Läsförståelse i årskurs 5
Maria Carlberg Läsförståelse i årskurs 5 Skillnader i läsförståelse mellan flickor och pojkar utgående från läsförståelsetestet Ida och Filip Kandidatavhandling i specialpedagogik Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2010 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................... 1 2 3 4 5 1.1 Bakgrund och val av ämne ....................................................................................... 1 1.2 Undersökningens syfte ............................................................................................. 3 1.3 Arbetets uppläggning ............................................................................................... 3 Teori ................................................................................................................................. 4 2.1 Definition av begreppet läsförståelse ....................................................................... 4 2.2 Läsförståelse ............................................................................................................ 5 2.3 Skillnader i läsförmåga och läsförståelse hos pojkar och flickor ............................. 7 2.4 Orsaker till könskillnader inom läsning och läsförståelse ........................................ 9 2.5 Innehållets betydelse i en text ................................................................................ 10 Metod och genomförande .............................................................................................. 13 3.1 Forskningsfrågor, forskningsansats och val av metod ........................................... 13 3.2 Läsförståelsetestet Ida och Filip ............................................................................. 14 3.3 Respondenter.......................................................................................................... 15 3.4 Undersökningens genomförande............................................................................ 15 3.5 Datainsamling och analys av data .......................................................................... 16 3.6 Analys av data ........................................................................................................ 16 3.7 Etik, validitet och reliabilitet .................................................................................. 17 Resultatredovisning........................................................................................................ 20 4.1 Skillnader i prestationer i läsförståelse mellan flickor och pojkar ......................... 20 4.2 Skillnader hos flickor och pojkar i texten som kan antas intressera pojkar ........... 21 4.3 Sammanfattning av resultat .................................................................................... 21 Diskussion ...................................................................................................................... 22 5.1 Resultatdiskussion.................................................................................................. 22 5.2 Metoddiskussion .................................................................................................... 23 5.3 Förslag till fortsatt forskning.................................................................................. 24 Källförteckning ...................................................................................................................... 26 Bilagor 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrund och val av ämne. Undersökningens syfte presenteras kortfattat. Till slut presenteras arbetets uppläggning och de olika teman som behandlas i varje kapitel. 1.1 Bakgrund och val av ämne Dagens samhälle ställer stora krav på individen för att man skall kunna vara en del av samhället. Läsning och läsförståelse är färdigheter som man är tvungen att bemästra dagligen för att klara av vardagliga aktiviteter. Genom att läsa och förstå en text kan man få ny kunskap och utveckla sig själv. Läsning och läsförståelse är inte bara en del av utbildningssystemet där elever måste klara av att behärska olika typer av texter, även utanför skolan är man tvungen att klara av att läsa och förstå det man läser för att kunna vara en aktiv del av arbetslivet och samhället. (Bråten, 2008) Läsning och att förstå det man läser är nödvändigt för att nå sina mål, utveckla sina kunskaper samt ta in information och lära sig nya saker. Kraven på läsförmåga ökar i dagens samhälle med hög hastighet på grund av den teknologiska utvecklingen. Man är ofta även tvungen att kunna läsa och förstå det man läser på ett annat språk än sitt modersmål. De individer som inte lär sig att läsa med god förståelse riskerar att få svårigheter med många ämnen i skolan och hindras kanske därför att skaffa sig den utbildning de önskar. (Taube, 2007) Vi kommer dagligen i kontakt med olika typer av texter på olika språk och genom datorernas utbredning finns det stora mängder av digitala och elektroniska texter. De digitala och elektroniska texterna ställer specifika krav på läsaren på grund av att det förekommer mer eller mindre relevanta länkar och information i dessa typer av texter. Läsaren behöver också en speciell kunskap för att klara av att plocka ut det centrala i texten och också för att bedöma tillförlitligheten av källan. För att medborgarna aktivt skall ha möjlighet att delta och påverka i de demokratiska processerna som sker i samhället är det viktigt att kunna läsa och förstå det man läser. Läsförståelse är därför ett ämne som är av stor betydelse för människans personliga och sociala liv. I grunderna för läroplanen i den grundläggande utbildningen (2004) betonas vikten av att flickor och pojkar skall ges färdigheter med lika rättigheter och skyldigheter för att verka i samhället, arbets- och familjelivet. En av skolans viktigaste uppgifter är enligt Reichenberg (2008) att se till att alla elever lär sig att läsa, att förstå och att använda olika typer av texter. En god läsförmåga i de tidiga skolåren kan vara helt avgörande i hur den fortsatta skolgången ser ut. Genom att ha en god läsförmåga ökar förmågan att ta del av olika typer av texter och bli bekant med en ny värld. Dessutom ger det möjlighet till personlig utveckling. Taube (2007) betonar också att huvudansvaret för att barn lär sig läsa ligger på skolan. Det är därför viktigt att man inom lärarutbildningen erbjuder de redskap och verktyg till de blivande lärarna som kan behövas för att lära barn att läsa med god förståelse. De blivande lärarna måste i sin utbildning få kunskap om hur man som lärare skall gå till väga för att lära eleverna att handskas med olika typer av texter och bli mer motiverade till att läsa. Det är viktigt att studera könskillnader inom läsning och läsförståelse för att kunna förbättra prestationerna hos eleverna och för att få en ökad förståelse för hur elever lär sig. Genom att undersöka och förstå olikheter hos de olika könen kan man utveckla nya strategier och metoder för inlärning i läsning och läsförståelse. (OECD, 2009) Är pojkar i behov av att få läsa andra typer av texter än flickor för att kunna prestera enligt sin egen kunskapsnivå? Intresse och motivation för att läsa är en viktig aspekt för att man skall prestera enligt sin egen kunskapsnivå inom läsning och läsförståelse. Taube (2007) hävdar att pojkar ofta inte engagerar sig helhjärtat i läsförståelse om inte texten väcker deras intresse och presterar därmed inte enligt deras verkliga kunskapsnivå. Flickor tar oftast sin uppgift på allvar och gör det som förväntas av dem. Det finns ett behov att tillgodose en god läs- och skrivförmåga hos både flickor och pojkar för att de skall ha samma utgångsläge när det gäller fortsatt utbildning. Genom uppmuntran och positiva upplevelser av läsning kan man stöda elevens utveckling i läsning. Positiva attityder till läsning och litteratur samt att eleven förstår nyttan av att kunna läsa och förstå olika typer av texter kan vara avgörande aspekter till att eleven utvecklar en god läsförmåga. (Taube, 2007) 1.2 Undersökningens syfte Syftet med min avhandling är att undersöka om det finns prestationsskillnader i läsförståelse hos pojkar och flickor i årskurs fem. Jag vill även undersöka om pojkar presterar bättre, i den text som kan antas väcka pojkars intresse, i jämförelse med de andra texterna i läsförståelsetestet Ida och Filip. Undersökningen genomfördes som en del av projektet Ida och Filip under hösten 2009 där sammanlagt 19 skolor deltog runt om i Svenskfinland. Ida och Filip är ett läsförståelsetest riktat till elever i årskurs fem. 1.3 Arbetets uppläggning Efter det inledande kapitlet följer kapitel 2 där jag behandlar läsförståelse som begrepp Därefter, i kapitel 3 redogör jag för olika teorier om läsförståelse, skillnader i läsförmåga och läsförståelse hos flickor och pojkar och betydelsen för innehållet i en text. I kapitel 4 presenterar jag forskningsansatsen, metodval, forskningsfrågor och genomförandet av undersökningen, samt projektet Ida och Filip. Resultatredovisningen presenteras i kapitel 5. Slutligen, i kapitel 6, diskuterar jag mina resultat och valet av metod, samt ger förslag till fortsatt forskning . 2 Teori I detta kapitel behandlar jag begreppet läsförståelse, vad som skrivits om läsförståelse, könsskillnader i prestationer i läsförståelse samt innehållets betydelse i en text. 2.1 Definition av begreppet läsförståelse Läsförståelse är ett komplext begrepp och därför är det svårt att göra en enkel definition. Taube (2007) använder tre moment i sin definition av läsförståelse; avkodning, förståelse av språk och motivation. Dessa tre moment är beroende av varandra och om det finns brister i något av de olika momenten blir läsförståelsen ofta svagare. Avkodningen är en av förutsättningarna för att man överhuvudtaget kan eller har möjlighet läsa. Inom momentet för avkodningen ingår utveckling av ordigenkänning och läsning med flyt. Avkodning är också en förutsättning för en god läsutveckling. Förståelse av språk i det man läser är att kunna knyta an texten till sina egna erfarenheter, tolka och dra slutsatser av det man läser (Høien & Lundberg, 2002). Westlund (2009) betonar vikten av motivation inom läsförståelsen, eftersom motiverade läsare är beredda att övervinna sina svårigheter vid läsning och motiveras av utmaningar. Stadler (1998) delar i sin tur läsförståelse endast i två moment; avkodning och förståelse. Avkodningen är den avgörande förutsättningen för förståelse. Avkodningen kan inte vara för långsam eller felaktig, då blir förståelsen av texten lidande. Bråten (2008) definierar läsförståelse så här: ” Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den.” Den här definitionen innefattar inte läsning av multimediala presentationer utan endast skriven text på papper eller skärm. Enligt hans definition finns det två aspekter inom läsförståelsen. Den ena aspekten är att hitta eller få fram den mening författaren har lagt in i texten. Den andra aspekten är att läsaren måste skapa en mening av texten med utgångspunkt i texten för att få en djupare förståelse för vad texten handlar om. Att förstå en text är inte samma sak som att läsa en text. Läsning kan automatiseras medan läsförståelsen är dynamisk och beroende av olika faktorer. (Druid Glentow, 2007) Läsförståelse är samspelet mellan texten och läsaren. Läsaren är den som för textens budskap vidare enligt sin egen tolkning. En text tolkas ofta på olika sätt beroende på vad läsaren har för tidigare kunskaper, erfarenheter, språkliga och kognitiva förmågor. (Taube, 2007) Enligt Westlund (2009) är läsförståelse en process som är både dynamisk och målorienterad. För att förstå en text krävs det färdigheter i läsning, strategier, tidigare kunskap och motivation. Nyckeln till läsförståelse är att läsaren är aktiv i sin läsning och kan använda sin tidigare kunskap. Reichenberg (2008) betonar att det tar lång tid att utveckla en god läsförståelse och att det krävs övning. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att läsa olika typer av texter och sådana texter som behandlar något ämne eleven tycker är intressant. 2.2 Läsförståelse Taube (2009) anser att läsning är en färdighet som i en viss utsträckning kräver övning. Genom att läsa utökar man sitt ordförråd och man blir bättre på att läsa. Detta underlättar förståelsen för innehållet i olika typer av texter, samt utvecklar en tillit till sin egen förmåga att läsa. Enligt Bråten (2008) är läsförståelse ett samspel mellan läsare och text där läsaren får en djupare förståelse av det lästa. Både läsare och texter är olika. Olika läsare har olika kognitiva förmågor, språkfärdigheter och förkunskaper vilket gör att läsaren bemöter texten på olika sätt. Motivationen spelar också en stor roll i hur läsaren bemöter en text. Läsförståelsen bestäms utgående från en läsare med specifika egenskaper och en text med specifika drag. Själva texten har också en betydande roll för läsförståelsen. Den påverkas av textens innehåll, läsarens förkunskaper, hur texten är skriven och textens genre. Han skriver att det är viktigt att man beaktar att samspelet mellan läsare och text alltid hör till ett bestämt sammanhang eller en bestämd kontext. Läsning i en bestämd kontext har flera olika nivåer. Det handlar om vad syftet med läsningen är. Syftet inverkar på hur läsaren möter texten. Läsförståelse och läsning tillhör också ett större sammanhang, ett sociokulturellt sammanhang. Det sociokulturella sammanhanget är en viktig del för hur läsaren uppfattar och tolkar en text. Även Westlund (2009) talar om det sociokulturella sammanhanget. Till det sociokulturella sammanhanget hör skolan, kamratkretsen, familjen och samhället. Alla dessa påverkar läsaren och inställningen till att läsa. Läsning och läsförståelse är en social aktivitet och det skapas olika läskulturer beroende på var läsaren befinner sig och i vilket sammanhang. Enligt Rosén, Längsjö, Nilsson och Gustafsson (2008) finns det fyra olika läsförståelseprocesser. Uppgifterna som ges till en viss text är olika beroende på vilken läsförståelseprocess läsaren måste använda för att komma fram till rätt svar. De olika läsförståelseprocesserna kan sammanfattas så här: Att hitta och återge direkt information. Att dra enkla slutsatser. Att tolka och integrera tankar, idéer och information. Att granska och bedöma innehåll, språklig form och olika textelement. Att hitta och återge direkt information är en selektiv process. Läsarens uppmärksamhet på vad som står i en text kan variera. Olika läsare fäster sig vid olika saker i en text och en del av innehållet går helt förbi läsaren. För att kunna fokusera och ta in den information som står direkt på raderna använder läsaren olika sätt att lokalisera och förstå informationen för att sedan hitta det som är relevant för den fråga som ställs. För att klara av den här typen av läsförståelse krävs det av läsaren uppmärksamhet och förståelse av det som står i texten. Läsaren behöver också förstå texten snabbt och automatiskt. I den här typen av process behöver läsaren inte använda sig av tolkning eller slutledning. (Rosén, m.fl., 2008) Genom att göra tolkningar av idéer eller information som inte finns direkt uttryckt i texten får texten en mening. Det handlar om att läsaren måste kunna ”läsa mellan raderna” och dra egna slutsatser. Läsaren måste klara av att sammankoppla två eller flera idéer eller annan information från texten som inte är direkt utskriven i texten. Författaren bygger ofta upp sin text så att läsaren naturligt och relativt enkelt kan dra slutsatser. (Rosén, m.fl., 2008) Läsförståelseprocessen, att tolka och integrera tankar, idéer och information, bygger på att läsaren kan sätta fokus på lokala och globala innebörder samt relatera detaljer till olika teman och tankar som finns i texten. Texten bearbetas utanför det som står direkt skrivet. Läsaren måste ha en viss förförståelse i den här processen och klara av att göra tolkningar och relatera innehållet i texten till sina egna erfarenheter och kunskaper. Genom att utveckla och träna inom området för läsförståelseprocessen kan läsaren få en mer specifik och mer fullständig förståelse av en text. (Rosén, m.fl., 2008) Genom att granska och bedöma innehåll, språklig form och olika textelement byter läsaren fokus från meningsskapande till kritisk granskning av texten. Läsaren grundar sin bedömning av texten på sina egna tolkningar. Förståelsen för en text kan öka genom att läsaren reflekterar kring hurudan struktur texten har och vilka språkval författaren har gjort. En läsare som använder sig av denna process ser texten som ett redskap för att förmedla idéer, tankar, känslor och information. (Rosén, m.fl., 2008) Enligt Taube (2009) finns det två huvudtyper av uppgifter när man mäter läsförståelsen. Den ena kräver öppna svar och den andra är flervalsuppgifter. I den första typen av uppgifter skall eleven svara kort skriftligt, antingen med några ord eller också ett stycke. För att eleven skall klara av detta måste eleven inte endast kunna läsa och förstå en text utan också kunna uttrycka sig i skrift. I den andra typen av uppgifter skall eleven välja det rätta svarsalternativet av flera alternativ eller svara sant eller falskt vid ett påstående. 2.3 Skillnader i läsförmåga och läsförståelse hos pojkar och flickor Skillnaderna i flickors och pojkars läsförmåga och läsförståelse har under de senaste tio åren ökat drastiskt till flickornas fördel. I en jämförelse mellan IEA:s Reading Literacy Study och OECD:s PISA undersökning från år 2000 framgår att könsskillnaderna i läsförmåga och läsförståelse har ökat markant sedan år 1991. Speciellt stor förändring har skett i de nordiska länderna. (Roe och Taube, 2003) Enligt Centre of Educational Assessment kommer det fram, i PISA undersökningen från år 2006, att skillnaden mellan flickor och pojkars prestationer inom alla delområden är störst inom läsförmåga och läsförståelse. Detta gäller för alla OECDländer (Organisation for Co-Operation and Development). Finland var det ena av två länder där skillnaden mellan pojkars och flickors prestationer var störst inom läsförmågan och läsförståelsen. I en undersökning gjord av Ryan och DeMark (2002) fann de endast minimala prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i de uppgifter som hade flervalsfrågor. Däremot visade det sig att flickorna presterar bättre än pojkarna i de språkliga uppgifterna som krävde öppna svar. Slutsatsen, som forskarna gjorde i detta fall, var att uppgiftstypen stod under inflytande för könsskillnaderna, det vill säga att flickorna gynnades i och med att de har en bättre förmåga att formulera sig i skrift. Även en studie av Roe och Taube (2003) visar att flickornas överlägsenhet är större i uppgifter som kräver att eleverna själva skriver egna svar än på flervalsfrågor där de endast behövde markera ett färdigt svar. I olika internationella studier, bland annat Programme for International Student Assessment (PISA), finns det tydliga skillnader i pojkars och flickors prestationer i läsning. Man har studerat och jämfört flickors och pojkars prestationer, men i vissa fall även läsvanor och läsattityder. Flickornas kunskaper i läsning är i genomsnitt bättre än pojkarnas. (Taube, 2007) Enligt IEA:s omfattande undersökning år 2006 för elever i årskurs fyra finns det redan i de tidiga skolåren signifikanta könskillnader inom läsningen och läsförståelsen. PIRLS- undersökningen år 2006 visade att redan vid årskurs fyra är flickornas prestationer märkbart bättre än pojkarnas i läsning och läsförståelse. Intresset och attityder för läsning påverkar läsförståelsen. I PISA undersökningen från år 2000 kunde man se en tydlig könsskillnad när det gäller intresset för läsning. Flickorna i alla OECD-länder rapporterade att de hade ett större intresse för läsning än pojkarna. Över 40 % av pojkarna meddelade att de aldrig läser under sin fritid, medan siffran för flickorna var 23 %. Man har kommit fram till detta resultat med en enkät inom PISA (2000) med påståenden som eleverna fick gradera enligt en skala för vad som passar in hos dem. Denna enkät eller index, kallas för ”läsengagemang”. Genom att undersöka elevers attityder till läsning och hur mycket de läser på sin fritid kan man bidra till att hitta en förklaring för skillnader i pojkars och flickors läsprestationer. (Taube, 2009) 2.4 Orsaker till könskillnader inom läsning och läsförståelse Det har diskuterats om vad orsakerna är till att flickor läser bättre än pojkar. Det finns både biologiska, sociokulturella och miljömässiga förklaringar till att pojkars läsning är svagare än flickornas. (Taube, 2007) En av de biologiska förklaringarna är att pojkar mognar senare än flickor. Detta betyder att en tidig skolstart inte gynnar pojkarna och deras utveckling i läsning. Pojkar har oftare än flickor svårigheter med läsningen redan från de tidiga skolåren, vilket ökar risken för att motivationen och självbilden gällande läsning minskar. Det är ändå viktigt att komma ihåg att pojkars senare mognad inte enbart är förklaringen till skillnaderna i pojkars och flickors läsning. I en undersökning gjord av skolverket i Sverige år 2006 undersökte man eventuella skillnader i mognad mellan flickor och pojkar. Man jämförde könsskillnaderna i betyg i den totala populationen och en kontrollgrupp där pojkarna var ett år äldre än flickorna. Resultatet var att cirka 30 % av skillnaderna i betyg försvann när man jämförde flickorna med pojkar som är ett år äldre. (Taube, 2007) En annan biologisk förklaring är att det finns skillnader i mäns och kvinnors struktur i hjärnan och dens funktion. Inom neurologisk forskning har man funnit att delar av frontala cortex (många av de högre kognitiva funktionerna finns här) och det limbiska systemet (emotionella responser) är större hos kvinnor än hos män. Medan delar av parietela cortex (rumsuppfattning) och amygdala (centret som reagerar för upphetsande information) är större hos män. (Taube, 2009) Gleason och Ely (2000) menar att det finns några språkliga skillnader som kan kopplas till biologiska könsskillnader. De menar att manliga individer är mer neurologiskt sårbara och har i större grad än kvinnliga individer någon språklig störning. Även den språkliga utvecklingen har ett starkt biologiskt samband, vilket kan vara en av orsakerna till att pojkar har sämre läsförmåga och presterar därför sämre i läsförståelse än flickor. Den sociokulturella förklaringen gällande skillnader i läsförmåga mellan flickor och pojkar är den vanligaste förklaringen. Flickor lär sig att bli kvinnor och pojkar män och att vara en duktig och engagerad läsare ingår inte i den västerländska bilden av manlighet. Språkliga ämnen i skolan ses som kvinnligt genusmärkta, vilket gör att de till en viss mån är mindre intressanta för manliga elever. Flickor tycker i högre grad än pojkarna att det är viktigt och intressant att läsa olika typer av texter. (Taube, 2007) Den miljömässiga förklaringen är att det finns fler kvinnliga lärare som undervisar i läsning och detta gynnar inte pojkarnas prestationer i läsning. Detta har dock fått svagt stöd i många länder. (Taube, 2007) En betydande faktor till att pojkar läser sämre än flickor är att pojkar är mindre motiverade och engagerade till att läsa. Det material som används i skolor till läsundervisningen har ett innehåll som inte intresserar pojkarna och därmed tappar pojkarna motivationen till att läsa. Även bristen på manliga förebilder både i skolan och i hemmet, speciellt under de tidiga åren, och att de språkliga ämnena inte anses manliga kan vara en orsak till att pojkar inte är intresserade av att läsa i samma utsträckning som flickorna. Pojkarna förväntas inte göra något stort inom läs- och skrivområdet. (Taube, 2007) 2.5 Innehållets betydelse i en text Bråten och Strømsø (2008) betonar att det personliga intresset för olika fackområden och ämnen har betydelse för läsförståelsen. En person som har ett personligt intresse för ett ämne i en text har lättare att förstå texten. Orsaken till detta är att personen är mer motiverad och engagerad att sätta sig in i texten och använder djupare läsförståelsestrategier för att bearbeta innehållet i texten. Ett samband mellan personligt intresse och läsförståelse har hittats genom olika läsundersökningar. I dessa läsundersökningar har det endast funnits en text. Bråten och Strömsö hävdar ändå att det personliga intresset för ett ämne kan ha en ännu större betydelse när läsaren försöker få en överblick av olika typer av texter. Det är mer krävande för läsaren att förstå olika typer av texter än endast en enskild typ av text. Ett stort intresse för innehållet i en specifik text kan hjälpa läsaren att arbeta mer aktivt för att skapa sammanhanget i texten. Taube (2009) anser även att innehållet i en stor del av skolans läs- och skrivuppgifter är mer anpassande för flickor och att det skulle vara orsaken till att pojkar har en sämre läsförmåga än flickor. Läs- och skrivmaterialet i skolan engagerar inte pojkarna. I en studie av Asher och Markell (1974) kunde man se att pojkars prestationer i läsförståelse påverkades av textens innehåll. Prestationerna var bättre om texten föreföll intressant för pojkarna, medan innehållet i texten inte hade någon betydelse på hur flickor presterade i läsförståelse. I en liknande studie av Taube och Munk (1996) undersökte man om prestationsskillnaderna hade något samband med innehållet i olika texter, uppgifternas kognitiva krav eller texternas längd. Resultatet visade att texter som handlade om djur som betedde sig som människor och mänskliga aktiviteter gynnade mer flickornas prestationer än texter som behandlade neutrala eller naturvetenskapliga ämnen. Även i berättande texter presterade flickorna bättre än pojkarna. Dessutom gynnade långa texter flickorna mer än pojkarna. I texter med en manlig huvudperson presterade pojkarna bättre än i andra texter, medan flickornas prestationer inte påverkades av vilket kön huvudpersonen hade i texten. I icke-kontinuerliga texter (bestående av kartor, tabeller, diagram osv.) är könskillnaderna förhållandevis små i jämförelse med kontinuerliga texter (bestående av meningar sammansatta till stycken som skall läsas från början till slut). Pojkar verkar ha lättare att förstå innehållet i icke-kontinuerliga texter och får bättre resultat i dessa texter än andra typer av texter. (Roe & Taube, 2003) I argumenterande texter, (eng. argumentative texts) kännetecknas av prepositioner, övertygning eller argument, befallande eller riktgivande texter (eng. injunctive texts) och narrativa texter, (eng. narrative texts) påhittade texter, t.ex. sagor eller korta berättelser, presterar flickorna bättre än pojkarna. Fakta texter och texter som innehåller information är lättare att hantera för pojkar och därför är könsskillnaderna mindre när det gäller den typen av texter. Medan texter med påståenden, argument, instruktioner, underförstådd information och metaforer verkar vara svåra för pojkar att hantera och förstå. (Roe & Taube, 2003) Taube (2007) skriver också att pojkar ofta är mer intresserade av att läsa om neutrala naturvetenskapliga ämnen och de föredrar manliga huvudpersoner framom kvinnliga. I den här typen av texter presterar pojkarna bättre inom läsförståelsen i jämförelse med texter av annan typ. 3 Metod och genomförande I detta kapitel presenteras undersökningens utformning, forskningsansats och val av metod. Jag redogör för projektet, Ida och Filip, där undersökningen gjordes och hur materialet är insamlat. Vidare beskriver jag valet av respondenterna, undersökningens genomförande och bearbetning och analys av data. Slutligen redogör jag för undersökningens etik, validitet och reliabilitet. 3.1 Forskningsfrågor, forskningsansats och val av metod Mina forskningsfrågor definieras på följande sätt: 1. Finns det skillnader i prestationer i läsförståelse mellan flickor och pojkar utgående från läsförståelsetestet Ida och Filip? 2. Presterar pojkarna bättre i läsförståelse där texten kan antas intressera pojkar i jämförelse med övriga texter utgående från läsförståelsetestet Ida och Filip? När man gör en undersökning måste forskaren avgöra vilken metod som är mest lämplig för ändamålet. Olika metoders användbarhet beror på vad forskaren vill uppnå med sin undersökning. (Denscombe, 2009) Det är viktigt att forskaren använder en metod som kan ge trovärdiga svar på de forskningsfrågor forskaren har ställt. Målet är att datainsamlingsmetoden skall ge svar på forskningsfrågorna. (Nyberg, 2000) Trost (2007) menar att det är syftet på undersökningen som avgör vilken metod forskaren skall använda sig av. De olika metoderna har olika styrkor och svagheter och passar därmed bättre eller sämre till olika typer av undersökningar. Om forskaren vill ange frekvenser eller visa en åsikt hos hela befolkningen använder forskaren en kvantitativ studie. Nyberg (2000) skriver att en kvantitativ ansats är till för att mäta och förklara ett fenomen. Informationen som forskaren har samlat in, omformas till siffror och mängder för att forskaren skall kunna göra statistiska analyser. Inom den deskriptiva metoden för den kvantitativa forskningen försöker man enligt Stukát (1993) redovisa ett siffermaterial på olika sätt. Det kan redovisas med olika typer av tabeller och figurer eller med olika statistiska mått. Genom att använda en kvantitativ forskningsansats och ett standardiserat test i läsförståelse kan jag undersöka och jämföra om det finns skillnader i flickors och pojkars prestationer i läsförståelse på årskurs fem. I min undersökning använder jag material som är insamlat från 19 skolor, totalt 468 elever, i hela Svenskfinland. Genom att analysera materialet kvantitativt kan jag jämföra om det finns könsskillnader i läsförståelse hos elever i årskurs fem. 3.2 Läsförståelsetestet Ida och Filip Ida och Filip är ett läsförståelsetest (bilaga 1-13) riktat till finlandssvenska elever i årskurs fem. Testet är en del av ABC- projektet, som hör till Lärum (FDUV) i samarbete med Vasa specialpedagogiska center. Utvecklingen av testet påbörjades år 2006 och fram till dagsläget, år 2010, har man genomfört fyra pilotstudier. Behovet för ett standardiserat finlandssvenskt läsförståelsetest är stort på fältet och därför har målet med testet varit att utveckla ett testinstrument för finlandssvenska elever i årskurs fem. Ida och Filip testet har år 2009 genomgått den slutliga standardiseringsomgången, men normerna är i dagsläget inte tillgängliga. Testet färdigställs år 2010. Författare till testet är Kjell Staffans, Nea Kronberg och Ann-Katrine Risberg. Ida och Filip läsförståelsetestet har totalt sex olika texter. I den fjärde texten finns det två små tidningsartiklar, vilket gör att texterna totalt blir sju i hela testet. Alla texter handlar om syskonen Ida och Filip. Tanken med Ida och Filip testet är att det skall finnas något intressant som väcker elevernas intresse till att läsa texterna för att öka möjligheten till att prestera så bra som möjligt. Alla uppgifter till texterna, utom den sjätte texten, är av typen flervalsfrågor (bilaga 7-12). I den sjätte texten (bilaga 13) skall eleven läsa några små berättelser där det finns ett ord som inte passar in i sammanhanget i texten. Eleven skall strecka under det ord som inte passar in. Tanken med de olika uppgifterna är att de skall träna och mäta olika förmågor hos eleverna, tolka en text, ordkunskap, översiktsläsning och att söka fakta direkt från en text. De olika texterna handlar om vardagliga situationer eller saker, som en elev på årskurs fem kan identifiera sig med. 3.3 Respondenter Inom projektet samlades under höstterminen 2009 in material från olika skolor i hela Svenskfinland. Totalt medverkade 19 skolor runt om i Svenskfinland och man fick svar av samtliga. Elevernas totala antal från de skolor som medverkade i projektet är 468. Skolorna har valts ut enligt region så att elevernas antal motsvarar hur Finlandssvenskarna procentuellt sett är fördelade i hela landet. De ansvariga för testet har valt skolorna enligt region och kontaktat skolorna om deras villighet att delta i testet. Testansvariga har försökt välja sådana skolor som inte har deltagit i de pilotundersökningar som gjorts tidigare, även om någon enstaka skola deltagit i båda undersökningarna. Man har även försökt ta med både skolor på glesbygden och stadsskolor i de olika regionerna. Skolornas deltagande i testet har varit frivilligt. 3.4 Undersökningens genomförande Undersökningen har genomförts av klass- eller speciallärare i de skolor som deltagit i testet. Lärarna har fått likadana instruktioner om hur materialet skall användas, som sändes ut tillsammans med elevblanketterna. Klass- eller speciallärarna har fått bekanta sig med materialet i förväg och alla har fått likadana skriftliga testinstruktioner i hur testet skall utföras, till exempel på hur uppgifterna läses upp och hurudana instruktioner som ges till eleverna. Dessa instruktioner kommer att finnas tillgängliga i handledningen i den färdiga versionen av testet. Eleverna har 45 minuter tid på sig att göra testet, om det finns elever som inte hinner bli klara inom den tiden får de eleverna ännu 15 minuter till för att slutföra testet. Detta för att de elever som har svårt att prestera inom en utsatt tid skall få möjlighet att göra testet i lugn och ro. 3.5 Datainsamling och analys av data Datainsamlingen för testet har ägt rum under höstterminen 2009. I undersökningen deltog totalt 468 elever på årskurs fem från 19 skolor i hela Svenskfinland. Beslutet att delta i testet har fattats skolvis. Testinstruktörerna har genomfört rättandet av alla tester och det insamlade materialet har införts på SPSS för Windows av en projektanställd. I läsförståelsetestet Ida och Filip finns det sex olika texter varav en är en text som handlar om fotboll (bilaga 4). Denna text kan antas väcka pojkarnas läsintresse och därmed höja pojkarnas prestationer i läsförståelse. Uppgifterna till de första fem texterna består av frågor eller påståenden där eleven skall kryssa i rätt alternativ. Den totala poängsumman för dessa fem texter är 27 poäng. I den sjätte texten skall eleven läsa fyra korta berättelser där det ingår ett ord som inte passar in i textens sammanhang. Där skall eleven strecka under det ord som inte passar in. I den här uppgiften kan eleven få totalt 4 poäng. I hela testet är den högsta möjliga poängsumman 31 poäng. 3.6 Analys av data I min analys har jag jämfört elevernas totalpoäng i testet mellan flickor och pojkar, samt poängen i text nummer 4.1 (bilaga 4). För att analysera materialet och utreda skillnader mellan flickors och pojkars prestationer i läsförståelse valdes T-test för oberoende urval. Data för båda forskningsfrågorna är på ordinalnivå. Data för forskningsfrågorna testades för att kontrollera normalfördelningen. De flesta observationer ur ett datamaterial skall ligga kring gruppens medelvärde för att materialet skall vara normalfördelat (Stúkat, 1993). För forskningsfråga 1 var skevheten ,015 och toppigheten - ,490 och motsvarande siffror för forskningsfråga 2 var - ,108 och - , 874. Materialet i min undersökning är normalfördelat eftersom skevheten och toppigheten för båda forsningsfrågorna håller sig inom intervallen -1 och 1. T-test för oberoende urval används när man vill jämföra två gruppers medeltal med varandra, i detta fall pojkars och flickors prestationer i ett läsförståelsetest. För att ytterligare testa normalfördelningen gjordes Kolmogorov-Smirnov testet. Testet visade att data gällande forskningsfråga 1 är normalfördelat, medan data för forskningsfråga 2 inte är normalfördelat. Testet är känt för att vara extra känsligt för stora urval, vilket gör att även små avvikelser ger signifikanta utslag (Field, 2005). Även om testet visade att data inte är normalfördelat gällande forskningsfråga 2 kan man använda parametriska test för att analysera data eftersom både skevheten och toppigheten höll sig inom intervallen 1 och -1. 3.7 Etik, validitet och reliabilitet Oberoende av vilken metod man använder för att samla in information måste man alltid kritiskt granska den för att avgöra hur tillförlitlig och giltig informationen är. Reliabilitet eller tillförlitlighet mäter i vilken utsträckning ett instrument kan ge samma resultat vid olika tillfällen under likadana omständigheter. Validitet eller giltighet mäter om en viss fråga mäter just det man vill mäta. Om en fråga inte är reliabel saknar den validitet. Även om reliabiliteten är hög behöver inte validiteten vara det. (Bell, 1995) Holme och Solvang (1997) poängterar att man endast genom kontinuerlig och kritisk prövning samt noggrannhet vid bearbetningen av materialet kan uppnå en tillfredsställande grad av validitet och reliabilitet. Etik När man gör en undersökning är det viktigt att forskaren kan uppfylla kraven för anonymitet, konfidentialitet och tystnadsplikt. Som forskare måsta man även ta hänsyn till och ansvar för respondenternas integritet. Detta betyder att man måste garantera att utomstående inte kan ta del av det insamlade materialet. Utomstående kan inte eller har inte rätt att ta del av forskningen på ett sätt där respondentens identitet avslöjas. (Nyberg, 2000) Holme och Solvang (1997) anser att den grundläggande utgångspunkten för all forskning är att känna respekt för sina medmänniskor. Människor skall inte utnyttjas eller göras till medel för att forskarens mål skall uppnås. Forskaren skall bidra till att skydda respondenternas fysiska och psykiska integritet. Tystnadsplikten skall också strikt följas och respondenternas anonymitet måste säkerställas. Forskaren måste också fundera på om det är rätt och nödvändigt att få fram den information som man vill ha genom sin forskning. Inom Ida och Filip- projektet har respondenternas medverkan fattats skolvis. Endast de anställda inom projektet har tillgång till det insamlade data. De anställda har tystnadsplikt och därmed skyddas respondenternas integritet. Respondenternas namn har ersatts med nummer när materialet infördes i SPSS. I materialet som finns i SPSS kommer det fram de olika skolornas resultat. I denna avhandling visas dock varken personliga eller skolvisa resultat. Denscombe (2009) skriver att respondenterna har rätt att få information om undersökningens syfte. De skall få tillräckligt med information för att kunna avgöra om de vill delta eller inte i undersökningen. Respondenterna har inte haft möjlighet att själv avgöra om de vill delta i undersökningen eller inte, eftersom Ida och Filip är ett test som skall screena elevernas läsförståelseförmåga i årskurs fem och beslutet att delta i undersökningen har fattats skolvis. Validitet Validiteten behandlar mätinstrumentets förmåga att mäta den variabel som är avsedd att mätas. Om mätinstrumentet inte kan ge det resultat som överensstämmer med teorin skall man förhålla sig kritiskt till dess validitet. (Holme & Solvang, 1997) Det är svårt att mäta läsförståelse, men som mätinstrument har texter använts, utformade för att mäta läsförståelseförmågan hos elever i årskurs fem. För att säkerställa validiteten har man i de tidigare pilotundersökningarna gjort en jämförelse mellan elevens vitsord i modersmål och resultatet från testet i läsförståelse. I och med att alla skolor som deltagit har fått likadana testinstruktioner och tiden för genomförandet av testet är samma för alla, ökar validiteten. Det insamlade data har genomgått en slutgiltig normeringsrunda. Testet har genomgått standardiseringsomgången och normerna finns hos statistikern och är i dagsläget inte tillgängliga. Reliabilitet Reliabiliteten anger tillförlitligheten och användbarheten hos ett mätinstrument. Resultaten av mätningen skall ge samma resultat vid en annan mätning av samma problem. En hög reliabilitet innebär att mätningsinstrumentet ger samma data varje gång det används och att eventuella variationer beror på variationer i mätobjektet. Ett mätinstrument med hög reliabilitetsnivå är konsekvent och man skall sträva till så hög reliabilitetsnivå som möjligt. (Denscombe, 2009) Genom att räkna ut Crohnbachs alpha kan man analysera hur de olika testfrågorna är korrelerade till varandra och därmed kan man utgående från Crohnbachs alpha fastställa reliabilitetsnivån. För att frågorna i testet skall ha en acceptabel korrelation till varandra skall värdet vara 0,7 eller högre. (Ejlertsson, 2005) Preliminära siffror för testet Ida och Filip visar att Crohnbachs alpha- värdet ligger på 0,75 och därmed kan man säkerställa en hög reliabilitetsnivå. Även ett högt antal respondenter (N=468) höjer reliabiliteten för min undersökning. 4 Resultatredovisning I detta kapitel presentar jag resultatet från min undersökning. Kapitlet avslutas med kort sammanfattning av mina resultat. Syftet med min undersökning är att jämföra eventuella skillnader hos flickors och pojkars prestationer i läsförståelse, samt undersöka om pojkar presterar bättre i läsförståelse med en text riktad till dem. För att uppnå mitt syfte har jag ställt följande forskningsfrågor: 1. Finns det skillnader i prestationer i läsförståelse mellan flickor och pojkar utgående från läsförståelsetestet Ida och Filip? 2. Presterar pojkarna bättre i läsförståelse där texten kan antas intressera pojkar i jämförelse med övriga texter utgående från läsförståelsetestet Ida och Filip? Data som valts ut för min undersökning togs från läsförståelsetestet Ida och Filip (bilaga 1-13) och för att få svar på forskningsfråga 2 har jag skilt analyserat data från text nummer 4.1 (bilaga 4); en text om fotboll som kan antas att väcka pojkarnas intresse. För att göra redovisningen tydligare har jag delat in materialet i två kategorier, som anknyter till mina forskningsfrågor. 4.1 Skillnader i prestationer i läsförståelse mellan flickor och pojkar Detta resultat hör till forskningsfråga 1; finns det skillnader i prestationer i läsförståelse mellan flickor och pojkar? T-testet för oberoende urval visar att det inte finns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar i läsförståelsetestet, t(466) = 1,927, p < 0,05. Enligt Stúkat (1993) är p sannolikheten för en statistisk signifikant skillnad i en jämförelse mellan grupper. De oftast förekommande signifikansnivåerna är 1 % och 5 %. Jag har i min undersökning valt att använda signifikansnivån på 5 %. Tabell 1. Texterna 1-6 Pojke Flicka 255 213 Standardavvikelse 4,972 4,935 Medelvärde 15,33 16,22 Max. Poäng 31 31 Antal 4.2 Skillnader hos flickor och pojkar i texten som kan antas intressera pojkar Detta resultat hör till forskningsfråga 2; presterar pojkar bättre i läsförståelse där texten antas intressera pojkar? T-testet för oberoende urval visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar i texten, t(466) = ,175, p< 0,05. Tabell 2. Text 4.1 Pojke Flicka Antal 255 213 Standardavvikelse ,951 ,924 Medelvärde 1,51 1,52 Max. Poäng 3 3 4.3 Sammanfattning av resultat Utgående från mina resultat kan man se att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader mellan könen och prestationer i läsförståelse. Pojkarna har inte presterat bättre i den text som var specifikt riktad till dem, i jämförelse med de andra texterna. 5 Diskussion I detta avslutande kapitel diskuterar jag mina resultat från min undersökning, metodval och ger förslag till fortsatt forskning. 5.1 Resultatdiskussion Syftet med min studie var att undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars prestationer med hjälp av läsförståelsetestet Ida och Filip. Jag ville också undersöka om pojkar har presterat bättre i en av testets texter som anses kunna väcka och höja pojkars intresse och motivation till att göra sitt bästa. I min undersökning kom det inte fram några betydande prestationsskillnader i läsförståelse mellan flickor och pojkar, även om det i andra större undersökningar (PISA och PIRLS) har framkommit betydande skillnader. Detta kan bero på att prestationsskillnaderna i läsförståelse mellan flickor och pojkar är större vid uppgifter med öppna frågor. Man har i tidigare undersökningar, gjorda bland annat Ryan och DeMark (2002) och en studie gjord av Roe och Taube (2003), inte hittat signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller uppgifter med flervalsfrågor. Ida och Filip- läsförståelsetestet innehåller endast uppgifter med flervalsfrågor även om frågorna testar olika förmågor hos eleverna. Ida och Filip- testet utfördes endast i finlandssvenska skolor, vilket också kan ha betydelse för resultatet. De tidigare undersökningar som gjorts i Finland har omfattat både svenskspråkiga och finskspråkiga skolor, dessutom har de undersökningarna gjorts i fler skolor och därmed har de undersökningarna ett större urval att utgå ifrån. Min undersökning gjordes på elever i årskurs fem. Det har tidigare inte gjorts undersökningar i läsförståelse i Finland för denna målgrupp. Målgruppen i PISA undersökningarna är 15-åringar och därför kan resultatet från min undersökning variera från andra nationella och internationella undersökningar. Könsskillnader i läsförståelse är märkbara redan i de lägre årskurserna, men de ökar ju äldre eleverna blir (IEA, 2006). Eftersom min undersökning gjordes på elever i en lägre årskurs kan det vara en orsak till att min undersökning inte visar signifikanta skillnader i pojkars och flickors prestationer i läsförståelse. Pojkar presterade inte bättre i läsförståelse även om det i testet fanns en text som kunde antas väcka pojkars intresse. Innehållet i en text är av stor betydelse för läsaren eftersom innehållet motiverar läsaren att läsa och förstå texten (Bråten, 2008). Texten i testet som kunde antas väcka pojkarnas intresse var ganska kort och det fanns endast tre uppgifter av flervalstypen i texten. Utgående från detta är det svårt att se vilken effekt texten hade för pojkarnas prestationer och därmed var det var inte möjligt att se några skillnader i deras prestationer i jämförelse med andra texter i testet. Det kan diskuteras om de resultat jag har fått, gällande texten som speciellt var riktad till pojkar, är tillförlitliga eftersom det endast fanns tre uppgifter gällande den texten. Om uppgifterna hade varit fler hade spridningen möjligtvis varit större. En annan aspekt av betydelse kan vara att pojkarna fann alla texter intressanta och därmed presterade enligt sin egen kognitiva nivå och därför finns det inga signifikanta skillnader i prestationerna mellan flickor och pojkar. Placeringen av de olika texterna kan vara av betydelse för resultatet. Texten som speciellt skulle väcka pojkarnas intresse är den fjärde texten i testet. Det kan diskuteras om de pojkar, som fann texten intressant, kände sig mer motiverade att orka fortsätta läsa ökade i och med att texten väckte deras intresse. Läsförståelsetestet Ida och Filip består helt och hållet av kontinuerliga texter. Alltså texter som består av meningar som är sammansatta till stycken och läses från början till slut. Även om det enligt en undersökning gjord av Roe och Taube (2003) kom fram att könsskillnaderna är större i kontinuerliga texter än icke-kontinuerliga texter, fann jag i min undersökning inga tecken på detta. Innehållet i alla texter i testet handlar om situationer och händelser från Idas och Filips liv och därmed blir hela testet mer som en sammanhängande berättelse. Möjligtvis har respondenterna känt sig mer motiverade och intresserade av att läsa och förstå de olika texterna. 5.2 Metoddiskussion Utgående från studiens syfte valde jag att använda en kvantitativ forskningsansats. Nyberg (2000) påpekar att en kvantitativ forskningsansats passar bäst om forskaren vill mäta och förklara ett fenomen. Eftersom jag i min undersökning ville jämföra två gruppers prestationer i läsförståelse från ett relativt stort urval ansåg jag att kvantitativa metoder lämpade sig bäst. Arbetet med undersökningen inleddes genom att formulera tydliga frågeställningar för att få fram syftet med undersökningen. För att jämföra flickors och pojkars prestationer i läsförståelse användes Ida och Filip testet. Eftersom testet är ett läsförståelsetest riktat till elever på årskurs fem, lämpade sig testet för min undersökning. Testet utfördes i större grupper, som passade min undersökning, där jag ville få information om prestationsnivån hos en omfattande undersökningsgrupp. I och med att det är lärarna på skolorna som genomfört testandet kan det förekomma vissa brister. Även om alla lärare fick samma skriftliga instruktioner för hur testningen skall genomföras, kan man inte garantera att alla har följt givna instruktionerna. Det kan vara möjligt att någon lärare har påverkat elevers testresultat genom att inte följa de skriftliga instruktionerna. Undersökningens reliabilitet kan ha påverkats av att så många olika personer har genomfört testningen. Samtliga lärare som genomfört testet på skolan har fått samma skriftliga testinstruktioner i hur testet skall utföras och testledarna har utfört rättningen av samtliga test. Tillförlitligheten höjs genom att endast en person har fört in och kontrollerat datamaterialet på SPSS. Slutligen kan man konstatera att tillförlitligheten av min undersökning höjs av att ett stort antal respondenter (N=468) har deltagit. En stor undersökningsgrupp gör det möjligt att till en viss mån generalisera på basen av det resultat jag har fått från undersökningen. I min avhandling har jag genomgående följt de allmänna forskningskraven och därmed har jag beaktat de etiska aspekterna 5.3 Förslag till fortsatt forskning Det skulle vara intressant att vidareforska om orsaken till att pojkar i allmänhet presterar sämre i läsförståelse än flickor. I dagsläget finns det flera olika förklarningar till detta och genom att göra ny forskning skulle det kanske tydligare komma fram vad som är orsaken. Det skulle också vara viktigt att forska kring huruvida pojkar är i behov av att få läsa andra typer av texter än flickor för att prestera enligt sin kunskapsnivå. I Finland kunde man även göra forskning om det finns skillnader i prestationer i läsförståelse i svenska och finska skolor och även där göra en jämförelse mellan könen. Källförteckning Asher, S. R. & Markell, R. A. (1974). Sex differences in comprehension of high and low interest reading material. Journal of Educational Psychology, 66, 680-687. Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bråten, I. & Strømsø, H. I. (2008). Förståelse av olika sorters texter. Ingår i Bråten, I. (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (kapitel 7). Lund: Studentlitteratur. Centre of Educational Assessment, Helsinki University. Hämtad 14.4.2010 http://www.pisa2006.helsinki.fi/finland_pisa/results/2006/2006_reading_literacy.htm Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Druid Glentow, B. (2007). Förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Field, A. (2005). Discovering statistics using SPSS. London: Sage. Gleason, J. B. & Ely, R. (2000). Gender Differences in Language Development. Ingår i McGillicuddy-De Lisi, A. & De Lisi, R. (Red.), Biology, Society and Behavior: The Development of Sex Differences in Cognition. Westport, CT.: Ablex Publishing. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Utbildningsstyrelsen. Holme, I. M. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Høien, T. & Lundberg, I. (2002). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur. IEA. (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). (2006). PIRLS 2006 International Report. Hämtad 12.4.2010 http://timss.bc.edu/PDF/PIRLS2006_international_report.pdf Nyberg, R. (2000). Skriv vetenkapliga uppsatser och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. OECD (Organistaion for Economic Co-Operation and Development). (2009). Equally prepared for life? How 15 year-old boys and girls perform in school. Hämtad 10.4.2010 http://www.pisa.oecd.org/dataoecd/59/50/42843625.pdf Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur. Roe, A. & Taube, K. (2003) Reading achievements and gender differences. Ingår i Lie, S. , Linnankylä, P. och Roe, A. (Red.), Northern Lights on PISA. Unity and diversity in the Nordic countries in PISA 2000. Oslo: Universitetet i Oslo. Hämtad 10.4.2010 http://www.oecd.org/dataoecd/31/16/33684855.pdf Rosén, M., Längsjö, E., Nilsson, I., & Gustafsson, J.-E. (2008). Läsförståelse under luppen. Stockholm: Natur och kultur. Ryan, M. J. & DeMark, S. (2002). Variation in Achievement Scores Related to Gender, Item Format and Content Area Tested. Ingår i Tindal, G. & Haladyna, T. M. (Red.), Large-Scale Assesment Programs For All Students. Validity, Technical Adequacy, and Implementation. London: Lawrence Erlbaum. Stadler, E. (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Stukát, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Taube, K. & Munck, I. (1996). Gender differences at the item level. Ingår i Wagemaker, H. (Red.), Are girls better readers? Gender Differences in Reading Literacy in 32 Countries. Amsterdam: Lawrence Erlbaum. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag. Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. Ingår i Samuelsson, S. m fl, Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (kapitel 7). Stockholm: Natur och Kultur. Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur. Bilagor
© Copyright 2024