1. No category

Õø
" -ÖÙ"/"
,ÖÔÕÕ
kultur
nöje, opinion, TeMA, FAMiLj,
VÄDeR, SeRieR, TV&RADio
r^prnnMLA]pWcaMa—
JkmJ[ wQEkIºHRJP»’mJ[ùÚøÚÖÚø’TlGJmR,`lJ^G?HZ’?v"[? `kI[o^I’Jh`lm”Zo[mokŒt?l?G[?IJm‘}
#^AwW^Aa]c`MLMa`G^aWaTAwMppo]cTo^AaLo]Ak”AInWM^^A^Aa]c
UAn`G^ApUAwpcnao]wWopAn”
"/"”-
/,"- Målande makar
inspireras
av naturen
konst
]wAnM^^Mn
?GkTJ[[?`HR"[?tT[?^Z`
`klR`[]lZo[mokRol
*EQEkmT[[ÕՑÕՑÖÔÕÕ
+MpMnWaLUc^`UAnnMTWooMnAp`MLAaMooWJAnAIcxo]zokM^AnrJWMpAcJUAJcI'Un`AaJJrW¡EnwWMaTGaTTGpp¡”
"/"”/05¹" /8
De ska locka rekordpublik
T[]tJklT`^J^?tYJ[[6Jlmdlk`]?^žCktTJ^QE^QQEmmž[wPmJkPk?]`ZC^I?lZEIJlhJ[?kJ‘
D}YdXWTñ{dWXfWTñeY‹dWX`
XYfXd^{`ñfTWXbdX_[{dX`Th
¿8{dh[X`ñ}`ññ}ff¿#É^_T$
f[eXd[`ñX`Th?\X^^JXef‹e
egVVda_T`%
9ff}dTh[`ebX^`[`ñTd
dXeg^fXdTWX[X`efTd]É^_
a__{`e]^[ñZXfaVZ]{d^X][
X`f[WTh`Tf[a`X^^ada%
Redan i den första scenen
konfronteras vi med klass­
skillnaderna mellan den rika
överklassens idyll och de fat­
tiga arbetarnas förnedring då
en gravid tjänsteflicka avskedas
och hennes man utlovar arbetar­
klassens hämnd.
Inbördeskriget står för dör­
ren och berättelsen, som tar oss
genom flera decennier, visar hur
tid, rum och social klass både
förenar människor och driver
dem ifrån varandra.
– Ett trauma lever fortfarande
kvar bland finländarna och de
gamla diskussionerna om klass­
skillnader består. Också i dag
ställs människor inför val som de
sedan måste våga stå för, säger
Jacob Öhrman, som innehar en
av huvudrollerna.
8X`e\{^hef{`W[ñTLucy (Jessica
Grabowsky) vill vara fri och väg­
rar anpassa sig till de mönster
som förväntas av överklassens
kvinnor under början av 1900­
talet.
Barndomsvännen och foto­
grafen Eccu (Öhrman) är för­
älskad i den excentriska Lucy,
som får upp ögonen för arbetar­
klassens Allu (Andreas af Ene­
hielm).
– Vanligtvis är jag inte den som
marscherar in i ett rum och tar
plats och pratar konstant, vil­
ket Lucy gör. Jag fick hela tiden
arbeta med kroppshållningen
och tänka på att inte sänka
blicken utan stolt titta upp, säger
Grabowsky.
I[WTdXf[^^Gke]^T`WaVZ:dT`]d[]X
1 TEVV2Egh_EfM_VVOYV:YDO:ˆ
cfOgEhK_f™>foOEYL@YLL@hh™
D@DEYU[XjhÑÏÏԌ
1 ([X:YEYM:fLEhhgjhO@hh:
V>YDEfŒ)oEfOLE[fLE[CM
gV:YDM:ffED:YU_chxVXˆ
f>hhOLMEhEfY:Œ
1 :YM[cc:gc@:hhg>VT:f>hhOLˆ
MEhEfY:[CUg@hOVVf:YUfOUE
[CM+rgUV:YDD>fB[UEYK@hh
ghf@V:YDEfECEYgO[YEfŒ
Öhrman arbetade med en
depressiv karaktär som bearbetar
krigets och ondskans trauman.
– Han bygger upp en värld av
mörker och ensamhet där han
känner sig trygg och matar sina
tvångstankar och problem med
alkohol.
Filmspråket innehåller mycket
slang.
– Peter Lindholm (regissören)
1 _fjh[XDEO:fhOUEVYY>XYD:
cEfg[YEfY:gEgVXEf
>CU
gU:f&_rghOOUV:gf[jYDˆ
ghf[EXVX:&_rghO[CM:fhOY
:MYEOMjojDf[VVEfY:Œ
1 OXXr:fVgg[Y>fX:Yjgˆ
K_fK:hh:fEŒ
1 &EhEfOYDM[VXM:fhODOL:fE
fELOggEf:hxVX:hOgEfOYLEY:o
TEVV2Egh_gf[X:Y™f:U:fY:
_oEfEVgOYLK[fg™ÑÏÏЌ
var mån om att vi inte skulle bli
uppstyltade dockor i en historie­
bok. När man får på sig korset­
ten glömmer man ofta bort att
andas och agera som en levande
människa, säger Grabowsky.
B{efT` )öö bXdea`Xd deltog
i provspelningarna och film­
teamet vände på varje sten för
att hitta de rätta skådespelarna.
– Ingen av dem hade gjort så
här stora roller tidigare, men
vi har hittat fantastiska skåde­
spelare, säger regissören Lind­
holm.
Var det ett medvetet val att
använda sig av relativt okända
skådespelare?
– Ja. För att få gänget att hänga
ihop måste skådespelarna vara
ungefär i samma ålder. När vi
hade valt en skådespelare ställde
det nya krav på den nästa för att
de skulle passa ihop.
=WXVX_UXdvisas ”Där vi en gång
gått” som en sexdelad tv­serie.
– Tv­serien liknar boken mer
och behandlar en vidare tids­
epok och flera roller.
Vad tycker Kjell Westö om
filmen?
– Han har varit med och
kontrollerat att de historiska
aspekterna i manuset är rätt och
att dialogen följer tidsspråket.
Han har varit mycket positiv.
Många av landskapsscenerna
är uppbyggda digitalt eftersom
de är dyra att skapa i verklig­
heten.
– De kräver många statister
och det är ett otroligt arbete att
täcka in moderna lampor och
vägskyltar. Vissa scener fick vi
skippa för att de blev för dyra,
säger Annika Sucksdorff, som
tillsammans med Aleksi Bardy
producerat filmen.
:[^_$ aVZ fh$eXd[XUgWñXfX` på
sammanlagt 2,4 miljoner euro
är stor i finländska mått mätt. I
produktionen har varje cent av
budgeten utnyttjats så effektivt
som möjligt.
– Det var en hjärtesak för oss
att göra film av en så fantas­
tisk bok. Ingen finlanssvensk
film har haft över 200 000 bio­
besökare, men om någon film
ska slå rekordet så är det den
här.
/+1
Jin Wang bjuder
på toner från
1700-talets Wien
ITeTefTWead]XefXde`kX
W[d[ñX`f>[`JT`ñZTdY‹d
The[]fTff[fgdaVZadW`[`ñ
bdXeX`fXdTa^[]TXba]Xd[
WX`h{efXd^{`We]T_ge[]X`%
D}fadeWTñX`e]a`eXdfef}d
]a_bae[f[a`XdYd}`]^Tee[$
V[e_X`[fgd%
I5F5
Konserten inleds med Joseph
Haydns första symfoni och av­
slutas med Ludwig van Beetho­
vens symfoni nummer tre, även
kallad ”Eroica”. Däremellan
framförs Wolfgang Amadeus
Mozarts Sinfonia concertante.
En sinfonia concertante är
ett verk för ett eller flera solo­
instrument och orkester. Solis­
terna är mer integrerade i hel­
heten och alltså mer jämbördiga
med orkestern än i en traditionell
solokonsert.
I Mozarts verk är det oboe,
klarinett, valthorn och fagott
som har de solistiska roller­
na. Kapellmästaren Jin Wang
har valt solisterna ur orkesterns
egna led. De är Siri Ilanko, John
Alén, Vesa Ania och Samuli Pa­
taila.
– Jag vill ge dem möjlighet att
visa sin talang för publiken, säger
Wang.
Han hävdar att det, tvärtemot
vad man kanske kunde tro, inte
alls är lätt att vara solist tillsam­
mans med sina egna orkester­
kolleger.
– Samtidigt gör ett solistiskt
uppdrag att den enskilda musi­
kern utvecklas och går framåt.
I förlängningen gagnar det hela
orkestern.
8X YkdT ea^[efXd`T har spelat
samman många gånger förut
eftersom de också bildar kam­
marmusikensemblen
Wasa
Quintet som brukar ge egna
konserter med jämna mellan­
rum.
– I Mozarts verk gäller det
att kunna vara både solist och
kammarmusiker, säger fagottis­
ten Samuli Pataila.
Beethovens symfoni ”Eroica”
kom att bli tonsättarens egen
1 Vasaborna Gabriella och Olavi
Alanko är både äkta makar och
konstnärskolleger. De har börjat
måla först i mogen ålder. Nu hål­
ler de sin andra gemensamma ut­
ställning i Korsholms kulturhus,
där de visar ett trettiotal akvarel­
ler.
Naturen är ett genomgående
tema i målningarna. Här hänger
skildringar av skogs­ och fjäl­
landskap, ängar och stränder,
blommor och grenar. Den lapp­
ländska naturen är en stor inspi­
rationskälla. Paret åker regelbun­
det till svenska Hemavan och då
brukar de packa ner också pens­
lar, färger och akvarellpapper för
att måla på plats.
– Numera ser vi på naturen på
ett annat sätt, funderar hela tiden
på motiv och ljusförhållanden,
säger Gabriella Alanko.
<a`#^[]ea__T]X`# föredrar att
utgå från det verkliga landskapet.
Men det är inte nödvändigtvis
det som den färdiga akvarellen
sedan föreställer. Under skapel­
seprocessen tar den konstnärliga
friheten över.
Gabriella Alanko är dotter till
konstnären Nils Erik Mattlar.
Tack vare fadern har konsten va­
rit en viktig del i makarnas tillva­
ro sedan länge. När de väl börja­
de måla själva för några år sedan
var det som att öppna locket till
en brunn som tydligen inte sinar
i första taget. I dag betyder det
egna skapandet mycket; duon
ägnar sig åt att måla minst tre­
fyra dagar i veckan.
Paret vill utvecklas och prova
på olika stilar och metoder. Det
gör de genom att gå på kurser för
lärare som Mika Törönen, Maire
Ruotsalainen, Eila Olli­Kultti
och Margaretha Hakko för att
lära sig nytt och få feedback på
det de gör.
=`}ñdTThfTh^ad`T i Kulturhuset
syns tydligt inflytande från Maire
Ruotsalainen, hennes sätt att låta
färgerna att rinna och att låta det
vita akvarellpappret utgöra en
del av konstverket.
Gabriella och Olavi Alanko
jobbar ihop, men målar sällan
sida vid sida.
– Men vi inspirerar varandra,
diskuterar mycket, och vågar
också kritisera den andra, säger
Gabriella Alanko.
– Det var egentligen jag som
först blev intresserad av att måla.
Olavi kom hela tiden med syn­
punkter på det jag åstadkommit.
Till slut blev jag smått irriterad
och sade åt honom att börja måla
själv. Och det gjorde han.
/
1.#/!
[TlGJmR‘k`lJ^G?HZŒt?l?G[?IJm‘}
mJ[ùÚøÚÖÛÔ
i korthet
EXñ[`T@g`W]a__Xdf[^^ITeT%%%
1 Den svenska multikonstnären Regina Lund uppträder på Ritz
i Vasa den 16 november. Hennes show innehåller blandade
melodier, från punk och pop till vaggvisor.
Lund föddes 1967 i Vasa och växte upp i Gävle. Hennes
uppväxt präglades av musik, dans och teater, och hon har
hunnit medverka i musikaler, teaterpjäser, tv­serier och filmer.
Lund har gett ut sex album, en diktsamling och en roman. Hon
är känd för att väcka starka och ibland kontroversiella känslor
hos sin publik med sin personlighet och ärlighet. 7
%%%^[]ea_EaUXdfJX^^e
ATcppWopMa/A`r^W+ApAW^A•pW^^wEaopMn•EnMaAwoc^WopMnaAW c}Anpo
/WaScaWAJcaJMnpAapM”Aao]c^^MTA+MnppW AAaWWpprI^GoMnWLMaAaLnA
SATcppMa”
"/"” 8
7AoA opALocn]MopMno ]AkM^^`EopAnM Wa 8AaT wW^^ App oGwE^ `roW]Mn
oc`krI^W]o]ASG`g\^WTUMpAppSgnL\rkAoWTW`roW]SnGac^W]ApWLokM
nWcLMn”
"/"” 8
?^Tee[V[e_X`
1YEc[Uc@ÐõÏψh:VEhg[XEKˆ
hEfBOVD:fDEYUV:ggOgU:LfEUOgU:
[CMf[XEfgU:U[YghEYŒ)hOVEY
cf>LV:g:oUV:fMEh[CMM:fX[YOŒ
1 EYoOUhOL:ghEXjgOUgh:DEY
Ojf[c:c@DEYM>fhODEYo:f
2OEYŒ>fK_fU:VV:gEc[UEY[Kh:
pOEYUV:ggOCOgXEYŒ
1EYgYOfUVOL:[CMc[Xc_g:
B:f[CUXjgOUEYL:oYjoOU:K_f
XjgOUg[Xo:fgrXXEhfOgU[CM
B:V:YgEf:DŒ
1[Xc[gOh_fEfY:OYhfEggEf:DE
gOLK_fOYghfjXEYh:VXjgOU[CM
B_fT:DEgUfOo:oEfUK_fgrXK[YOˆ
[fUEghEfŒ
1EYc[cjV>f:ghELEYfEY
‰grXK[YOY‰gU:c:g:o[gEcM
:rDYŒ
1_fjh[X:rDYo:f[u:fh
[CM
EEhM[oEYDEKf>Xgh:
U[Xc[gOh_fEfY:g[X_oEfˆ
K_fDEUV:ggOCOghOgU:ODE:VEYhOVV
XjgOUEYgo>fVDŒ
ska framföra musik från olika
epoker på ett tidsenligt sätt. På
torsdagskvällen ska man alltså
hålla sig till tydliga och melo­
diska klassiska linjer.
– Mitt mål är att hjälpa åhö­
rarna så också de ska lära känna
olika musikstilar. När man kan
musik njuter man så mycket mer
av det man hör.
/
1.#/!
[TlGJmR‘k`lJ^G?HZŒt?l?G[?IJm‘}
mJ[ùÚøÚÖÛÔ
favorit. Ursprungligen tillägnade
han sitt verk Napoleon Bonapar­
te som han såg som symbolen för
en fri person.
– Musiken uttrycker stor
livsglädje. Det var först nu ton­
sättarna var fria att komponera
som de ville. Tidigare hade de
främst skrivit beställningsmusik
för hovet, säger Wang.
– I ”Eroica” upptäcker man
ständigt nya dimensioner. Ver­
ket tillhör milstolparna i musik­
litteraturen. Alla borde få höra
det åtminstone en gång under
sin livstid.
Jin Wangs strävar efter att
musikerna i Vasa stadsorkester
1 1:g:gh:Dg[fUEghEfM@VVEf
U[YgEfhOgh:DgMjgEhgKEghg:V
h[fgD:LDEYÑõ[Uh[BEfUV[CU:Y
Ð֌
1 Artisten Robert Wells och sångaren Geir Rönning uppträder
i Vasa Övningsskolas gymnasium onsdagen den 30 november.
Duon bjuder på musik, lite komik, en del julsånger och
interaktivitet med publiken.
Wells har besökt Finland många gånger med sin show
”Rhapsody in Rock”, och har också blivit ett bekant ansikte
i tv­programmet ”Så ska det låta”.
Rönning, som bland annat deltagit i svenska ”Idol”, har
samarbetat med Wells i många år, senast på turnén The Close
Up­tour under sommaren och hösten. 7
8X`hXfX`e]Tb^[ñT^[ffXdTfgdX`
Y‹^^Uadf
1 Översikten av finlandssvenska bokförlag som ingick i
söndagens Vbl gjorde inga anspråk på att vara heltäckande.
Men ett förlag som kunde ha nämnts i sammanhanget är
Svenska litteratursällskapets förlag i Helsingfors, som ger
ut vetenskaplig litteratur inom i huvudsak humaniora och
samhällsvetenskaper.
År 1886 gavs kom den första boken, och i dag har förlaget
publicerat över 700 titlar. Årligen utkommer kring 20 titlar.
År 2009 fick Henrika Tandelfelts bok ”Borgå 1809” Fack­
Finlandiapriset, och 2010 nominerades Harry Halén för samma
pris för Gustaf Mannerheims ”Dagbok för under min resa
i Centralasien och Kina 1906­07­08”.
Inom SLS förlag pågår den stora utgivningen av Zacharias
Topelius Skrifter, där så gott som allt som Topelius har skrivit
ges ut i en kritisk edition. Ett annat stort bokprojekt är ”Bio­
grafiskt lexikon för Finland” som kring årsskiftet utkommer
med sina två sista delar innehållande 1900­talspersoner. 7