1. No category

sörmlänningar som gjort det
sörmlänningar som gjort det
ETT LYFT FÖR BÅTLIVET
- OCH MILJÖN!
Vågorna kluckar mot bryggan. Där ligger fritidsbåten
redo för sommaräventyr. Du kastar loss och njuter av
friheten på sjön. Snart nog blir det höst. Vinden sliter i
förtöjningarna, det är dags att ta upp båten på land.
Båtkärra fram. Vinterförvaringsplats. Och så var det underhållet… Havstulpaner och alger har frodats på skrovet, och vatten har trängt in. Tvätta, skrapa, slipa, täta,
måla. Kan man få slippa det? Fråga Inge Gustafsson.
text: CARINA WILHELMSSON
foto: CHRISTIAN HOLMÉR
-Vi har kommit på något som gör
båtlivet betydligt roligare och miljövänligare, berättar han.
ponenter. Det är komponenter som
till exempel förbinder växellåda med
motor. Han är van att hitta tekniska
lösningar till sina kunder som framför
allt finns inom förpackningsindustrin
och gruvindustrin. Idéer som han har
haft inom andra områden brukar oftast
stanna vid just idéer, inget mer. Men
pratet om båtlivets vedermödor runt
kaffebordet triggade igång honom. Olle
Säfström, en annan företagare i huset,
berättade att han hade tankar på hur
man skulle kunna få båten att sväva
ovanför vattenytan, det hade han sett
andra lyckas med på båtmässor. Sväva?
Inte så mystiskt som det kan låta.
På fikarasterna i industriföretagarhuset i Trosa där Inge och tio andra
småföretagare har sina kontor pratades
det en hel del båt. Alla var inte odelat
glada över att vara båtägare. Mycket tid
går åt att ta hand om sin ägodel. Fritiden är dyrbar och spenderas helst på
sjön, inte på landbacken bland målarpytsar och slipar.
DOCKY MARIN BÅTLYFT
• Inge Gustafsson • 51 år • Olle Säfström • 53 år • Trosa •
6
Ingenjören Inge Gustafsson driver en
agentur som säljer transmissionskom-
77
sörmlänningar som gjort det
sörmlänningar som gjort det
Båtlyften drivs
helt och hållet
med handkraft,
det är världsunikt!
Som ägare till
en sommarstuga
i skärgården är
Olle Säfström beroende av sin lilla
aluminiumbåt. Han
ville gärna förlänga
säsongen som han har
tillgång till båten – och
därmed stugan, men så snart
risken finns att båten fryser fast i isen så
måste den upp på land. Det retade honom också att det var så ett hårt jobb att
underhålla skrovet. Bottenfärger fäste
dåligt på aluminiumen, men algerna
fäste bra.
Olle, som till vardags importerar och
säljer skinnvaror, började göra enkla
skisser på en båtlyft. Men han är inte
någon ingenjör. Då klev Inge in på arenan. Med Inges tekniska kunnande och
Olles idé i bagaget beslöt sig de båda
herrarna för att slå sig ihop och göra
verklighet av idén. De bildade bolaget
Docky Marin.
- Vår båtlyft drivs helt och hållet med
handkraft, det är världsunikt, berättar
en stolt Inge Gustafsson.
Inspirationen har de fått av amerikanska båtlyftar som drivs med el.
Något som begränsar användarvänligheten, tycker Inge. Handkraft räcker
för att vinscha upp de mindre båtar
som de riktar in sig på. Han har dragit nytta av den omfattande research
som föreningen Svenska Båtunionen
gjort med hjälp av projektet renbotten.
nu där lyftar förespråkas ur miljösynpunkt. Under tre månader arbetade
han fram skisser för grundlösningen,
sedan byggdes prototyper som de testat i småbåtshamnen i Trosa.
8
- Kommunen har
verkligen ställt upp
för oss. De har upplåtit plats så att vi
kunnat testa lyftarna
på riktigt, säger Inge.
Båtlyften fungerar på
följande sätt: en ställning
med vinsch, vilande på två pontoner, är förankrad i en flytbrygga. Båten
angör enkelt lyften och förtöjningen kräver inga tampar. När båten inte används
hissas den upp ovanför vattenytan med
hjälp av några varv med vinschen. Uppvinschad kommer skrovet inte i kontakt
med vattnet. Havstulpan och alg göre
sig icke längre besvär och plastskrov
slipper dessutom vatteninträngning. Att
komma ifrån rengöring och målning av
skrovet är i allra högsta grad miljövänligt, och det faktum att ingen el behövs
för att driva vinschen likaså.
Med båtlyften förlängs båtsäsongen.
Så länge det är isfritt kan båten enkelt
sänkas ned och användas, och när isen
lagt sig ligger båten kvar upphissad vid
bryggan, som om den svävade över isen.
Vinterförvaring på land blir därmed
överflödig.
Tillverkningen sker i Trosa. Flera
underleverantörer, av till exempel linor
och galvaniserade ramdetaljer, har de
hittat lokalt. Glädjen i att tillsammans
arbeta fram en produkt som de tror på
och som kan komma att ge avtryck på
hemorten är stor.
- Vi har en gnutta Gnosjö-anda här, berättar Inge och syftar på det lokala engagemanget att driva tillverkningen i
Trosa. Att flera företagare är samlade i
samma hus har verkligen sina fördelar.
Foto: Inge Gustafsson
Från start var Inge huvudägare i
bolaget, och därmed den som lagt ned
lejonparten av tiden i det. En sådär 100
arbetstimmar per månad, utöver sitt ordinarie arbete, räknar han med att ha
lagt ned under det inledande året. Det
håller inte i längden. Nu när det stora
utvecklingsarbetet är i hamn kan Inge ta
det lite lugnare. Ytterligare en delägare
har tagits in: Johan Jansson. Han är en
ung förmåga med ingenjörsbakgrund.
Till skillnad från Inge och Olle är han
novis som företagare, men har länge närt
en dröm om att driva eget. Allas respektive familjer har också blivit involverade
i bolaget. Ett smart sätt att skapa tolerans för den tid som inledningsvis måste investeras.
- Min dotter har gjort hemsidan och min
fru har hjälpt till med databiten, berättar Inge. Olles son och Johans fru har arbetat fram marknadsföringsmaterialet,
och flera familjemedlemmar bemannar
vår monter på båtmässan i Stockholm.
Vi är många som bidrar.
Där sker den första stora marknadsföringen av båtlyften. Innan dess har
marknadsföringen varit mycket blygsam. Krutet har istället lagts på att få
fram maxad säkerhet och funktion.
Nu gäller det att få beställningarna att
flyta in.
- Vi har ett konkurrenskraftigt pris,
långt under de utländska modellerna.
Det ska inte bli några problem att hitta
kunder, menar den optimistiske Inge.
I Sverige finns omkring 600 000
båtar som väger upp till ett ton, den
kategori som båtlyften är anpassad för.
Export är också något som är en framtida möjlighet.
9
sörmlänningar som gjort det
sörmlänningar som gjort det
att ha någon utomstående att bolla upplägget med, någon som kunde skruva
idéerna ännu mer. Personal från Almi
har tittat på provanläggningen och gett
positiv respons, sådant känns också bra.
Bara en sak har stoppat upp processen
en aning. En bankkontakt som gick i
stå när bolaget sökte finansiering till en
checkkredit.
- Vi var så förberedda som man någonsin kan vara. Vi presenterade ett
komplett koncept med affärsplan och
budget, marknadsplan, ja allt. Banken
marknadsför sig som en företagsbank
Dessbättre ledde det ”bara” till en försening, inte ett totalstopp. Nästa bankkontakt blev positiv.
Så här långt har gänget satsat allt på att
få bolaget att växa och ta form. Ingen
lön för mödan har det blivit ännu. Men
den kommer, var så säker. För vem vill
inte ha ett enklare båtliv?
PATENT
Foto: Inge Gustafsson
Vi kommer att
designskydda
vår innovation
för Europa
Docky
Marins
affärsidé är att
utveckla sjörelaterade produkter, och
första steget vidare
är att ta fram fler varianter av båtlyften. En
modell för mindre båtar är
på gång, bra fästmöjligheter för
fasta bryggor så att de klarar påfrestningarna som isen medför och presenningsanordningar som täcker båten på
vintern är under framtagande. Största
utmaningen är att hitta lösningar som
klarar av att lyfta större båtar utan eldriven vinsch.
10
och borde därmed vara åtminstone lite
riskbenägna. Eftersom vi sedan tidigare
hade affärsrelationer, räknade vi med
att de skulle vara intresserade av oss. Vi
blev skapligt snopna när de inte var det,
berättar Inge.
- Vi kommer att designskydda delar av
vår innovation för
Europa. Patent skulle
bli alltför dyrt, så det
får räcka, tycker Inge.
Som drivna företagare
var Inge och Olle väl förberedda
på processen att starta ett nytt bolag.
Affärsplaner och marknadsplaner är
något som de har koll på. En extern styrelseordförande med två procents ägarintresse stärkte dessutom upp. Ändå
upplever de att stödet från Almi gav
avgörande trygghet. Det kändes skönt
Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning.
Ingen får använda uppfinningen genom att tillverka, sälja eller
importera den utan patenthavarens tillstånd.
För att en uppfinning ska vara patenterbar måste den vara ny,
ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt.
Patentet i sig är ingen garanti att tjäna pengar på uppfinningen men
rättigheten till ett patent kan köpas, säljas eller licensieras.
Innan beslut om att söka patent fattas bör en ordentlig analys göras av
till exempel hur stor marknaden för uppfinningen är, vilka länder den ska
verka i och vilka konkurrenterna är.
Mer information om patent finns på www.prv.se
DESIGNSKYDD - tidigare kallat MÖNSTERSKYDD
En produkts utseende kan skyddas med ett designskydd, ett rent
form- eller utseendeskydd.
Skyddet är en ensamrätt till designen och hindrar andra att använda den.
Ingen annan än innehavaren kan tillverka, sälja, importera eller hyra ut en
produkt som är designskyddad.
Designen måste vara ny och ha särprägel för att kunna skyddas.
Mer information om designskydd finns på www.prv.se
11