fel

VERBAL DYSPRAXI
BEDÖMNING
Susanne Rex
Leg. logoped
Motorisk talstörning
2


Kärnsvårigheten att planera och programmera
temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna
resulterar i avvikande uttal och prosodi (ASHA,
2007)
”it’s not black or white (Edythe Strand)
Vid uttalssvårigheter -> differentialdiagnostik
3
Fråga sig:
 Är det fonologiska svårigheter? (språklig bas)
 Är det fonetiska svårigheter? (prod av ljuden)
 Är det motoriska planeringssvårigheter
(dyspraxi)?
 Är det dysartri?
 Är det gominsufficiens? (VPI)
Eller EN KOMBINATION AV TVÅ ELLER
FLERA??
Bedömningens samtliga delar
4
Motoriska
systemet
B–D
A. Anamnes
Hörsel
B.
Neuromuskulärt
Språkförmåga
E. Fonologiskt
status
C. oral muskulatur –
anatomi & funktion
D. Motorisk
talbedömning
A. Anamnes
Utökad anamnes;
 Hur äter han? Tuggar,
dricker, spiller?
 Samlar mat i ena kinden?
 Matens konsistens och
smak, stark mat?
 Viljemässig aktivitet
orofacialt
 Vanor, tics
 Känslighet
B. Neuromuskulärt
A.
kroppshållning
B.
koordination
C.
muskeltonus
D.
muskelstyrka
5
Video Liam
6

handkoordination
Bedömningens samtliga delar
7
Motoriska
systemet
B–D
A. Anamnes
Hörsel
Språkförmåga
B. Neuromuskulärt
E. Fonologiskt
status
D. Motorisk
talbedömning
C. Orofacial muskulatur
– anatomi & funktion
C. Oral muskulatur –
anatomi och funktion
8
1.
2.
3.
strukturer; relativ storlek, avvikelser,
vävnadsutseende
känsel (taktil sensibilitet och proprioception )
funktion hos varje struktur; t.ex. styrka,
rörelseomfång, hastighet, samordning,
differentierad rörelse
Bedömning;
Mimisk och oral muskulatur
FILM
Sebastian 4 år
Bedömningens samtliga delar
10
Motoriska
systemet
B–D
A. Anamnes
Hörsel
B.
Neuromuskulärt
Språkförmåga
E. Fonologiskt
status
C. oral muskulatur –
anatomi & funktion
D. Motorisk
talbedömning
D. Motorisk talbedömning
11
SYFTE att bedöma
 förmågan att sekvensera fonetiska segment i
olika kontexter
 hur stor del den motoriska
planeringssvårigheten kan tänkas utgöra av
barnets svårighet med talutvecklingen
 svårighetsgrad
 var man ska börja träna, stimulival
D. Motorisk talbedömning
12
Proceduren:
 Barnet upprepar yttranden som blir längre och
mer komplexa ---Hierarki som följs
Spontantal
 (Samtal, Bildbenämning, Berättande)
Repetition
 Isolerade vokaler (och kons) * CVCV
 CV
* längre ord
 VC
* fraser
 CVC med olika vokaler
D. Motorisk talbedömning
13


Varierar temporala (tids-) relationen mellan
stimulus och respons – dynamisk bedömning
Varierar ledtrådar till talrörelsen – dynamisk
bedömning
• Simultan produktion ; visuellt + auditivt stöd
• Gestledtråd
• Taktil ledtråd
Video
14
Liam
Benämning + motorisk bedömning 2009 och 2011
Bedömningens samtliga delar
15
Motoriska
systemet
B–D
A. Anamnes
Hörsel
B.
Neuromuskulärt
Språkförmåga
E. Fonologiskt
status
C. oral muskulatur –
anatomi & funktion
D. Motorisk
talbedömning
E. Fonologi; autonom beskrivning
16
Ljudnivå: Vilka fonem barnet använder
Ordnivå: S – SSS samt ordbetoning och ordaccent
Stavelsenivå: CV, CVC, CVCV, CCV, CCCV
/k/
/f/
/m/
E. Fonologiskt status; processbeskrivning
PARADIGMATISK
o
o
o
o
o
o
o
Klusilering
Dentalisering
Velarisering
H-sering
Labialisering
Avtoning/påtoning
SYNTAGMATISK
Assimilation
 Utelämning av
obetonad stavelse
 Klusterreduktion

Vokalsubstitution tex u blir
i; hus blir his
17
Markus – resultat av bedömning
18
A.
Anamnes
Heriditet; far sen talutveckling, storebror gått hos logoped för
språkstörning. Biter på naglar. Äter bra enl far, men snabbt och
lite ’slarvigt’.
B.
Neuromuskulärt
Normalt
C.
Oral muskulatur
Normal anatomi.
Differentierad rörelse läppar – käke, tunga - käke ej helt utvecklad.
Samordnad rörelse svårt; kompenserar och spänner.
Tuggar mestadels med vertikal och medial tungrörelse.
Stabiliserar sugrör med tänder då han dricker.
Sensorik; Taktil hyposensibilitet  Oraldyspraktiska svårigheter
D.
Talmotorisk bedömning
Inskränkt fonemrepetoar
Utbredd assimilation
Inkonsekvent
Normal prosodi! Strykningar av ljud
Avtonar tonande konsonant, Vokaldistorsioner Inskott av ljud
Trevar och söker Indistinkta svaga ljud ibland  Verbaldyspraxi
E.
Fonologiskt status Inga genomgående processer – inkonsekvent system
Autonom beskr: /p, b, m/ /t, d, n/ /j/ /h/ ibl: tje-likt ljud för /s/
Kliniska markörer för verbal
dyspraxi
19
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Svårt att nå och upprätthålla speciella
artikulatoriska sekvenser
Svårt med talrörelse från ett språkljud till
nästa
Trevande rörelser
Vokaldistorsion
Begränsad konsonant och
vokaluppsättning
Använder förenklade stavelser
Kliniska markörer för verbal
dyspraxi, forts
20
7.
8.
9.
10.
11.
Strykningar av ljud
Svårt att genomföra en talrörelse för ett ljud
som går lätt att säga i en enkel kontext
men inte i en längre
Löpande tal blir sämre än isolerad
ordproduktion
Suprasegmentella svårigheter; betoning,
accenter och generell prosodi
Inkonsekvent produktion från gång till
annan av samma ord
VERBAL DYSPRAXI
BEHANDLING
Susanne Rex
Leg. logoped
Înnehåll
Vad påverkar behandlingen?
2. Behandlingsmetoder
3. Förberedelser
4. Motorisk inlärningsteori
5. Dynamisk behandling
6. Jfr Praxis
Videoillustrationer av flera barn i
behandling
1.
Behandling av dyspraxi
23
Behandlingsupplägget för en talljudstörning med
en motorisk grund skiljer sig från upplägget där
det framför allt är en fonologisk grundorsak till
uttalssvårigheterna.
24
Vad påverkar hur effektiv den
talmotoriska behandlingen blir?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vilken interventionsmetod man använder
Andra talsvårigheter som påverkar t.ex. oförmåga till
fonetisk placering
Åtföljande fonologiska och språkliga svårigheter
Åtföljande dysfunktioner, t.ex. i grov- och
finmotorik
Frekvensen på behandlingen
Motivation hos barnet, om barnet har förmågan att
medverka t.ex. koncentrations svårigheter
Föräldrars engagemang
Föräldramedverkan!
25
•
”Du får fixa det!”
•
Aktiva deltagare i behandlingsprocessen
•
•
•
•
Ge info om barnet
Träningstillfällen
Feedback
Övning i riktiga situationer, överföra kunskap ”motor
learning”
26








Några behandlingsmetoder för
motoriska talsvårigheter
Integral stimulation (Strand & Skinner 1999) “watch -me-listen”
Tactile cues (Bashir et al 1984)
PROMPT (Hayden, 1989) a systematic manipulation of tactualkinesthetic-proprioceptive input to oro-motor structures for changing
speech targets
Nuffield Centre Dyspraxi Program; Praxis (1992)
Rytmisk och melodisk behandling (Thelan i Square 1999, mfl)
Successive approximation (Kaufman 1997)
DTTC = Dynamic Temporal and Tactile Cuing for Speech Motor
Learning (Strand, 2009)
The Oral Placement Approach (OPT)
Behandlingsmetoder
27
Finns inte EN som är den rätta/enda. MEN
litteraturen/klinikerna är överens om viktiga principer:
1.
Auditiva + visuella stimuli
2.
Produktion av ljudkombinationer
3.
Talrörelsen tränas
4.
Repetitioner
5.
Noga utvalda stimuli, hierarkier
6.
Sänkt hastighet, fokus på proprioception
7.
Taktila ledtrådar
8.
Använder startfraser
9.
Koppla till betoning, intonation, rytm
Förberedelse vid behandling
28






Sittställning
Eventuella redskap nära
Eventuella motivationshöjare framme
Genomtänkt och tydlig struktur
Alltid* förälder eller annan åhörare med
Tydliga instruktioner om övningsord ges
Hur väljer man ut orden?


Utgå från den nivån barnet misslyckas på
+ C1VC1V men – C1VC2V,
dvs kaka går bra men inte kanna (att
konsonanten upprepas är lättare än att skifta),
jobba från den nivån innan man tar svårare ord
 Längd
 Vokalskifte
 Kluster
 Fler

stavelser
Plocka in ord från nivån under, så barnet får
några lätta ord mellan varven
Behandling av dyspraxi –
två modeller
30

Nuffield Centre Dyspraxi Program; Praxis (1992)
= /t/

= /s/
Dynamic Temporal and Tactile Cuing for Speech
Motor Learning; DTTC – Edythe Strand, (2009)
31
Dynamic Temporal and Tactile Cuing
for Speech Motor Learning
Baseras på principer för motorisk inlärning
 Intensiv träning, helst två gånger om dagen
 Betonar hög frekvens av träning med många
repetitioner
 Maximerar proprioceptiv input
 Bygger på Integral Stimulation (Strand & Skinner,
1999)
 Använder meningsfulla och
användbara yttranden – motiverande

Principer för motorisk inlärning
32
A. Förutsättningar:
1.
2.
3.

Motivation
Fokuserad uppmärksamhet
Modell, mål
Utifrån vår bedömning vet vi om även fonologisk
eller artikulatorisk behandling behövs parallellt med
den talmotoriska!
Principer för motorisk inlärning,
fortsättning
33
B. Övningens beskaffenhet
1.
Repetition av rörelsen
a)
b)
c)
2.
Man behöver tillräckligt många försök per tillfälle för att
motorisk inlärning ska ske och för att rörelsen ska bli
automatiserad
Detta kräver aktiviteter som inte tar lång tid, distraherar eller
låter (inga fiskdammsspel eller Bamsespel…)
Kvalitet på övningarna (fokuserad uppmärksamhet;
schemaläggning; återkoppling!!)
Övningsupplägg
Hur många ord ska tränas per gång
34
Principer för motorisk inlärning,
fortsättning
C. Variation
a)
b)
De första stimulis är kanske baserade på en speciell rörelsesekvens t.ex.
labialer till vokal (mig, mamma, bu, bäbis)
När detta går bra kan man variera ordval och prosodi för att öva flexibilitet
D. Feedback
ge återkoppling ofta om både rörelsen och resultatet!!
a)
b)
Inre feedback - det barnet känner och ser
Yttre feedback – det som kommer från terapeuten


Om prestationen hos rörelsen ”knowledge of performance”
(’bra, sätt ihop läpparna så och så börjar vi där fram’)
Om resultatet ”knowlede of results” (oh va fint, nu hörde jag
att du sa kanna och du startade med ett fint bakljud ’)
E. Hastigheten
a)
Det finns ett samband mellan hastighet och korrekthet; minskad hastighet ger ökad
korrekthet (upp till en viss punkt).
E. Strands behandling
35
Direkt imitation
.
fel
rätt
Simultan produktion
Fortsätt direkt imitation,
normalisera hastigheten
fel
rätt
Långsamt, lägg till
taktila ledtrådar
Forts till normal
hastighet + prosodi
utan fel
fel
Lägg till mim eller
gå till simultan
rätt
Forts, variera prosodi
och hastighet
Många rep
Forts tills korrekt
produktion
Åter till direkt
imitation
Lägg till Fördröjning
efter Modell
The Nuffield Centre Dyspraxia Program
Praxis
36
Mål: Att lära barnen vilka artikulatoriska rörelser som
behövs för att kunna producera fonem och tal. Man
tränar att koordinera dessa rörelser till sekvenser och
ord som sedan automatiseras och förs över till spontant
tal.
4 huvudmoment:
1.
Grundläggande träning av andning, röst- och
talmotorik
2.
Enskilda fonem
3.
Sekvensering av fonem till ord
4.
Kombinationer av ord till fraser och meningar
Skapa flexibelt och specifikt behandlingsupplägg för varje barn

Bildar längre ord
d – k =docka
37