Mattesmedjan NUMMER 03/2013 Mattesmedjan verkar för att ge matteglädje åt alla. Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar där rolig matematik, spel och problemlösning står i centrum. Om PISA-undersökningen med Sten Rydh Matematiken är ett underbart ämne, där barnen kan finna stor glädje, vilket jag upplevt under många år. Även elever som kommit långt efter på grund av olika orsaker kan vända trenden och lyckas. Detta måste nu ske i svenska skolan! Nyligen presenterades resultaten av den senaste PISAundersökningen, och det har blivit många starka reaktioner i media på grund av detta. Undersökningen genomfördes i 65 länder i mars 2012. Det visade 1 sig tyvärr, att Sverige har halkat efter ordentligt i både matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Jag skall därför ägna det här nyhetsbrevet åt denna undersökning. PISA står för Program for International Student Assessment och handlar om 15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Den genomförs vart tredje år, och varje gång står ett av områdena i centrum. Den här gången var det matematikens tur att stå i centrum. Men även övriga områden var med i undersökningen. I PISA vill man undersöka hur eleverna kan sätta sina kunskaper i ett sammanhang och på så sätt bli rustade för framtiden. Det är alltså inte bara fråga om rena faktakunskaper, utan också och framför allt om hur man kan använda kunskaperna. Man vill att eleverna skall kunna lösa problem självständigt, fundera över hur de kan tillämpa sina kunskaper, förstå och tolka olika processer. Tanken är också att problemlösningen som de tränar sig i skall föra med sig att eleverna på ett konstruktivt sätt fortsätter att lösa problem och lära sig hela livet. Man lägger stor vikt vid hur eleverna reso- nerar och kommer fram till sina lösningar. Det är alltså inte bara fråga om att kunna lösa vissa matematiska problem, utan också att kunna förklara med egna ord hur man tänkt sig att lösa problemen och hur man har gått tillväga. Hur gick det då i undersökningen? En sammanfattning utifrån PISA-dokumentet samt Skolverkets presentation och hur den uppfattades av pressen m. fl.: Rapporten inleder dystert: ”Resultaten från PISA 2012 manar till eftertanke. Sedan den första PISA-studien år 2000 har de svenska resultaten sjunkit kontinuerligt och ligger nu under genomsnittsresultaten för OECD i alla undersökta kunskapsområden. Inom samtliga kunskapsområden är Sverige det land där resultaten försämrats mest.” ”Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap. I PISA 2012 är matematik huvudämne för andra gången vilket har möjliggjort jämförelser av matematikens utveckling i skolan sedan 2003. Vidare har trendanalyser kunnat göras i alla tre ämnen då detta är den femte PISA-undersökningen. I PISA 2000 och 2003 presterade svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden. Sett över tid har svenska 15-åringars genomsnittliga resultat försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I PISA 2012 presterar 25 av 34 länder bättre än Sverige i matematik och i naturvetenskap och i 2 läsförståelse presterar 19 länder bättre än Sverige. Pojkar och lågpresterande elever tappar mest. I matematik är nedgången lika stor bland låg- och högpresterande elever. I läsförståelse och naturvetenskap är det däremot främst de lågpresterande eleverna som tappat mest. PISA 2012 visar också att pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.” Vid presskonferensen då studien presenterades av Skolverket rådde en allvarlig stämning. Sveriges Radio sammanfattar: – Vi blev besvikna över bredden och djupet i nedgången. Det är en kraftig försämring och det är allvarligt, säger Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Pisa-undersökningen mäter vart tredje år resultaten på de tre områdena matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I årets undersökning deltar 65 länder. Den stora vinnaren i Pisa för 2012 är kinesiska Shanghai, som toppar i alla tre ämnena. Tyskland, Polen och Estland lyfts fram som länder som lyckats bryta en negativ trend. För svensk del är det dyster läsning. De svenska eleverna har inte presterat sämre sedan 2000 då mätningen startade. Den nedåtgående trenden har också gjort att Sverige sakta men säkert halkat ner i jämförelse med andra länder, och ligger nu under OECD-genomsnittet på alla områden. – Vi konstaterar att svenska 15-åringar har lärt sig mindre än för tre, sex, nio och 12 år sedan, säger Anna Ekström, som samtidigt understryker att Skolverket litar på Pisa. Hon pekar på att resultaten är i linje med andra undersökningar av kunskapsutvecklingen hos de svenska eleverna. I årets undersökning har matematik som särskilt fokus. 25 OECD-länder har bättre resultat än Sverige i matematik. 19 OECD-länder har bättre resultat än Sverige i läsförståelse. – Alla de nordiska länderna har ett bättre resultat än Sverige när det gäller matematiken, säger Anita Wester, projektledare på Skolverket. Bara tre länder har sämre resultat i läsförståelse än Sverige. Skolverket vill inte peka ut några enskilda orsaker till de svaga svenska resultaten. Men den elevenkät som också ingår i Pisa-undersökningen visar bland annat på att svenska elever kommer för sent till lektioner i betydligt högre utsträckning än genomsnittet i OECD. Och att både skolk och sen ankomst är vanligare än i tidigare undersökningar. – En ökad andel elever med utländsk bakgrund kan bara marginellt förklara resultatnedgången, säger Anna Ekström. Myndigheten pekar i stället på att försämringen är så märkbar att det måste röra sig om systemfel, och att statliga åtgärder måste till för att förändra situationen. För att vända trenden måste lärarna få mer resurser i sitt arbete. Men även inställningen till skolan spelar roll, och den är annorlunda i högpresterande länder som Shanghai, enligt Skolverket. – Bakom höga kunskapsresultat ligger att man lägger ner ett hårt arbete i skolan. Det finns en annan inställning till skolan, både bland föräldrar och elever” (källa: Anna Gustafsson, SR) Hjärnforskaren Martin Ingvar kommenterade resultaten och framhöll, att pojkarna halkar efter särskilt mycket när inte skolsystemet fungerar bra. ”Enligt Martin Ingvar ligger pojkarna upp till ett år efter flickorna i mognad under de tidiga skolåren. Bland annat finns det språkmässigt en liten skillnad, till flickornas fördel. Men i en bra skola märks inte detta, säger han. – Alla dåligt fungerande skolsystem straffar elever som har det tuffast. Den svenska skolan är inrättad för ensamarbetande, högpresterande flickor ur medelklassen, säger Ingvar.” (källa DN:s nätupplaga, Sofia Tanaka/TT). Ur rapporten: ”De kraftigt försämrade resultaten för Sveriges del har knappast någon enkel förklaring, utan är sannolikt en effekt av flera olika faktorer. En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort. Eftersom utvecklingen är likartad för samtliga kunskapsområden i PISA torde ämnesspecifika orsaker bara vara en delförklaring till nedgången. Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå. Utvecklingen i andra länder, exempelvis Polen, Tyskland och Estland visar att en negativ trend kan vändas. Det är angeläget att noggranna och djupgående analyser av möjliga orsaker till Sveriges sjunkande resultat genomförs och att adekvata åtgärder kan vidtas för att vända utvecklingen.” Länder som dominerar stort inom alla områden är de asiatiska: Japan, Sydkorea, Singapore, Shanghai och Hongkong (Kina deltog inte som helt land, utan med dessa provinser). Inom OECD är det Finland, Kanada, Estland och Polen som utmärker sig positivt, medan en negativ trend finns förutom i Sverige - hos Island, Australien och Nya Zeeland. Sverige är det Mattesmedjan verkar för att ge matteglädje åt alla. Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar där rolig matematik, spel och problemlösning står i centrum. Vi kan också skräddarsy kurser efter era behov. land som visar störst försämring. Av de nordiska länderna är Finland, Norge och Danmark bättre än Sverige inom samtliga områden. Men Finland, som tidigare låg i topp, upplever nu också en resultatförsämring. De enda länder som i samtliga ämnen försämrats mer än Sverige är endast Chile och Mexico. Det betonas också i undersökningen, att Sveriges nedgång inte kan tillskrivas elever med utländsk bakgrund, då deras resultat endast har en marginell påverkan. En annan intressant sak är attitydförändringen hos svenska elever: ”En ökande andel elever i Sverige uppfattar skolan som bortkastad tid och känner liten samhörighet med sin skola.” Så till min egen reaktion inför dessa tråkiga resultat: Vi upplever i västvärlden en tydlig nedgång i kunskaperna i förhållande till sydostasien. Detta är väl känt sedan länge. Man säger då ofta som försvar, att dessa länders inlärning är mest mekanisk, och att vi är mycket bättre på att resonera och diskutera. Det är säkert riktigt att vi har en tradition av kritiskt ifrågasättande, som inte finns så mycket av i sydostasien. Men uppenbart är, att dessa länder idag går fram med stormsteg i sin utveckling av både kunskaper och färdigheter i skolan. Om vi skall ha någon möjlighet att vara med och konkurrera inom vetenskap och högteknologi i framtiden, måste vi och de flesta västländer ändra vår inställning radikalt i fråga om studier och kunskaper. Det visar sig ju, att Kina, Hongkong, Japan, Korea och Singapore inte bara har utomordentligt goda fackkunskaper, utan att de också är bäst på att resonera och lösa problem och tilläm- Kontakt Mattesmedjan Olympiavägen 7 666 30 Bengtsfors 0531-101 06 [email protected] www.mattesmedjan.se 3 pa vad de lär sig i skolan. Detta måste stämma till eftertanke. När det gäller matematiken - liksom inom andra ämnen - är det särskilt viktigt, att vi får välutbildade lärare, som brinner för sitt ämne. Många pekar på att lärarna har alldeles för mycket administrativa uppgifter i förhållande till den tid de har för undervisning och fortbildning inom sitt ämne. Läraryrkets status måste bli högre och på lärarhögskolorna måste högre krav ställas på blivande lärares ämneskunskaper och även på att lärarna får en ordentlig praktik, där de verkligen får lära sig att undervisa. En lärare är som en hantverkare, som genom både teori och erfarenhet måste bli skicklig i sitt ämne. En matematiklärare måste redan i sin utbildning ordentligt få lära sig hur man undervisar i taluppfattning och räkning, geometri, algebra, funktionslära, statistik o.s.v. på ett konkret sätt. De lärare som sedan är ute på fältet måste få en kontinuerlig fortbildning värd namnet. Om det saknas resurser för det administrativa arbetet bör andra personer än lärarna anställas för detta. Föräldrar, lärare och elever måste få uppleva hur roligt och viktigt det är att verkligen lära sig! Matematiken är ett underbart ämne, där barnen kan finna stor glädje, vilket jag upplevt under många år. Även elever som kommit långt efter på grund av olika orsaker kan vända trenden och lyckas. Detta måste nu ske i svenska skolan! DET MÅSTE SKE. Vi skall inte längre prata om att få ”världens bästa skola”. Det låter ihåligt och osant. Men vi skall kämpa för att liksom t.ex. Polen höja oss steg för steg genom ett hårt och medvetet arbete.