktur för prevention med
ANDT- & länssamordnare
• Evidensbaserade multikontextoch multikomponentinterventioner
Om vi menar allvar - allt hänger ihop!
… från stuprör till hängrännor
… samma barn, samma föräldrar, samma resurser
… åtgärder på många nivåer samtidigt
… insatser mot droger + generella sociala insatser
… prevention ÄR mobilisering och samverkan!
Från ”Det är bara att säga åt dom!”
till preventionsvetenskap grundad på teori, etik och kunskap
Inga quick-fixes…
Det som syns är
METODER
Under ytan finns
ETIK
TEORIER
STRATEGIER
… och personer som UTFÖR!
Nio kännetecken på effektiv prevention
• Nation, Crusto, Wandersman, Kumpfer, Seybolt, Morrissey-Kane & Davino (2003) sammanfattar
nio kännetecken på effektiv prevention mot drogbruk, kriminalitet, oskyddad sex och psykisk
ohälsa:
1. Det omfattar flera typer av parallella interventioner som samtidigt arbetar med flera problem
hos individen
2. Det bygger på en tydlig teori som är baserad på kontrollerad forskning
3. Det använder en lämplig dos – mer intensiva behandlingsinsatser till högriskungdomar, mindre
till lågriskungdomar
4. Använder lämpliga inlärningsmetoder. Fokus på både motivation och färdigheter
5. Baseras på positiva relationer mellan den unge och vuxna / den unge – kamrater
6. Är tidsmässigt adekvat - långvariga insatser är i regel mer effektiva än kortvariga
7. Är sociokulturellt adekvat, d v s tar hänsyn till klass och etnicitet
8. Adekvat träning / utbildning till dem som bedriver programmen
9. Insatserna utvärderas regelbundet
Effektiv alkohol- och drogprevention kännetecknas också av att den involverar fler än bara barnet,
inte bara handlar om ANT, ger tillfällen för övningar och rollspel, är strukturerad.
Viktigt är också att implementera hela programmet och ”inte plocka russinen ur kakan”.
Framgångsrik lokal prevention:
•
Utgår från forskning
• Mobiliserar många aktörer i kommunen
• Inkluderar både efterfrågan och utbud
• Tydligt fokus på policyförändringar
• Stöd från kommunledning
• Lokala media (opinion/stöd)
• Tillräcklig tid
Eva Wallin: ”Lokalt folkhälsoarbete” i ”Den svenska supen i det nya Europa”
FHI & Förlagshuset Gothia 2002
EDPQS - European Drug Prevention Quality Standards
Fas 1:
Kartläggning och
analys
Fas 8:
Förbättring och
spridning
ÖVERVÄGANDEN I
VARJE PROJEKTFAS:
A:
Hållbarhet och
finansiering
B:
Kommunikation
och intressentmedverkan
C:
Personalutveckling
D:
Etik
Fas 7: Uppföljning
och utvärdering
Fas 2:
Resursbedömning
Fas 3:
Utformning av
projekt
Fas 4:
Utformning av
insatser
Fas 6:
Genomförande
och uppföljning
Fas 5: Ledning och
mobilisering av
resurser
Summering så här långt:
Kommunal infrastruktur
för prevention
• Långsiktighet
• Styrdokument
• Finansiering/resurser
• Omvärldsbevakning
• Helhetsperspektiv
• Kompetens
• Personal
• Verksamhet
• Teorier/strategier
• Metoder
• Kvalitet
• Uppföljning, utvärdering
•
•
Gemensam referensram
för kommunens ansvarsområden & prioriteringar
Indikatorer
Lokala nyckelpersoner:
• ANDT-samordnare
• Tillsynshandläggare
Bygga på:
•
•
•
•
•
Preventionsteorier (risk- & skydd)
Utbud och efterfrågan
Problemens orsaker & omfattning
Andra (kommunala) insatser
Evidens/kunskapsbaserade
metoder
Begrepp & definitioner:
Prevention:
• Primär
• Sekundär
• Tertiär
• Kvartiär
• Universell
• Selektiv
• Indikativ
• Individual• Allmän• Social
• Situationell
• Inverterad
• Preventiv
komplementaritet
Dessutom:
• Förebyggande
• Tidigt förebyggande
• Riskfaktorer
• Skyddsfaktorer
• Intervention
• Reaktiv
• Proaktiv
• Promotion
• Främjande
• Salutogen
• Patogen
• Profylax
• Makro, meso, mikro
• Kontrafaktisk
motivering
Internationellt:
• Strukturell
• Kontextuell
(Environmental)
• Scaffolding
• Developmental
• Informational
Prevention...
Primär
förebyggande
Sekundär
tidiga insatser
Tertiär
sena insatser
Universell
Selektiv
Indikativ
Samhälle
Grupp
Individ
Mediainsats
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Vård
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
… och promotion…
Friskfaktorer; sju grundprinciper
•
•
•
•
•
•
•
Empowerment – Egen makt
Participatory - Delaktighet
Holistic - Helhetssyn
Intersectoriel - Samarbete – samverkan
Equality/Equity -Social jämlikhet och rättvisa
Sustainability - Varaktighet
Multistrategy – Olika tillvägagångssätt
Ottawa Charter 1986, Rootman et al 2001
Prevention och promotion
Prevention - förebyggande
Riskfaktorer
Promotion - främjande
Skyddsfaktorer
• Individ
• Familj
• Skola
• Närsamhälle
• Samhälle
•
•
•
•
Ökar/minskar sannolikheten
Enstaka faktorer = låg risk
Kan vara både risk- och skyddsfaktor
Insatser ska stärka skydds- eller undanröja
riskfaktorer
• Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt
• Individuella riskfaktorer (arv) ”behöver”
en omgivning
Fler perspektiv…
• Riskgrupper – befolkning
• Mobilisering – samverkan – vilka gör jobbet?
• Evidens och allt måste bli rätt…
• Förändringsprocessen
• Europeisk kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete
• Vi vidgar ramarna…
• Problem med effektiva program
• Erfarenheter från Trestad2
• Några etablerade ”sanningar”
Om vi menar allvar: Alla goda krafter behövs!
• Förebyggande + främjande, risk- och skyddsfaktorer
• Många aktörer – mobilisering ”En samordnare jobbar inte för tio
utan får tio att jobba!”
• Samarbete - samverkan
• Arbete över tid
– stöd hos ledning
Anders Eriksson
Mobil 072-89 64 015
[email protected]
ANDTsamordnare
I. Preventionsvetenskap
III. Personen
II. Arbetets
organisation
Kompetens
Kommunal
infrastruktur
Placering
Egenskaper
Definitioner
Teorier
Kvalitet
Etik
Mandat
Samverkan
Eldsjäl - proffs
Civilkurage
Uppdragsbeskrivning
Metoder
Utbildningsmöjligheter
Budget
Intresse
Strategier
Arbetstid
Förstår vi
varandra?
Number of risk factors and proportion of students who have used drugs
some time (El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell)
100
0-1
2-3
4-5
6-7
8-9
10-11
12-13
14-
90
80
70
60
% 50
40
30
20
10
0
Flickor år 9
Pojkar år 9
Flickor år 2
Pojkar år 2
Elever i årskurs 9 som använt
narkotika
K. Sundell, 2003
Förändringsprocessen
Faser enligt Prochaska:
Metoder för förändring:
Säker
NYLÄGE
NULÄGE
PROJEKT
1. Omedvetenhet
6. Integration
Ökad medvetenhet
Social frigörelse
Stödjande
relationer
Kontring
Miljökontroll
5. Underhåll
2. Övervägande
Känslomässig
påverkan
Själv-omvärdering
Belöning
3. Förberedelser
Förpliktelse
4. Handling
Osäker
Våra referensramar:
Primär
Sekundär
Tertiär
Social
Situationell
Samverkan
Social
Marketing
Främjande
Friskfaktorer
Universell
Selektiv
Indikativ
Diffusion of
innovations
MI
Stages of
Change
Risk- &
skyddsfaktorer
Locus of
Control
Evidens/
kunskapsbasering
Community
Readiness
Systems
Approach
to
prevention
Self
Efficacy
Kontextuell
prevention
Strukturell
prevention
European
Drug
Prevention
Quality
Standards
Proportionell
universialism
Konsultativt
förhållningssätt
Resultatbaserad
styrning
(RBS)
Informational
prevention
Communities
That Care
Programadaption
Implementering
2015-02-04
Från Håkan Leifman